Finland: Banprojekt ett lyft för hela Åboregionen 6–7 Sverige: Vinnande förslaget till nya Centralstaden 8–9 Krönikan: Sporarbejder – en udfordring for kunderne Danmark: Hovedbanegård i forvandling 18–19

Vinnande förslaget till nya Centralstaden

2045. Redan innan 2030 är det fullt på spåren under rusningstimmarna. – Stockholms Central har stora behov av upprustning, både för att klara ett ökat resande och för att skapa en bättre resenärsmiljö och Trafikverket är positiva till att vara med i denna utveckling. Stockholms Central är landets viktigaste knutpunkt och utgör grunden för såväl regionens kommunikationer som för hela Sveriges järnvägsnät, säger Helena Sundberg, regional direktör på Trafikverket.

MIKAEL PRENLER Utvecklingen av Centralstaden innebär en överdäckning av Stockholms Central. Det vinnande förslaget är ett samarbete mellan flera arkitektkontor.

ILLUSTRATION: FOSTER + PARTNER

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Tammikuun puolessavälissä esiteltiin voittanut ehdotus Tukholman keskustan (Centralstaden) kehittämiseksi, tekijöinä Foster + Partners, Marge Arkitekter, Land Arkitektur, Thornton Tomasetti, Ramboll, Wenanders ja TAM Groupi. Hanke, joka sisältää raidealueen kattamisen ja matkustajakapasiteetin kaksinkertaistamisen Ruotsin keskeisimmällä paikalla, ottaa nyt tärkeän askeleen kohti tulevia vuodelle 2023 suunniteltuja neuvotteluja. Vuonna 2021 Jernhusen on johtanut rinnakkaista arkkitehtuuritoimeksiantoa Centralstation-alueen kehittämiseksi tiiviissä yhteistyössä Tukholman kaupungin ja Trafikverket ´in kanssa.

Sporarbejder – en udfordring for kunderne

Et klassisk dilemma i jernbanesektoren er planlægning af sporarbejder (banarbeten). Både vedligehold, mindre ombygninger og de helt store udbygninger. På den ene side skal det gennemføres så hurtigt og billigt som muligt, på den anden side skal kunderne kunne rejse og transportere gods samtidig med at jernbanen forbedres. I de senere år er såkaldte totalspærringer blevet mere almindelige i Danmark, hvor en strækning spærres totalt for trafik i en uge, en måned eller helt op til seks måneder. Den seneste lange spærring skete i forbindelsen med udbygning af landanlæggene til Femern forbindelsen.

Det danske jernbanenet har kun få muligheder for at køre ad en alternativ rute, så især for godstrafikken er længerevarende totalspærringer en udfordring. Det gælder især den internationale godstrafik til og fra Sverige og Norge, hvor der idag kun findes en rute gennem Danmark. Når Femern forbindelsen åbner opstår der to ruter gennem Danmark, som vil underlette planlægning af sporarbejder.

For de rejsende i Danmark er begrebet ”togbus” blevet kendt overalt og særlig som-

KRÖNIKA

meren 2021 foregik der mange, samtidige sporarbejder på hovedbanenettet. Det har påvirket passagertallet negativt. Men samtidig er det nødvendigt at vedligeholde jernbanenettet.

Med den nye danske Infrastrukturplan 2035 vil antallet af sporarbejder blive flere og flere de kommende år. Elektrificeringsprojekt og indførelse af ERTMS (Signalprogrammet) fortsætter på fuld kraft frem mod 2030 samtidig med udbygning af infrastrukturen. Banedanmark har et omfattende planlægningsarbejde foran sig.

Helena KysterHansen

formand NJS dansk afdeling

Jo tidligere togoperatører får information om sporarbejder jo bedre kan konsekvenserne minimeres, men samtidig kræver en pålidelig information om sporarbejder, at projektet er færdigprojekteret, at udbuddet er afsluttet og der er indgået en kontrakt med entreprenøren. Det er en lang planlægningsproces, som kræver at bevillingerne fra staten er på plads.

Hvordan afvejer man gener for rejsen og godskunder mod omkostninger til sporarbejder? Brugen af totalspærringer i Danmark er motiveret med en antagelse om at de miminiere omkostningerne. Det er operatørerne selv, der bærer omkostningerne til bustrafik og trafikomlægninger. Der savnes Danmark praktiske værktøjer til at afveje besparelser for infrastrukturforvalteren med merudgifter for togoperatørerne og de rejsendes tidstab. Der er behov for at udvikle denne type prioriteringsmetoder og her kan der måske hentes inspiration fra nabolandene.

Ny direktör för Trafikverket

n Roberto Maiorana är ny generaldirektör och chef för Trafikverket. Han tillträdde sin nya tjänst den 1 mars och har tidigare varit chef för verksamhetsRoberto område tra- Maiorana fik vid Trafikverket sedan 2016. Roberto Maiorana medverkar i svenska avdelningens årsmöte den 26 april och berättar om sin syn på järnvägsbranschens framtid.

Handlingsplan mot brottslighet

n Trafikverket har fått regeringens uppdrag att redogöra för hur myndigheten arbetar mot brottslighet i samband med bland annat upphandlingar, för att förhindra att kriminella får del av dessa pengar. Trafikverket ska också upprätta en handlingsplan för arbetet framåt. – När regeringen nu gör en historisk satsning Tomas på infrastruk- Eneroth turen i Sverige ska inte en enda skattekrona gå till skumraskföretag. Jag vill se sund konkurrens mellan seriösa företag, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Viktig materiel ska säkras

n Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att lämna förslag som leder till att försörjningen av så kallade strategiska insatsvaror som till exempel järnvägsräls säkerställs både vid normala omständigheter och i krigstid. Syftet är att Trafikverket alltid ska kunna uppfylla sina åtaganden att bygga, underhålla och driva statliga vägar och järnvägar. Överdäckning av järnvägen vid Solna station ska knyta ihop Arenastaden med andra stadsdelar i Solna.

ILLUSTRATION: BAU

Överdäckning av Solna station

Arenastaden, Råsunda och Hagalund ska länkas samman genom att delar av järnvägsspåren däckas över vid Solna station.

Samtidigt skapas ett nytt torg, bostäder, förskola och arbetsplatser, som skapar en tryggare och mer levande stadsmiljö vid Solna station.

Förslaget för utvecklingen av Solna stationsområde innebär att stadsdelarna Arenastaden, Råsunda och Hagalund kopplas samman genom att delar av järnvägsspåren däckas över.

Viktig knutpunkt

Samtidigt förstärks Solna station som viktig knutpunkt för kollektivtrafik, med enklare och effektivare gångflöden mellan pendeltåg, tunnelbana, tvärbana och bussar samt cykel- och gångtrafik.

Överdäckningen ska genomföras i samband med utvecklingen av området öster om järnvägsspåren och kommer att planläggas i en nästa etapp. Överdäckningen beräknas kosta 140 miljoner kronor, varav exploatörerna på västra och östra delen av järnvägen ska dela på kostnaden.

Infranord får nytt kontrakt

n Infranord har tilldelats basunderhåll av järnvägsanläggningarna Bergslagspendeln och Dalabanan.

Uppdragsgivare är Trafikverket och kontraktet löper över fem år med möjlighet till ytterligare två optionsår. Anbudssumman uppgår till 277 miljoner kronor.

Det förnyade uppdraget på Bergslagspendeln och Dalabanan börjar gälla från och med juli 2023 och omfattar cirka 20 mil järnväg. Trafikverket har tilldelat Infranord underhållskontrakt för Bergslagspendeln och Dalabanan. FOTO: INFRANORD

Trafikverkets banavgifter ska justeras

n Trafikverkets banavgifter för godstrafik måste justeras så att de följer kraven i järnvägslagen. Detta ska införas senast till tidtabellen för 2025, enligt föreläggande från Transportstyrelsen.

Sedan 2007 är det krav på att Trafikverket och andra infrastruktur- Transportstyrelsen förelägger Trafikverförvaltare ska ta ut en ket att anpassa banavgifterna för godsavgift som ska motsvara marginalkostnaden trafik. FOTO: LIZA SIMONSSON för trafiken, alltså den kostnad som uppstår när tåget körs. Trots tidigare föreläggande har Trafikverket ännu inte fullt ut anpassat banavgifterna för godstrafik. n För att stärka konkurrenskraften i bolaget och öka förutsättningarna för kommande satsningar genomför Infranord en sammanslagning av regionerna Mitt och Nord från och med 1 maj 2022. Omorganisationen är ett led i Infranords fortsatta arbete att utveckla och stärka stödet till bolagets projekt. Bildandet av enheten Stora projekt under 2021 möjliggör en organisation med två regioner då stöd för de större anläggningsprojekten kommer att hanteras av enheten och därmed avlasta regionerna.

Infranord slår ihop regioner

ARE YOU READY TO LAUNCH OUR SWEDISH RAIL TEAM?

BUSINESS MANAGER, SWEDEN

We are a long-established provider of independent railway assurance services in Denmark, supporting projects that range from the national ERTMS Programme to the Copenhagen S-Bane’s migration to fully automated operation.

We are now looking to replicate our Danish success by establishing a team to serve Sweden’s growing rail market and help explore other opportunities across Scandinavia. Part entrepreneur, part project lead, part team mentor, the Business Manager position is an exciting multi-faceted role with overall responsibility for building and growing a new regional business for Ricardo.

We require someone already familiar with Sweden’s rail market who possesses the drive to pursue new business, the diligence to ensure all outputs meet our high standards, and the duty of care to nurture a skilled team.

FIND OUT MORE ABOUT THE ROLE MARK.DODSWORTH@RICARDO.COM | RAIL.RICARDO.COM

Smartpris skal få folk tilbake på toget

n Vy har testet ut den nye billettypen Smartpris på noen strekninger på Østlandet som et fleksibelt alternativ til månedskort. Erfaringene er gode og nå tilbyr selskapet Smartpris på hele Østlandet. Målet er å få folk tilbake på toget.

Pandemien har ført til at mange har måttet jobbe hjemmefra. Nå som stadig flere er tilbake på kontoret, velger fortsatt mange å bruke egen bil fremfor å reise kollektivt.

Siden august 2021 har over 10000 kunder gjennomført mer enn 100000 reiser med Smartpris. Og 75 prosent av de som har benyttet Smartpris til nå er fornøyde og mer enn fire av fem ønsker å bruke Smartpris videre.

FAKTA

n Smartpris er tilgjengelig i Vyappen og aktiveres for en 30dagersperiode fra første kjøpte enkeltbillett.

n Jo mer du reiser, desto større rabatt får du, og du betaler aldri mer enn for 30dagersbilletten.

n Smartpris gir rabattopptjening for reiser til og fra to faste stasjoner. Minst en av stasjonene må ligge utenfor Ruters takstområde.

n Smartpris kommer opp som valg ved kjøp av Enkeltbillett i Vyappen, dersom Smartpris er tilgjengelig for reisen.

Vy har lansert en ny og mer fleksibel billettetype for pendlere på Østlandet. Tog fra Stockholm ankommer Oslo S.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Mulighetsstudie Oslo–Stockholm

Samferdselsdepartementet har gitt Jernbanedirektoratet i oppdrag å gjennomføre en mulighetsstudie av jernbanestrekningen Oslo–Stockholm.

Studien skal gi et grunnlag for å kunne ta stilling til om, og i så fall hvordan, man kan arbeide videre med å forbedre togtilbodet mellom Oslo og Stockholm.

På et overordnet nivå skal mulighetsstudien ta for seg: n Markedsmessige vurderinger – inkludert analyse av hvilken reisetid har å si for passasjertalet n Kapasitetsvurderinger – om en jernbaneline mot Arvika i Sverige bør komme inn til Oslo fra Lillestrøm eller Ski n Økonomiske vurderinger – blant annet samfunnsøkonomiske vurderinger og vurderinger av kostnadsestimat for traséalternativene over henholdsvis Lillestrøm og Ski.

Samarbeid med Sverige

Mulighetsstudien skal også se hen til innspill fra ikkestatlige initiativ. Dette inkluderer en vurdering av virksomhetsøkonomien i prosjektet ”Oslo–Stockholm 2.55”. Jernbanedirektoratet skal ikke vurdere alternative finansieringsformer som forutsetter forskotering eller at staten dekker utgiftene over tid. Det er lagt opp til at Jernbanedirektoratet skal ta initiaitv til samarbeid med svenske Trafikverket om mulighetsstudien.

Fristen for å oversende rapport fra mulighetsstudien til Samferdselsdepartementet er 1. oktober 2022. På bakgrunn av mulighetsstudien vil departementet vurdere om det er grunnlag for å gjennomføre en konseptvalutgreiing om jernbanestrekningen Oslo–Stockholm.

Nye tilleggsavtaler med togselskapene

n Regjeringen vil foreslå overfor Stortinget at togselskapene kompenseres for tapte billettinntekter også i andre kvartal 2022. Hensikten er å opprettholde et attraktivt togtilbud til tross for reduserte billettinntekter som følge av koronapandemien. – Vi har forhåpentlig lagt periodene med strenge smitteverntiltak bak oss, men det er fortsatt vesentlig færre reisende enn før koronaen rammet oss, konstaterer samferdselsminister Jon-Ivar Nygård.

Jernbanedirektoratet bes nå om å inngå nye tilleggsavtaler for perioden april–juni 2022. –Vi har løpende dialog med togselskapene om trafikkutviklingen og justeringer i togtilbudet i forhold til nedgangen i antall reisende. Basert på dette vil vi utarbeide nye tilleggsavtaler frem til og med juni i år, sier Hans Henrik Kristensen, direktør for Persontrafikkavtaler i Jernbanedirektoratet.

Siden pandemien brøt ut er det inngått tilleggsavtaler med togselskapene for å sikre et tilstrekkelig togtilbud primært for arbeidsreisende og skoleelever.

Norge med i EU:s innovasjonsprogram

En samlet norsk jernbanesektor og forskningsmiljøer har fått tilgang til Europas største forskningsprogram innen jernbane. – Dette gir store muligheter for togets fremtid i Norge, sier jernbanedirektør Knut Sletta.

Jernbanedirektoratet har inngått medlemskap i Europe’s Rail, som er EU:s forsknings- og innovasjonsprogram for jernbane.

600 millioner i potten

Programmet har 600 millioner euro i potten. Medlemskapet gir norsk jernbane mulighet til å påvirke hvilke innovasjonsprogrammer EU skal satse på, sette i gang egne innovasjonsprosjekter, delta i samarbeidsprosjekter med andre land og få tilgang til resultater av andres innovasjons- og forskningsarbeid.

– Teknologiutviklingen gir oss muligheter til å gjøre jernbanen tryggere, mer effektiv og mer miljøvennlig, sier samferdselsminister Jon-Ivar Nygård. – For eksempel kan automatisering av farlige operasjoner øke sikkerheten til de som jobber i jernbanen. Videre kan bedre trafikkstyring gi rom for flere togavganger og færre forsinkelser. Ikke minst kan ny teknologi hjelpe oss å gjøre jernbanen enda mer bærekraftig for klimaet og miljøet, sier han.

Norsk innovasjonsprogram Jernbanedirektoratet leder Norges innovasjonsarbeid i Europe’s Rail, og har opprettet et norsk innovasjonsprogram som støtter, initierer og samkjører innovasjonsaktiviteter på jernbane.

Jernbanedirektør Knut Sletta (tv) och samferdselsminister Jon-Ivar Nygård. FOTO: ØYSTEIN GRUE ERTMS bygges ut på alle jernbanestreckninger i Norge.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Bane Nor fikk pris for digitalisering

n Bane Nor har fått European Railway Award for banebrytende arbeid med nytt digitalt signalsystem, ERTMS.

European Railway Award hedrer enestående prestasjoner i utviklingen av en økonomisk og bærekraftig togtransport. Bak prisen står sammenslutningen av europeiske jernbaneselskaper (CER) og europeiske jernbaneleverandører (UNIFE).

Syv batteritog till Midjyske jernbaner

Midtjyske jernbaner, der idag betjener togstrækningerne Holstebro–Skjern og Vemb–Lemvig–Thyborøn, har i marts måned afsluttet sit EU-udbud om indkøb af syv batteritog.

Batteritogene bliver de første af slagsen i Danmark og skal erstatte Midtjyske jernbaners nuværende dieseltogsæt fra ultimo 2024. Indkøbet, der er forhåndsgodkendt af Region Midtjylland og den danske stat, skal danne grundlag for udrulningen af batteritogsdrift på andre regionale strækninger.

Dieseltog i pension

Gennem de seneste to år har Midtjyske jernbaner arbejdet på at indkøbe batteritog som erstatning for den nuværende ”vognpark”, der består af i alt otte dieseltogsæt med 20 til 40 år på bagen.

Nu er resultatet af det omfattende EU-udbud så udløst, og underskrivelse af en kontrakt med tyske Siemens Mobility om levering af syv topmoderne batteritog er nært forestående.

De første batteritog ventes i drift på de vestjyske skinner mellem Holstebro og Skjern samt Vemb, Lemvig og Thyborøn allerede fra slutningen af 2024, og alle syv togsæt ventes kørende fra januar 2025.

Derefter bliver Midtjyske jernbaners nuværende dieseltogsæt sendt på velfortjent pension.

KILDE: MIDTJYSKE JERNBANER

Midjyske jernbaners kommende Mireo batteritog fra

Hovedstadens nye letbanetog er på vej

Nu er produktionen af de 29 lebanetog af typen Siemens gået i gang. Togene skal fra 2025 køre på hovedstadens letbanestrækning mellem Ishøj og Lyngby.

Letbanetogene bliver bygget på Siemens Mobility’s produktionsfaciliteter i byen Kragujevac i Serbien. Den tyske koncern købte anlægget i Kragujevac i 2018 og har siden forvandlet stedet til en imponerende produktionsvirksomhed.

De enorme faciliteter huser mere end 900 ansatte – herunder 50 elektroingeniører og ikke mindre end 120 professionelle svejsere – der til dagligt beskæftiger sig med alt fra administration og projektudvikling til konkret produktion af tog samt trafik- og signalsystemer.

Siemens Mobility kan levere hele letbane-projekter fra start til slut – og derfor er de mange medarbejderne i Kragujevac også i fuld gang med at producere letbanetog til Bremer Straßenbahn i Bremen, Stadtwerke Munich i München og Verkehrs-Aktiengesellschaft Nuremberg i Nürnberg.

I februar gik Siemens Mobility i gang med at producere tog til Hovedstadens letbane. Det forventes, at det første letbanetog kommer til Danmark i efteråret 2023, hvor det skal bruges til testkørsel på letbanestrækningen. Herefter forventes de resterende 28 tog at blive leveret med 14 dages mellemrum.

Hvis man ikke kan vente til at det første letbanetog ankommer til Danmark, kan man besøge Sporvejsmuseet Skjoldnæsholm, hvor der er udstillet en model i fuld størrelse af en sektion af vores kommende tog, når museet åbner for sæsonen til april 2022.

KILDE: HOVEDSTADENS LETBANE

Mockup af kommende letbanetog.

FOTO: HOVEDSTADENS LETBANE Linjekort fort den kommende letbane Ring 3.

ILLUSTRATION: HOVEDSTADENS LETBANE

Tre leverandører konkurrerer om levering af batteritog

n Lokaltog A/S har ultimo februar valgt at prækvalificere tre togleverandører til at afgive tilbud på levering af 14 batteritog.

Det bliver således Siemens Mobility, Stadler og CAF, som skal konkurrere om leverancen, der skal finde sted fra slutningen af 2025. I udbuddet vil tillige indgå muligheden for en aftale om 15 års levering af reservedele, samt en option på levering af yderligere 10 tog. Hvis optionen skal udnyttes, skal der ske bestilling senest 1. januar 2028.

Tildeling af ordren forventes at ske senest i løbet af fjerde kvartal 2022.

Senere i 2022 vil Lokaltog forventeligt offentliggøre udbud af fire batteritog til Nærumbanen i Region Hovedstaden – efter en markedsdialog har Lokaltog måttet konstatere, at der ikke lige er en ”hyldevare” klar til levering til brug på Nærumbanen, hvor togene skal være af en kortere type end hvad der er behov for i forhold til de 14 tog.

Passagertallet med Aarhus letbane stiger igen.

FOTO: AARHUS LETBANE

Flere rejser med Aarhus letbane igen

n I fjerde kvartal af 2021 rejste mere end 14000 passagerer med Aarshus letbane hver dag, og det bringer passagertallet tilbage på sporet efter to år med restriktioner. 1341822 passagerer rejste med letbanen i fjerde kvartal 2021 og det er kun 1,25 procent lavere end tallet for fjerde kvartal i 2019. Så selv om covid-19 også har fyldt i 2021, slutter året godt for letbanen. Til sammenligning med fjerde kvartal i 2020 ses en stigning på mere end 10 procent.

Hele den kollektive trafik har haft det svært de sidste to år. Det samlede passagertal for 2021 ender på 3978596 og er næsten 17 procent lavere end det samlede resultat for 2019.

Lang række test på Odense letbane

I de seneste måneder er der gennemført en lang række test af det fysiske anlæg på Odense letbane.

Tester af lyskryds, it- og kommunikationssystemer med mere, ligesom togsættene har gennemgået en række forskellige test, for eksempel bremse- og accelerationstest.

Træne letbaneførare

Sideløbende med testforløbet er letbanens driftsoperatør, Keolis, i fuld gang med at uddanne og træne de kommende letbaneførere samt de styringsmedarbejdere, der skal overvåge kørslen fra letbanens kontrolcenter i Hjallese.

I løbet februar 2022 er der blevet gennemført test- og træningskørsel på hele strækningen med op til 13 tog på strækningen samtidig. De første letbaneførere og styringsmedarbejdere er tæt på at være færdiguddannede og dermed klar til at indgå i driften af letbanen. I løbet af marts har der været arbejdet hen mod den såkaldte SODT (System Operations Demonstration Test). Det er den sidste store test, som

København letbaneentreprenøren, Comsa, skal gennemOdense føre. I løbet af foråret skal de sidste træer i projektet plantes, ligesom der også skal udskiftes træer, de steder, hvor de er gået ud. Arbejdet med belægninger og træplantning rundt om stationen ved Vesterbro er gået i gang. KILDE: ODENSE LETBANE

Ingen trafik till S:t Petersburg

n Den 28 mars stängde VR Allegro-trafiken mellan Helsingfors och S:t Petersburg. Nedstängningen gäller tills vidare uppger VR. Det sista tåget till S:t Petersburg gick den 27 mars och de båda avgångarna från S:t Petersburg till Helsingfors samma dag gick som normalt. – Fram tills nu har vi upprätthållit Allegrotrafiken enligt myndigheternas direktiv – meningen var att trygga finländarnas tillgång till Finland. Under de senaste veckorna har de människor som velat lämna Ryssland hunnit göra det, säger Topi Simola chef för VR:s passagerartrafik i ett pressmeddelande.

n VR Transpoint och Metsä Group utökar sitt samarbete för transport av råvirke till Kemis nya bioproduktfabrik. En effektiv och miljövänlig helhetslösning har utformats för transport av råvirke vid bioproduktfabriken som ska byggas i Kemi. VR Transpoint erbjuder Metsä Group en heltäckande tjänst för transport av råvirke med tåg från timmerterminalen till bruket. Nytt med samarbetet är att VR Transpoint ansvarar för att ta emot och lasta virke vid lastterminalerna i Kajanaland och Österbotten, utöver att transportera råvirke med tåg.

Genom samarbetet satsar VR Transpoint på nya råvirkesvagnar. Totalt binder bioproduktfabrikens järnvägstransporter över 400 vagnar. De senaste el- och dieselloken används och de nya elloken kommer att ta laster på upp till 2500 ton, vilket innebär cirka 20–25 procent mer virke per tåg.

Nytt samarbete för trätransport

Kemi

Helsingfors VR Group förvärvar Arriva Sverige och utökar därmed sin verksamhet till att omfatta även lokal och regional tågtrafik i Sverige. FOTO: ARJA AALTO

VR Group förvärvar Arriva Sverige

Det finska statliga järnvägsbolaget VR Group har förvärvat Arriva Sverige för att utöka sin verksamhet till Sverige.

VR Group tar därmed över driftansvaret för bland annat Pågatågen, Östgötapendeln samt en betydande del av kollektivtrafiken i Stockholmsområdet redan i juli i år.

Genom förvärvet av Arriva Sverige blir VR Group en stor trafikoperatör i Sverige. Arriva Sverige är den tredje största tågoperatören och fjärde största bussoperatören i landet.

I Sverige har Arriva 3800 anställda, 800 bussar, 238 tåg och 65 spårvagnar. Arriva Sverige omsatte förra året över 300 miljoner euro. – Som trafikoperatör har vi ett stort klimatansvar och vi vill vara med och bidra till en hållbar omställning, säger VR Groups verkställande direktör Lauri Sipponen och fortsätter: –Vårt bolag har hållit det finska samhället i rörelse i 160 år. Som en nordisk operatör har vi en omfattande förståelse för den nordiska kundens behov av högkvalitativ, punktlig och miljövänlig trafik.

Varumärket försvinner

I samband med förvärvet försvinner varumärket Arriva Sverige. Operatören ska bli ett självständigt eget bolag inom VR Groups passagerartrafikenhet och kommer att fortsätta trafikera Arriva Sveriges lokal- och regionaltrafikslinjer i Sverige. Passagerare kommer inte att påverkas nämnvärt av ägarbytet eftersom Arriva Sverige verkar under sina olika samarbetspartners varumärken. De anställda kommer inte heller att uppleva några förändringar och alla anställningsavtal förblir oförändrade.

Hållbara trafiklösningar

Genom förvärvet stärker VR Group sin ambition att växa som trafikoperatör inom kollektivtrafiken samt att utveckla klimatsmarta och ännu mer hållbara trafiklösningar. VR Group är en nykomling på den svenska kollektivtrafikmarknaden. Det är första gången VR Groups passagerartrafik växer utanför Finlands gränser.

Transaktionen förväntas slutföras i början av juli i år, förutsatt att den godkänns.

KÄLLA: VR GROUP

VR Transpoints första gaslastbilar nu i trafik

VR Transpoint använder lastbilar som drivs med naturgas och biogas i kommersiell trafik.

n VR Transpoint satsar på att ligga i framkant när det gäller att planera och driva logistikkedjor som syftar till att minska koldioxidutsläppen.

VR Transpoint satsar på vägtransporter med låga utsläpp och företagets första flytande naturgas- och biogaslastbilar har nu startat i kommersiell trafik.

Skräddarsydda logistiklösningar är en del av VR Transpoints strategi för att ytterligare minska transporternas utsläpp.

Gaslastbilarna, som levereras av Volvo, använder flytande naturgas och biogas som bränsle. Det gör det möjligt att uppnå betydande utsläppsminskningar beroende på den tillgängliga gasens ursprung.

Gratis provvecka för HRT:s nya kunder

Helsingforsregionens trafik (HRT) har genomfört kampanjen Med rätt att åka gratis som ska uppmuntra nya kunder att beställa en gratis sjudygnsbiljett för att prova kollektivtrafiken.

Förmånen är riktad till de personer som inte har köpt HRT:s biljetter på HRT-kortet eller via företagets app under det senaste året. HRT vill även uppmuntra bilister att prova kollektivtrafiken.

Syftet är att locka 10000 personer till kollektivtrafiken och HRT:s förhoppning är att så många som möjligt fortsätter att använda kollektivtrafiken även efter kampanjen.

Under kampanjveckorna har nya kunder kunnat beställa en biljettkod på hsl.fi som kan användas för att lösa ut en sjudygnsbiljett för zonerna ABCD i HSL-appen. Kampanjbiljetten gäller på HRT:s alla transportmedel, det vill säga buss, närtåg, spårvagn, metro och Sveaborgsfärjan i Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Sjundeå, Kyrkslätt, Sibbo, Kervo och Tusby.

HRT vill locka nya resenärer i kampanjen Med rätt att åka

gratis. FOTO: RAUNO AALTO

KÄLLA: HSL/HRT

NY!

KOAXIALLEDNINGAR FÖR JÄRNVÄGSTEKNIK

• Låg dämpning & mycket flexibel koaxialkabel • Etablerade märken: Aircell®, Ecoflex® • Impedans: 50 Ohm • Frekvens: upp till 10 GHz

Aircell® HEATEX® ,

Ecoflex® Plus HEATEX®:

• Certifierad enligt EN 45545-2 R15/R16 för användning till järnväg • Halogenfri enligt EN 50306-1 • Flamskyddad enligt EN 60332-1-2 + EN 60332-1-3 • Röktäthet enligt EN 61034-2 • Rökgastoxicitet enligt EN 50305

Även individuell kabelkonfektion möjlig!

Tillbehör från SSB-Electronic GmbH

Krimptänger · jordningsklämmor · individuell kabelmärkning · böjskydd mätprotokoll · åskledare · kabelsaxar Tel.: +49 2941-93385-0 · sales@ssb-electronic.com · www.ssb-electronic.com SSB-Electronic GmbH - Am Pulverhäuschen 4 - 59557 Lippstadt/Tyskland

Vi arbetar med driftskompatibilitet på Europas järnvägar

CSM-RA riskanalys Oberoende tredjepartskontroll Utbildning

Vanaheim samarbetar med Infracert TSI i bedömningsarbete.

+46 70 874 44 87 info@vanaheim.se

Nye bygninger og en mere åben profil for bredere passager skaber bedre kundeflow og øget kundeoplevelse.

Hovedbanegård i forvandling

Den nuværende Københavns hovedbanegård, som blev bygget i perioden 1906–1911, er den tredje hovedbanegård. Placeringen er stort set identisk som den første hovedbanegård tæt ved Tivoli og tæt ved Rådhuspladsen. Hovedbanegården er fredet. Den blev tegnet af DSB’s overarkitekt Henrich Wenck i nationalromantisk stil med mange fine detaljer og udsmykninger med brug af gedigne materialer som tegl- og sandsten og udskåret

træværk.

Den nye hovedbanegård fra 1911 skulle have stor kapacitet, så sporkapaciteten blev udvidet fra den tidligere hovedbanegårds fire perronspor til tolv perronspor. Siden er kapaciteten kun blevet udvidet en enkelt gang med ny perron ved spor 26. I hele perioden er betjeningen af Københavns hovedbanegård markant øget med i S-tog i 1934, den faste Storebæltsforbindelse i 1997 og Øresundsforbindelsen i 2000 og senest sammenkoblingen med Metrocityringen i 2019.

Banedanmark er i gang med at undersøge kapacitetsløsninger i form af sporforenklinger på fjern- og regionaltogssporene. Denne løsning vil betyde, hvis den bliver realiseret, at trafikken ud af Københavns hovedbanegård vil blive retningsbestemt mod syd, vest og øst.

Antal daglige rejsende

På grund af covid 19 er det endnu ikke muligt at se den kundemæssige effekt af, at det nu er muligt at skifte mellem Metro, S-tog og fjern- og regionaltog. I mange år har hovedbanegården haft omkring 100 000 daglige rejsende. Det er forventet at effekten af Metrocityringen vil bringe dette tal op i størrelsesordenen 160000 daglige rejsende.

Hele området omkring hovedbanegården er præget af den byudvikling, der er sket de sidste 20 år og som fortsat er i gang, blandt andet på DSB’ s tidligere godsarealer og langs hele havnefronten og bydelen Vesterbro ved Reventlowsgade med boliger, erhverv og hoteller. Det giver hovedbanegården en fornyet storbypuls og mange rejsende og besøgende på farten.

Bygninger og kundeservice

Oprindelig var hovedbanegården opdelt i en afgangs- og ankomsthal med et stort område i midten til ind- og udlevering af bagage. Derudover var der 1.,2. og 3. klasses ventesale, billetsalg, jernbanerestauration, små kiosker med hver deres sortiment, cigarer, chokolade, blade og bøger med mere, samt en barber. Det vil sige kundeservice som afspejlede datidens behov, hvor der skulle være rum og plads til et længerevarigt ophold.

Igennem årene er der sket der mange små ændringer uden større skelen til en større funktionel sammenhæng og respekt for arkitekturen. Det var først i 1990’erne, at DSB valgte mere omfattende at ændre på funktioner og disponering af hovedbanegårdens halområde.

Med eksterne investorer blev hele hallen stort set ryddet for diverse småbygninger og knopskydninger. I stedet blev der opført et mindre forretningscenter med butikker og spisetilbud, som dels i højere grad imødekom kundernes behov for service, når man er på farten og dels genererer gode huslejeindtægter.

Eksterne lejemål

I takt med at behovet for kundevendt service løbende ændres – især et mindre behov for betjent billetsalg, ventesale, bagage ind- og udlevering med mere – så er flere lokaler og områder i stedet blevet omdisponeret til eksterne lejemål med indbydende facader, som inviterer inden for.

Men det er fortsat formålet at være en trafikterminal som byder kunderne velkommen til DSB og toget med fornyede kundetilbud i historiske bygningsrammer.

I 00’erne gennemførte DSB en omfattende istandsættelse af bygningens brokonstruktioner og det store perrontag

Forretningscentret fra 1990’erne er imidlertid ved at have et lidt ”træt” udtryk.

DSB har i forbindelse med den politisk besluttede Infrastrukturplan 2035 fået en særskilt bevilling på 215 millioner kroner til at ombygge forretningscentret i hallen, samt åbne hovedbanegårdens facade ud mod Reventlowsgade og etablere butikker, cafeer med udeservering.

DSB er derfor i gang med at planlægge disse ombygninger, som forventes at være afsluttet i 2027. Grundlæggende ændres hallen ikke, men arkitekturen og udtrykket vil blive strammet op, så de nye bygninger i højere grad bliver afstemt med hovedbanegårdens grundstruktur, og understøtte tryghed og overskuelighed.

Åbningen af facader ud mod Reventlowsgade giver mulighed for yderligere lejemål og dermed lejeindtægter. Området er blevet særlig attraktiv til at indgå et i fornyet byrum og byliv i forbindelse med nævnte byudvikling på Vesterbro og Metrostationen.