9789162270728

Svenska impulser1

2 januari, 23.50.

Buss 46, Birger Jarlsgatan.

– Jag känner mig så ensam.

– Fast jag är ju här.

– Fast du är ju också ensam. s. 14 Det kittlade i oss av förväntan.

Striderna förde oss allt närmare njutningar som vi ännu bara anade. s. 17 Och du tänker att du har bra kamrater som inte avslöjar dig och gör situationen pinsam för er alla. s. 25

Svenska impulser 1 Carl-Johan Markstedt Sven Eriksson Hur väcks din lust till läsning? Vad inspirerar dig i ditt skrivande? Hur blir du en trygg talare? Vad innebär det att vara informations­kompetent?

Världen Hela skiten Alla dimensioner Fast just nu är det bara du och jag här s. 39

Svenska impulser 1 är ett läromedel i Svenska A som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur. I Svenska impulser 1 får du arbeta med språk, information, litteratur, bild och film. Svenska impulser 1 förstärker och fördjupar dina kun­skaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder dig vidare.

Först stod hennes namn: Alice, det vackraste namn han då visste … s. 28 ”Tala högre!” fräser mina klass­ kamrater. s. 83 Strö lite socker på mej som bara du kan s. 89

isbn 978-91-622-7072-8

Kom inte närmare, sa den blicken.

Jag biter dig i näsan. s. 192

(7072–8)

Jag smög uppför trappan, en liten grabb, på nio år, alldeles vettskrämd. s. 131

svenska a

markstedt eriksson

www.bonnierutbildning.se

bonniers

Svenska impulser1

carl-johan markstedt sven eriksson

Svarta naglar på tangenterna, skärmen vit och tom.

Hur börjar man? s. 134

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Redaktör: Lilian Andersson Redaktionsassistent: Mei-Li Hoh Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Bildredaktör: Iréne Berggren Illustrationer: Ingrid Flygare Omslagsbild: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Svenska Impulser 1 isbn 978-91-622-7072-8 © 2008 Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson och Bonnier Utbildning ab, Stockholm Grammatiköversikt s. 262 av Kerstin Erlandsson-Svevar Granskare: Charlotte Ahrén, lärare i svenska, Södertälje och Charlotta Lindqvist, lärare i svenska, Farsta Första upplagan Första tryckningen Alfa Print ab Sundbyberg 2008

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, ut­över lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upp­hovs­rätts­organisationer och huvudman för utbildnings­anordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildnings­anordnarens huvudman eller bonus.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Till eleven Välkommen till Svenska impulser 1, din lärobok i ­Svenska A. Svenska impulser 1 är en bok om språk, litteratur, bild och film. Fast mest handlar det om dig – om ditt möte med ­litteraturen, din språkutveckling och ditt lärande. Din egen motivation och din lust att lära är motorn i allt skolarbete.

Vi som har skrivit den här boken hoppas att det här ska vara en bok som inspirerar dig, som gör dig nyfiken och vetgirig – en bok som ger dig nya impulser !

Svenska impulser 1 består av sex större block: Mot läsfåtöljen, Ditt sätt att lära, Ordet är ditt, I skrivarverkstan, Bildens värld och Koll på språket. Inom varje block finns ett antal mindre kapitel med många uppgifter av olika slag. Många kapitel ­leder fram till några större uppgifter som du hittar under rubriken Gå på djupet. Sist i boken finns en grammatik­över­ sikt. I ­vilken ordning ni ska arbeta med de olika kapitlen ­bestämmer din lärare och ni i klassen bäst själva.

Lycka till med dina studier i svenska !

Carl-Johan Markstedt och Sven Eriksson

Innehåll Mot läsfåtöljen 8

Ditt sätt att lära 54

Du som läsare 10

Dina studier 56

Möt texten 10 Om läsning 10 Berättelser omkring oss 13 Se med andras ögon 16 Olika sorters texter 18 Möte med två författare – Jonas Hassen Khemiri, Johanna Nilsson 20 Gå på djupet – Läs en roman 22

Effektivare studier – mer tid till annat 56 Motivationen är motorn 56 Skapa goda studievanor 58 Om minnet 60 Minnets huvudtyper 61 Minnestekniker 62 Läsa och anteckna 64 Tankekarta 67 Gå på djupet – Min studiedagbok 69

Novellen 24 Liten berättelse, stort innehåll 24 Möte med novellen 24 Novellens kännetecken 26 Världens bästa novell ? 27 Läsa nära och tolka 31 En närläsning av Strindbergs novell Ett halvt ark papper 32 Analysera noveller 36 Gå på djupet – Novellverkstad 37

Poesi 38 Om poesi 38 Fyra dikter om kärlek 38 Ord som svänger 40 Det poetiska språket 42 Att läsa och tolka 44 Analysera dikter 47 Möte med två poeter – Mattias Alkberg, Anna Jörgensdotter 48 Gå på djupet – Skriv poesi ! 50

Att hitta och bedöma information 70 Informationssökning 70 Att hitta det du söker 70 Att använda bibliotekets resurser 72 Informationssökning på internet 74 Blogg 75 Att bedöma källor 77 Gå på djupet – Informationssökning 79

Ordet är ditt 80

I skrivarverkstan 114

Lek dig till säkerhet 82

Skrivandets hantverk 116

Att ge plats och ta plats 82 Att komma igång 82 Lär känna din röst 86 Så fungerar talet 86 Gå på djupet – Scenen är din 90

Om att skriva 116 Skriv, skriv, skriv! 116 Skrivprocessen 118 Följ den röda tråden 121 Olika slags texter 122

Tala inför andra 92

Beskriva 123 Att beskriva personer 123 Signalement – en enkel personbeskrivning 123 Fånga karaktärens inre 125 Välj ut det viktigaste 127 Att beskriva miljöer 128 Miljöer runt omkring dig 128 Att skapa stämning 130

Lång förberedelse och kort tal 92 Vägen till framförandet 92 Den viktiga publiken 99 Möte med en ståuppare – Babben Larsson 100 Gå på djupet – Håll ett informerande tal 101

Argumentera 102 Att påverka och övertyga 102 Diskutera och argumentera 102 Tes och argument 103 Insändare – en enklare argumenterande text 105 Argumentationens struktur 107 Debattera 110 Gå på djupet – Argumentera 112

Berätta 132 Att bygga en berättelse 132 Människan är en berättare 132 Hur börjar man? 134 Den bärande idén 136 Det viktiga slutet 139 Berättandets hantverk 140 Berättarens roll 140 Att återge tid 142 Hur man skriver dialog 144 Den berättande bilden 146 Gå på djupet – Skriv en novell 148

Referat och recension 150 Att referera 150 När du refererar 150 Citera 151 Att recensera 155 Vad är en recension? 155 Gå på djupet – Gör en recension 159

Reportage 160 Att skriva reportage 160 Vad är ett reportage? 160 Reportagets uppbyggnad 162 Arbetsgången 168 Intervjuteknik 169 Möte med en reporter – Fredrik Strage 170 Ett foto som berättar och ifrågasätter 172 Gå på djupet – Skriv ett reportage 174

Att skriva en rapport 176 Nyfikenhet och noggrannhet 176 Arbetsgången 176 Rapportens olika delar 182 Gå på djupet – Skriv en rapport 186

Bildens värld 188 Att se och uppleva bild 190 Bilder som berättar och påverkar 190 Bilden som minne 190 Nyhetsbilder 194 Reklambilder 198 Reklam som väcker starka känslor 202 Analysera bilder 206 Bildanalys 207 Krigsfotografen – ett ögonvittne i krig ? 208 Möte med en fotograf och filmare – Jens Assur 209 Gå på djupet – Arbeta med bilder 210

Film 212 Om film 212 Filmens verklighet 212 Filmrepliker 214 Filmens uppbyggnad 215 En genomgång av filmen Ondskan 215 Filmens karaktärer 218 Filmens berättarkomponenter 219 Karaktärer och miljö 219 Perspektiv och bildutsnitt 220 Ljud 221 Att göra egna filmer 222 Filmanalys 224 Möte med en regissör och manusförfattare – Maria Blom 225 Gå på djupet – Filmverkstad 226

Koll på språket 228

Grammatiköversikt 262

Svenskan – ett språk eller flera? 230

Ordklasser 262

Svenska för alla 230 Heta stolen 231 Språket är ditt 232 Språket inom gruppen 232 Slangord 235 Svenska dialekter 239 Nya dialekter 242 Gå på djupet – Arbeta med språk 244

Substantiv 262 Adjektiv 264 Verb 265 Pronomen 269 Räkneord 271 Adverb 271 Prepositioner 271 Konjunktioner 272 Subjunktioner 272 Interjektioner 272

Vanliga fel i svenskan – och hur man undviker dem 246 Några vanliga fel 247 Särskrivning av sammansatta ord 247 Var och vart 248 De/dem eller dom ? 251 Genitiv 252 Rätt pronomen 253 Ofullständiga meningar 254 Variera meningslängden – och undvik satsradning 254 Stor eller liten bokstav ? 256 Styckeindelning 256 Ordning och reda 257 Engelska lånord 258 Skiljetecken 259 När du förkortar 261

Satsdelar 273 Sats 273 Predikat 273 Subjekt 273 Objekt 274 Predikatsfyllnad 274 Adverbial 274 Agent 275 Attribut 275 Huvudsats och bisats 275

Register 276 Textkällor 279 Bildkällor 280

Mot läsfåtöljen Böcker ska blänka som solar och gnistra som tomtebloss.

Medan vi läser böckerna läser böckerna oss.

Kan böckerna läsa människor?

Det kan de förstås!

Hur skulle de annars veta allting om oss?

Lennart Hellsing

Möt texten Att läsa är ett sätt att utforska omvärlden. Och sig själv. ­Genom berättelserna får du möjlighet att uppleva världen så som andra upplever den. Du ser med andras ögon. Inte bara stora händelser utan även den minsta lilla händelse kan plötsligt visa sig spännande och meningsfull.

Litteraturen är full av berättelser från olika tider och från olika kulturer. Miljoner röster från när och fjärran. Varje gång du öppnar en bok lyssnar du till vad en av dessa röster har att säga dig. Vilka berättelser väljer du?

Om läsning Har du någon gång blivit så uppslukad av en bok att du glömt tid och rum? Har du känt att du bara inte kunde ­lägga ifrån dig boken? Blev personerna i boken nästan ­levande, rent av dina vänner? Kände du dig tom inuti – kanske ­besviken – när boken tog slut?

Så känner sig Lotta, huvudperson i en roman av Lena ­Andersson. Hennes mamma Karin däremot har inte ­samma erfarenheter av läsning. Hon är helt oförstående till att ­dottern ligger vaken om nätterna.

10

Mot läsfåtöljen

Karin sätter sig på stolen och tänder cigaretten, lägger ena benet över det andra och vickar med foten.

– Vad är det för böcker då, som är så bra att du läser till tre på mornarna.

– Det är inte det att dom är så bra. Men dom. Jo, dom är nog bra.

Men inte på det sättet att dom är spännande.

Karin blåser långsamt ut rök.

– Är dom inte spännande?

Lotta tar en klunk te. Det är för varmt så hon häller i kallvatten från kranen.

– Det går inte att förklara. Jag är i West Egg nu. Igår var jag på fest i Paris. I morgon mördar jag en pastor, en pant­lånerska, en puckelrygg.

Lena Andersson, Var det bra så?

Alla har vi skilda upplevelser av läsning. Vissa kastar sig ­förväntansfullt över nya böcker. De läser ofta och gärna och ryggar inte tillbaka inför ­tegelstenar på hundratals sidor. En sådan person nickar förmodligen igenkännande när Lotta beskriver varför hon ­tycker om att läsa.

Författaren Per Nilsson låter en av sina huvudpersoner be­ skriva läsning på det här sättet:

Några ord efter varandra på ett papper kan få mej att rysa av ­glädje, ord kan få mej att rodna, ord kan få mej att svettas, ord kan klä mej i ett lyckligt leende, ord kan få mej att skratta högt.

Bokstäver på papper bara. Svart på vitt. Som om det vore något, som om det vore verkligt.

Per Nilsson, Ett annat sätt att vara ung

Men läsning kan också vara förenat med tristess och olust.

Vissa upplever ett motstånd varje gång de slår upp första ­sidan i en bok. De väljer de tunnaste böckerna i högen, ­hoppar över allt utom början och slutet eller ser filmen istället.

Några dagar efter jul. Pappa räcker fram det lilla hårda paketet.

En bok. Jag låtsas glad. Ljugglad. ­Boken heter Äventyraren, av Sven Wernström. Jaha. Struntar väl jag i. Ställer den på hyllan. Vill ju hellre ha ett nitbälte.

Bob Hansson, Bräcklighetens poetik

Mot läsfåtöljen

11

Gå på djupet Läs en roman Nu är det dags att läsa en roman. Varför inte en roman av ­någon av de författare som du har läst om i kapitlet. Eftersom det finns olika sätt att bearbeta en roman, får du här några förslag på hur du kan göra.

Arbeta med läslogg När du skriver läslogg antecknar du saker som du reagerar på medan du läser. Kanske fängslas du av beskrivningarna eller av bra formuleringar. Kanske väcker läsningen associationer till sådant du upplevt själv.

Skriv inte av hela boksidor utan nöj dig med att anteckna korta ­citat. Varför fastnade du för dessa citat? Vad har de att säga dig?

Vad kan du lära av dem? Skriv ner dina tankar och reflektioner.

Att arbeta med läslogg gör att du får syn på dina egna tankar.

Men inte bara det – formulerade tankar väcker nya utmanande frågor som du kan söka svar på. Du får ut mer av läsningen.

Här kommer ett exempel på hur det kan se ut i en läslogg. Följande två citat är hämtade från Jonas Hassen Khemiris roman Ett öga rött: ”I jeansfickan jag kände spritpennan och på bänkryggstödet där jag och Dalanda suttit så många gånger jag målade ­finaste taggen.”

Halim tycker inte att han hör hemma i skolan eller där han bor med sin pappa i en lägenhet.

Han har inga jämnåriga vänner och visar hur utanför han känner sig genom att klottra sin tag överallt där han kommer åt.

Kristin, 16 år

”Det är inte lätt att gitta från minnen ­Halim tänker när han står utanför skolan och skogs­dungen och snyter sig i handen, smular snö i ansiktet och tänker ingen kommer märka, ingen får märka när man är som allra ­mjukast inuti.”

När jag läste det här tänkte jag väldigt mycket på varför Halim är så ensam. Han kämpar med sorgen efter sin mamma och är orolig för att hans pappa håller på att förändras för mycket.

Han har ingen han kan prata med och är rädd för att visa hur han verkligen känner. Det är inte konstigt att han misstror nästan alla. ­Ahmed, 16 år

22

Mot läsfåtöljen

Fem sätt att bearbeta en roman Punktmarkera en av bokens karaktärer Läs en eller ett par kapitel i en roman. Välj en person som du fastnat för och som verkar vara viktig för handlingen. Följ sedan personen genom hela romanen. För då och då anteckningar om hur personen ser ut, tänker, känner och agerar. Skriv ett personporträtt eller redovisa muntligt i klassen genom att gå in i rollen som personen och låt honom eller henne berätta om sig själv.

Den viktiga miljön Var särskilt uppmärksam på miljön i en bok som du läser. För anteckningar om de platser där bokens händelser utspelar sig. Gör, efter avslutad läsning, en turistbroschyr eller en webbsida om någon eller några av platserna. Beskriv hur det ser ut där, vad man kan se och göra på platsen och hur personer som bor där lever. Om det sker hemska saker på platsen får du helt enkelt vända det till något positivt: ”Välkommen till en stad där ingen går säker …”. Illustrera gärna din broschyr med bilder.

Byt perspektiv Välj en händelse ur en bok som du har läst, där två eller flera personer är inblandade. Skriv en egen berättelse om samma händelse, fast byt perspektiv. Låt en person som inte är huvudperson i boken få spela huvudrollen i din berättelse.

Talkshow Arrangera en talkshow där de viktiga personerna i en bok, som ni läst i grupp eller helklass, är inbjudna gäster. I talkshowen får varje person möjlighet att ge sin version av det som hände i boken, berätta vad som hänt efteråt och ställa frågor till de andra gästerna. Utse även en programledare. Om det inte finns roller till alla får några vara publik och ställa frågor.

Vad hände sedan?

Skriv en fortsättning på boken. Skriv en berättelse om en av personernas liv ett år senare, några sidor ur en av personernas dagböcker, där han eller hon ser tillbaka på händelser i boken, eller en kort pjäs som handlar om när två av bokens personer träffar varandra på nytt en tid efter bokens slut. Vad har hänt i personernas liv?

23

Att ge plats och ta plats I skolan är du aldrig ensam. Klassrummet är en social ­miljö där du både måste ge utrymme åt andra och få ta plats själv.

En stor del av arbetet sker muntligt. Du samtalar och diskuterar med andra, svarar och ställer frågor och redovisar sådant du lärt dig. Därför är det viktigt att klassrummet är en trygg plats där alla får ta del av det gemensamma talutrymmet på lika villkor.

Att komma igång Många frågar sig säkert ibland varför de fått den roll de har i en grupp. Signe är en tjej som du möter i boken Tusen ­gånger starkare. Hon hör till de tysta i sin klass, utan att hon själv riktigt förstår varför. Det har bara blivit så.

82

Ordet Mot läsfåtöljen är ditt

Så efter alla år är nu de andra ovana att höra min röst. Jag är ovan att använda den inför de andra, i klassrummet. ”Tala ­högre!” fräser mina klasskamrater. De blir trötta från början när jag ska tala. De vet ju att de inte kommer att höra vad jag säger i alla fall. Det är jobbigt att se mig sitta där och huka under håret, rodna och prata tyst och fort så att inte ens lärarna hör mig, utan måste öva sig i tålamod när de lyssnar.

Jag hasplar ur mig det rätta svaret utan onödiga utfyllnadsord för att inte ta för mycket plats från de andra, de som har större rätt till luften.

Hur blev det så?

Så en dag kommer en ny elev till klassen: Det var på Olles lektion hon kom. Han presenterade henne och han bad henne att resa sig upp och berätta för oss vem hon var. Genast utbyttes blickar och fniss. Vi tyckte synd om henne och samtidigt hoppades man på att hon skulle bli generad, att det skulle bli pinsamt, att den nya människan skulle göra bort sig direkt. Som folk brukar.

Men hon reste sig och gick på sitt karakteristiskt stolta sätt fram till Olle och vände sig ut mot oss. Vi häpnade. Så hade ingen gjort förut. Alla nya hade tyst och kortfattat sagt vad de hette och varifrån de kom och sedan skyndat sig att sätta sig igen. Men Saga tänkte ta mer tid i anspråk än så. Även Olle såg förvånad ut.

Christina Herrström, Tusen gånger starkare

Samtala om texten 1. Vad tänker Signe om klasskamraternas reaktioner när hon ska svara på en fråga?

2. Kan kamraternas uppmaningar hjälpa henne, tror du?

Varför? Varför inte?

3. Vad menar Signe med orden ”de andra, de som har större rätt till luften”? Varför tänker hon så?

4. På vilket sätt är Saga annorlunda?

Skriv Är det något i utdragen ur Tusen gånger starkare som du känner igen från din skoltid? Vad i så fall? Skriv och berätta.

Mot Ordet läsfåtöljen är ditt

83

Kamratrespons Att ge respons på andras texter och att ta emot respons på egna ­texter utvecklar dig som skribent. Kom ihåg att syftet med textrespons är att den som skrivit texten ska ­känna sig inspirerad att vilja utveckla sin text.

Det är därför viktigt att vara positiv och ge konstruktiv kritik.

Arbeta så här när du ger respons: Ge först ett allmänt omdöme om hur du uppfattar texten.

Lyft fram textens starka sidor. Försök att vara så tydlig och konkret som möjligt.

Visa i texten på avsnitt, formuleringar eller ord som du fastnar för.

Formulera ett par frågor om sådant du inte förstår eller som du tycker bör utvecklas.

Arbeta så här när du får respons: Lyssna och anteckna. Lita inte på att du ska komma ihåg allt som sägs om din text.

Ta till dig allt som sägs, även om du får synpunkter som du inte håller med om. I slutändan är det alltid du som bestämmer hur din text ska bearbetas.

Ställ frågor om sådant du inte förstår.

Undersök På Skolverkets webbplats (www.skolverket.se) hittar du kursmål och betygskriterier för Svenska A. Läs vad det står i de olika dokumenten om skrivande. Vad ska undervisningen i Svenska A leda fram till när det gäller skrivandet? Vad står det i betygskriterierna om skrivande? Vad står det om skrivprocessen? Diskutera målen och kriterierna med en kamrat.

Hur kan ni arbeta för att utvecklas som skribenter och uppnå era egna mål i svenska?

120

IMot skrivarverkstan läsfåtöljen

Följ den röda tråden Oavsett vad det är för text du ska skriva vill du förmodligen att andra både ska kunna förstå och uppskatta texten. Här får du några allmänna råd om hur du skriver läsbara och läs­ värda texter.

Din inledning är viktig. Här väcker du läsarens intresse.

Lägg ner extra tid på att formulera inledningen.

Dela in din text i stycken. Styckeindelningen hjälper läsaren att se sammanhangen i din text. Markera nytt stycke genom ett indrag på första raden, eller genom att lämna en blankrad mellan varje stycke.

Att ha en röd tråd i texten betyder att ­texten hänger ihop och att textens olika delar ­hakar i varandra på ett logiskt sätt.

Variera din meningslängd. När du varvar korta och långa meningar skapar du rytm i din text.

Se upp för ”babbelfällan”. En text som bara babblar på blir lätt pratig och ointressant. Stryk onödiga upp­ repningar och alltför långa transportsträckor.

Skriv inte som du pratar. I skönlitterära texter har du större frihet att experimentera med språket än när du skriver sakprosa, men grundregeln är att undvika talspråk i skrift.

Tänk igenom slutet noga. Slutet kan innebära en möjlighet att knyta ihop säcken, komma med något tänkvärt eller få läsaren att tänka vidare på egen hand.

I skrivarverkstan Mot läsfåtöljen

121

Att bygga en berättelse Att skriva berättelser är ett kreativt arbete. När du skriver en berättelse kan du inspireras av sådant du upplevt själv, men du kan också fantisera fritt. Det viktigaste är alltid att ­skapa en bra historia. I det här kapitlet får du lära dig hur skön­ litterära texter byggs upp och vad som ger dem liv.

Människan är en berättare Kanske tänker du inte på det, men din vardag är full av be­ rättelser. Kompisen som berättar om vad som hände i helgen, berättelserna hemma kring köksbordet om hur dagen ­varit eller skildringarna från världens olika hörn som du ­möter i tidningar och på tv – sådana berättelser tar du del av hela ­tiden.

I skönlitteraturens värld finns inga krav på att berättelserna ska handla om saker som hänt på riktigt. I noveller och ro­ maner är det tillåtet att hitta på hur mycket man vill. Här kan och får vad som helst hända. Men trots att skönlitteraturens berättelser oftast är uppdiktade brukar man ändå säga att de berättar sanningar. Skönlitteraturens sanningar handlar om sådant som berör oss alla – om hur det är att vara människa.

132

IMot skrivarverkstan läsfåtöljen

Du ljuger, brukade de säga till mig när jag var liten. Du nar­ ras. Fast det var inga lögner, det var ju mina berättelser.

Det är skillnad på lögner och berättelser, sa jag.

Men det förstod de inte.

Lögner är lögner, dem tar man till när man gjort något fult och orätt. Berättelserna hittar man på för att göra sitt liv fina­ re. För att göra sig själv och sitt liv vackrare. Berättelserna är nästan som lögner, men berättelserna är sanna på något vis.

Anders Paulrud, Ett ögonblicks verk

Samtala om texten 1. Vad är skillnaden på en lögn och en berättelse, enligt ­berättarjaget?

2. Har du själv känt och gjort på samma sätt som berättarjaget någon gång? Ge exempel.

Skriv De berättelser vi tar del av som barn minns vi särskilt starkt.

Vilka berättelser från din barndom minns du? Varför tror du att dessa etsat sig fast hos dig? Skriv en kort text om de berättelser ur din barndom som du bär med dig. Läs upp för en klasskamrat.

Skriv Författaren Ernest Hemingway skrev en gång en ­berättelse på sex ord som han tyckte var bland det bästa han ­åstadkommit: ”Till salu. Fina barnskor. Aldrig använda.”

Skriv egna sexordsberättelser. Den enda regeln är att din berättelse bara får bestå av sex ord.

Läs upp för varandra i klassen.

Längtade efter honom.

Fick honom. Fan. Margaret Atwood

I skrivarverkstan Mot läsfåtöljen

133

Nils Dardel (1888–1943) Konstnären bakom Drama ­eller Crime passionnel var en spännan­de och sammansatt personlighet. I sitt måleri förenade han intryck från flera moderna konst­stilar. Han inspirerades även av japansk konst, som han kom i kontakt med på en jordenruntresa som han genomförde 1917, mitt under brinnande världskrig. I Sverige blev han vän med författaren Pär Lagerkvist. Vänskapen ledde till att Dardel gjorde dekoren till flera av Lagerkvists teaterstycken.

Kanske är det från teaterns värld han fått inspiration till motivet i Drama eller Crime passionnel.

Den berättande bilden Bilder kan, precis som texter, berätta historier. Även om en bild kan ses som ett fruset ögonblick, finns det bilder som det nästan är omöjligt att titta på utan att börja tänka på vad som hände innan och vad som kommer att hända ­efter det av­ bildade ögonblicket. Målningen Drama eller Crime ­passionnel gjordes av konstnären Nils ­Dardel i Paris 1921. Den tillhör i dag Moderna ­museets samlingar i Stockholm. Drama ­eller ­Crime passionnel betyder lidelse­fullt brott eller svartsjuke­ drama. Och visst är det lätt att före­ställa sig att målningen fångar höjdpunkten i en längre berättel­se – det avgörande ögonblicket när skottet avfyras?

Samtala om bilden 1. Vad är det första du lägger märke till när du tittar på ­bilden?

Vart söker sig din blick?

2. Beskriv personerna på bilden. Hur är de klädda?

3. Hur skulle du vilja beskriva miljön? Berättar miljön något om personerna på bilden?

4. Varför flyr påfåglarna ut ur rummet, medan hundarna står kvar?

5. Vilken relation har personerna på bilden till varandra? Vad tror du att mannen som blir skjuten har gjort?

6. Vad tänker kvinnan i den röda dräkten när hon avfyrar vapnet?

7. Vad tänker hembiträdet som kommer inspringande i ­rummet?

8. Vad tror du händer efter att skottet har avlossats?

146

IMot skrivarverkstan läsfåtöljen

Nils Dardel, Drama eller Crime passionel

I skrivarverkstan Mot läsfåtöljen

147

Diskutera Arbeta i mindre grupper. Varje grupp får i uppdrag att ta reda på så många ord och termer som möjligt som är ­vanliga inom en sport. Välj bland sporterna i listan eller kom på en egen sport. Använd internet, tidningar och tidskrifter, eller intervjua någon som utövar sporten. Sammanställ en ordlista där ni förklarar vad de olika orden betyder. Fundera över om det finns något gemensamt för orden inom sporten. Redovisa er undersökning för resten av klassen. fotboll simning ishockey handboll brottning ridning tennis innebandy

Diskutera Alla gör vi oss bilder av hur en person är, bara genom sättet de talar. Sant ­eller inte?

Läs de två samtalen, hämtade ur ­Cornelia Walderstens bok där hon tjuvlyssnat på människor på stan. Beskriv personerna ­såsom du föreställer dig dem (deras utseende, ålder, kön, egenskaper, intressen etc.). Efter­som du inte vet något om personerna får du gå på de associationer du får när de ­läser samtalen. Diskutera sedan frågorna med några kamrater.

1. Läs upp era beskrivningar för varandra.

Såg ni ungefär samma personer ­framför er eller skiljer de sig mycket åt? Vad var det framför allt som ni tog fasta på i sam­talen när ni gjorde era beskrivningar?

2. Hur stark är egentligen kopplingen ­mellan språk och identitet? Hur ­mycket avslöjar vi om oss själva genom sättet vi uttrycker oss?

3. Hur medvetna är ni själva om ert sätt att tala i olika situationer? Tänker ni på hur andra ska uppfatta er, eller pratar ni bara på? Ge exempel!

4. Är vi ibland för snabba med att döma män­niskor genom deras sätt att tala?

Ge exempel på några typiska språkliga ­fördomar.

234

Koll på språket

17 januari, 20.40. Mobiltelefon.

Buss 4, Valhallavägen.

– Ja, det är Malin … Hej. Jag har tänkt att jag ska ringa dig … Du har faktiskt stått på min lista i flera dagar nu! Jag har inte haft en enda lucka i agendan … Nej, jag sitter på bussen på väg hem, jag har vart och tränat lite …

Jo, fast jag har haft det fullspäckat.

Verkligen.

14 mars, 19.05.

Apoteket, Klarabergsvägen.

– Fy, fan vad jag ser ut asså. Jag kan ju knappt stänga ögonen. Om han ser mig nu kommer han ba: Äh, jag känner inte dig.

– Äh!

– Fan om jag skulle träffa nån nu. Jag dör då.

– Du borde haft sån där solkräm.

– Fan, han kommer ba: Äh, jag tar nån annan istället.

– Så jävla typiskt.

Cornelia Waldersten, Bokstavligt talat: samtal i stan

Slangord

I alla språk finns det ord som inte alltid accepteras i skrift och som heller inte ingår i vad vi anser vara vårdat språk. Sådana ord kallar vi slang, och de betraktas ofta som fula eller helt onödiga. Ändå finns de.

Ulla-Britt Kotsinas, En bok om slang, typ

I En bok om slang, typ diskuterar professor Ulla-Britt ­Kotsinas vad slang egentligen är och vilken funktion den fyller i språket. Hennes slutsats är att slang – även om det kan uppfattas som fult och onödigt – faktiskt är något som behövs i ­språket.

En vanlig föreställning är att slang är något som endast ungdomar använder. Det stämmer inte. Även vuxna använder då och då slangord av olika anledningar. De flesta använ­der inte slang i vilka sammanhang som helst, utan framför allt i situationer där de känner sig avslappnade och ­privata: på fritiden, utanför klassrummet, jobbet eller hemmet. Slang är också bra att ta till när man vill undvika vissa ord. Det är ingen slump att det finns många slangord för exempelvis köns­organ och sex.

En annan viktig funktion som slangspråket fyller är att det hjälper till att skapa samhörighet mellan människor. På orter där människor har sitt ursprung i vitt ­skilda delar av världen, blir slangen – som hämtar ord från många olika språk – ett sätt att visa att man ändå hör ihop.

Koll på språket

235

Svenska impulser1

2 januari, 23.50.

Buss 46, Birger Jarlsgatan.

– Jag känner mig så ensam.

– Fast jag är ju här.

– Fast du är ju också ensam. s. 14 Det kittlade i oss av förväntan.

Striderna förde oss allt närmare njutningar som vi ännu bara anade. s. 17 Och du tänker att du har bra kamrater som inte avslöjar dig och gör situationen pinsam för er alla. s. 25

Svenska impulser 1 Carl-Johan Markstedt Sven Eriksson Hur väcks din lust till läsning? Vad inspirerar dig i ditt skrivande? Hur blir du en trygg talare? Vad innebär det att vara informations­kompetent?

Världen Hela skiten Alla dimensioner Fast just nu är det bara du och jag här s. 39

Svenska impulser 1 är ett läromedel i Svenska A som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur. I Svenska impulser 1 får du arbeta med språk, information, litteratur, bild och film. Svenska impulser 1 förstärker och fördjupar dina kun­skaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder dig vidare.

Först stod hennes namn: Alice, det vackraste namn han då visste … s. 28 ”Tala högre!” fräser mina klass­ kamrater. s. 83 Strö lite socker på mej som bara du kan s. 89

isbn 978-91-622-7072-8

Kom inte närmare, sa den blicken.

Jag biter dig i näsan. s. 192

(7072–8)

Jag smög uppför trappan, en liten grabb, på nio år, alldeles vettskrämd. s. 131

svenska a

markstedt eriksson

www.bonnierutbildning.se

bonniers

Svenska impulser1

carl-johan markstedt sven eriksson

Svarta naglar på tangenterna, skärmen vit och tom.

Hur börjar man? s. 134