9789152304518

Samhället Johan Eriksson Bonniers

Koll på Samhället Hur gör man för att fatta rättvisa gemensamma beslut? Är det politikerna som styr allt i samhället, eller finns det andra makthavare? Varför straffas människor som bryter mot lagen?

Koll på Samhällets grundfilosofi är att alla elever kan jobba med också lite svårare frågor i samhällskunskapen – bara de får förutsättningarna för det. Därför … … är boken uppbyggd i uppslag. Det skapar överblick och gör stoffet greppbart eftersom varje uppslag bildar en sammanhållen helhet. … avslutas varje uppslag med en öppen fråga. Genom egen reflektion och diskussion med andra, får varje elev möjlighet att skapa förståelse och se helheter.

Till Koll på Samhället hör också en lärarhandledning med tips och förslag till läraren samt kopieringsunderlag med meningsfulla elevaktiviteter.

ISBN 978-91-523- 0451-8

www.bonnierutbildning.se

Koll_omslag2010.indd 1

(0451-8)

2010-07-02 09.00

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Redaktör: Mattias Nykvist och Wolfram Trostek Grafisk form: Finntorp Grafisk Form, Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Elsa Wikander, Filip Rensfelt (sid 41) och Ingemar Nyström (sid 51) Bildredaktör: Lena Nistell Fotografier: sid 12 Corbis/Bettman/Scanpix sid 19 Thor Lindgren/Pressens Bild sid 37 Samuel Kubani/AP Photo/Pressens Bild Koll på Samhället ISBN 978-91-523- 0451-8 © 2010 Johan Eriksson och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen Printed in Latvia by Livonia Print, Riga 2010

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Koll_inlaga2010.indd 2

2010-07-02 09.36

Innehåll Ett nytt ställe Samhällets historia Våra samhällen

6 8

Vem ska bestämma?

10

Diktatur Demokrati Mänskliga rättigheter Demokrati i praktiken Politik och partier Offentligt och privat Så fungerar skatten Din ekonomi Vänster och höger Klassresan

12 14 16 18 20 22 24 26 28 30

Så styrs Sverige

32

Kommunen Kommunernas uppgifter Riksdagen Regeringen Otto och huvudsaken Europeiska unionen Makten

34 36 40 36 42 44 46

informationssamhället

48

Massmedier Tänk kritiskt Nätet – på gott och ont

50 52 54

Rätt och fel

56

Moral och andra regler Lagarna Lag och rätt Brottsplats Lövsta Brott och straff Unga och brott

Koll_inlaga2010.indd 3

4

58 60 62 64 66 68

2010-07-02 09.36

Ett nytt ställe Ida och hennes kompisar bor i Lövsta. Där finns det mest asfalt, betong, fula hus och trasiga lekplatser med hundbajs på basketplanerna. Men Dogge har fått en fin idé: – Vi skaffar oss ett roligare ställe där vi kan bo. Ett eget samhälle! Världens bästa!

De gör en lista över vad som ska finnas på deras nya ställe:

• • • • • •

Ba d h u s Le k p l at s m e d s k e jt r a m p e r, b a s k et p l a n o c h st o r b i l d st eve Tr ä d h u s att b o i (m e d b u r k t e l e fo n e r m e l l a n ) K i o s k m e d g r at i s g o d i s , m at o c h f i l m e r Vä g fö r fö r ä l d r a r o c h k o m p i s a r s o m v i l l h ä l s a p å

Rickard ritar en karta över deras samhälle. Det får ligga i skogen bakom Lövstaskolan. Kartan blir väldigt snygg!

– Men, hur ska vi fixa badhus, ramper, mat och allt annat? frågar Otto.

– Vi bygger ju allt tillsammans, såklart! säger Dogge. Sen har vi det tillsammans också.

– Men jag vill ha mitt eget hus, invänder Josse.

Vi kan inte ha precis allting tillsammans! Eller ska vi dela på tandborstar och kläder också? Och varför kan vi inte använda mobiler istället för gamla burkar? suckar hon.

Dogge håller med om att de inte kan ha riktigt allt tillsammans. Men han försvarar burktelefonerna: – Du kan inte ringa billigare än så, Josse!

Otto fortsätter med besvärliga frågor: – Den där gratiskiosken … Varifrån ska godiset, maten och filmerna komma? Ska de regna ner på lördagarna?

– Några får väl jobba med att skaffa grejer till kiosken, föreslår Ida.

4

Koll_inlaga2010.indd 4

2010-07-02 09.36

– Vadå, det blir ju orättvist om bara några arbetar, medan de andra äter och slappar! säger Josse.

– Detaljer! menar Dogge. Vi bjuder in folk från trista Lövsta till vårt sköna samhälle. De får betala inträde med mat och andra grejer som vi behöver.

Men sura Plätten vill absolut inte släppa in några främlingar.

Det visar sig att Plätten vill sätta upp ett staket runt samhället och skaffa en egen militär!

Nu börjar det bli ganska många svåra detaljer att ordna, tycker Ida. – Hur ska vi göra för att lösa alla problem och fatta beslut? undrar hon.

– Jag kan vara kung och bestämma allt! föreslår Rickard.

– Sällan! morrar Josse, som visar sig ha planer på att bli president. Det blir nästan slagsmål om vem som ska bestämma.

Ida blir tvungen att tuta i sin gamla trumpet. Det blir genast tyst. Ida säger sedan det som alla redan har förstått: – Vi måste först lära oss mer om hur samhället funkar.

Annars blir det bara bråk.

Kolla på listan som Ida och hennes kompisar gjorde.

Skulle du satsa på samma saker i ett nytt samhälle?

Finns det något som de har missat?

5

Koll_inlaga2010.indd 5

2010-07-02 09.36

Samhällets historia Vi är alla beroende av andra människor för att överleva.

Därför är det naturligt för oss att leva tillsammans i samhällen. Genom historien har människan blivit beroende av allt fler människor för att klara sitt liv.

Nomader Människor som inte är bofasta brukar kallas nomader.

Från familjen …

I de första samhällena levde människorna tillsammans i små grupper, som bestod av familj och nära släktingar.

Tillsammans ordnade de mat, värme, skydd mot fiender och annat som är nödvändigt för att överleva. Varje grupp var alltså självförsörjande. Men de levde förstås mycket enklare än vad vi gör idag!

200 000 år sedan

6 000 år sedan

År 0

N o m a de r p å va n d r i n g U n de r f l e r a h u n d r a tu s e n å r l evde m ä n n i s k a n i s m å g r u p p e r. De j a g a de , f i s k a de o c h s a m l a de ät l i g a vä x t e r fö r att öve r l eva . N ä r fö d a n t o g s l ut p å ett st ä l l e f l y tt a de g r u p p e n t i l l e n ny p l at s .

M ä n n i s k a n b l i r b o fa st N ä r m ä n n i s k a n l ä rde s i g att o d l a j o rde n o c h att h å l l a b o s k a p , s å b ö r j a de m å n g a att l eva s o m b o fa st a b ö n de r. De s l o g s i g n e d p å e n p l at s o c h byg g de r e j ä l a h u s . I bya r n a s o m vä x t e fr a m s a m a r b et a de b ö n de r n a o m s å d d , s k ö rd , st ä n g s e l o c h vä g a r.

6

Koll_inlaga2010.indd 6

2010-07-02 09.36

… till världen!

Idag är vi beroende av människor över hela världen för att få tag på alla de saker som vi behöver och önskar oss.

Ingen kan på egen hand bygga bilar, moderna hus, datorer och kaffebryggare. Mycket av vår mat, våra kläder och andra nödvändigheter tillverkas utomlands.

Skulle din familj klara av att vara självförsörjande?

Vilka saker som ni har nu, skulle ni i så fall tvingas vara utan?

Sve r i g e e n a s De n m ä k t i g e k u n g e n G u st av Va s a (15 23 – 15 6 0) k n öt s a m m a n Sve r i g e s bya r o c h st ä de r t i l l ett e n at r i k e . Sve n s k a r n a l yd de n u u n de r s a m m a l a g a r o c h b et a l a de s k att t i l l k u n g e n .

En st o r de l av p e n g a r n a a nvä n de s t i l l m i l i t ä r e n .

År 1000

År 1500

N ya m öt e n i st ä de r n a U n de r m e de l t i de n (1 05 0 – 15 2 1 ) b ö r j a de e n de l s ve n s k a bya r vä x a t i l l st ä de r.

I st a de n m ött e s b ö n de r fr å n o l i k a bya r fö r att g ö r a a ffä r e r m e d va r a n d r a o c h m e d h a ntve r k a r e o c h k ö p m ä n .

År 2000

Vä r l d s s a m h ä l l et U n de r 1 90 0 - t a l et f l y tt a de m å n g a s ven s k a r fr å n l a n det t i l l st ä de r n a . Dä r to g de job b i fa b r i k e r n a . U p p f i n n i n g a r s o m e l e k t r i c i t et e n , r a d i o n , b i l e n o c h d at o r n fö r ä n d r a de s ve n s k a r n a s l i v.

S j ä l vfö r s ö r j n i n g e n s d a g a r va r öve r.

7

Koll_inlaga2010.indd 7

2010-07-02 09.36

Våra samhällen Äggen i Lövstas största mataffär kommer från en gård alldeles utanför stan. I butikens fiskdisk kan man köpa kräftor fångade i Kina. Och i fruktavdelningen ligger ett berg av billiga bananer från Nicaragua.

Mataffären är bara ett av många exempel som visar hur beroende vi är av att samarbeta med folk både när och fjärran.

Samhällskunskap handlar om möten mellan människor, men inte bara om lycklig gemenskap. Därför kommer du att få läsa om både samarbete och konflikter, rättvisa och orättvisa, kärlek och hat.

Ordet ”samhälle” betyder från början sammanhållning. På engelska heter samhälle ”community”.

Community betyder även gemenskap.

Lokalsamhällen

N ew Yo r k ä r ett av vä r l de n s st ö r st a l o k a l s a m h ä l l e n . S t a de n h a r d r yg t 8 m i l j o n e r i nvå n a r e .

N i c a r a g u a ä r ett av vä r l de n s fatt i g a st e l ä n de r. H ä r tv i n g a s 4 av 5 m ä n n i s k o r öve r l eva på mindre än 7 kronor om dagen.

Ett lokalsamhälle är en plats där människor bor nära varandra.

Det kan vara en liten by, en tätort med några hundra invånare, eller en större stad. Idas Lövsta är en tätort med 16 000 invånare.

Där finns affärer, skolor, fabriker, vattentorn och mycket annat som Lövstaborna har nytta av.

8

Koll_inlaga2010.indd 8

2010-07-02 09.36

Vill du förändra världen?

I den här boken ska vi lära oss mer om vilka lagar och regler som gäller i våra samhällen, hur vi kan lösa problem tillsammans och vilka som bestämmer i Sverige.

Den som lär sig samhällets spelregler kan själv vara med och påverka sådant som fungerar dåligt eller är orättvist.

På detta uppslag ser du själva spelplanen: våra olika samhällen. Vissa frågor löser vi lättast i vårt lokalsamhälle, medan andra gäller hela Sverige. De allra största samhällsfrågorna måste hela världen lösa gemensamt.

Nationer N at i o n e n K i n a h a r vä r l de n s st ö r st a b e fo l k n i n g . H ä r b o r öve r 1 , 3 m i l j a rde r människor!

N a u r u ä r e n av vä r l de n s m i n st a n at i o n e r. H ä r b o r bara 14 000 i nvå n a r e .

Ida är också medborgare i landet Sverige. Ett annat ord för land är nation eller stat.

Vi har mycket gemensamt i vårt land. Alla svenskar får lära sig ungefär samma saker i skolan. Vi talar samma språk och betalar med samma sorts pengar. Vi har en gemensam flagga och samma lagar gäller från Skåne till Lappland.

Världen – det globala samhället Ida och alla andra 6,8 miljarder människor på jorden är med i det globala samhället eller världssamhället.

Vi köper mat och andra varor från länder över hela världen.

Men det är inte bara handeln som knyter oss samman. Miljön är ett exempel på en global fråga. Vi måste hjälpas åt för att rädda haven och luften från giftiga utsläpp.

Vilka samhällen är du med i? Vad har du gemensamt med människorna i dina samhällen?

9

Koll_inlaga2010.indd 9

2010-07-02 09.36

Vem ska bestämma?

Privata frågor

Det går 28 elever i Idas klass. Men det är nästan bara i klassrummet som de håller ihop i en grupp. När det blir rast delar de snabbt upp sig i kompisgäng beroende på vad de vill göra. Några springer ut på skolgården för att spela fotboll. Andra sätter sig för att spela kort och prata. Varje elev bestämmer själv över sin tid på rasten. Det är en privat fråga.

Idas gäng samlas i uppehållsrummet. De har fortfarande inte hittat någon bra lösning på vem som ska bestämma i deras nya samhälle.

Ja g tyc k e r att v i b e st ä m m e r tillsammans!

Det b l i r r ö r i g t o m a l l a s k a b e st ä m m a . Vi k o m m e r a l d r i g att b l i h e l t öve r e n s .

Ja g a n s e r att de k l o k a st e s k a fatt a b e s l ut e n !

Ja g tyc k e r att de n s o m ä r st a r k a st s k a få b e st ä m m a a l l t .

Då b l i r det i nt e s å m yc k et snack!

Killarna har alltid fått b e st ä m m a t i d i g a r e . N u b o rde t j e j e r n a få b e st ä m m a a l l t ett t a g !

10

Koll_inlaga2010.indd 10

2010-07-02 09.36

Gemensamma frågor När rasten är slut samlas alla i klassrummet igen. Till våren ska de iväg på klassresa och nu är det dags att bestämma var de ska åka. Eftersom frågan påverkar alla elever, så måste de ta ett gemensamt beslut.

Jämställdhet Genom historien har männen bestämt det mesta. Idag ska svenska män och kvinnor vara jämställda.

Det betyder att ingen ska ha några fördelar på grund av sitt kön.

M e n h a l l å ! Vi l k a g r e j e r s k a v i h a t i l l s a m m a n s i vå r t s a m h ä l l e d å ? Ja g tyc k e r att v i b e st ä m m e r g e m e n s a mt o m vä g e n o c h b a det , m e n att t r ä d h u s e n få r va r a p r i vat a !

Politikernas jobb Frågorna som Ida och hennes klasskompisar funderar över liknar faktiskt de problem som Sveriges politiker måste lösa:

• Vilka frågor i samhället ska vi sköta gemensamt?

• Vilka ska vara privata?

• Vem eller vilka ska ta de gemensamma besluten?

• Hur ska besluten fattas?

Detta tema handlar om dessa svåra frågor.

Det är svårt att fatta gemensamma beslut.

Hur ska man göra för att de ska bli så rättvisa som möjligt?

11

Koll_inlaga2010.indd 11

2010-07-02 09.36

Diktatur Idag är Sverige en demokrati, där hela folket får vara med och bestämma. Men det är bara 200 år sedan kungen hade all makt i landet.

Det finns ännu länder där alla viktiga beslut fattas av en enda person, eller en liten grupp människor. Sådana länder kallas för diktaturer. Den person som har makten i en diktatur kallas för diktator.

Ge hit klockorna!

Ku n g e n b e h öve r de m fö r att b et a l a s i n a g a m l a s k u l de r !

Wing Yis pappa flydde från diktaturens Kina År 1989 samlades tusentals ungdomar på Himmelska fridens torg i Kinas huvudstad Beijing. Med tal och banderoller demonstrerade de mot landets diktatur. Diktaturen mötte ungdomarnas fredliga protester med våld. Pansarvagnar och trupper stormade torget och flera tusen människor dödades.

En som var med om blodbadet var Wing Li. Han överlevde, men bestämde sig för att fly. En natt lämnade han sina föräldrar, syskon och sitt hem.

– Jag ville inte bo i ett samhälle där ledarna mördade sitt folk för att få behålla makten. Jag sökte ett samhälle där jag kan säga vad jag tycker utan rädsla för censur och förtryck. Jag sökte ett demokratiskt land!

Wing Li lyckades ta sig till Sverige. Här mötte han Lena. Tillsammans har de dottern Wing Yi. – Tänk om min dotter kunde få träffa sin farmor, som bor kvar i Kina! säger Wing Li. Men det är nog inte möjligt så länge som diktaturen finns kvar.

N ä r G u st av Va s a l a d e b e s l a g p å k y r kk l o c k o r n a i Sve r i g e p å 1 5 0 0 - t a l et s å b e st ä m de h a n e nvä l d i g t , s o m en d i k t ato r.

En m o d i g de m o n st r a nt st ä l l e r s i g fr a m fö r p a n s a r va g n a r n a p å H i m m e l s k a fr i de n s t o rg .

12

Koll_inlaga2010.indd 12

2010-07-02 09.36

Informationssamhället Aldrig tidigare i historien har det funnits så mycket information runt omkring oss. Därför kallas vår tid ofta för ”informationssamhället”. Varje dag möter du tusentals budskap som vill informera, roa eller påverka dig. Och en del vill faktiskt lura dig! Det är därför väldigt viktigt att du lär dig skilja på olika typer av information:

Fakta och informationsmaterial har som främsta

mål att ge dig nya kunskaper som du verkligen kan lita på.

Exempel på informationsmaterial är skolböcker, uppslagsverk och meddelanden från kommunen, polisen och andra myndigheter.

Nyheterna berättar om viktiga händelser i världen, som

vi behöver känna till. Bra nyheter fungerar som fakta och information. Målet är att ge oss sanna och pålitliga kunskaper. Men du kan inte lita på allt som skrivs förstås!

Reklamen vill få oss att köpa produkter från ett visst

företag. Reklamens uppgift är alltså att påverka dig, och göra dig sugen på att köpa en viss sorts hamburgare, vissa kläder eller spel.

Propaganda och politisk reklam vill påverka hur

du tänker och tycker i viktiga frågor. De politiska partierna använder till exempel debattartiklar, och politisk reklam för att väljarna ska rösta på just dem på valdagen.

48

Koll_inlaga2010.indd 48

2010-07-02 09.37

Underhållning och kultur kan användas både som

ett rent nöje, och för att vi ska lära oss något. Spännande filmer, vacker musik, roliga spel och intressanta teveprogram kan ju både roa oss och ge nya kunskaper, eller idéer.

Vilka typer av information kan du hitta på den här sidan?

Vilka litar du på, och vilka känns inte pålitliga?

Varför tycker du så?

Blir vi smartare av all information?

Va r j e d a g m öt s v i av c i r k a 3 0 0 0 b u d s k a p . D et m e st a ä r r e k l a m . I b l a n d ä r d et s k ö nt att s k yd d a s i g b a k o m e n b r a b o k !

49

Koll_inlaga2010.indd 49

2010-07-02 09.37

Massmedier

Ordet ”massmedier” kommer från engelskan. Mass = folkmassa. Medium = metod för att sprida ett budskap.

Tidningar, teve, radio och internet är exempel på massmedier. Massmedierna används för att snabbt kunna nå ut med nyheter, reklam eller andra budskap till många människor på en och samma gång.

Så använder vi massmedierna under en dag

Tryckfrihet & yttrandefrihet

I Sverige är det tillåtet för vem som helst att uttrycka sina åsikter genom tidningsartiklar, böcker, filmer och radio.

Det är en del av tryckfriheten och yttrandefriheten, som är två av Sveriges grundlagar.

Men vi får inte skriva eller säga precis vad som helst.

Det är till exempel olagligt att skriva grova lögner om andra personer och att sprida hatfulla budskap mot t.ex. invandrare och homosexuella. Det är också förbjudet att avslöja hemligheter om polisen eller militären, som kan leda till att Sverige hotas av angrepp från andra länder, brottslingar eller terrorister.

Fr a m t i l l 1 40 0 - t a l et s k r ev s a l l a b ö c k e r fö r h a n d , o c h de st o r a n y h e t e r n a f i c k fo l k e t h ö r a a v p r ä sten i k y r k a n .

Tr yc k p r e s s e n 1 40 0

Pr ä st 1 20 0 Ru n st e n a r 1 0 0 0

50

Koll_inlaga2010.indd 50

2010-07-02 09.37

Journalisternas regelbok De som arbetar på teve, i radio och på tidningarna kallas för journalister. Journalisterna vet att de har stor makt att påverka vad folk tycker och tänker. Därför har de kommit överens om vissa regler: • Nyheter ska vara sanna och sakliga. De ska berätta vad som verkligen har hänt, och journalisten ska inte blanda ihop sina egna åsikter eller känslor med själva nyheten.

• Om journalisten anklagar någon för att göra fel, så måste den personen få en chans att uttala sig, och ge sin egen syn på saken.

• Journalister ska inte sprida onödigt skvaller om människors familjer, deras ekonomi eller andra privatsaker.

• Fotografier och andra bilder ska inte användas för att såra människor. Om man ändrar i bilder med hjälp av datorn, till exempel genom att sudda eller lägga till detaljer, så ska journalisten berätta det för läsarna och tittarna.

Tycker du att journalisterna följer reglerna som finns i deras egen regelbok? Ge exempel!

Fö r s t u n d e r 1 90 0 - t a l et v ä x t e d a g e n s i n fo r m a t i o n s s a m h ä l l e fr a m , m e d r a d i o , t eve , i nt e r n et o c h m o b i l t e l e fo n e r.

Teve 5 0 - t a l et

D a g st i d n i n g a r 1 83 0 R a d i o 3 0 - t a l et

Te l e g r a fe n 1 8 4 4 1 9 95 I nt e r n et o c h m o b i l t e l e fo n e r

51

Koll_inlaga2010.indd 51

2010-07-02 09.37

Tänk kritiskt Bara för att vi har massor av information omkring oss, så betyder det inte att vi automatiskt lär oss mer, eller blir smartare. Nej, det gäller att tänka kritiskt för att inte bli lurad av vissa budskap. Använd gärna dessa frågor:

Kan jag lita på avsändaren?

Vem ligger bakom budskapet? Är det en lärare, forskare eller känd journalist som kan mycket om frågan som artikeln handlar om, så kan du oftast lita på innehållet.

Vilken är källan? Var hittade

du informationen? Var det i en stor dagstidning, ett nyhetsprogram, hos en myndighet eller ett uppslagsverk som alla känner till? Då borde det som sägs vara sant.

Påverka eller informera?

Vill avsändaren informera dig och lära ut något viktigt, eller är målet att påverka dig? Om budskapet vill påverka dig att tycka om en viss produkt, köpa något, eller heja på ett visst parti – då ska du vara på din vakt! Håller du verkligen med om det som avsändaren säger, och är budskapet sant?

W W W ä r e n fö r k o r t n i n g av ” Wo r l d W i de We b ” , s o m b etyde r ” det vä r l d s o m fatt a n de n ät et ” .

N ä st a n två m i l j a rde r m ä n n i s k o r öve r h e l a j o rde n a nvä n de r n ät et .

52

Koll_inlaga2010.indd 52

2010-07-02 09.37

Samhället Johan Eriksson Bonniers

Koll på Samhället Hur gör man för att fatta rättvisa gemensamma beslut? Är det politikerna som styr allt i samhället, eller finns det andra makthavare? Varför straffas människor som bryter mot lagen?

Koll på Samhällets grundfilosofi är att alla elever kan jobba med också lite svårare frågor i samhällskunskapen – bara de får förutsättningarna för det. Därför … … är boken uppbyggd i uppslag. Det skapar överblick och gör stoffet greppbart eftersom varje uppslag bildar en sammanhållen helhet. … avslutas varje uppslag med en öppen fråga. Genom egen reflektion och diskussion med andra, får varje elev möjlighet att skapa förståelse och se helheter.

Till Koll på Samhället hör också en lärarhandledning med tips och förslag till läraren samt kopieringsunderlag med meningsfulla elevaktiviteter.

ISBN 978-91-523- 0451-8

www.bonnierutbildning.se

Koll_omslag2010.indd 1

(0451-8)

2010-07-02 09.00