ÖVERLEVA
ANSVAR
FÖRVÄNTNING TVÅNG
KÄ
FRIHET
TRO
STYRKA
MAKT AFFIRMATIONER
RELATI
YTTRE
INRE
MENTALA MUSKLER
TRYGGHET
BEHOV
MOTIVATION
KONSTEN
TEORIER
RELATIONER SJÄLVFÖRTROENDE
LEVA HARMONI TRÄNA
ATT LEDA SIG SJÄLV
TRO
TVÅNG FRIHET
TRÄN
STYRKA
MÄNNISKO ATT VÄXA AV EGEN KRAFT INRE TRYGGHET
TEOR
MAKT NYCK STYRKA
HÄLSA
VÅGA
RELAT MENTA
FÖRV AFFIRM
FÖRM
MÖ
MOTIVATI
ANSVAR
KO
HARMONI
YTTRE
LÄRA SIG
HÄLSA
YTTRE
INRE
TRYGGHET
SJÄLVFÖRTROENDE LIVSHÅLLNING MAKT
MENT MUSK
ANSVAR
ÖVERLEVA
VÅGA
BEHOV
TVÅNG
FRIHET
TRO
RELATIONER
VILJA
LEVA
FÖRANKRA MÅLEN
LEVA HARMONI TRÄNA MENTALA TEORIER MUSKLER
TEOR
MÅL
ANSVAR
MÅL
TVÅNG FRIHET
HARMONI
POSITIV SJÄLVBILD
MAKT NYCK
MÖNSTER
ÖVERLEVA
BRYTA
VÅG
POTENTIA
Prevent
AFFIRMATIONER SJÄLVKÄNSLA Prevent
FÖRANKRA
MÅL
MÄNNISKOSYN
LÄRA SIG
MOTIVATION
RESURSER
FLYKT
PRÖVA KAMP SJÄLVFÖRTROENDE STYRKA
TRO
KUNSKAP FÖRMÅGA
RESURSER
YTTRE
LIVSHÅLLNING
PLANERA
RESURSER
MAKT
KÄNSLA TRO
LÄRA SIG
RELATIONER HÄLSA
STYRKA
MENTALA MUSKLER
TRYGGHET
HÄLSA
TANKEKRAFT FLYKT TEORIER
VÅGA
AGERA
FÖRÄNDRING KAMP
TRÄNA
VILJA KOMPETENS VILJA VÅGA TEORIER
LEVA
VÄRDERINGAR
MÅL
POTENTIAL
VÅGA
MÖNSTER
ÖVERLEVA
INRE KOMPETENS TRYGGHET
LIVSHÅLLNING
BRYTA
MÄNNISKOSYN
BEHOV
ANGREPP FÖRSVAR
MÅL
BEHOV
FRAMGÅNG
AFFIRMATIONER SJÄLVKÄNSLA
ISBN 978-91-7365-130-1 Art nr 495
AGERA HÄLSA VILJA
FLYKT KAMP
MAKT
Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder som ska fungera som ett stöd för varje arbetsplats i det löpande arbetsmiljöarbetet. Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information.
HARMONI
VÅGA
KUNSKAP FÖRMÅGA
Konsten att leda sig själv
Att kunna leda sig själv är viktigt i dagens informationssamhälle. Det handlar om att vi lär oss att utveckla oss själva genom att ställa och besvara några betydelsefulla frågor: Vilka är mina grundläggande värderingar? Vilka är mina styrkor? Var hör jag hemma? Vad bidrar jag med? Det handlar inte om att förändra sig själv, snarare om att koncentrera sig på de förmågor man har och acceptera uppgifter som passar ens individuella sätt att arbeta och fungera. Då är det möjligt att utveckla sig själv från ordinär till utmärkt. Denna bok handlar om mål och visioner och om hur man når dessa med hjälp av motivation och tankekraft. Det är en bok om att leda sig själv och om hur viktigt det är att ta ansvar för sitt eget liv. Du som läser den kan vara chef, medarbetare, entreprenör eller studerande. Avgörande är att du vill leda dig själv och utnyttja hela din potential. I konkurrens med cirka 40 andra ledarskapsböcker fick Konsten att leda sig själv ett hedersomnämnande vid utdelningen av Årets Ledarbok 2003. Ur motiveringen: »En praktisk bok som sammanfattar ett flertal ledarskapsteorier och modeller. En bok som tar itu med den svåra konsten att nå självinsikt och som visar hur man lär sig leda sig själv för att kunna leda andra.«
FÖRANKRA
POSITIV SJÄLVBILD
RELATIONER HÄLSA LÄRA SIG
TVÅNG FRIHET
TRO
TEORIER
MÅL
LEVA
TANKEKRAFT
Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder som ska fungera som ett stöd för varje arbetsplats i det löpande arbetsmiljöarbetet. Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information.
© 2011
Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK
Upplaga
2:1
Projektledare
Monica Lörnbo
Text
Arne Ljung
Textbearbetning Suzanne Rosendahl Grafisk form
Sofia Thorsson
Tryck
DanagårdLITHO, Ödeshög, oktober 2011
Distribution
Prevent, Box 20133, 104 60 Stockholm
Telefon
08-402 02 00
Fax
E-post
info@prevent.se
Webb www.prevent.se
08-402 02 50
ISBN
978-91-7365-130-1
Art nr 495
Förord I den här nya upplagan av boken har jag gjort några tillägg i de övningsuppgifter som följer efter varje avsnitt. När det gäller text och innehåll, så har det visat sig i samtal med många av bokens läsare att innehållet är minst lika aktuellt i dag som när den första upplagan av boken gavs ut. Boken handlar om mål och visioner och hur man når dessa med hjälp av motivation och tankekraft. Det är en bok om att leda sig själv och om hur viktigt det är att ta ansvar för sitt eget liv. Du som läser den kan vara chef, medarbetare, entreprenör eller studerande. Avgörande är att du vill leda dig själv och utnyttja hela din potential! Boken innehåller en överblick och introduktion till inre ledarskap. Jag beskriver synsätt bakom inre ledarskap, motivation och mental träning, presenterar modeller och metoder och refererar till teorier inom dessa områden. Efter varje kapitel finns övningar där du själv kan tillämpa vad du lärt innan. Boken är ett recept mot utvecklingshinder och, tro mig, jag har själv prövat det. Som ung beteendevetare behärskade jag teorier men var oförmögen att förmedla dessa kunskaper till andra. Därtill drabbades jag av talsvårigheter, ja rent av panik vid offentliga framträdanden. Av en händelse kom jag samtidigt i kontakt med begreppet mental träning. Och tack vare en särskild teknik kom jag tillrätta med dessa svårigheter. Den mentala träningen utsträcktes även till andra områden. Personlig utveckling och ledarskap har sedan blivit min profession. Min erfarenhet är att alla har en fantastisk förmåga att växa och utvecklas. Inför saker vi inte helt behärskar kan vi vara rädda och spända, men rädslan eller anspänningen kan fungera som en drivkraft, som gör att vi antar utmaningen. Min innersta förhoppning med denna bok är att du får inspiration att arbeta med ditt inre ledarskap och förmåga att övervinna dina rädslor. Arne Ljung
Innehåll Inre ledarskap i tiden ������������������������������������������������������������ 9 Från jordbrukare till idéproducenter ����������������������������������� 9 Hierarkier tillhör historien ������������������������������������������������� 12 Tankar och idéer är konkurrenskraft ������������������������������� 13 Övning: Utgångspunkt för att leda sig själv ��������������������� 15 Självbild och människosyn �������������������������������������������������� 17 Bygga en självbild ������������������������������������������������������������� 18 Människosynen är självuppfyllande ��������������������������������� 19 Fyra livshållningar ������������������������������������������������������������ 20 En positiv självbild ������������������������������������������������������������ 22 Övning: Självbild och människosyn ���������������������������������26 Individens potential �������������������������������������������������������������� 28 Kompetensområden ����������������������������������������������������������� 28 Kompetensbehov i snabb förändring ���������������������������������29 Relation till sig själv och andra ������������������������������������������ 30 Kunskap, kompetens och vilja ������������������������������������������� 31 Lärande är nyckeln till kompetens ������������������������������������ 32 Lärande i organisationer ���������������������������������������������������� 35 Övning: Min potential ������������������������������������������������������� 37 Inre motivation �������������������������������������������������������������������� 40 Vad är motivation? ������������������������������������������������������������� 41 Mänskliga behov är grunden till motivation ���������������������42 Inre eller yttre motivation �������������������������������������������������� 43 Olika behov som styr människan ��������������������������������������44 Makt är ett basbehov ��������������������������������������������������������� 45 Motivation föder framgång ������������������������������������������������ 46 Cykelmodellen ������������������������������������������������������������������� 47 Att äga syftet ���������������������������������������������������������������������� 48 Förnuftsmänniskor och känslomänniskor ������������������������� 49 Övning: Min motivation ���������������������������������������������������� 51
Mål för livet �������������������������������������������������������������������������� 53 Agera eller reagera ������������������������������������������������������������� 53 Agera för att nå mål �����������������������������������������������������������54 Prioritering av aktiviteter och mål ������������������������������������� 55 Mål eller medel ������������������������������������������������������������������� 58 Mål eller hinder ����������������������������������������������������������������� 59 Inre eller yttre mål �������������������������������������������������������������� 59 Sätta och förankra mål ������������������������������������������������������� 61 Målmedvetenhet ��������������������������������������������������������������� 62 Övning: Mina mål ������������������������������������������������������������� 64 Tankens kraft ������������������������������������������������������������������������66 Mental träning �������������������������������������������������������������������68 Träna mentala muskler ������������������������������������������������������ 70 Tankekraft för att stärka självkänslan �������������������������������� 72 Befinna sig i flow ���������������������������������������������������������������� 73 Plus- och minusinsättningar ���������������������������������������������� 74 Målbilder – ett sätt att förankra målen ������������������������������ 75 Städa och balansera i bildarkivet ��������������������������������������� 77 Verbala målbilder eller affirmationer ��������������������������������� 78 Övning: Tankeexperiment ������������������������������������������������� 79 Till sist – sex steg till inre ledarskap ����������������������������������� 81 Satsa på dina styrkor ���������������������������������������������������������� 81 Tro �������������������������������������������������������������������������������������� 82 Sätt upp mål ����������������������������������������������������������������������� 82 Planera �������������������������������������������������������������������������������� 83 Pröva ��������������������������������������������������������������������������������� 84 Ta ansvar för dina relationer genom att samtala ��������������� 84 Litteratur ������������������������������������������������������������������������������� 86
Inre ledarskap i tiden Att kunna leda sig själv är viktigt i dagens informationssamhälle. Men vad innebär det egentligen? Jo, det handlar om att vi lär oss att utveckla oss själva. Genom att ställa och besvara några betydande frågor: Vilka är mina styrkor? Vilka är mina grundläggande värderingar? Hur presterar jag? Var hör jag hemma? Vad bidrar jag med? Det handlar inte om att förändra sig själv, snarare om att koncentrera sig på de förmågor man har och acceptera uppgifter som passar ens individuella sätt att arbeta och fungera. Då är det möjligt att utveckla sig själv från ordinär till utmärkt. I vårt moderna samhälle får människor i allt högre grad ta ansvar för sina egna liv; valfriheten ökar, individen kan välja allt från daghem, skola och sjukvård till arbetsformer och pensionsfonder. En del tycker det är positivt att individens frihet ökar. Andra anser att det bara är en skenbar valfrihet och att det egentligen är marknadskrafterna och framför allt pengarna som styr. Helt klart är att det i dag ställs nya krav på individen att välja, fatta beslut och styra sig själv. Från jordbrukare till idéproducenter I ett historiskt perspektiv har vi gått igenom olika samhällsformer med olika produktionsförhållanden och resurser. Varje samhällsform har inneburit en stor omställning för medborgarna, Prevent – Konsten att leda sig själv
9
» Koncentrera dig på styrkorna – inte på svagheterna!
«
samhälle
samhälle
samhälle
överlevnad
levnadsstandard
konsumtion
livskvalitet
Produktion
mat
produkter
tjänster
tankar och idéer
Tillgångar
jord och muskler
kapital och maskiner
kunskap
kompetens och mental energi
Mål
Inre ledarskap i tiden
som i alla tider ställts inför nya krav och fått utveckla nya förmågor för att överleva. En bild av vågor får illustrera detta. Den första vågen är jordbruk, den andra industri, den tredje tjänster och den fjärde, som vi surfar på i dag, är informationssamhället. I jordbrukssamhället förde man en kamp för brödfödan och målet var för många människor helt enkelt att överleva. Under industrialismen kom målen att allt mer handla om levnadsstandard. Folkhemmet växte fram och välfärdsstaten började ta Fjärde form. vågen Vi upplevde en kort period som mot slutet kom att I illustrationen ovan ser vi hur samhällstyperna utvecklats utifrån de tre kännetecknas av konsumtion. Vi levde över våra tillgångar och storheterna mål, produktion och tillgångar. trodde att vi kunde konsumera i det närmaste hur mycket som helst. Sedan slogJordbruk vi i taket, Industrimed bankkrascher, samt Tjänste- börsras Informationssamhälle samhälle samhälle räntelägen på flera hundra procent. Efter denna kaotiska period överlevnad levnadskonsumtion harMål vi sett tydliga tecken på att människor i allt högre livskvalitet utsträckstandard ning söker något mer än bara materiell standard och yttre tryggmat har avlöst produkter tjänster tankar het.Produktion Olika hälsotrender varandra och företagen satsar och idéer allt mer resurser på friskvård. Intresset för personlig utveckling jordinre och trygghet kapital har och nogkunskap kompetens och ochTillgångar sökandet efter aldrig varit större än maskiner mental energi muskler i dag. Dessutom har många företag upptäckt de mjuka värdena, till exempel arbetslivskvalitet och personlig utveckling. Det är inte bara i pengar verksamhetens kvalitet kan mätas, utan även i få sjukdagar (många friskdagar), meningsfulla uppgifter och Fjärde vågen Jordbruk
Industrisamhälle
1
2
3
överlevnad
levnadsstandard
konsumtion
livskvalitet
Produktion
mat
produkter
tjänster
tankar och idéer
Tillgångar
jord och muskler
kapital och maskiner
kunskap
kompetens och mental energi
Mål
Tjänstesamhälle
Informationssamhälle 4
I illustrationen ovan ser vi hur samhällstyperna utvecklats utifrån de tre storheterna mål, produktion och tillgångar. 10
Prevent – Konsten att leda sig själv
Inre ledarskap i tiden
stimulerande ledarskap. Individens inre utveckling kan vara nyckeln till ett framgångsrikt företagande. När det gäller produktionen har vi gått från att producera främst mat till att ta fram även andra produkter. I västvärlden är allt färre människor sysselsatta med ren varuproduktion och allt fler arbetar med tjänster och idéer. Få arbetar i gruvor och fabriker, medan allt fler är sysselsatta i tjänstesektorn, ofta i projektgrupper, nätverk eller småföretag. Andelen människor som krävs i ren varuproduktion är i västvärlden i dag nere i cirka tio procent av de yrkesverksamma. Detta innebär att närmare nittio procent av oss befinner oss i tredje eller fjärde vågen av samhället, där nya värderingar och spelregler råder. Under bondesamhället var de främsta tillgångarna jord och muskelkraft. Under industrialismen handlade det framför allt om kapital och maskiner, och människorna behövdes alltjämt, eller snarare deras muskler. I dagens tjänste- och informationssamhälle är människors kunskaper och tankar den viktigaste råvaran, eftersom det är denna råvara som kan förädlas till tjänster och idéer. Många av informationssamhällets företag poängterar att medarbetarna är den enda skillnaden mellan två företag. Det är inne i huvudet på medarbetarna skillnaden sitter! Dan Andersen i boken »Visionärt ledarskap« Konsultförlaget 1991
Människor och deras kunskaper, det man kallar humankapitalet, har blivit allt viktigare. Ett exempel på detta är att humankapitalet allt oftare redovisas som en tillgång i företagens årsredovisningar. I dagens samhälle är också klasskillnaderna av en annan karaktär. Ägande av jord eller kapital spelar en mindre roll medan kompetensen i allt större utsträckning möjliggör en klassresa. Man brukar tala om att vi lever i ett tvåtredjedelssamhälle. Det är kompetensen som avgör om vi tillhör de två tredjedelarna som har hälsan och rätt kompetens och därför efterfrågas på Prevent – Konsten att leda sig själv
11
» Människor vill leva inte bara överleva.
«
Inre ledarskap i tiden
arbetsmarknaden eller om vi tillhör den tredjedel, som varken har hälsa eller rätt kompetens.
» Kompetensen är avgörande, inte kapitalet.
«
Hierarkier tillhör historien Industrisamhällets människosyn finns kvar i vissa organisationer, både inom offentlig verksamhet och i vissa privata företag, ofta i form av en hierarkisk organisation och ett hierarkiskt tänkesätt. Den amerikanska ingenjören Fredrik W. Taylor, som var verksam i början av 1900-talet, är en av industrialismens frontfigurer. En av hans uppfinningar är det löpande bandet, där varje medarbetare utför ett enstaka arbetsmoment om och om igen, ackordlönesystemet är en annan. Hans studier gick ut på att få en så snabb och rationell produktion, som möjligt, vilket var en förutsättning för framväxten av hela industrisamhället. Taylors teorier om företagsledande innebar att arbetarna skulle bidra med sin muskelkraft. Arbetarna skulle inte tänka, utan allt tankearbete skulle utföras av förmän, chefer och planeringsavdelningar. En förman sades kunna hantera åtta arbetare, sedan måste man ha ytterligare en förman. På så sätt skapades en ledarpyramid ända upp till ledningen i toppen. Denna organisationsform – linjeorganisationen – har också kommit att kallas för den hierarkiska organisationen. Det tayloristiska synsättet innebär att man framhäver chefernas dirigerande och kontrollerande roll och arbetarnas utförarroller. I en hierarkisk organisation råder två skilda sätt att se på vad som är väsentligt. De som befinner sig i pyramidens bas strävar efter grundtrygghet – en yttre trygghet. De vill ha sina arbeten kvar, sin regelbundna lön och värjer sig ofta mot förändringar och allt som kan hota denna trygghet. Men högre upp i hierarkin strävar man i stället efter en högre position. Ju längre upp man kommer, desto mer utsatt är man och oron för att förlora sin position blir stark. Människors behov är alltså olika på de olika hierarkiska nivåerna. På botten handlar det om grundläggande behov av mat för dagen, på toppen om makt och position. 12
Prevent – Konsten att leda sig själv
Inre ledarskap i tiden
Eftersom det är ledningen, de med högre positioner, som står för tänkandet, är det även ledningen som ser helheten, sammanhanget och syftet. Det karaktäristiska för hierarkiska organisationer är just att det stora flertalet utför eller gör, medan chefer och ledning tänker. Om man hårddrar resonemanget kan man säga att målet i botten av pyramiden är »att arbeta och göra det man alltid gjort« och på så sätt tjäna sitt levebröd. På toppen är det att förändra organisationen och effektivisera den, och gärna att själv klättra upp ytterligare en nivå i hierarkin. Medarbetarna är ovana att använda hela sin potential och cheferna är ovana att se på medarbetarna som tänkande resurser. Detta skapar problem. Tankar och idéer är konkurrenskraft Ett företags kärnkompetens är en framgångsfaktor, eftersom det är kärnkompetensen som skiljer företaget från konkurrenterna. Utbudet av produkter och tjänster är i dag enormt. Det största problemet för ett företag är inte bristen på råvaror, utan bristen på kunder och intressenter. Det som avgör ett företags framgång är om det är mer kreativt än konkurrenterna. Det är således medarbetarnas tankar och idéer som är konkurrensfördelen, eftersom det är kreativiteten som föder unika produkter eller tjänster. Därför passar det hierarkiska tänkesättet mindre bra i dag. Alla människor vill och behöver tänka själva, cheferna behöver stimulera och motivera medarbetarna, och att kontrollera är sällan lika nödvändigt. Det går att driva verksamheter framgångsrikt i den hierarkiska formen, bara man inte har en människosyn där vissa ska leda och kontrollera och andra ska ledas och kontrolleras. Med en sådan förlegad människosyn når man inte fram till människor. I en modern organisation bör varje medarbetare känna att det finns en handlingsfrihet, att de har stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter och att de delar verksamhetens visioner och bidrar till målen. Detta är lättare sagt än gjort. Det väsentliga är att man förändrar de mentala Prevent – Konsten att leda sig själv
13
Inre ledarskap i tiden
hierarkierna, såväl på botten som i toppen och inte nöjer sig med att förändra organisationen. I fjärde vågen, eller informationssamhället, ställs högre krav på individen. Tryggheten står inte att finna hos företagen, hos staten eller i kyrkan – utan inom varje individ. Det kan verka skrämmande, men det innebär också en möjlighet. En möjlighet att ta ansvar för sin egen utveckling, att dirigera och kontrollera sig själv i stället för att låta någon annan göra det. Hur ska då en modern människa känna sig trygg? Jo, receptet – som kan vara svårt att följa – är att ta ansvar för sin egen utveckling, utnyttja hela sin potential och skaffa en kompetens som man både vill och kan använda. Detta är ett sätt att bygga trygghet. Tiderna har förändrats. Den yttre tryggheten finns inte i samma utsträckning. Om vi ändå ska känna balans och harmoni i tillvaron så måste vi öka graden av inre trygghet. Inre ledarskap betyder att utveckla sig själv och att ta ansvar för sitt lärande. Genom att ställa och besvara frågor om vad som är ens kärnkompetens, styrkor samt vad man kan bidra med, utvecklar man det inre ledarskapet. Kunskapssamhällets krav på inre ledarskap ökar och det finns goda möjligheter att kunna möta dessa krav. Det är upp till var och en.
14
Prevent – Konsten att leda sig själv
Övning
Utgångspunkt för att leda sig själv 1. Fundera över vad du producerar under din arbetstid (40 timmar i veckan). Ange gärna i procent. Vilken samhällsvåg – jordbruk, industri eller information – surfar du på? m Jordbruk – mat till familjen m Omhändertagande av barn och familj m Industriprodukter m Tjänster m Idéer m Konst och kultur 2. Vad är trygghet för dig? m Att kunna försörja mig och min familj m Att ha en god materiell standard m Att ha makt att förändra m Att utvecklas som individ m Att ha inre trygghet 3. Vilka egenskaper värdesätts främst i ditt arbete? m Min lojalitet m Min muskelkraft m Mitt förnuft och mitt logiska tänkande m Min kreativitet 4. Hur hierarkisk är den organisation du arbetar eller har arbetat i? m Strikt hierarkisk, på botten utför man och på toppen tänker man. m Medelhierarkisk, tydlig arbetsfördelning där vissa bestämmer och andra utför. Men ledningen är öppen för förslag från dem som utför och det finns möjligheter att förflytta sig mellan hierarkierna. m Icke hierarkisk, alla bidrar med sina tankar och idéer på lika villkor. Och en grundidé är att människor ska utvecklas för att kunna göra ett bra jobb.
Prevent – Konsten att leda sig själv
15
Övning
5. Vad gör du för att ta ansvar för din egen utveckling? m Inget särskilt m Utbildar mig m Går i terapi m Söker nya uppgifter/nytt arbete m Försöker förändra min chef/organisation m Protesterar så ofta jag kan. 6. Fundera över! Titta på svaren ovan och fundera över vilka förutsättningar du har för att leda dig själv. Överensstämmer din livsstil och ditt arbete med vad du eftersträvar? Får du dina behov av trygghet och spänning tillfredsställda? Om inte, räkna upp tre saker som du behöver förändra för att bättre kunna leda dig själv!
.............................................................................................. .............................................................................................. .............................................................................................. 7. Vilka är dina styrkor och svagheter? Styrkor Svagheter
..........................................
...............................................
..........................................
...............................................
..........................................
...............................................
..........................................
...............................................
..........................................
...............................................
..........................................
...............................................
..........................................
...............................................
Reflektera över listorna. Är det till exempel flest styrkor eller flest svagheter? Är det styrkorna eller svagheterna som du är mest medveten om och som påverkar din självbild mest?
16
Prevent – Konsten att leda sig själv