Kultur Annika Bergson

Även en trädgård behöver vård

BOK: Att ta hand om en gammal trädgård handlar framför allt om att lära känna den, hävdar trädgårdsantikvarie André Strömqvist. Hans egen trädgård bestod av en ojämn gräsmatta med hjulspår, några förvuxna fruktträd, en gjutjärnspump sprejmålad i blå metallic och en stubbe efter ett vårdträd som förra ägaren huggit ner. I sin nya bok guidar han genom trädgårdens olika delar i form av rabatter, häckar, bärbuskar och fruktträd. Här finns verktyg för hur man kan gå till väga för att återskapa, vårda och bevara sin trädgård.

HANDBOK FÖR EN GAMMAL TRÄDGÅRD

André Strömqvist | Norstedts

30 års iscensatt fotokonst

KONST: Fotokonstnären Annika Elisabeth von Hausswolff slog igenom 1993. Efter nära trettio år med uppmärksammade iscensatta bilder visades i vintras en retrospektiv på Moderna museet i Stockholm. Den flyttar nu till Malmö. Här visas verk från von Hausswolffs hela karriär, förutom bildkonst även skulptur, textil, installationer och de senaste årens serier i emalj och plexiglas. Våldsteman och kvinnors utsatta situation har varit återkommande inslag.

ALTERNATIV SEKRETESS

Annika Elisabeth von Hausswolff Moderna museet Malmö, 9 april–11 september

Untitles (Shirt #35), 2002/2021

© ANNIKA ELISABETH VON HAUSSWOLFF FOTO: EWA STACKELBERG

Ingela Bendt konstaterar att hon har mer av sin modeintresserade mamma i sig än hon hade trott.

BOK

Kläder är också kvinnohistoria

I många år var Ingela Bendts källare fylld med lådor med kläder som hennes mamma lämnat efter sig efter sin död. Till slut tog hon tag i lådorna med sin son, som gav henne sin hjälp i julklapp. Nu har mammans kläder blivit en bok, Ruths garderob – en modehistoria.

FÖRFATTAREN och journalisten Ingela Bendts mamma Ruth var borgmästarinna i Mjölby och mycket modeintresserad. Hon lät sy upp och sydde även själv plagg för alla tillfällen som krävdes av en kvinna i hennes ställning. Allt togs om hand, syddes om och bevarades. Tack vare sonens julklapp hamnade kläderna och annat efter Ruths död uppe i Ingela Bendts bostad där de fick ett eget rum. Det var även modetidningar, sybehör, påsar, askar, bollfransar.

Så småningom packades allt upp, det krävdes mer än hundra galgar och ett otal klädställningar.

Ingela Bendt ville först bli av med allt, men när en vän påpekade att samlingen kunde bli en utställning eller bok startade ett mångårigt

”Ett mönster, ett snitt på en klänning kan väcka minnen.”

projekt som krävde en hel del research. För Ruths garderob sträckte sig från 1920-talet ända fram till slutet av 70-talet.

Genom plaggen beskriver Ingela Bendt ett kvinnoöde, men också kultur- och samtidshistoria. Det handlar även om relationen mellan mor och dotter. I arbetet med boken har hon upptäckt sidor av sig själv som nu blivit tydligare. Även om hon som ung revolterade mot sin borgerliga uppväxt tycker hon till exempel om att vara värdinna, att koppla ihop folk och se till att de har det bra. – Jag har mycket av min mamma i mig, mer än jag trodde, säger hon.

SOM GAMMAL blev Ruth deprimerad, och det var svårt när hon dog. – Det tunga har funnits kvar som en minnesbild, säger Ingela Bendt. Men när jag fick ägna mig åt hennes ungdom trängde det ut den deppiga bilden.

Före bokprojektet visades plaggen på catwalken och på en utställning, och Ingela Bendt kunde konstatera att en sådan här klädskatt väcker känslor även hos andra. – Ett mönster, ett snitt på en klänning kan väcka minnen.

Själv har hon haft många av mammans klänningar i sin egen garderob och använt dem sedan tonåren och i 20-årsåldern när hon flyttade hemifrån. – Då hade jag blommiga klänningar från 40-talet som passade in i modet och som jag nästan slet ut. 1940- och 50-talsmodet gillar hon bäst, men 30-talet är mer exklusivt.

För många kan det kännas oöverstigligt att ta hand om kvarlåtenskapen när någon nära dött. Har du något råd om hur man kan komma över det?

– I mitt fall handlar det ju främst om kläderna. Jag tycker inte man ska slänga allt, men rensa. Det är bra att ta itu med saker när tid är, inte skjuta på det. Jag är inte ett bra exempel, säger Ingela Bendt. l

FOTO: FREDRIKA ERIKSSON

Teater om landsbygden

Samantha Ohlanders.

TEATER: Som ”upphottad lokalpolitik paketerad som folkmusikshow” beskrivs Landsbygdsupproret, ett musikaliskt manifest med nyskriven musik. Förutom att ha skrivit manus och regisserat står Samantha Ohlanders på scen med en tremannaorkester i en föreställning där landsbygden får stå i centrum och där alla som befolkar Sveriges landsbygd spelar en avgörande roll.

LANDSBYGDSUPPRORET

Premiär Folkteatern Gävleborg 26 mars, turné med Riksteatern i höst

FOTO: KRISTIN LIDELL

Aftonklänning, Göteborgs stadsmuseum 2020.

Sveriges första modehus

UTSTÄLLNING: Augusta Lundin (1840–1919) öppnade 1867 Sveriges första ateljé för haute couture, det vill säga den högsta formen av skräddarkonst. Om hennes arbete som kreatör och entreprenör runt sekelskiftet 1900 och om hantverket och arbetet bakom de praktfulla plaggen berättar curatorerna Anna Bergman och Lotta Lewenhaupt i en utställning. Mer än 60 plagg från Augusta Lundins ateljé från 1880-tal till 1930-tal visas, däribland Selma Lagerlöfs 70-årsklänning. Utställningen har tidigare visats på Thielska Galleriet i Stockholm och Malmö museer.

SVERIGES FÖRSTA MODEHUS

Göteborgs stadsmuseum, 2 april–21 augusti

I corona-karantän

DOKUMENTÄR: Vid coronapandemins utbrott 2020 var regissören och författaren Stig Björkman 81 år och som andra i den åldern satte han sig själv i karantän i sitt hem. I Stina Gardells film, som kan ses på SVT Play, skildras hans isolering, ensamheten och zoomsamtalen med filmvänner som Isabella Rossellini, Alicia Vikander och Joyce Carol Oates där de pratar om livet, döden, ensamhet, glädje och närhet. Och om film, förstås.

CORONA FILM CLUB

SVT Play, till augusti 2023

ANNIKA BERGSON

Frilansar som journalist och förlagsredaktör.