9789152301241

jät te

– en berättarhandledning

sto

Vet du en sak?

BARFOTA

solsken

Ingrid Sjökvist Ulla Troëng

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se

Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Vet du en sak?

ISBN: 978-91-523-0124-1 © 2010 Ingrid Sjökvist och Ulla Troëng och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Illustrationer och grafisk form: Anette Hedberg Redaktör: Karin Lönnqvist Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS – Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Tryck: Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2010

Innehåll Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Hur du använder denna bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Del 1/Blå delen/Kom igång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Berätta med ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Berätta med bild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Berätta med teater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Berätta med dans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Berätta med video och kamera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Berätta med musik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Del 2/Orange delen/Bygg en berättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Berätta med ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Berätta med bild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 Berätta med teater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 Berätta med dans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Berätta med video och kamera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Berätta med musik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Förslag på rubriker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 Litteraturtips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249

ORD

Giraffen som svalde en fotboll De flesta har en relation, positiv eller negativ, till djur. Övningen passar därför som igångsättare.

Detta behövs:

Låda med bilder på djur.

Förbered:

Placera eleverna i en ring.

Gör så här:

Låt varje elev dra eller välja en bild.

Fråga:

Vad är det här för djur?

Vad har det varit med om?

Vad är speciellt med just det här djuret?

Låt sedan en elev i taget berätta. (En dag när tigern Bullen/ormen Långe/katten Missan/krokodilen Tandvärk/ råttan Svartöga var ute på promenad så …)

Variera:

Om övningen görs skriftligt: Illustrera texten med bilder av just det djur som berättelsen handlar om.

Tips:

Bilder på djur kan du klippa ur tidningar, annonsblad, hitta på internet osv. Samla bilderna i en låda.

26

ORD

Knäppt Varje litet föremål har sin historia och kan gömma en berättelse.

Detta behövs:

Knappar i olika storlek och form.

Förbered:

Placera alla elever i en ring.

Gör så här:

Låt eleverna välja varsin knapp.

Fråga:

Vilket klädesplagg har knappen suttit i?

Vem ägde det? Är det något speciellt med den här knappen?

Låt eleverna i tur och ordning berätta om sin knapp.

Betona att du inte vet var den kommer ifrån så inget av deras svar kan vara fel.

Tips:

Låt eleverna rita klädesplagget och den som bar det samt sy eller klistra fast knappen på bilden. Gör ett häfte eller en utställning av bilderna.

2

ORD

Rent nonsens Nonsensord väcker fantasin och skaparlusten i den här övningen.

Detta behövs:

En ask eller låda för hopvikta papperslappar.

Lappar med konstiga eller påhittade ord (makadam, snorgärs, drukidull, snisk, pellean).

Förbered:

Skapa nya eller leta reda på ovanliga ord och skriv upp dem på lappar – ett ord per lapp. Du kan till exempel slå i en ordbok eller ett lexikon, vända på vanliga ord (pussa, assup, penna, annep), rumstera om i befintliga ord (grytlapp, gyrpall, trädstam, trämsta) eller göra en lista på sammansatta ord, klippa isär dem och kombinera ihop de olika leden (fotklippare, gräsboll). Se sid 35.

Gör så här:

Ett ord som man inte känner till kan betyda vad som helst (det kan vara ett verktyg, en person på Hawaii, en sjukdom, en planet, ett land, en maträtt, ett jeansmärke).

Låt varje elev dra ett ord.

Fråga:

Vad är det här för något?

Vad kan den, det?

Låt eleverna var för sig fundera ut svar på frågorna.

Säg sedan att de ska fortsätta på en berättelse som börjar så här: En morgon när jag åt frukost kom ...

Skriv upp meningen på tavlan, eller överst på papperen om övningen görs skriftligt.

30

ORD

Variera:

Låt eleverna hitta på egna konstiga ord. Skriv upp dem på tavlan eller på lappar allt eftersom orden poppar upp.

Uppmana eleverna att skapa konstiga verb. För enkelhetens skull, låt verben sluta på -a. Ingångsmeningen kan då vara: En dag skulle jag ...

31

ORD

En krokodil i baksätet Med denna kortövning lär sig eleverna effekterna av en spännande början. En sådan är ofta drastisk och överraskar läsaren.

Detta behövs:

Papper och penna

Förbered:

Inget särskilt

Gör så här:

Berätta att alla ska komma på hur en spännande berättelse börjar och detta på ett alldeles speciellt sätt.

Så här: När mannen satte sig i bilen för att åka till jobbet upptäckte han en krokodil i baksätet.

Visst blir man nyfiken! Varför dök krokodilen upp? Vad gjorde mannen?

Nu ska alla skriva liknande börjor. Fast utan krokodil.

Fråga:

Vem ska det handla om?

Vad ska hon eller han just göra?

Tänk ut något som inte alls har med den situationen att göra, något som gör att man hajar till. (När Petri satte sig vid frukostbordet såg han en mus på mackan.)

Låt dem sedan, var och en, läsa upp dem medan alla lyssnar. Ställ frågor och kom gärna med kommentarer, men utan att värdera. (Hu, det skulle jag inte vilja vara med om. Jag undrar vad jag skulle ha gjort om det var jag. Oj då, jag hade nog lagt benen på ryggen.)

116

ORD

Unken doft i garderoben Övningen tränar att beskriva en plats med hjälp av olika sinnesintryck.

Detta behövs:

Papper och penna

Förbered:

Inget särskilt

Gör så här:

Rita upp stommen till en tankekarta på tavlan.

Skriv en plats i mitten (klassrummet, matsalen, lekplatsen).

Hjälps åt att fylla tankekartan utifrån vad olika sinnen registrerar. Det ska finnas med minst två exempel av varje sinnesintryck i den färdiga tankekartan.

Fråga:

Vad kan du se?

Vad kan du höra?

Vad kan du känna för lukter?

Finns det något där som smakar något?

Vad kan du känna med känseln?

Förklara att eleverna ska beskriva en plats, som de själva känner till väl, för någon som aldrig har varit där. Var och en väljer plats fritt (köket hemma, gården, källaren, min garderob, skolans fotbollsplan, mitt rum).

De ska börja med att göra en tankekarta liknande den ni gjorde tillsammans. Därefter formulerar de en beskrivning som börjar så här: Den här platsen skulle du gilla, hata. Där …

Avsluta med högläsning.

11

ORD

I morfars källare Denna kortövning syftar till att lära eleverna att baka in miljöbeskrivningar i ett händelseförlopp.

Detta behövs:

Papper och penna

Förbered:

Inget speciellt

Gör så här:

Alla ska tänka ut en plats som de känner jätteväl (det egna rummet, köket hemma, mormors källare, scoutstugan). På en tankekarta ska de skriva så mycket de över huvud taget kommer på som har med platsen att göra.

Fråga:

Hur ser det ut där?

Hur luktar det där?

Hörs det något där?

Känns det på något särskilt sätt där?

Smakar det rent av något där?

Därefter ska alla skriva en berättelse som börjar: En gång var jag ensam i … De ska börja varje mening på ny rad. Och de får inte använda sig av mer än en A4-sida.

Helst ska varje mening sluta där raden är slut. Varannan mening ska berätta något om platsen. Varannan om händelseförloppet. Ett sätt är att skriva varannan rad först, alltså koncentrera sig på händelseförloppet, och därefter väva in information om platsen. Eller tvärtom. Se exemplet.

140

ORD

En gång var jag ensam i vår sommarstuga.

Utanför fönstren där är det bara granar och tallar.

Mina föräldrar hade åkt iväg för att handla, det tog lång tid.

Det är långt till stora vägen från stugan.

Varför kom de inte? Det blev mörkare och mörkare ute.

Det var en glipa mellan dörren och tröskeln.

Det hade börjat blåsa, det skulle bli oväder.

När det regnar knattrar det på vårt tak.

Jag la några vedträn till i kaminen och kröp upp i soffan.

Därifrån brukar jag kunna se ända ner till sjön på dagen.

Något ylade, fanns det varg där?

Vi ser ofta djurspillning och spår, men inte av varg.

Något skrapade på dörren. Jag höll andan.

Dasset ligger en bit bort.

Fast jag var kissnödig, så vågade jag inte gå ut.

Granen utanför fönstret liknar en gammal gubbe.

Plötsligt såg jag hur handtaget trycktes ner.

Man brukar höra när någon kommer.

Mamma, mamma, hjälp, tänkte jag.

Jag tryckte mig mot den blommiga tapeten.

Då öppnades dörren. Där stod mamma och pappa.

141

Vet du en sak? är en berättarhandledning

och inspirationsbok. Den vänder sig i första hand till dig som arbetar med elever i grundskolans år 4–6, men kan användas av alla som vill utveckla berättandet hos barn.

Syftet med boken är att stimulera glädjen att berätta och möjligheten att utveckla den förmågan. Med hjälp av enkla och fantasifulla övningar kommer eleverna igång med berättande i olika former – muntligt och skriftligt med ord samt med bild, musik, dans, teater och film.

Del 1 koncentrerar sig på lusten att berätta, för att få alla delaktiga i berättandet. Del 2 utgår från berättelsens byggstenar.

Där lotsas eleverna steg för steg fram till färdiga och genomtänkta berättelser.

Författarna har under många år arbetat med skrivarläger och skrivarverkstäder för barn och ungdomar.