9789153438052

BYGGA BODAR

BYGGA BODAR från cykelskjul till friggebod

från cykelskjul till friggebod

Anders Jeppsson & Hans-Ove Ohlsson

Bygga bodar är boken för dig som ska bygga en bod eller vill komplettera din befintliga friggebod som är byggd efter de gamla reglerna. Bokens första del går igenom alla faser i byggprocessen: planeringen, grundläggningen, utförandet av golvbjälklag, väggstomme, tak, fasad och isolering samt målningen.

Du får också lära dig att snickra dörrar och fönster.

BYGGA BODAR

Bodar kan ha många funktioner, och om du bygger boden själv kan du få den precis som du vill ha den.

I bokens andra del presenteras åtta bodar med varierande storlek och utseende. Tydliga steg-för-steginstruktioner och illustrationer visar hur du bygger dem. Till varje bod finns också en förteckning över det material som behövs.

Anders Jeppsson, illustratör och flitig hobbysnickare, är mycket händig och praktiskt lagd och har under åren genomfört oräkneliga snickeriprojekt. Hans-Ove Ohlsson, byggnadsingenjör och fotograf, är en noggrann ”gör-det-självare” som gärna snickrar, bygger och renoverar det egna huset.

ISBN 978-91-534-3805-2

www.icabokforlag.se

3805-2 Bygga bodar omslag.indd 1

Anders Jeppsson och Hans-Ove Ohlsson

2012-02-17 08.05

Anders Jeppsson & Hans-Ove Ohlsson

Bygga bodar fr책n cykelskjul till friggebod

Förord En bod i trädgården kan användas till allt från cykelskjul till gäststuga. Att bygga boden själv ger dig möjlighet att få den precis så som du vill ha den. Byggandet i sig är dessutom ett rent nöje. Att se boden växa fram ur en hög bräder är roligt, och att sedan betrakta det färdiga resultatet och känna: ”Den har jag byggt själv!”, är mycket tillfredställande.

I trädgården får du utan bygglov bygga en eller flera bodar med en total yta av 15 kvm. Har du redan en 10 kvm bod kan du bygga en till på 5 kvm eller bygga till den gamla. Eller bygga ännu större med bygglov.

Med den här boken vill vi ge dig inspiration och den kunskap som behövs för att genomföra bygget och få ett bra resultat.

Här hittar du också åtta kompletta förslag på bodar med materialförteckning, ritningar och bygg­ beskrivning. Följ beskrivningen helt eller delvis, bygg större, mindre eller med fler fönster och dörrar.

Det är du som bestämmer!

Lycka till med bodbyggandet!

Anders Jeppsson och Hans-Ove Ohlsson

www.icabokforlag.se © 2012 Anders Jeppsson och Hans-Ove Ohlsson samt Ica Bokförlag, Forma Books AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc.

Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001.

Fotografier: Hans-Ove Ohlsson Teckningar: Anders Jeppsson Grafisk form: Anders Jeppsson Redaktör: Roger Carlson Tryck: Grafiche Flaminia, Italien 2012 ISBN 978-91-534-3805-2

Innehåll

Z O

Z O

Y

Z

N L

L

N

O

4145

J M

K E

Y R S P

T

L T

V2

U2

N

J R

E

S

Q K

D

X2

X2

X1

K U3

V1

U1 U1

Planering 6

Utseende, funktion och placering 6 Lagar och bestämmelser 8 Material 10 Tidplanering 10 Verktyg 11

Fakta och dimensionering 12 Träslag och deras egenskaper 14 Standarddimensioner 16 Skivmaterial 18 Sammanfogning av trä 20 Dimensionering 24

Så här bygger du 26

Grunden 28 Golvbjälklaget 37 Väggstommen 38 Taket 40 Ta hand om vattnet från taket 46 Dörrar och fönster 50 Väggbeklädnad inne och ute 58 Bygga med isolering 59 Målning 62 Elinstallation 65

K X2

V1

X1

Åtta bodar – och lite till 67

Liten förrådsbod 69 Cykel- och sopskjul 75 Trädgårdsbod med många funktioner 79 Bod med cylindriskt tak 87 Bod med växthus 93 Traditionell och rymlig friggebod 103 Liten bod eller lusthus 109 Lekstuga 115 Bygg till boden 120 2940

Y

Register 127

5

Skivmaterial Skivor har i många år varit en viktig del i alla byggnader. Skivmaterialen har utvecklats under årens lopp och tiden är förbi när skivorna i ett bygge mest var tretexskivor på insidan av väggarna. De vanligaste skivorna som används i dag är gipsskivor, spånskivor, MDF och plywood.

Spånskivan består av sågspån som blandats med lim och pressats ihop under högt tryck och värme. Numera är de flesta spånskivor miljömärkta med svanen. Skivan är formstabil och finns i kvalitet, som tål tillfälligt höga fuktkvoter. Spånskivan används mest till undergolv och tak. Golvskivan har not och spont för att bli som en hel skiva och därmed ge mindre risk för böjning.

Tjocklekar: 6–32 mm. Vanligast är 12, 16 och 22 mm.

Storlek: vanlig skiva 1200 × 2500 mm, golvskiva i olika längder men med bredden 600 mm Gipsskivan är den vanligaste invändiga beklädnaden för väggar och tak. Vanliga gipsskivor får bara användas i torra lokaler.

Det finns dock olika kvaliteter framtagna både för våtutrymme och som vindskydd i fasader. Om man ska fästa tunga saker, t. ex. en hylla i en vägg, kan det vara en fördel att sätta en plywoodskiva eller OSB bakom gipsen. Gipsskivornas stora fördelar är att de är lätta att bearbeta vid uppsättning och ger ett bra underlag för ytbehandling.

Tjocklekar: 6 och 13 mm är de vanligaste tjocklekarna. Gips­ skivor med 6 mm tjocklek kallas ofta renoveringsgips.

Storlek: 900 och 1200 mm bredd, 2400, 2500 och 2700 mm längd. För tak dessutom 600 bredd och 1200 och 1800 mm längd.

18

Plywood eller kryssfaner är hoplimmade fanerskivor där varje nytt lager limmas i vinkel mot det föregående lagret. Materialet som används i dessa skivor är vanligen gran eller fur. Plywood är ett smidigt men ändå starkt material som till och med kan böjas. Användningsområdet avgör vilken typ av plywood som ska väljas. I skivor för utomhusbruk används ett särskilt lim.

Byggplywood används till konstruktioner som inte kräver hållfasthetssorterad plywood P30. Används bl.a. bakom gipsskivor i väggar, men kan användas utan gipsbeklädnad i en bod.

Tjocklekar: 9–27 mm Storlek: 1200 × 2400 mm Konstruktionsplywood används till bärande konstruktioner och är i hållfasthetsklass P30. Skivan kan användas i alla miljöer oberoende av fukthalt. Den tillverkas av gran eller fur.

Tjocklekar: 9–27 mm Storlek: 1200 × 2400 mm Spårad plywood används till ytterfasader, gavelspetsar, takfotsinklädnader och dörrbeklädnader. Skivorna har över- och underfals på långsidorna. Spåren är längsgående och sitter normalt på c/c 100 mm. Tillverkas av barrträfaner.

Tjocklekar: 12 mm Storlek: 1220 × 2440 mm Formplywood används vid tillverkning av gjutformar och är behandlad för att tåla vatten. Därför kan den också vara lämplig för en del utomhussnickerier. Färgen är brunare än på annan plywood och skivan är belagd med en film som vattenskydd.

Kanterna är förseglade, vilket man bör tänka på om man ska

kapa skivan. Ytfaneret är normalt björk och i de mellanliggande faneren använder man normalt faner av barrträ.

Tjocklekar: 12, 15, 18 och 21 mm Storlek: 600 × 2500 mm (12 och 15 mm), 1200 × 1200 mm (12 mm) samt 1200 × 2500 mm (alla dimensioner) OSB (Oriented Strand Board) är en nyare variant av skiva som är ett mellanting mellan plywood och spånskiva. Det är en mycket tålig skiva som består av spån som limmats ihop. Om den förses med ett skyddande ytskikt kan den användas i utomhuskonstruk­ tioner. Skivan används bl.a. bakom gipsskivor i väggar.

Tjocklekar: varierar beroende på tillverkare, vanligast är 12 mm Storlek: varierar beroende på tillverkare, vanligast är ca 1200 × 2500 mm MDF (Medium Density Fiberboard) är en skiva som tillverkas av små träspån som bakas samman med lim till en kaka. De små spånen ger en hårdare skiva med finare yta än t.ex. spånskiva, men den blir också tyngre. Skivan är mycket formbeständig och lättarbetad. De vanligaste MDF-skivorna används framför allt till invändiga snickerier, men nu finns det också skivor med hög fuktresistens som går att använda i utomhuskonstruktioner.

Tjocklekar: 4–18 mm Storlekar: 9 mm tjocklek och uppåt tillverkas i storlek 1220 × 2440 mm

Till ett pyramidtak kan det vara lämpligt att använda plywood i stället för råspont.

19

1 2

3

4

a

b

c

Spets (foto 1) Frässpår i spetsen (a) reducerar risken för sprickbildning utan att du behöver förborra.

Borrspets (b) gör att skruven själv borrar sig in i materialet utan förborrning.

Gängad spets (c).

Det finns även andra typer av spetsar. Hör med din byggeller trävaruhandlare vad som rekommenderas i ditt fall.

Bultning Ett annat sätt att sammanfoga trä är genom s.k. bultning. Det finns några olika typer av bult, som används inom bygg- och snickeriområdet. Utomhus användes alltid varmförzinkade bultar. Här följer några exempel: Sexkantskruv (foto 2) Detta är en vanlig bult som finns delgängad och helgängad.

De vanligaste storlekarna är M6, M8, M10 och M12. De finns i olika längder från 35 mm och uppåt.

Sexkantskruven används när genomgående bult tillsammans med brickor, runda eller fyrkantiga, och mutter är det bästa alternativet.

Tänk på: • använd brickor så att bult och mutter inte ligger direkt an mot träet.

• om du väljer en delgängad bult, se till att den ogängade delen hamnar inne i konstruktionen.

Vagnsskruv (foto 3) Vagnsskruven används som genomgående bult. Den har ett kullrigt huvud som inte sticker ut speciellt mycket från träytan.

Fyrkanten innanför huvudet gör att bulten inte snurrar när muttern dras åt. De vanligaste storlekarna är M6, M8, M10, och M12. Vagnsskruven finns i olika längder från 30 mm och upp-

22

åt. Glöm inte att använda bricka även vid huvudet så att det inte dras in i träet.

Fransk träskruv (foto 4) Denna skruv är ett mellanting mellan skruv och bult. Den används där man inte kan använda genomgående bult men behöver en kraftig skruv. De vanligaste storlekarna är 6, 8, 10 och 12 mm i olika längd från 25 mm och uppåt. Glöm inte att förborra, annars finns risk för sprickor. Använd bricka så kan du dra i skruven hårt utan att den tränger in i träet.

Mutter och brickor (foto 5) Muttrar finns i olika varianter och alla storlekar. Brickor tillverkas både runda och fyrkantiga i många storlekar.

Spikplugg (foto 6) Spikpluggen används när man ska montera socklar, lister, foder och reglar i betong och massivt tegel inomhus. I boken använder vi den för att fästa reglar i betong. Pluggen är gjord av nylon och spiken, som är spiralprofilerad, av stål som är elförzinkat.

Spikpluggen finns i flera storlekar och utföranden. I våra exempel använder vi en spikplugg i storlek ∅ 8 × 120 mm, som är en lämplig storlek för att fästa en 45 mm regel i betong.

5

6

Spikpluggen monteras så här: 1. Borra ett 8 mm hål genom regeln och ner i betongen till ett djup av 120 mm från regelns överkant.

2. Slå i pluggen så att den ligger i nivå med regelns överkant.

3. Slå i spiken helt.

Lim Det vanligaste trälimmet är ett 1-komponentslim baserat på PVAc (polyvinylacetat). Limmet är vattenlösligt och ska inte förtunnas vid användning. Limmet finns för olika användningsområden.

Trälim Inne: Enbart för inomhusbruk. Används i temperaturer från +18 till +20 °C. Trälim Vinter: Enbart för inomhusbruk. Kan användas ner till temperaturer -10 °C. Trälim Ute: Används där krav på fuktbeständighet krävs, t.ex. utomhus. Används i temperaturer från +18 till +20 °C. Det finns också 2-komponentslim baserat på PVAc, som kan användas där kraven på fukt- och vattenbeständighet är höga.

Limmet består av en bas och en härdare. Det bör användas vid en temperatur på +18 °C eller högre.

Det finns även en del speciallim med bl.a. polyuretan som bindemedel om du har behov av att limma speciella material.

Fråga hos din bygg- eller färghandel.

Arbetsgång (gäller Trälim Inne och Ute) 1. Arbetsstyckena ska vara rena och passa väl till varandra.

Delarna ska ha en temperatur på ca +18 °C och en max. fukthalt på 8–12 procent.

2. Lägg på limmet i ett jämnt skikt på ena eller båda ytorna.

Om lim stryks på båda ytorna får man en starkare limfog.

3. Lägg samman de båda delarna inom 5 minuter medan limmet fortfarande är vått.

4. Pressa ihop delarna och håll limfogen under tryck i 5–15 minuter tills du har fått en stark limfog. Presstiden påverkas av en rad olika faktorer och varierar därmed. Detta slipper du fundera över om du kombinerar limningen med skruvning eller spikning.

Byggbeslag Byggbeslag är ett hjälpmedel som kan användas vid de flesta sammanfogningar av trä. De tillverkas i varmförzinkad stålplåt och i en mängd varianter och storlekar. Byggbeslagen är försedda med ett eller flera hål för att kunna fästas med skruvar eller spikar. Vanligast är att man använder ankarskruv eller ankarspik.

Det ger oftast det bästa och mest ekonomiska resultatet eftersom färre skruvar/spikar behöver användas. Hur många spikar som ska användas i varje beslag får avgöras från fall till fall, men tre spikar/förband kan vara en tumregel. Du ska alltså inte fylla alla hål i beslaget med spik. Då är risken stor att träet spricker.

Tänk också på att inte sätta spiken för nära änden på trästycket.

7

8

Det här är de vanligaste byggbeslagen: Spikplåt (foto 7) används som laskplåtar vid hopfästning av trä i t.ex. takstolar.

Vinkelbeslag (foto 8) används vid förband av korsande balkar och takåsar, eller i balk-pelarförband. Finns med och utan förstärkning.

Balksko (foto 9) används till avväxlingar av träbalkar i samma plan.

Takåsfäste (foto 10) används i kryssförband, t.ex. vid förankring av takstolar på balk.

9 10

11

Gaffelankare (foto 11) används vid förankring av takstol eller balk på underliggande träkonstruktion.

23

Använd distanser för att få armeringsnätet att ligga mitt i betongplattan.

36

Så här gör du Börja med att schakta bort all matjord där du ska bygga boden.

Om schaktbotten hamnar för lågt när du har tagit bort mat­ jorden, fyller du upp till rätt nivå med grus, som packas väl.

På schaktbotten (eller på gruset du har fyllt upp med) lägger du ut en fiberduk och därefter ett minst 150 mm kapillärbrytande lager av makadam. Packa väl med en ”padda”.

Lägg en fiberduk ovanpå makadamen och lägg ut ett tunt lager fint grus som sockelelementen ska vila på. Börja med att montera hörnelementen efter profilsnörena.

Placera de raka sockelementen mellan hörnelementen tills du har en komplett grund. Sista elementet kapas till rätt längd.

Fäst ihop elementen med härför avsedda skarvplåtar.

Lägg ut första laget med cellplast mellan sockelelementen över hela ytan. Lägg därefter ut nästa lager med förskjutna skarvar, men ge plats för kantförstyvningen enligt ritningen på sidan 35. Förankra de övre cellplastskivorna med plastspikar i det undre lagret.

Lägg två armeringsjärn, ∅ 12 mm, i kantförstyvningen och ett armeringsnät, ∅ 5 mm, över hela plattan. Lägg dit distanser så att armeringsnätet hamnar mitt i betongen.

Gjut plattan enligt beskrivningen på sidan 32.

armeringsjärn

lättklinkerblock,

120 x 190 x 590 mm 120 armeringsnät, Ø 5

min 1:20

betong

cellplast

380

grus 100

dräneringsrör

300

Fig. 24. Platta på mark – isolerad.

fiberduk makadam schaktbotten armeringsjärn, 2 st. Ø 12 mm Mått i mm.

Platta på mark – isolerad (variant II) Ett annat sätt att bygga en isolerad platta på mark är att använda lättklinkerblock. Följ för övrigt grunden med L-element.

Så här gör du Schakta bort all matjord enligt beskrivningen för grund med Lelement. Fyll vid behov upp till rätt nivå med grus, som packas väl. Schakta runt ytterväggarna till ca 700 mm under sockelnivå.

På schaktbotten (eller på gruset du fyllt upp med) lägger du ut en fiberduk och därefter ett minst 150 mm kapillärbrytande lager av makadam. Packa väl med en ”padda”.

Gjut en grundplatta i mått enligt fig. 24. Lägg i två armeringsjärn, ∅ 12 mm.

Mura två skift med lättklinkerblock enligt beskrivning på sidan 32. Lägg i armeringsjärn i de urfrästa spåren och fyll med cementbruk.

Fyll upp med makadam och grus intill murarna enligt fig. 24 och packa väl. Lägg ut ett lager med cellplast över hela ytan mellan murarna.

Lägg ut ett armeringsnät, ∅ 5 mm, över hela ytan. Använd distanser så att armeringsnätet hamnar mitt i betongen.

Gjut plattan enligt beskrivningen på sidan 32.

Golvbjälklaget Om du har valt att grundlägga med plintar eller betongblock på mark, måste du bygga ett golvbjälklag av trä. Bjälklaget byggs upp enligt principritningen nedan. Dimensionerna på bjälkarna beror på avståndet mellan plintar/plattor, centrumavståndet mellan bjälkarna och fria längden på bjälkarna. I exemplen på bodar senare i boken anges alla dimensioner. Om du ändrar på måtten måste du ta hänsyn till detta när du väljer dimension på bjälkarna.

vinkelfäste

65

Välj centrumavståndet 60 cm även om du inte isolerar golvet.

Det stämmer bäst med andra byggmaterial. Och om du ändrar dig och vill isolera golvet så passar isoleringen direkt.

På golvet spikas golvråspont över hela ytan. Spika i sponten så får du en osynlig spikning. Ett annat alternativ är att lägga golvspånskiva, men tänk på att denna är fuktkänslig och bara bör användas i isolerade utrymmen.

plattjärnsbeslag/ stolpfäste

balksko

Fig. 25. Principritning för golvbjälklag. c/c 600 mm

syllpapp

bärlina

golvbjälke golvråspont betongplint

37

TAKTÄCKNING

måste takstolarna dimensioneras om av fackman. Dimensioneringen är i de flesta fall giltig i hela landet. I vissa fall anges alternativ för vissa snözoner.

Minsta taklutning för olika takmaterial Olika taktäckningsmaterial kräver olika taklutning. Tabellen anger den minsta taklutningen för några vanliga takmaterial.

Högbenet fästs mot hammarbandet med vinkelbeslag.

Taktäckning Minsta taklutning Takpannor av tegel, ofalsade 22° Takpannor av tegel eller betong, falsade 14° Papp, enlagstäckning 14° Papp, tvålagstäckning 3° 0,5° Papp, trelagstäckning Plan plåt, förzinkad, enkelfalsad 14° Plan plåt, förzinkad, dubbelfalsad 6° Profilerad plåt 14° I exemplen senare i boken finns alla dimensioner och mått på de takstolar som vi föreslår. Vi har förutsatt att man väljer ett lätt taktäckningsmaterial av papp eller plåt. Om du väljer avvikande mått på boden eller ett tungt takmaterial av tegel eller betong,

Papptak Papptak är det enklaste och billigaste alternativet för en bod.

För alla mindre bodar räcker det med en enlagstäckning av papp under förutsättning att taklutningen är tillräcklig. Om du bygger en något större bod, som du inreder för bostadsändamål, eller om taklutningen är mindre än 14°, bör du satsa på en tvålagstäckning.

Så här gör du en enkel enlagstäckning av papp 1. Om du ska förse boden med hängränna, börja med att skruva fast rännkrokarna enligt fig. 34 på takets långsidor. Krokarna ska vara bockade för att ge fall, se sidan 47. Lägg en 200 mm remsa av underlagspapp innan du lägger dit fotplåten. Fäst därefter en fotplåt med pappspik c/c 150 mm (se fig. 35). FotMått i mm.

50 x 50

Försänk rännkroken.

60mm 60 mm

Fig. 34

22x95

44

50x50 45x45 22x145 PLÅT

Fig. 35

KLISTERREMSA

Fig. 38

Fig. 37

80

-10

m 0m

50 x 50 45 x 45 22 x 145 22 x 95

20mm 20 mm Fig. 36

45 x 45 22 x 145

plåt

Fig. 39

c/c c/c 150mm 150 mm

22 x 95

Fig. 40

175mm

50 x 50 45 x 45 22 x 145

plåten ska läggas med överlapp på minst 50 mm vid skarvning. Även om du inte ska sätta upp hängränna kan du med fördel lägga en fotplåt som leder ut vattnet utanför takbrädorna. Det går också att hoppa över fotplåten, men då ska pappen läggas så den sticker ut ca 20 mm utanför takbrädorna (se fig. 36).

ett avstånd på ca 6o mm enligt fig. 42. Fortsätt på samma sätt med resterande våder tills du når nocken. Om du inte använder papp med självhäft­ande kant ska skarven limmas. Vid gavlarna dras pappen upp på trekantslisten och limmas med asfaltklister (se fig. 37–40).

2. Spika fast en regel, 45 × 45 mm, på undersidan av råsponten vid gavlarna. Fäst en bräda, vindskiva, 22 × 145 mm, och därefter en trekantslist enligt fig. 37–39. Slutligen, efter papptäckning, fästs en vattbräda, 22 × 95 mm, på toppen. Alternativt läggs en plåt över vindskivan enligt fig. 39. Du kan också göra som i fig. 40, vilket ger samma resultat.

5. Nocken görs enligt fig. 43.

22x95

3. Du kan välja om du vill lägga pappen från nock ner till takfot, 50x50 eller från gavel till gavel. Om du ska lägga från gavel till45x45 gavel, vilket är det vanligaste, börjar du med första våden vid tak­ foten.

22x145 Lägg ut hela våden och ta bort skyddsplasten på baksidan av pappen längs hela fotplåten och tryck fast pappen motPLÅT plåten (se fig. 41). Om pappen inte har en självhäftande kant limmar 50x50 du fast den med asfaltklister mot fotplåten.

45x45

4. Spika fast pappen med pappspikar där nästa våd ska över22x145 lappa. Överlappet brukar vara 80–100 mm. Spika spikarna med

60mm

c/c

6. Väljer du en tvålagstäckning 150mm börjar du med en underlags20mm papp som du lägger på samma sätt som vid enlagstäckning.

Därefter lägger du en ytpapp på samma sätt. Halvera första våden så att längdskarvarna inte kommer att ligga ovanpå varandra. Se fig. 44.

7. Tänk på att tvärsskarvar inte ska ligga på samma ställe i de båda pappskikten. Tvärsskarvar görs genom att övre våden snedskärs 300 mm (se fig. 45). Överlappet ska vara minst m 150KLISTERmm. Spika undre vådens kortsida och limma skarven100m 0 REMSA 8 till. mellan undre och övre våden med specialklister. Tryck

Underlagspappen spikas i vådens ovankant. Spikarna täcks sedan av nästa våd, som limmas över det spikade partiet.

175mm

Tänk på! Följ fabrikanternas monteringsanvisningar när du 60mm lägger papptak. De tar hänsyn till materialets uppbyggnad och FOTPLÅT egenskaper, som kan variera något från fabrikat till fabrikat.

22x95 50x50 22x95 22x145 klisterremsa

–10

80

60 mm

fotplåt Fig. 41

175 mm

m 0m

Fig. 42

300 Fig. 43

150

150 300

Fig. 44

Fig. 45

45

A

DÖRR Material Dimensionshyvlat virke, 45 × 95 mm: till karmen (A) till dörrens reglar (C, D och G) Hyvlat virke, 15 × 70 mm: till karmen (B) Slätspont, 21 × 95 mm: till dörrpanelen (E och F) Trälim och skruv Hakgångjärn, trycke och ev. lås (t.ex. ladugårdslås) Vinkelbeslag J (används bara vid monteringen)

B

C

G

E

A

D

C

Gör så här 1. Såga till delarna A till karmen. Såga och hugg ur tapp och urtag för sammanfogning i hörnen.

J

2. Förborra, limma och skruva ihop karmdelarna A. 3. Montera karmen i liv med panelen med långa skruvar eller karmskruv. Lägg små masonitbitar emellan om det behövs.

Kontrollera med vattenpass att karmdelarna hamnar i våg resp. lod. Se även till att diagonalmåtten är desamma i karmen.

B

F

Fig. 57

4. Såga till delarna B, limma och skruva fast dem 21 mm från framkanten på A. 5. Såga till de två tvärgående reglarna C så att de passar lätt mellan de stående B i karmen. Skruva upp de fyra vinkelbeslagen J och lägg upp och skruva fast de två reglarna C på dem.

6. Kapa till diagonalregeln D i grovt mått och fixera den i rätt läge med tvingar mot reglarna C. Diagonalregelns nedre del ska alltid placeras närmast gångjärnssidan. Rita på C var de ska sågas. Ta ner alla reglarna C och såga ut urtagen för D i C.

7. Skruva upp C igen. Fixera D på rätt ställe en gång till. Rita nu på D efter urtagen i C. Ta ner regeln D och såga till den.

8. Sätt upp diagonalregeln D, den ska passa exakt så att den varken glappar eller spänner. Fäst den i reglarna C med en skruv i var ände.

9. Såga till och skruva upp slätsponten E. Börja i mitten och se till att de två yttre blir lika breda.

A B

54 C

10. När all slätspont är på plats monteras gångjärnen, använd fransk träskruv i karmen och skruvar med mutter och bricka i dörren.

Fig. 58

A

11. Ta bort vinkelbeslagen och öppna dörren.

B

12. Skruva fast en bit regel G att montera låset i. Montera ladugårdslås eller något annat lämpligt lås.

13. Såga till en dropplist F av en slätspontbräda och skruva fast den längst ner på dörren.

C

DUBBELDÖRR

E G

Vill du bygga en dubbeldörr gör du på samma sätt som med enkeldörren med ett par tillägg.

D

Material tillägg Dimensionshyvlat virke, 22 × 45 mm: till dörröverlappning (H) Skjutreglar Gör så här (övriga punkter lika dörr ovan) 9. Markera mitten på C. Såga bort noten på två brädor E och skruva upp dem med 5 mm mellanrum så att markeringen på C syns i springan. Fortsätt att montera resten av slätsponten E. 11. Såga av C genom springan mellan slätsponten E. Ta bort vinkelbeslagen och öppna dörrarna.

D

A

C E

H F

F

J B

12. Skruva fast två reglar G att montera låset i. Montera ladugårdslås eller något annat lämpligt. Montera två skjut­beslag, uppe och nere, i den ena dörrhalvan.

13. Skruva fast en list H över skarven mellan dörrarna i den dörr som inte har skjutreglar. Skruva fast en dropplist F längst ner på dörrarna.

A

55 B

Liten förrådsbod Detta är en lite mindre och enklare bod anpassad för att fungera som trädgårdsförråd.

Den kanske passar i den mindre trädgården eller är lämplig som ett komplement till en befintlig bod på 10 kvm. Boden är ­precis under 5 kvm och får byggas så att den sammanlagda ytan på tomtens bodar blir 15 kvm.

69

Material, forts.

Dimensionshyvlat virke, 45 × 45 mm, ca 9 m: 12 st. à 110 mm (E1) 2 st. à 2000 mm (E2) 1 st. à 3395 mm (E3) Falsad spårpanel med fasade kanter, 22 × 120 mm: ca 20 kvm (F) Trekantslist, 50 × 50 mm, ca 8 m: 1 st. à 3485 mm (G1) 2 st. à 2000 mm (G2) Ytterpanelbräda, 22 × 95 mm, ca 10 m: 2 st. à 2280 mm (H1) 2 st. à 2590 mm (H2) 22 × 120 mm, ca 24 m: 2 st. à 2260 mm (J1) 2 st. à 2590 mm (J2) 2 st. à 2150 mm (J3) 1 st. à 3300 mm (J4) 2 st. à 2130 mm (J5) 1 st. à 1660 mm (J6) 22 × 145 mm, ca 8 m: 2 st. à 2123 mm (K1) 1 st. à 3530 mm (K2) Ev. rännkrokar, hängrännor och stuprör (finns inte med på ritningen), se anvisningar på sidorna 44 och 47.

Fotplåt (M): 3,5 m

72

Takpapp (L): 7 kvm Insektsnät på remsa: 6 m Pappspik Fasadfärg

17. Skruva fast bitarna E1 på sidorna av alla takbalkar D2 som stöd för panelen F.

26. Skruva fast trekantslisterna G1 och G2 ovanpå taket vid sidorna och framkanten.

18. Måla panelen en gång innan den sätts upp.

27. Lägg pappen L på taket, se beskrivning på sidan 44–45.

19. Skruva upp panelen F. Börja nedifrån på alla fyra väggarna samtidigt och jobba uppåt. Om man gör en vägg färdig och sedan går på nästa är det risk att brädorna inte möts korrekt i hörnen.

28. Måla gärna panelen F innan du går vidare. Måla också brädorna H, J och K om dessa ska vara i avvikande färg.

20. Eftersom taket inte är lagt, går det bra att sätta panelen på gavlarna och sedan såga den efter takbalken.

30. Skruva fast vindskivorna K1 och därefter K2.

21. På långsidorna bör panelen inte nå ända upp till ovankanten på takbalkarna. Det är bra om det bildas en springa på ca 10 mm mellan vägg och tak så att luft kan cirkulera.

22. Skruva upp råspontbrädorna B2 på taket, låt dem vara lite för långa och såga alla när de är monterade.

23. Skruva fast listerna E2 och E3 på undersidan av taket.

24. Montera rännkrokarna i bakkant på taket, se beskrivning på sidorna 44 och 47.

25. Montera fotplåten M ovanpå rännkrokarna, se beskrivning på sidan 44.

29. Skruva på knutbrädorna H1 och H2 och därefter J1 och J2.

Lägg märke till att J1 och J2 ska ha urtag för takbalkarna D2.

31. Skruva fast vattbrädorna J3 och J4. Du kan också välja att sätta plåt i stället.

32. Bygg dörren enligt beskrivning på sidan 55 och montera den, karmen ska vara i liv med panelen F. 33. Sätt upp dörrfodren J5 och J6.

34. Bättra med färg över skruvhuvuden och sågsnitt där så behövs.

35. Sätt upp hängränna och stuprör enligt anvisningarna på sidan 47.

J3 J4

K1 G1

K2

M

B2 G2

3485

J3 K1

Mått i mm.

L

G2 E2

Material till dubbeldörr Se ritning och byggbeskrivning på sidan 55.

Dimensionshyvlat virke, 45 × 95 mm, ca 12 m: 2 st. à 1995 mm (A), karmens sidor 1 st. à 1395 mm (A), karmens överdel 2 st. à 1275 mm (C) 2 st. à ca 1300 mm (D) 1 st. à ca 500 mm (G) Hyvlat virke, 15 × 70 mm, ca 6 m: 2 st. à 1950 mm (B), karmens sidor 1 st. à 1275 mm (B), karmens överdel Slätspont, 21 × 95 mm, ca 33 m: 16 st. à 1945 mm (E) 2 st. à 650 mm (F) List, 21 × 34 mm: 1 st. à 1945 mm (H) Trälim Skruv Hakgångjärn: 4 st.

Trycke och ev. lås (ladugårdslås är en trevlig variant)

L

E2 E3

B2

2000

E1

J6 J2 J5 J1

J5 H1 J2

H2

F B

C2 F A2

73

Bygg till boden Börjar den gamla boden att bli för liten kan du bygga till den eller bygga en till. Så länge den samman­ lagda ytan är under 15 kvm behövs inget bygglov.

En bod kan användas till så mycket, och blir den större eller om du kompletterar med en bod till blir möjligheterna ännu fler. Men det finns många sätt att bygga till, och här följer ett antal idéer och förslag. Kanske någon av dem passar dig eller kan inspirera dig ytterligare.

Hur tillbyggnaden ska utföras beror i stor utsträckning på den befintliga bodens konstruktion. Varje bod kräver sin lösning, men några generella råd går att ge.

Grunden Studera grunden på din bod. Tillbyggnaden bör ha en grund av samma typ så att eventuella sättningar eller rörelser i marken vid frost ger samma rörelse i boden och i tillbyggnaden.

Väggarna Bodar som är köpta monteringsfärdiga är ofta ganska snålt dimensionerade. Färdigbyggda är de stabila nog, men river du en vägg för att bygga till, försvinner stabiliteten. Även en stycke­ byggd bod påverkas. Oftast måste boden kompletteras med någon snedsträva och balk i samband med att en vägg plockas bort. Titta på konstruktionen och se till att alla hörn är stabiliserade med snedsträvor. Om du tar bort en vägg som en takstol eller takbalk vilar på, ska väggen ersättas med en balk som har bra stöd.

120

Taket Taket är inte bara ett skydd mot vädret, utan också en viktig del för att konstruktionen ska bli stabil. Den stora platta som taket utgör ger styvhet åt boden. När ett tak förlängs är det av största vikt att den gamla och den nya delen är väl hopbyggda och förankrade i varandra.

Om du vill bygga till en vinkel på boden är det enklast om det gamla taket och takstolarna får vara kvar och intakta. Men om detta ger för låg takhöjd i den nya delen, måste någon takstol kapas och växlas av med en balk på takstolarna bredvid. Är boden byggd med längsgående åsar och en sådan måste kapas, ska en balk från översta åsen ner till väggen monteras och bära den kapade åsen. Påfrestningen på den översta balken blir då stor och denna kan behöva kompletteras. Fråga någon byggkunnig om du är osäker på vad du behöver förstärka i den gamla boden när du bygger till.

1

2

Befintlig bod.

Traditionell pulpetbod Den här bodtypen är mycket vanlig. Den är praktisk och lättbyggd och ganska enkel att bygga ut.

1. Ett luftigt vedskjul som förlängning på boden, eller som cykelgarage eller ”carport” till åkgräsklipparen.

2. Förläng boden med ett rum till, så får trädgårdsredskapen ett nytt utrymme.

Det större rummet kan vara gäststuga eller hobbyrum.

3. Med en utbyggnad på baksidan sväljer boden ännu mer.

4. En bod till, med samma utseende, men hälften så stor. Den kan bli bra som omklädningsrum vid poolen eller en plats för alla fiskeredskap.

4 3

121

BYGGA BODAR

BYGGA BODAR från cykelskjul till friggebod

från cykelskjul till friggebod

Anders Jeppsson & Hans-Ove Ohlsson

Bygga bodar är boken för dig som ska bygga en bod eller vill komplettera din befintliga friggebod som är byggd efter de gamla reglerna. Bokens första del går igenom alla faser i byggprocessen: planeringen, grundläggningen, utförandet av golvbjälklag, väggstomme, tak, fasad och isolering samt målningen.

Du får också lära dig att snickra dörrar och fönster.

BYGGA BODAR

Bodar kan ha många funktioner, och om du bygger boden själv kan du få den precis som du vill ha den.

I bokens andra del presenteras åtta bodar med varierande storlek och utseende. Tydliga steg-för-steginstruktioner och illustrationer visar hur du bygger dem. Till varje bod finns också en förteckning över det material som behövs.

Anders Jeppsson, illustratör och flitig hobbysnickare, är mycket händig och praktiskt lagd och har under åren genomfört oräkneliga snickeriprojekt. Hans-Ove Ohlsson, byggnadsingenjör och fotograf, är en noggrann ”gör-det-självare” som gärna snickrar, bygger och renoverar det egna huset.

ISBN 978-91-534-3805-2

www.icabokforlag.se

3805-2 Bygga bodar omslag.indd 1

Anders Jeppsson och Hans-Ove Ohlsson

2012-02-17 08.05