Ergonomi för ett gott arbete

Ergonomi fรถr ett gott arbete

Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder som ska fungera som ett stöd för varje arbetsplats i det löpande arbetsmiljöarbetet.

Det gör vi genom att – ge ut arbets- och utbildningsmaterial samt faktaböcker – informera och utbilda – ge ut tidningen Arbetsliv.

Prevent erbjuder generella och branschanpassade utbildningsmaterial, checklistor och andra hjälpmedel som gör det lätt att omsätta teori till praktik. Vi genomför arbetsmiljöutbildningar över hela landet, både öppna och företagsinterna. Vi erbjuder även distansutbildning.

Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information.

© 2014

Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK

Upplaga 2:1 Projektledare

Peter Grim

Författare

Svend Erik Mathiassen, Ulla Munck-Ulfsfält, Birgitta Nilsson

Grafisk formgivare

Ulrika L Forsberg/Press Art

Illustratör

Andreas Olofsson

Tryck

Danagård LiTHO, Ödeshög, mars 2014

Distribution

Prevent, Box 20133, 104 60 Stockholm

Telefon

08-402 02 00

Fax

08-402 02 50

E-post info@prevent.se Webb www.prevent.se ISBN 978-91-7365-167-7 Art nr 287

Förord I ergonomins mål ingår både att människor ska hålla sig friska på lång sikt och att produktionen ska vara effektiv. Företag och organisationer som genomtänkt och systematiskt integrerar ergonomiska hänsyn i sin verksamhet kan nå ökad lönsamhet, bland annat genom högre produktivitet, bättre kvalitet och mera attraktiva arbeten. För samhället ligger det vinster i minskade kostnader för sjukpenning och sjukersättning. För den enskilde är god ergonomi avgörande för hälsa och välbefinnande.

Boken riktar sig till alla i en organisation som har ett inflytande över hur arbetet utformas och därmed också över ergonomi – i synnerhet arbetsgivare, arbetsledare, skyddsombud, tekniker och företagshälsovård. Materialet visar hur ergonomi kan användas som ett verktyg i alla faser av en produktion för att öka effektivitet och främja långsiktig hälsa.

Ergonomi för ett gott arbete gavs ut första gången år 2007.

Materialet har nu omarbetats bland annat med anledning av nya forskningsresultat och ny lagstiftning. Dessutom har inaktuella företagsexempel tagits bort.

Prevents förhoppning är att den som läser boken ska överföra kunskapen till sin egen verklighet, reflektera över ergonomiska brister och möjligheter, och bidra till att ergonomiska värderingar får en naturlig plats då verksamheten planeras, utvärderas och förändras.

Vi vill tacka professor Svend Erik Mathiassen och ergonomerna Birgitta Nilsson och Ulla Munck-Ulfsfält för författandet av boken.

Innehåll Förord..................................................................................... 3 1. Arbetsliv och ergonomi................................................. 6 Ergonomi i ett föränderligt arbetsliv.................................7 Målgrupp och innehåll...................................................9 Varför ergonomi? ..........................................................9 2. Förutsättningar för ergonomiskt arbete .................. 12 Samhällets ramar.............................................................. 13 Arbetsmiljölagstiftning inom EU och i Sverige......... 13 Arbetsmiljölagen (AML).............................................. 14 Undersökning och riskbedömning............................. 14 Föreskrifterna Belastningsergonomi (2012:2)............. 18 Standarder.....................................................................25 Tolkning av lagstiftningen............................................ 27 Den arbetande människan ..............................................29 Arbete som ställer krav på syreupptagning och blodcirkulation.............................................................32 Arbete som kräver kortvariga insatser av stor muskelkraft................................................................... 37 Repetitivt arbete med medelhöga krav på kraftutveckling......................................................................43 Långvarigt, lågintensivt muskelarbete med liten variation........................................................................49 Arbete med låga fysiska men stora mentala krav......55 3 Arbete för god ergonomi i företag och organisationer....................................................... 62 Värdekedjan för god ergonomi .......................................63 Produkt .............................................................................68 Process .............................................................................. 70 Produktionssystem och produktionsflöde.................. 71 Mekaniseringsgrad....................................................... 74 Arbetsmetod................................................................. 75

Arbetsintensitet............................................................. 76 Arbetsorganisation............................................................ 78 Flexibilitet..................................................................... 79 Kompetensutveckling..................................................80 Arbetsroller – variation................................................80 Påverkansmöjlighet, handlingsutrymme....................82 Arbetstid.......................................................................83 Arbetsplats.........................................................................84 Arbete vid dator och kontorsarbete............................84 Andra verksamheter....................................................88 Arbetstyngd – Övrigt manuellt arbete med fysisk ansträngning....................................................... 91 Arbetsställningar och arbetsrörelser...........................92 Arbetshöjd....................................................................93 Statiskt muskelarbete...................................................96 Handverktyg och handmaskiner.................................98 Vibrationer.................................................................. 100 Materialhantering....................................................... 101 Kognitionsergonomi..................................................103 Synergonomi...............................................................104 Arbetsplatsens utformning – sammanfattning......... 107 Individ ............................................................................108 Kompetens och färdigheter ......................................109 Fysisk och mental kapacitet ...................................... 110 4. Verktyg för god ergonomi..........................................114 Introduktion ................................................................... 115 Val av verktyg ................................................................. 119 Exempel på verktyg........................................................120 Produkt........................................................................120 Process.........................................................................122 Arbetsorganisation.....................................................122 Arbetsplats..................................................................123 Individ.........................................................................126 Förtydligande av begrepp ............................................. 127 5. Rekommenderad litteratur och fördjupning......... 130

1 Vinjett

Arbetsliv och ergonomi 6

Prevent – Ergonomi för ett gott arbete

Arbetsliv och ergonomi

Ergonomi i ett föränderligt arbetsliv Enligt Ergonomisällskapet Sveriges beskrivning är ergonomi ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet människa – teknik – organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och system.

Den enskilda individens arbetsvillkor och hennes förmåga att handskas med dessa är en kärnpunkt enligt denna definition. Men ergonomi omfattar även de tekniska och organisatoriska faktorer som bestämmer dessa arbetsvillkor. Ergonomi är alltså kunskap och handling, såväl på individnivå som på organisatorisk nivå och samhällsnivå. Det är en ergonomisk fråga om en individ blir trött i musklerna av att arbeta länge utan variation och om ständig tidspress leder till stressreaktioner. Det är också en ergonomisk fråga hur arbete kan fördelas på bästa sätt mellan individer i en grupp, och hur gruppen kan få ett inflytande på till exempel arbetstempo och produktionsupplägg. Samhället ger ut regler och förordningar för hur produkter och produktionssystem kan utformas med hänsyn till ergonomi. Den globala marknaden styr vilka produkter som tillverkas i vilka länder; även det är en fråga som rör ergonomi.

Ordet ergonomi används ofta som uttryck för hur man sitter, står, lyfter och bär och hur besvär i rygg och axlar, muskPrevent – Ergonomi för ett gott arbete

7

Arbetsliv och ergonomi

ler och leder hänger samman med detta. Enligt beskrivningen ovan innefattar ergonomi »belastningsergonomi«, »kognitionsergonomi« och »systemergonomi« som tidigare använts om den del av ergonomin som ägnar sig åt människa- maskinsystem och hur dessa byggs upp på bästa sätt.

I ett historiskt perspektiv har nordisk ergonomisk forskning och praktik utvecklats från att vara tydligt individinriktad, som på 1940-talet med fokus på kroppens reaktioner på tungt fysiskt arbete, mot en allt starkare betoning på organisatoriska förhållanden under det senaste decenniet. Eftersom arbetslivet ständigt är under förändring är det rimligt att även ergonomisk forskning och praktik ändrar inriktning över tiden. Samtidigt är det viktigt att de som ägnar sig åt ergonomi har beredskap att ta sig an nya frågor som växer fram. Till exempel har både den ökande andelen äldre i arbetslivet och utvecklingen mot allt mer stillasittande och fysiskt inaktivt arbete lett till en renässans för individinriktade frågor, till exempel effekten av fysisk träning på arbetstid och arbetskapacitetens relation till ålder.

Arbetslivet har utvecklats mot en ständigt större andel av yrken och arbetsuppgifter som baseras på modern informationsteknologi, IT. Det innebär att de belastningar som människan utsätts för i sitt arbete förekommer i ökande grad även på fritiden. För att förstå arbetets roll för hälsa och välbefinnande är det inte tillräckligt att endast titta på själva arbetet.

Frågorna handlar snarare om vilken andel av människans totala belastning som arbetet står för, om denna andel påverkar hälsan, och hur en väl vald kombination av belastningar under arbete och fritid kan säkra en hållbar livssituation.

När ergonomin har utvecklats mot att allt mer beröra organisationsfrågor har det också blivit mera tydligt att aktörer på företags- och organisationsnivå som inte i första hand ägnar sig åt ergonomi i själva verket är mycket viktiga »ergonomer«. Exempel är arbetsledaren som bestämmer fördelning av arbetsuppgifter inom ett arbetslag och produktionsteknikern som lägger upp en produktionsprocess.

8

Prevent – Ergonomi för ett gott arbete

Arbetsliv och ergonomi

Målgrupp och innehåll Målgruppen för denna bok är aktörer i produktionen, såväl inom industri och näringsliv som inom offentlig verksamhet.

Därför ligger bokens fokus på ergonomi och ergonomiskt förändringsarbete ur ett organisatoriskt perspektiv. Utrymmet för det ergonomiska arbete som en organisation kan bedriva påverkas av den enskilda individens arbetsförmåga och de villkor som samhället anger för utformning av produkter och produktion. Därför innehåller boken även kapitel om dessa faktorer.

Detta kapitel beskriver olika skäl till att det är meningsfullt för en organisation att ägna sig åt ett systematiskt ergonomiskt arbete. Därefter följer ett kapitel där ramarna för detta arbete diskuteras, det vill säga människans förutsättningar för att arbeta fysiskt och mentalt liksom samhällets regler och rekommendationer om utformning av arbetssystem. Kapitlet Arbete för god ergonomi i företag och organisationer beskriver stegen i ett ergonomiskt arbete kopplat till planering och förverkligande av produktionen på ett företag, liksom de faktorer i organisationen som det är väsentligt att vara uppmärksam på. Därefter följer ett kapitel om verktyg som kan ge hjälp och stöd i det ergonomiska arbetet. I slutet av boken finns förslag till litteratur som ger ytterligare fördjupning inom ergonomi och ergonomiskt förändringsarbete. ­ Varför ergonomi?

Samhällets kostnader för sjukskrivningar och sjukersättningar är mycket höga. Därtill kommer kostnader för till exempel vård, rehabilitering och omskolning. En mycket stor del av kostnaderna beror på belastningsbesvär i muskler och leder, särskilt i rygg och nacke­- skuldraregionen. Bland forskare är man överlag överens om att belastningar i själva arbetet spelar en avgörande roll för uppkomsten av besvären. Inom EU har man pekat ut arbetsrelaterade belastningsskador som ett av de stora problemen för den europeiska folkhälsan. Insatser i arbetslivet för att skapa mindre riskfyllda arbeten skulle Prevent – Ergonomi för ett gott arbete

9

Arbetsliv och ergonomi

med all sannolikhet vara mycket lönsamma ur ett samhällsperspektiv. Dels skulle många belastningsskador kunna förebyggas, dels skulle individer med begränsad arbetsförmåga få plats i arbetslivet. I ett vidare perspektiv har samhället naturligtvis ett intresse inte bara av att undvika ohälsa, utan även av att arbetet bidrar till att ge medborgarna goda liv.

Det ligger naturligt i den enskildes intresse att ha ett arbete som är tillfredsställande och utvecklande och där målet inte är begränsat till att undvika dålig hälsa.

Samhället ställer krav på företag och organisationer att säkra en god arbetsmiljö, både av samhällsekonomiska och ideologiska skäl. Flertalet företag inser att initiativ som främjar ett gott arbete är i företagets eget intresse. För ett företag eller en organisation innebär hög sjukfrånvaro höga kostnader. Ekonomisk forskning visar övertygande att även enkla ergonomiska insatser kan löna sig redan efter kort tid: Dels kan de direkta kostnaderna för sjukskrivningar minska, dels minskar behovet av att anställa och lära upp ny arbetskraft. Även andra nyckelfaktorer för företagets lönsamhet och framgång är beroende av en stabil arbetsstyrka med låg frånvaro; exempel är leveranssäkerhet.

Kvaliteten på de produkter som ett företag tillverkar, eller på den vård som produceras i ett särskilt boende, är beroende av de ergonomiska arbetsvillkoren. Kloka ergonomiska lösningar innebär bättre förutsättningar för att arbetet görs på rätt sätt. Det kan till exempel handla om att utforma produkter som är lättmonterade, ta fram hjälpmedel för patientförflyttningar, eller att avsätta tillräckligt med tid för varje kundkontakt på ett callcenter.

Attraktiva arbeten är en viktig framgångsfaktor för ett företag, särskilt i branscher där det råder brist på arbetskraft. Ett exempel är vården, där en påfrestande arbetsmiljö sannolikt är en orsak både till omfattande sjukskrivningar och till problem med att rekrytera ny arbetskraft.

10

Prevent – Ergonomi för ett gott arbete