Alla kan lära sig spela schack

Schack är inte bara ett sätt att träffas och ha det trevligt, det sägs vara bra för hjärnan också. Sedan i höstas har några PRO:are från Södermalm i Stockholm, de flesta av dem kvinnor, lärt sig spelet genom ett samarbetsprojekt med föreningen Seniorschack.

TEXT: ÅKE PERSSON FOTO: THERESIA KÖHLIN

Säg ”schack” och många ser framför sig manliga genier med pannan i djupa veck som under koncentrerad tystnad lutar sig över ett bräde och löser kluriga problem med sin överlägsna intelligens.

Det är en bild som kan både fascinera och avskräcka. Men i verkligheten behöver det inte se ut så, alla kan faktiskt lära sig spela schack. Och ha roligt på samma gång.

Det visar sig när PROpensionären besöker den lokal på Södermalm där Seniorschack Stockholm håller till. Dagens teorilektion ska precis börja. Ett tiotal PRO:are, de flesta kvinnor, väller ut från lokalens kafé där de just tagit en kopp, och bänkar sig framför en stor bild av ett schackbräde. Stämningen är förväntansfull. Småprat varvas med skratt.

LEIF HÅLLSTEDT, vice ordförande i Seniorschack Stockholm, står vid tavlan med det rutiga brädet för att demonstrera hur pjäserna kan och bör röra sig i olika situationer, eller ställningar som det heter på schackspråk.

– Det kan vara bra att flytta kungen i början, att göra en rockad, så att man skyddar honom och minskar risken för matt, säger Leif och låter kungen och tornet byta plats på brädet på tavlan, medan åhörarna lyssnar uppmärksamt.

Sedan pekar Leif på springaren och påminner om att det är den enda pjäs som kan hoppa över andra pjäser när den flyttas, och backar med springaren på brädet.

– Är det ett tecken på att man är nybörjare när man backar med pjä- ser, som du just gjorde med den där hästen, frågar genast en av PRO:arna intresserat.

Leif skakar på huvudet.

– Nej, inte alls, Det kan vara strategiskt rätt att backa, till exempel för att omgruppera sina pjäser för att senare kunna gå till attack igen.

Terminologin som Leif använder avslöjar schackets ursprung som ett krigsspel. I den variant som varit rådande de senaste seklen går det hela ut på att göra motståndarens kung schackmatt, det vill säga attackera motspelarens kung på ett sådant sätt att motståndaren inte kan undkomma eller avstyra attacken. På vägen dit tar spelarna en eller oftast flera av varandras 16 pjäser genom att slå dem med en egen pjäs.

En annan av PRO:arna undrar varför brädet har just 64 rutor, och får många spontana förslag på möjliga förklaringar från de andra deltagarna på kursen. Leifs kollega Anders Flärdh, kassör i Seniorschack, säger att det var en bra fråga och att han ska ta reda på det.

– Men det har nog att göra med att 64 är ett jämnt tal och att det är lagom många rutor för att det ska bli intressant att spela. Det finns faktiskt fler kombinationer i schack än atomer i