9789163865343

Text

Ulf Stark Bild

Markus Majaluoma

ar du sett, Uffe? Snygg, va? sa Bo-Sture.

– Väldigt, sa jag. Särskilt stjärten.

Brorsan tittade på mej.

– Du tittar ju inte ens ditåt, sa han.

Mamma hade sagt åt brorsan att ta hand om mej. Nu hade han, Per-Olof och Bo-Sture tagit med mej till Tantgropen.

Det var en undangömd vik där tanterna badade utan kläder.

Brorsan och hans kompisar gillade att titta på dom.

Det gjorde inte jag.

Jag tittade på en sädesärla istället.

Den stod på en gråsten och vippade med stjärten.

– Jag sa ju att han är för liten för att vara med, sa Per-Olof.

– Det är jag inte alls, sa jag.

– Jo, sa brorsan.

– Har du till exempel kysst nån tjej? frågade Bo-Sture.

– Nä, usch! sa jag. Har ni?

Då sa dom att dom hade kysst

jättemånga. Per-Olof sa att han säkert hade kysst fem. Bo-Sture hade pussat sju rakt på munnen. Och brorsan höll upp alla sina fingrar i luften, som en boxare som vunnit på knock.

– Tio jämt, sa han. Ska vi hämta säckarna och öva nu?

– Okej, sa Per-Olof.

Det betydde att dom skulle träna säck­ löpning.

Varje år var det säcklöpningstävling på midsommarafton. Först skulle man hoppa i säckarna och sen runt mid­sommarstången och så tillbaka igen. Den som kom först fick en bok och en påse smågodis.

Jag tänkte inte ställa upp.

Förra året ramlade jag redan efter två meter. Jag gjorde illa näsan och grät fast alla såg på. Jag fick en godispåse ändå.

Men det var inte värt det.

Som säckhoppare var jag en nationell katastrof.

Janne och hans vänner lät mej inte ens träna.

– Ska du grina i år med? undrade Bo-Sture förhoppningsfullt.

– Nä, i år ska jag inte vara med, sa jag.

– Bra, sa brorsan. Så slipper man att skämmas.