Rädda Livet, nr.4-09 by Cancerfonden

4/2009

Lit terär jultävling

Samtala även i luftgroparna

Niclas fru drabbades av bröstcancer – Ingen hade tid

att tala med mig. Läkaren om tiden som patient

Tema: Smärta

Viktigt att bryta smärtan hos patienten

Reste iväg

med informationslapp på engelska

Lyssna mer än tala

et finns många sorters smärta – temat för detta nummer. Du har en kroppslig, fysisk smärta som kan behandlas med läkemedel. Den själsliga smärtan rår inte läkemedlen på. Den sociala smärtan hänger samman med att jag ska skiljas från mina barn, min ekonomi är usel för att jag är sjuk. Den kan jag inte dämpa med läkemedel. Den existentiella smärtan – Varför straffar Gud mig på det här sättet? Vad är meningen med livet? Vad händer när jag dör? – den smärtan kan jag inte kurera med tabletter. Där handlar det mycket om att ta sig tid och att lyssna. – Du måste se hela människan, såväl den psykiska, fysiska, sociala som den existentiella delen av henne, säger Staffan Lundström. Då är läkemedel en del, men absolut inte allt. Behöver du någon som kan lyssna, ring Cancerfondens informations- och stödlinje på telefon 020-59 59 59 på vardagar mellan 9 och 13. Missade du årets Rosa Bandet-gala som direktsändes i TV3 i oktober så kan du i alla fall se de gripande dokumentärerna om bröstcancerpatienter och deras närstående på cancerfonden.se/rosabandetfilmer. 47 miljoner kronor skänkte människor i vårt land. Stort tack för det! En summa att lägga till ytterligare miljoner som ska finansiera svensk cancerforskning under 2010 och framåt. Många stödjer Cancerfonden regelbundet via autogiro eller det nya sättet – via sitt bankkort. De gör en insats som sker i det tysta, men är pålitligt återkommande och ger trygghet till cancerforskare som söker kunskap om behandlingar som ska passa varje patient. Tack för att ni förstår nyttan av ert bidrag! Så önskar jag er alla en fin julhelg och hopp om ett riktigt gott nytt år!

REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson marita.onneby@cancerfonden.se form The Factory of Design LAYOUT Madelene Olsson, The Factory of Design KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan ANSVARIG UTGIVARE Ursula Tengelin TEKNISK PRODUKTION Sörmlands Grafiska AB. Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper.

VI LL DU H A R Ä DDA LI VE i fort sätt ni ng T välkom na r vien så som stöd med dig i Ca ncer fond lem en.

OMSLAGSFOTO Ralf Bergman RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancerfonden, den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. BLI STÖDMEDLEM – AVGIFT PER ÅR 18 – 65 år: 200 kr Under 18 år/över 65 år: 100 kr Organisationer och företag: 1 000 kr Enstaka exemplar: 45 kr, inklusive porto CANCERFONDEN är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning. CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm Telefon 020-59 59 59. Fax 08-677 10 01 Besöksadress: David Bagares gata 5 Webbplats: cancerfonden.se

FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informations- och stödlinje Telefon 020-59 59 59, mån – fre 9 – 13 infostodlinjen@cancerfonden.se

Foto Melker Dahlstrand

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Ring Cancerfonden 020-59 59 59 Mån – fre 8 – 21, lö 8 – 14

Brukar du blogga? Jag gör ett försök just nu och behöver din åsikt ett par veckor. Mejla mig så berättar jag mer. marita.onneby@cancerfonden.se

nr 4 2009

Rädda Livet 4/2009 8 Rosa Bandet-gala i Malmö Miljontelefonen ringde.

10 Avslöjande gen vid bröstcancer Känslig för strålning eller inte?

«… vad ska man med en perfekt hårdvara till utan mjukvara?» sidan 23

12 Njuren får sitta kvar Laser mot tumör i urinledare och njurbäcken.

16 Patienterna ska inte behöva ha ont

Positiv forskning om vård vid livets slut.

19 Rätt medicin till varje smärta Behandling finns att få. 20 Piller, plåster eller pump? Förstahandsvalet är pillret.

21 Hur ställer man en diagnos på smärta? Fråga, lyssna och undersöka.

26 Litterär jultävling Siwertz eller Söderberg – det är frågan.

29 Värnamo vann slaget Drygt 31 miljoner kronor på 20 år.

36 Cancer – en fråga för EU Premiär för gemensamt grepp kring en diagnos.

18 nr 4 2009

38 «Jag säger till när det är kört» En mening man aldrig vill höra.

Samtala i luftgropa

A närst tt vara åend e

« För att kunna gå vidare efter ett cancerbesked måste man våga prata om döden.»

– Våga söka hjälp så du kan prata om dina känslor, säger Niklas Henriksson, kontakt person i bröstcancerföre ningens anhöriggrupp BRO för män. TEXT birgitta forssell FOTO Ralf bergman

även parna nr 4 2009

är Niklas fru Marica, 38 år, drabbades av spridd bröstcancer för fem år sedan blev Niklas den som tog hand om allt. Han skötte hushåll, två små barn, heltidsjobb som ambulanssjuksköterska och följde med på alla undersökningar och behandlingar. Men för ett år sedan tog det stopp. – Jag bröt ihop på jobbet, jag orkade inte längre. Det som hjälpte mig vidare var en vecka på rehabiliteringshemmet Lustgården, berättar Niklas och tillägger att det blev hans räddning. – Under den veckan kunde jag vädra alla mina rädslor och känslor med andra som var i samma situation. Jag fick redskapen som hjälpte mig att hantera min vardag så jag kan fylla på med energi och undvika det som tar energi. Och inte minst omstrukturerade jag mitt liv efter de förutsättningar som vi lever efter nu när Marica är sjuk. Vi pratade mycket om döden och det hjälpte mig. För vad du än säger så är tanken ”kommer hon att dö” det första som far igenom huvudet när man får diagnosen. För att kunna gå vidare efter ett cancerbesked måste man våga prata om döden.

Niklas och Marica startade en affär som säljer friskvårdsartiklar och hjälpmedel när Marica var som allra sjukast. – Vi ville se framåt och göra något som gjorde Marica glad.

Familjen Henriksson bor i ett nybyggt enplanshus i utkanten av Sundsvall. Dottern Emelie går i åttan och lillebror Anton i tvåan. Det har gått fem år sedan den dagen Marica hittade en knöl i höger bröst när hon duschade. – Jag förstod direkt att det var något som inte stämde, eftersom knölen var hård och oregelbunden, berättar Niklas. Och farhågorna besannades. Marica fick cancerbeskedet efter mammografin och strax därefter upptäckte läkarna en skugga på levern.

«Samlivet försvinner men då är det viktigt att visa närhet och ömhet.»

Marica hade precis doktorerat i kemi när hon hittade en knöl i högra bröstet. – Vi levde ett aktivt liv, hade bott utomlands både i Zimbabwe och Tjeckien, när livet ändrade riktning, säger Niklas.

– Först sa de att det nog inte var något att bekymra sig om, men onkologen ville under söka det närmare med en biopsi, berättar Niklas. Bröstcancern hade spridit sig till levern och förutsättningarna ändrades helt. Efter bröstoperationen kom Marica med i en studie med tre olika cytostatika. Behandlingen pågick i nio månader och var en tuff tid både för Marica och familjen. När behandlingen var klar var det dags för leveroperation på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. – Mormor och morfar kom från Sollefteå och tog hand om barnen så jag kunde vara med Marica på sjukhuset. Niklas får tårar i ögonen när han berättar

om hur det kändes när Marica rullades in på operationssalen. – Jag ville vara med henne in i det sista så hon skulle känna sig trygg. Jag gav henne en puss precis innan de körde iväg med henne och föll sedan ihop på golvet och storgrät. En sjuksköterska som såg hur jag mådde lade sig bredvid mig och höll om mig helt stilla. Det tröstade mig mer än alla ord. Tiden efter operationen blev svår. Marica blev inte bättre, tvärtom. Hon var extremt trött och andfådd och efter många turer visade det sig att hjärtat skadats av cytostatikan och att hon fått proppar i lungorna. – Det är tufft när spelplanen hela tiden

ändras. Jag hade än en gång tänkt att nu ska hon bli frisk. nu ska vi starta upp livet igen. Marica skulle börja jobba och vi skulle få tid med varandra och barnen. Men hon blev bara sjukare. Läkarna började prata om hjärttransplantation. När Marica till slut kom hem från sjukhuset orkade hon inte längre gå utan var tvungen använda rullstol och minsta lilla syssla gjorde henne utmattad. – Det var som att sitta i ett flygplan i storm. Man kan inte påverka situationen utan måste finna sig i alla luftgropar som man faller ner i. Och hoppas på att man kommer upp igen. Hela familjen blev påverkad av sjukdomen.

Dottern Emelie slutade tvärt att äta under perioden som Marica fick sin cytostatikabehandling. – Hon sa att hon fick en klump i halsen och det tog ett halvår innan ätandet fun gerade igen. Vi fick hjälp via vår kurator som skrev en remiss till barnspsykiatrin. I dag förstår hon sambandet med mammas sjukdom, men det gjorde hon inte då. Många par skiljer sig när man drabbas av cancer. Niklas säger eftertänksamt att han nr 4 2009

Inför avdragsrätt för gåvor nu! Svenskarna är ett generöst folk som engagerar sig i sin omvärld. Totalt ger svenskarna över fem miljarder kronor årligen i gåvor. Samtidigt visar undersök ningar i Sverige att var tredje vuxen inte alls ger gåvor till goda ändamål. Ett viktigt sätt att öka incitamenten att ge är att införa avdragsrätt för gåvor till ideella insamlingsorganisationer. Denna möjlighet har nyligen utretts och ett konkret förslag finns hos Finansdepartementet. Sverige är i dag det enda landet inom eu som saknar denna avdragsrätt för att stimulera givande. Skatteexpertis anser att förslaget är fullt genomförbart utan att belasta statskassan i alltför hög grad. – Reformen skulle ge det ideella Sverige en högre legitimitet och på sikt leda till ett ökat givande bland privatpersoner och företag, säger Dan Tavares, biträdande generalsekreterare i Cancerfonden. Det är inte bara bland en-

förstår varför, men accepterar inte att de gör det. – Visst tar relationen stryk. Samlivet försvinner; då är det viktigt att visa närhet och ömhet. Sova tillsammans och kramas. Men man måste få hjälp att bearbeta sina känslor. Jag har lärt mig att läkarna är bra på det medicinska, men dåliga på känslor. Och då får man ta upp känslorna någon annanstans. Jag gjorde det hos kuratorn och på Lustgården.

Marica blev mot alla odds bättre när hon kom med i en teststudie med en ny medicin som stärkte hjärtat. I dag orkar hon gå kortare sträckor, men behöver fortfarande använda rullstol ibland. Och så arbetar hon ett par dagar i veckan i affären ”Friskhuset” som hon och Niklas startade förra våren. – Folk tyckte vi var galna, men jag ville göra något som gjorde Marica glad och det har funkat bra, säger Niklas med ett varmt leende.

Tips till närstående Sök hjälp för att prata om dina känslor inför sjukdomen. Våga prata om döden oavsett typen av cancerbesked. Själva beskedet gör att döden dyker upp i tankarna, alltså måste man klara ut frågan. Red ut vad det inne bär ekonomiskt och praktiskt om den du lever med skulle dö.

Gör saker som ger dig lugn och avkoppling i vardagen. Fiska eller gå i naturen!

Läs mer: ca ncer f onden.s n a rs taen e/ de

Se till att behålla närheten till din partner med kramar och ömhet. Våga säga ifrån att du vill vara ifred med dina känslor.

Åk till ett rehabiliteringshem. Bearbeta känslorna tillsammans med människor som varit med om samma resa.

Välj glädje i stället för bitterhet. Det är lätt att hamna i tankar om att det är orättvist och fokusera på allt man inte kan göra längre.

Omformulera ditt liv. Sätt nya mål. Det är nyckeln till att klara relationen efter sjukdomen.

Var beredd på att den svåraste perioden är när behandlingen är avslutad.

nr 4 2009

Dan Tavares

skilda personer som det finns förutsättningar att kraftigt öka givandet. En undersökning visar att sju av tio företag skulle ge mer om en avdragsrätt infördes. Ett ökat regelbundet givande från många företag skulle få stora positiva effekter för Cancerfonden. Givandet, och det ideella engagemanget, gör att människor och företag kommer närmare varandra i stället för att skjuta samhällsproblemen ifrån sig. – Att stödja en organisation är en demokratiinsats som stärker tilliten mellan människor genom att den personliga insatsen är tydlig och får en avgörande betydelse. Staten bör, enligt Dan Tavares, sänka trös-

keln för människor som vill bidra ideellt till samhället. Att införa avdragsrätt för gåvor skulle väsentligt underlätta för fler att ge och är en tydlig signal från staten att oegennyttiga gåvor och ideellt engagemang är viktigt. I 2006 års regeringsförklaring betonade Fredrik Reinfeldt att ”grunden för trygghet och gemenskap läggs i ett starkt civilt samhälle” samt att ”ett starkt civilt samhälle är grunden för en stark demokrati”. – Jag tror att alliansregeringen har allt att vinna på att inta en progressiv hållning till avdragsrätt för gåvor, säger Dan Tavares.

Petra Mede med dansar

Hasse Aro "sålde"

kramar. Leona Lewis

Erik och Mac

kan delade

ut bilar.

Rosa BandetDen har stått tyst i två år. Äntligen ringde det i den. Den rosafärgade te lefonen som enbart används när en givare vill skänka en miljon kronor till cancerforskning under Rosa Bandet-galan.

nr 4 2009

Percy Nil sson skänkte en

Christian Quarles, Me Sarah Dawn

miljon.

tro

Finer

Ger t Wingårdh designade årets rosa band. u kt bu Tim

Värdparet Renée Nyberg

och Hasse Aro

ICA, Lindex och Apoteket var represente

galan Det var skåningarnas egen Percy Nilsson som ringde. När han till stående ovationer kommer in på sin egen ”plattform”, Malmö Arena, berättar han att han och hustru Lotta beslutat sig

nr 4 2009

för att skänka en miljon kronor, mycket beroende på att hans mor och två systrar drabbats av bröstcancer. Två dagar tidigare hade dessutom en närstående avlidit i en cancersjukdom. Och mer skulle det bli under kristallkronorna i arenan. Sex miljoner från ica som sålt rosa varor, 3,5 miljoner från Lindex och deras rosa produktion. Apoteket har sålt bland annat tandtråd och salva för 4,5 miljoner. Inalles 14 miljoner som kunde adderas på räkneverket som under kvällen slutade på drygt 47 miljoner kronor.

rade.

i direktsändning. I dokumentärer om kvinnor med bröstcancer sade Pernilla efter avslutad cytostatikabehandling: ”Jag är fri. Det är över.” Hon berättade att Sarah Dawn Finers musik hade gett henne styrka under behandlingen. Denna kväll satt hon nära scenen och fick lyssna till Sarah Dawn Finer som för henne och oss alla sjöng I’m moving on. – Nu känns det väldigt positivt att påbörja planeringen för Rosa Bandetkampanjen 2010, sade Cancerfondens utvecklingschef PG Persson när tvkamerorna slocknat. Dokumentärerna från Rosa Bandet-galan

Men det var inte bara pengar av olika

valör som bjöds gäster och tv3-publik

i Malmö kan du se på cancerfonden.se/ rosabandetfilmer

FOTO MELKER DAHLSTRAND

– Genmönstret är säkert liknande på andra cancerpatienter som inte svarar på strålning, säger Emma NiméusMalmström, och menar att forskare på prostatacancer också kan dra nytta av hennes resultat.

Ny kunskap om gen hindrar överbehandling En forskargrupp i Lund har upptäckt en genprofil som kan avslöja om en bröst cancertumör är känslig för strålning eller inte. Men det dröjer minst fem år innan profilen kan börja användas kliniskt. Frågan varför vissa kvinnor får återfall i bröstcancer efter bröstbevarande kirurgi och strålbehandling, medan andra förblir friska även utan strålning, har länge varit en gåta. Men tio års idog forskning gav resultat i september och nu kan forskaren och stläkaren Emma Niméus-Malmström berätta om en genprofil som avslöjar om en tumör är känslig för strålning eller inte. – Troligtvis hjälper inte strålbehand-

lingen de patienter som får återfall. Om vi vet det kan vi optimera behandlingen bättre från början. Att förhindra lokala återfall är oerhört viktigt. Gör vi det så kan vi rädda liv, säger Emma Niméus-Malmström. Forskningen innebar att hitta ett mönster. Tumörceller från 143 patienter samlades in. I varje tumör tittade forskarna på27 000 genfragment. Med hjälp av ett dataanalysprogram kunde olika genmönster skönjas. – Det är tillräckligt starkt för att vi ska tro att det är avgörande. Med genprofilen kan inte bara behandlingen bli bättre för de patienter som riskerar åter fall. Den kan också bli ett verktyg för att

minska den överbehandling som sker i dag. Samtliga som opereras med bröstbevarande kirurgi får nämligen även strålbehandling, något som Emma Niméus-Malmströms forskning visat inte är nödvändigt i alla fall. Emma Niméus-Malmström tror att genprofilen kan vara användbar även inom andra cancerdiagnoser. – Genmönstret är säkert liknande på andra cancerpatienter som inte svarar på strålning. De som till exempel forskar om prostatacancer kan inte ta vår profil direkt, men de kan ha hjälp av den när de ska leta. Nu ska resultatet testas på en helt ny om gång patienter för att säkerställa fyndet. När nr 4 2009

FOTO: privat

Resebrev från Amsterdam

Rätt medicin till rätt lungcancerpatient Första delen av min treåriga postdok torstjänst, som Cancerfonden finansierar, jobbar jag i Amsterdam. Här lär jag mig nya forskningsmetoder och påbörjar pro jekt som jag ska fortsätta utveckla när jag återvänder till Karolinska Institutet.

detta är klart är det dags för kliniknära forskning. Några års forskning återstår alltså innan metoden kan börja införas i sjukvården. MAGDALENA HENRIKSSON

Återfall inom 15 år 30 procent av de patienter som ope rerats med enbart bröstbevarande kirurgi drabbas av lokalt återfall inom 15 år. Med tillägg av strålbehandling minskar risken för lokalt återfall till 10 procent, samma risk som för patienter som opererat bort hela bröstet, så kallad mastektomi. nr 4 2009

Forskningsgruppen i Amsterdam är specialiserad på metoder för funktionell screening. Metoderna bygger på att grupper av gener systematiskt överproduceras eller hämmas i tumörcellsstudier. Effekterna av dessa manipulationer kan sedan analyseras i olika modellsystem. På så vis kan vi identifiera gener som är involverade i reglering av till exempel cellproliferation (nybildning av celler genom delning) eller känslighet för olika typer av läkemedel. Jag använder dessa metoder för att hitta gener som förändrar lungcancercellers känslighet för tyrosinkinasinhibitorer. Dessa läkemedel har visat sig vara effektiva för behandling av lungcancer, men alla tumörer är inte känsliga för behandlingen. Olika lungtumörer har olika egenskaper, och målet med min forskning är att identifiera egenskaper som förändrar cancercellernas känslighet för tyrosinkinas inhibitorerna. Denna kunskap kan sedan användas för att avgöra vilka lungcancerpatienter som

bör behandlas med dessa läkemedel eller för att hitta nya målmolekyler för cancer behandling. Varje år gör forskargruppen en heldagsutflykt. Årets utflykt i mitten av september innehöll en guidad stadsvandring i Amsterdams gamla delar. Staden utvecklades kring floden Amstel och var ett viktigt handelscentrum på 1600-talet. Då byggdes många av de tongivande historiska byggnaderna, som stadshuset, Westerkerk och flera av kanalhusen som är berömda i dag. Westerkerk är den kyrka vars klocktorn Anne Frank såg från sitt vindsfönster. Strax intill kyrkan, på gatan Prinzen gracht, finns hennes gömställe som i dag är öppet för besökare. Trots att våra äldsta döttrar inte är äldre än fem år var besöket där en fantastisk upplevelse. På samma gata finns ett husbåtsmuseum som barnen också gillar. Vi har gjort några rundor som riktiga turister i samband med att vi fått besök av vänner och släktingar. Annars är vardagen här i Holland lik den där hemma. Med tre små barn i familjen tenderar drömmarna om en öl på uteserveringarna vid kanalerna eller en god middag på någon av alla inbjudande restauranger att förbli just drömmar. Men en livlig måltid med kexkastning och annat bebisbus i Amsterdams förort är inte så dum den heller.

Lukas Orre Cancerfonden finansierar lungcancerforskare Lukas Orres postdoktorstjänst (tjänst efter disputation) i Nederländerna. Han är 33 år och bor nu med familjen i Amsterdam. Lukas Orre skriver resebrev i Rädda Livet.

Hälsosamma livsmedel ofta bluff Påståenden om att vissa livsmedel är hälsosamma saknar ofta vetenskaplig grund. Detta enligt en genomgång som den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, gjort.

Laser mot tumörer

107 kommuner har infört eller beslutat införa rökfri arbetstid. De senaste besluten togs i Kalmar och Skövde.

Lund och Malmö slås samman Universitetssjukhusen i Lund och Malmö blir ett. Den 1 januari 2010 bildas Skånes Universitetssjukhus tillsammans med ett nytt universitets medicinskt centrum.

«Om jag skulle vakna en morgon utan att ha ont så skulle jag tro att jag var död.» Stephan Rössner

Foto: Peter Nordahl

Marianne Brehmer, läkare

på urologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna och professor Per-Anders Abrahamsson, Universitetssjukhuset Mas, Malmö, har med framgång använt laser för att behandla tumörer i urinledaren och njurbäckenet. Metoden inne bär att njuren inte behöver opereras bort. Det är framförallt små tumörer som går att bränna bort med laser. Ingreppet tar ungefär en timme, och patienten kan gå hem nästa dag. Läkarna hoppas nu på att kunna sprida metoden, hittills är den tämligen okänd.

Forskningens vagga i öster Länge var USA det land som låg i framkant vad gäller medicinsk forskning. Nu är det Ostasien som visar framfötterna. Ett exempel är Sir David Lane, känd för upptäckten av den viktiga tumörgenen p52. Han arbetade tidigare i Dundee i Skottland; nu är han verksam i Singapore. Bland andra har Karolinska Institutet stort samarbete med universitetet i Singapore.

Christina Arin-Åkesson och Monica Ericson är glada mottagare av utmärkelsen "Årets bröstsjuksköterska".

Årets bröstsjuksköterska Christina Arin-Åkesson i Eksjö

och Monica Ericson i Eskilstuna har fått utmärkelsen ”Årets bröstsjuksköterska”. De belönas för betydande insatser och sitt engagemang för bröstcancerbehandlade patienter. Christina Arin-Åkesson är bröstsjuksköterska vid kirurgmottagningen, Höglandssjukhu-

set i Eksjö. Hon har de senaste 25 åren engagerat sig brett i bröstcancervården, både regionalt och nationellt. Christina var bland annat med och startade det nationella nätverket för sjuksköterskor inom bröstcancervård och hon är sjuksköterskerepresentant i den regionala arbetsgruppen för bröstcancer.

Monica Ericson arbetar som bröstsjuksköterska på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Hon är anställd på onkologkliniken, men jobbar både på kirurg- och onkologkliniken, vilket innebär att hon följer patienten genom hela behandlingskedjan – från diagnosbesked till eftervård.

nr 4 2009

av svenskarna är villiga att donera sina organ när de dör. Enbart drygt hälften har meddelat sin vilja.

Genförändringar som kan orsaka cancer i livmoderkroppen har kartlagts av forskaren Carola Hedberg och hennes kolleger vid Göteborgs universitet. De har identifierat två gener som man

tror spelar en viktig roll för uppkomsten av tumörer i livmodern. Forskningen kan leda till bättre diagnos och behandling av cancersjukdomen, som drabbar cirka 1 300 svenska kvinnor årligen.

Stressade möss fick bröstcancer Amerikanska forskare har

undersökt om stress påverkar cancer hos möss. I försöket manipulerades mössen på två sätt. Man satte in en gen i mössen som gjorde att de, ganska regelbundet, utvecklade bröstcancer. Den ena gruppen av unga kvinnliga möss placerades en och en i burar; det är mycket stressigt för möss att vara ensamma. Den andra gruppen fick leva tillsammans med andra möss. Forskarna fann då att de ensamma mössen fick större tumörer – ett statistiskt säkerställt resultat. De mätte också stresshormo-

ner. Är då detta ett bevis på att stress orsakar cancer? – Nej, detta vore en förhastad slutsats, säger professor Bengt Westermark, men en liten

Varför är forskningen så dyr? pusselbit är det och kanske har försöket bidragit till att vi fått ännu ett uppslag när vi diskuterar uppkomsten av bröstcancer.

nr 4 2009

En stor, bidragande faktor till att det har blivit dyrare att forska i dag än för fem år sedan är att möjligheterna är så väldigt mycket större. – Det finns fina raffinerade tekniker med bildanalys, djur experiment och molekylärgenetik. Genom att allt är tillgängligt finns också möjligheterna att besvara de frågor vi har inom cancerforskningen, säger pro fessor Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Dessutom kräver tidskrifterna i den internationella konkurrensen att forskningen vilar på de mest sofistikerade tekniker som i dag är tillgängliga.

Brösten i mobilen För den som glömmer att

Göteborgsforskare har hittat ny cancergen En ny cancergen har upptäckts av en forskargrupp vid Lundberglaboratoriet för cancerforskning, Sahlgrenska akademin, under ledning av professor Göran Stenman. Genen orsakar en form av långsamt växande, men allvarlig,

illustration: roland klang

80%

Cancer i livmoderkroppen kartlagd

form av körtelcancer som förekommer bland annat i huvud och hals, hos kvinnor även i brösten. Göteborgsforskarnas arbete, som stötts av Cancerfonden, innebär att cancern kan upptäckas och diagnostiseras tidigare än hittills. Den tidigare

upptäckten av tumörerna kan leda till effektivare behandling. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences usa (pnas).

undersöka sina bröst finns nu en påminnelse att få i mobilen. Mobiltjänsten Breast Friends (www.breastfriends.se) skickar ut en påminnelse på det datum varje månad som du själv valt. Tjänsten har utvecklats av läkemedels företaget Roche, som också fått ett it-pris för den.

Visste du att ...

25 personer får diagnosen prostatacancer i dag.

– Jag blir varje år oerhört im-

ponerad över hur våra tittare och svenska folket engagerar sig i bröstcancerfrågan, säger Anders Knave, programchef på tv3 efter årets Rosa Bandet-gala.

av de kvinnor som deltar i kliniska studier om bröstcancer är över 65 år.

Nobelpris för bild av cellens maskineri Årets Nobelpristagare i medi cin är amerikanska grund forskare vars upptäckter ökar förståelsen för bland annat cancer.

Bättre mammografi prisbelönad Daniel Topgaard, Anna Sten stam och Karin Bryskhe, tre forskare och entreprenörer från Lund, fick årets skapastipendium och titeln Sveriges uppfinnare 2009. De fick priset (300 000 kr) för sin nya teknik att spåra bland annat bröst- eller prostatacancer med hjälp av magnetkamera. Metoden innebär att patienten slipper ta biopsi, vävnadsprov, och därför kan sjuka celler hittas snabbare och enklare. skapa är en stiftelse som varje år delar ut ett uppfinnarpris till minne av Alfred Nobel.

att antalet cancerpatienter kommer att fördubblas under de närmaste 20 åren.

De har visat att kromosom ändarna, de så kallade telo mererna, hos normala celler förkortas vid varje celldelning och att detta leder till att cellen endast kan dela sig ett begränsat antal gånger. Pristagarna har också beskrivit ett enzym, som är aktivt i cancerceller och som motverkar kromosomförkortningen och gör att cancercellerna kan få ”evigt liv”. Detta väcker hopp om att man ska kunna utveckla läkemedel mot cancer. – Årets Nobelpris är ännu ett exempel på hur upptäckter

inom biologisk grundvetenskap kan få betydelse för medicinsk forskning, säger professor Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. – Elisabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Sztosak är

Grafik: Nobelkommittén för fysiologi eller medicin 2009. Grafik Annika Röhl

47 miljoner på en månad

Prognoser visar ...

mycket välförtjänta pristagare. Deras namn har ofta nämnts i spekulationer om framtida Nobelpris. De tre forskarna delar på prissumman 10 miljoner kronor.

Nobelpriset Marie Curie var första kvinnan. 99 Nobelpris i fysiologi eller medicin har delats ut sedan 1901 till 192 pristagare. Nio år, bland annat under världs krigen, delades inte priset ut. Den yngste pristagaren är Frederick Banting. 32 år gammal fick han Nobelpriset 1923 för upptäckten av insulinet. 1966 fick Peyton Rous priset.

Han var då 87 år gammal och därmed den hittills äldste pristagaren i fysiologi eller medicin. Sex pristagare har fått mer än ett pris. Bland de 816 Nobelpristagarna är 35 kvinnor: den första kvin nan, Marie Curie, har dessutom mottagit priset två gånger – 1903 i fysik och 1911 i kemi.

Har du haft riktigt ont någon gång? Nadja, 7 år

Georg, 5 år

Pål, snart 5 år

– Ja, när skinnet gick bort när jag snubblade. Jag fick ett ganska stort plåster.

– Ja, och det kändes osäkert och jag grät. Jag tog plåster, men aldrig plåster i kors.

– På dagis. Mamma ringde till doktorn och då blev jag frisk. Jag behövde inte åka till sjukhuset, det var bra.

nr 4 2009

Gott liv med prostatacancer Män som får diagnosen prostatacancer väljer ofta att vårda goda relationer och ta vara på de små glädjeämnena i vardagen. Det visar sjuksköterskan Annikki

Jonsson i en avhandling från Sahlgrenska akademin. När diagnosen först ställs hamnar många i ett ”känslomässigt vakuum”, men sedan kan de ta tillbaka

kontrollen över sina liv. De som har en allvarligare form av sjukdomen känner ofta först tomhet, men får sedan ändå en viss tillit till livet.

Niclas Kjellström-Matseke, vd Svenska PostkodLotteriet, och Ursula Tengelin, generalsekreterare Cancerfonden, håller upp checken med 2009 års utdelning.

27 miljoner från PostkodLotteriet Årets utdelning till Postkod Lotteriets 27 förmånstagare blev rekordstor – 460 miljoner kronor. Av dessa fick Cancerfonden 27 miljoner, en 35-procentig ökning från förra årets utdelning som var på 20 miljoner kronor.

– Vi är självklart oerhört glada för detta tillskott, säger Ursula Tengelin, Cancerfondens general sekreterare. Elva nya förmånstagare får från och med i år vara med och dela på rekordbeloppet.

Målsökande medicin till bröstcancerpatienter Kvinnor som har lokalt spridd

eller metastaserad her-2-negativ bröstcancer kan leva längre om de får Nexavar-tabletter. Tabletterna ger en så kallad målsökande behandling. Läkemedlet ”söker upp” tumören och hämmar cellernas tillväxt samt hindrar bildning av nr 4 2009

blodkärl som förser tumören med blod. Den längre överlevnaden (6,4 i stället för 4,1 månader) har konstaterats i en internationell studie på 229 kvinnor i Spanien, Frankrike och Brasilien.

Psykolog ens spalt

Hemsk Sjukdom Min första kontakt med cancer var i lekparken. Det här måste ha varit i början av 70-talet. Mammorna satt på parkbänkar och drack kaffe ur termos. Anna-Lenas mamma stickade oavbrutet. En mamma stickade inte. Hon satt med ena armen i fullständig stillhet i knät. När det var sommar kunde man skymta att den var lindad i tjockt bandage hela vägen upp till axeln. Jag hörde de andra mammorna prata – fast aldrig så hon hörde – om att hon hade en Hemsk Sjukdom som man nästan inte vågade säga namnet på. Bröstcancer. Man hade opererat bort bröstet och så hade det strålats på det och då hade det tydligen blivit väldigt bränt. Jag fick inte ihop det där alls med bandaget på armen, men slöt mig så småningom till att det nog var bränt där under också. Det var oerhört viktigt att hon inte rörde för mycket på armen – sa mammorna till varand ra – för då kunde den svullna upp och spricka. Huvaligen. Sånt kan skrämma upp en sex åring, det kan jag intyga. Tänk vad mycket som har förändrats sedan dess. Jag tänker mig att mammorna (och papporna!) pratar med och inte om den som har fått cancer nuförtiden. Jag tänker mig att de allihop pratar med barnen om vad cancer är för sjukdom, om strålbehandling och om lymfödem (det var väl det hon hade). Jag hoppas att mamman i dag har en snygg och hyfsat bekväm armstrumpa och inte ett gråbeigt bandage – kanske en i fräsch färg med fräcka mönster och strass som jag hörde finns att få – i alla fall i usa. Sen har hon kanske inte tid att sitta där i lekparken så mycket för hon ska gå stavgång och träna på gymmet – det vet man ju i dag att ödemet inte blir värre av, tvärtom. Och alla barn får ha mjuka fleecemössor och slipper äta pölsa! Det är tur, ändå, att det händer litet på 37 år.

Maria Hellbom Psykolog och chef för den psykosociala enheten vid onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund. Ålder: 42 år Bor: I centrala Malmö Familj: Gift med Per och de har sonen Axel, 11 år.

g Nedslaark i fors en värld

Patienterna ska inte behöva ha ont Att forska på och arbeta kliniskt med smärtlindring för cancerpatienter och vård i livets slutskede låter kanske som en svår och tung uppgift. Men Peter Strang, professor i palliativ medicin, tycker inte att det är så. För honom är det positivt. – Vi kan göra skillnad för patienterna och deras närstående, säger Peter Strang. TEXT INGRID JACOBSSON FOTO ROGER SCHEDERIN

Tre frågor Peter Strang är över läkare och professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet. Ålder: 52 år Bor: Stockholm Familj: singel.

killnaden består i att Peter och hans kolleger – läkare, sjuksköterskor och kuratorer inom Stockholms hemsjukvård – kan ge smärtlindring och lugnande samtal och mjuk (taktil) massage. Mycket kan underlätta en svår situation. Peter Strang började intressera sig för palliativ (lindrande) vård som ung läkare i

slutet av 1970-talet. Han fick sitt första läkarvikariat i Motala hos Barbro Beck-Friis som hade startat sjukhusanknuten hemsjukvård enligt den så kallade Motalamodellen. Många av de patienter som fick hemsjukvård var cancerpatienter, och när Peter Strang skulle välja specialistutbildning blev det onkologi. Han flyttade till Uppsala och skrev sin avhandling om dna-skador vid cancer. nr 4 2009

1997 blev Peter Strang Sveriges förste

professor i palliativ medicin i Linköping. 2001 blev han professor i palliativ medicin, särskilt onkologi, vid Karolinska Institutet. Tjänsten är knuten till Stockholms sjukhem som bland annat har en cancerpalliativ enhet med 38 slutenvårdsplatser. Till Stockholms sjukhem hör också hemsjukvården för stadsdelarna Kungsholmen och Vasastan. Trots Peters professur är inte palliativ medicin något som det satsas stora pengar på. – Nej, även om utvecklingen gått framåt, så är fortfarande specialiteten jämförelsevis liten. Inom läkarutbildningen är det bara en enda dag som läggs på undervisning i smärtlindring! Alla säger att det är viktigt, men ingen vill plocka in fler undervisningstimmar. Jobbar man inte med smärtfrågor tror jag att det är svårt att förstå hur viktigt det är. Smärta är ju den vanligaste orsaken till att vi söker läkare. Än så länge kan man inte utbilda sig till specialist i palliativ medicin, man måste gå en ”omväg” och bli exempelvis kirurg eller onkolog för att sedan arbeta inom palliativ vård. Peter Strangs vardag består av mycket pappersarbete, läsa, skriva rapporter, handleda forskarstudenter. Forskningsenheten vid Stockholms sjukhem har blivit ganska stor, man har ett femtontal disputerade forskare där nu. Men han arbetar också kliniskt. – Cirka 30 procent av min arbetstid är jag ute i vårdarbete, oftast tillsammans med hemsjukvårdens team. Det är oerhört viktigt för mig att se i praktiken om olika typer av behandlingar fungerar. Trots att hemsjukvårdsteamet och personalen på Stockholms sjukhem är med om cirka 500 dödsfall per år betonar Peter Strang att det är en positiv vårdform. – Vi har så bra stämning i personalgruppen. Visst är det ledsamt många gånger, men vi kan ändå göra så mycket positivt för patienterna. Döendet är ju faktiskt en självklar del av livet och vi i teamet blir en stabil kraft som kommer och skapar lugn. Det spelar stor roll för de sjuka och deras närstående. – Erfarenheten vi får i hemsjukvården är ovärderlig. Vi vet vad som fungerat tidigare, och då kan vi prova samma typ av behandling för en ny patient. Vi kan ge något akut, som morfin eller kortison. Men vi kan också prova något som verkar under längre tid. Tyvärr finns det komplicerade fall där symtomfriheten varar bara två–tre dagar, nr 4 2009

sedan får vi prova något nytt. Patienten ska inte behöva ha ont! Just nu arbetar Peter Strang i en interna-

tionell forskargrupp som undersöker en ny metod för att lindra smärta vid prostata- och skelettcancer. Man provar att ge alfastrålning (till skillnad från vanlig strålbehandling som är gammastrålning) som är kraftig, men med mycket kort räckvidd, 0,1 mm. Strålningen ges i injektionsform och substansen letar sig till de områden där man har vissa typer av skelettmetastaser. Alfastrålningen avges just där, utan att skada omgivande vävnad. – Detta hoppas vi mycket på för framtiden. Vi publicerade en första delstudie i The Lancet 2007. Den visade att alfastrålningen påverkade sjukdomen både genom sänkta psa-värden och sänkta benmarkörer som talar för att metastaseringen bromsats upp för prostatapatienterna. I fortsatta studier har vi även studerat smärta och hoppas på en dubbel effekt. Delar av dessa smärtdata presenterades på det internationella cancermötet ecco i Berlin i år. De kunde visa att alfastrålningen gav mycket positiva effekter på skelettsmärta med synnerligen få biverkningar. Trots att han fortfarande endast är en av två

professorer i palliativ medicin är Peter Strang säker på att specialiteten kommer att växa i betydelse de kommande åren. Sedan 2002

Peter Strang är Sveriges enda professor i palliativ medicin.

har Peter Strangs forskargrupp publicerat sex doktorsavhandlingar i olika palliativa frågor. – Allt mer av sjukvården flyttar ut till hemmen, och då måste vi ha studier om och kunskaper för att klara hela vårdkedjan. Allt fler svårt sjuka patienter vårdas också hemma under sista delen av livet, säger Peter Strang. Varje sjukhus bör ha en palliativ konsult som styr placeringen av patienterna, till deras hem, till hospice eller i vissa fall låter dem vara kvar på sjukhuset.

Minns det du glömt

Var tionde bostadsbrand börjar på spisen. Vår spisvakt stänger av spisen efter förinställd tid, eller om värmen blir för hög. Det är lätt och mänskligt att glömma - vår spisvakt minns! RUTAB/Treotham www.rutab.se info@rutab.se | 0380-55 50 50

Tema: Smärta

Varför är det viktigt att bryta smärtan? samtliga texter i smärttemat Marita Önneby Eliasson Man slipper ha ont naturligtvis, men det har också betydelse för den fortsatta be handlingen. Det är alltså inte så klokt att vänta och se om det blir bättre i morgon. – Om vi bara låter smärtan vara riskerar den att bli värre, säger överläkare Staffan Lundström vid palliativa enheten, Stockholms sjukhem. Vårt nervsystem är plastiskt, det bygger om sig. Ju längre jag låter smärtan bestå, desto mer svårbehandlad blir den. Han säger också att männi

skor som står på höga doser av opioider (till exempel morfin) i livets slutskede i studier har visat sig leva lite längre. Bra smärtbehandling Staffan verkar alltså kunna förlänga Lundström livet. – Till patienterna säger vi: när du får ont ska du ha medicin. Det är mycket lättare att bryta smärtan tidigt än att vänta en dag. Dessutom har det betydelse för din livskvalitet. När du har ont åtgår massor av energi för att bekämpa smärtan. Använd energin till något mer positivt! Det finns en rädsla för ett beroende bland patienter som får starka mediciner av typen morfin. Det är en oro som Staffan Lundström tillbakavisar. – Om du tar morfin mot smärta så är risken väldigt liten för ett beroende. Men tar du det för annat än smärta, för att känna dig lite uppåt eller för att du är orolig och spänd, då ökar genast risken. Många förknippar cancersjukdom med svåra

smärtor. Med dagens goda smärtlindring skulle väl detta kunna ändras?

– Studier visar att av alla patienter med cancer har ungefär hälften smärta. Många av dem blir botade. Men om sjukdomen övergår i ett palliativt skede, det vill säga att cancern inte är botbar, så innebär det att ungefär 70 procent av patienterna har smärta. I livets slutskede skulle nio av tio ha ont om de inte hade smärtlindrande behandling. En ny europeisk studie visar att trots att jag har en cancersjukdom i palliativt skede och har en doktor som har goda kunskaper i smärtbehandling så har ändå hälften av patienterna ont. – Vi har inte gjort särskilt stora framsteg. Alltför många cancerpatienter har fortfarande ont. Med den kunskap vi besitter i dag kan vi faktiskt hjälpa upp till 90 procent av alla som har cancerrelaterad smärta. Det finns olika sorters smärta. Den fysiska

kan ofta behandlas med läkemedel. Men själen och de existentiella frågorna rår inte morfinet på. – Där handlar det mycket om att ta dig tid, att lyssna. Se patienten i ögonen, bry dig om och visa att du är närvarande. Visa att ”just nu betyder du allt för mig och jag vill försöka hjälpa dig och jag tror dig”. Det betyder oer hört mycket. Vi är skapta med två öron och en mun. Lyssna mer än prata! Därefter kopplas kanske sjukgymnasten in som kommer med sin TENS-apparat, kanske lite akupunktur och så dyker en undersköterska upp som är fantastisk på att massera och ge mjukmassage så att patienten kan slappna av och känna vila. Då lindras ofta smärtan.

Illustration av Helena Halvarsson ur Staffan Lundströms bok Opioider. Trädet visar symtom- och behandlingsgång vid smärta.

Ordlista Bensodiazepiner kemiska ämnen med framför allt ångestdäm pande, kramphämmande eller sömngivande verkan Intermittent förlöper med upprepade avbrott NSAID

engelsk förkortning för antiinflammatoriska medel

Refererad

smärta känns någon annanstans

Nociceptiv

smärta vid vävnadsskada

Opioid

smärtlindrande medel, t ex morfinpreparat

Somatisk

smärta från t ex muskler, hud och slemhinnor

Visceral

smärta från kroppens inälvsorgan

– Du måste se hela människan. Men det är inte säkert att vi får bort all smärta, lidande är ju trots allt en del av verkligheten under perioder av livet för de allra flesta människor. Men tillsammans med patienten vill vi hitta vägar att nå så långt som möjligt i smärtlindringen, säger Staffan Lundström. nr 4 2009

Tema: Smärta Rätt medicin till varje smärta

Hjärntumör

Cancer förknippas ofta med smärta. 70 pro

cent av patienterna med metastaser behöver smärtbehandling. I livets slutskede stiger siffran till 90 procent. Modern smärtbehandling utgår från de bakomliggande smärtmekanismerna för att kunna ge rätt behandling. Staffan Lundström, som är överläkare på palliativa enheten vid Stockholm sjukhem, går igenom kroppen, identifierar ställen för cancertumörer och -metastaser. Han berättar om vilken smärta som kan uppträda var och vilken behandling som finns att få.

Du kan få en svullnad och ökad smärta till följd av ödem (ansamling av vätska i vävnaderna). Kortison dämpar smärtan genom att minska svullnaden. Gabapentin, som är ett medel mot epilepsi, kan användas om det finns inslag av neuropatisk smärta.

Skelettmetastaser

Behandling: Opioider, till exempel morfin med eventuellt tillägg av antiinflammatorisk medicinering – Ipren eller Voltaren, och ibland bisfosfonater, till exempel Pamidronat eller Zometa.

Lungcancer och -metastaser i bröstkorgen

Gynekologisk cancer

5 7 6

Kortison kan lindra smärta från kapseln som omger levern.

nr 4 2009

Det kan göra ont när du hostar eller tar djupa andetag om du har metastaser i revbenen – ett smärttillstånd som ibland är lite svårare att komma åt. Smärta vid djupandning behandlas med en opioid som bas tillsammans med inflammationsdämpande medel, till exempel Ipren eller Voltaren. En lokal smärtblockad kan ge tillfällig lindring. Strålbehandling.

Bröstcancer Vid en sårig bröstcancer med stora, inflammerade, ytliga metastaser som gör mycket ont kan morfingel lindra smärtan. Strålbehandling kan också hjälpa.

4 Tjock- och ändtarmscancer

Har liknande smärtbild som vid gyncancer.

Prostatacancer och -metastaser

8 2

Patienter med äggstockscancer eller annan typ av gynekologisk cancer kan om de har en avancerad sjukdom ha ont i nedre delen av buken. En molande smärta som periodvis kan bli mer intensiv. Mot den molande smärtan hjälper morfin ofta bra; mot den mer krampartade smärtan används läkemedel som får inälvsorganen att ”slappna av”. Neuropatisk smärta är inte ovanlig och kräver särskild behandling.

Levermetastaser

Vid en lokal inflammation och en ytlig smärta i metastaser kan lokal behandling med morfingel hjälpa. Ibland varar effekten efter en lokalbehandling upp till 24 timmar. Däremot är det inte säkert att vanliga morfintabletter hjälper mot smärtan – morfinet verkar alltså lokalt i detta fall. I övrigt ges ofta också vanligt Panodil och kanske inflammationsdämpande medel. Morfin motverkar däremot inte ett smär tande bensår som inte är inflammerat, men torrt och fult.

Molande, kontinuerlig, vällokaliserad, djup smärta.

Smärtar det enbart när du reser dig upp och rör dig kan lokal strålbehandling bli aktuell.

Malignt melanom

Lokal smärta med trängningar och tryck. Läkaren måste utröna om det är en vävnadssmärta eller om smärtan härstammar från en skada på nerverna. Behandlingen bestäms därefter. 60 procent av patienterna med cancerrelaterad smärta har inslag av neuropatisk smärta, alltså smärta som beror på en skada eller sjukdom i nervsystemet.

Tema: Smärta FOTO: ROGER SCHEDERIN

Doktorns tips vid behandling med morfin För att undvika förstoppning:

Ta laxermedel från och med den dag du börjar med morfinet. Tillsammans med läkaren ska du hitta rätt dos. För att undvika illamående:

Efter sju till tio dagar har kroppen utvecklat tolerans mot morfinets provocerande effekter till illamående och det klingar av. 30 pro cent av patienterna som börjar med en stark opioid kommer att må illa. Tillräckligt många för att alla ska få profylax. Ta den profylaktiska medicinen under en vecka, även om du inte varit illamående. Skulle du senare få ett morfinillamående igen ska du ta en tablett av din profylaxmedicin. Hos de allra flesta är illamående inget problem efter tio dagar. Om du blir mycket trött:

Den trötthet som hänger samman med opioidbehandlingen håller i sig fyra till fem dagar, sedan ska den släppa. Om du känner dig smärtfri men ”klubbad eller jag sitter i en glasbur och är jättetrött och sänkt”, då ska du ringa din doktor. Antingen sänks dosen eller så gör ni en ny smärtanalys för eventuell ny dos alternativt nytt läkemedel.

Ta morfin – sluta andas? Det finns rädsla för andningsdepression vid morfinbehandling, alltså att andningen blir för långsam. Risken finns vid höga doser av morfin till en patient som aldrig fått morfin tidigare. Följ därför läkarens behandlingsschema. Redan efter några dagar minskar riskerna då kroppen vänjer sig. Det är också så att smärtan i sig håller andningen i gång – så länge du har ont drabbas du inte av andningsdepression. Under pågående morfinbehandling tål patienten höga extradoser utan att få andningsdepression. – Det är en myt att dessa patienter dör av en morfininjektion, säger Staffan Lundström.

Det finns två modeller av pumpar. En ger en kontinuerlig, fast dos av läkemedlet under 24 timmar. Den datastyrda pumpen ger också en fast, kontinuerlig dos, men dessutom kan patienten själv trycka på pumpen när smärtan är som värst och får då en extrados av smärt lindring som läkaren ställt in.

Piller, plåster eller pump? De globala rekommendationerna säger att man i första hand ska eftersträva mediciner att svälja, det vill säga piller. – Vi inleder ofta med tablettbehandling, säger Staffan Lundström, överläkare vid palliativa enheten vid Stockholms sjukhem. Det är den enklaste och för patienterna vanligaste vägen. Det fungerar ofta bra och de flesta studierna är gjorda på tablettbehandling. När det inte går, till exempel kan patienter i livets sjukskede ha svårt att svälja, är en pump ett alternativ. Man sätter en nål under huden centralt på kroppen och kopplar en smärtpump till nålen. Förutom smärtlindring kan pumpen fyllas med exempelvis medel mot illamående. En pump kan också vara att föredra när magen inte tar upp medicinen på rätt sätt och medicinen inte kommer fram dit där den gör verkan, det vill säga i centrala nervsystemet. Börjar magen fungera igen kan man återgå till tabletterna. En pump tillförsäkrar alltså patienten en optimal smärtlindring. – Har du en magsäck som inte jobbar och som fyller upp sig och du kräks varannan timme ja, då ligger din tablett och snurrar runt och gör ingen nytta alls.

Kanske har du en stomipåse på magen vari tabletten rinner ut och gör alltså heller ingen nytta. – En pump ger i det läget en säkrare smärtlindring, säger Staffan Lundström. Detsamma gäller läkemedel som ges i en spruta. De som har en stabil smärta, men inte kan ta tabletter, kan använda plåster. Plåstret sitter i tre dygn och kan ge en god smärtlindring, men är inte ett förstahandsval. I livets slutskede när det är svårt att ta tabletter ger ofta en smärtpump den bästa smärtlindringen.

Strålbehandling Strålbehandling är ett alternativ vid olika smärttillstånd, framför allt vid rörelserelaterad smärta från skelettet. I samband med strålbehandlingen kan smärtan öka under några dagar, men klingar sedan av. Den smärtlindrande effekten kommer ofta inom två till fyra veckor efter behandlingen. 70–80 procent av patienterna får en bra smärtlindrande effekt av strålbehandling mot lokala skelettmetastaser.

Tema: Smärta

FOTO: ROGER SCHEDERIN

Hur ställer man en diagnos på smärta? Jo, genom att tala med patienten, lyssna och undersöka, sammanfattar överläkare Carl Johan Fürst vid Stockholms sjukhem. – Jag pratar med dig, frågar dig så du får be rätta, säger Carl Johan Fürst, överläkare vid Stockholms sjukhem och professor i palliativ medicin. Dina svar leder mig som läkare på rätt spår. Men han kan ju också styra mig. Doktorn har begränsad tid och vill komma vidare i anamnesen, min sjukdomshistoria. Jo, han erkänner det, men inser faran och god erfarenhet säger honom hur han ska styra eller snarare vägleda samtalet. Patienten måste få berätta sin historia. – Det är det som är knepet, säger han. Vad är viktigast för patienten att berätta? Och kan jag på något sätt underlätta för patienten att säga det som är viktigt? Carl Johan Fürst kommer just från ett fa scinerande besök hos en nyinskriven patient inom hemsjukvården. Han lyssnade och patienten pratade på. Hela anamnesen kom nästan i ett enda andetag. – Vi fick reda på allting för att kunna skriva en journalberättelse om hur han hade det, hur han mådde, smärtor, illamående. Vi vägledde honom genom att ställa frågor men så subtilt att jag undrar om han uppfattade det på annat sätt än som om han bara berättade om sig och sitt. Så lätt går det inte alltid. I rutan intill finns

exempel på frågor som kan ingå i en smärt anamnes. Den information som smärtanamnesen och smärtanalysen ger leder vidare till behandling. Man måste skilja mellan vävnadsoch nervsmärta, mellan kontinuerlig och intermittent – förlöpande med upprepade avbrott – och så vidare. Se smärtträdet som tagits fram av överläkare Staffan Lundström. Smärta i vävnaden kallas också visceral. Den kan ibland orsakas av en inflammation. En annan typ av smärta är nervsmärta, då sitter orsaken till smärtan i själva nerven. Skelettmetastassmärta kan vara en blandnr 4 2009

Carl Johan Fürst lyssnar och ställer frågor för att hjälpa patienten berätta.

ning av dessa smärtmekanismer. Rörelseutlöst smärta uppstår varje gång jag reser mig eller rör mig på annat sätt. Smärtgenombrott kan också förekomma då jag hostar eller sätter mig på toaletten. Orsaken kan vara en belastning av skelettet eller så kan smärtan uppkomma genom tryck på en nerv. Orsaken till smärtan styr behandlingen. De flesta smärtläkemedel är verksamma vid vävnadssmärta. Andra läkemedel är bättre lämpade vid nervsmärta. Det är vanligt med en kombination av smärtstillande läkemedel med olika verkningsmekanism. Vid smärtgenombrott är det viktigt med snabbverkande läkemedel så att den smärtstillande effekten kommer snabbt. Grunden i all smärtbehandling är regelbunden medicinering med målet att slippa ta extratabletter. Men extratabletter bör alltid finnas som ett komplement. Carl Johan Fürst menar också att en del patienter verkar behöva ha litet ont för att känna att de finns. Det tycks som om alla inte vill bli helt smärtfria. – Tar man bort all smärta får vissa mer ångest och en aning smärta håller ångesten borta. Hellre ont i kroppen än i knoppen.

Frågor i en smärtanalys Hur stark är smärtan? Skatta intensiteten på en skala! Tidsförlopp? Konstant – som vid tandvärk? Intermittent – som kolik, spasm? Varierar under dygnet? Värre vid aktivitet? Vad förvärrar eller minskar smärtan? Effekt av medicinen? Vilket kroppsläge ger minst smärta? Var sitter smärtan? Välavgränsad, diffus eller utstrålande smärta? Karaktär? Molande, dov, konstant? Huggande, skärande? Tryckande, bultande, pulserande? Brännande, ilande, stickande? När började det göra ont? Hur reagerar du på smärtan? Hur påverkar smärtan ditt dagliga liv? Egna tankar om orsaken till smärtan.

FOTO KARL GABOR

Tema: Smärta

Tre tips till patienten Var påläst, men inte påstridig! Vården klarar inte i dag en patient som har synpunkter på hur det ska vara. Var fysiskt aktiv! I alla skeenden av din patienttid ska du använda kroppen. Våga vara existentiell! Att vara i en kris innebär också att samtala i existentiella frågor. Våga närma dig döden, testamentet – allt det här som man så lätt skjuter ifrån sig. Björn Bragée är doktorn som larmade om smuts på Danderyds sjukhus.

Ingen hade tid att tala med mig Björn Bragée är färdigbehandlad för sin prostata- och tarmcancer. Nu berättar han om den kyla som mötte honom på cancerkliniken. – Jag blir ledsen bara jag tänker på det, säger han. Han saknade empati och medmänsklighet i svåra stunder av rädsla och ångest för hur det skulle gå med den sjuka kroppen. – Jag vet inte om jag blev särbehandlad för att jag är doktor, men jag tror inte det. Mina medpatienter fick samma dåliga bemötande. Björn Bragée är smärtläkare i Stockholm.

Mottagningen ligger på bottenvåningen i ett flerfamiljshus. Den är inrymd i en lägenhet med hemkänsla. Äkta mattor, överfyllda bokhyllor och apelsiner i skål. Men också en vägg fylld med patientbroschyrer att ta med hem om smärtlindring, taktil massage, artros i knäna. Patientrum med planscher på muskler och nervbanor i

vackert rött och blått. Ryggrad på stativ och smärtlinjal på skrivbordet. Vi återvänder till tiden på sjukhuset. Talar

om när ronden kommer och läkare pratar om de mest personliga ting i ett rum som delas av fyra okända personer. Visst kom patienterna varandra nära, men det var brist på integritet, menar han. En annan bristvara var informationen – till medpatienterna. – Jag fick ägna timmar till att förklara vad som sades när ronden svischat förbi. ”Har jag cancer?” undrade de. ”Vilken undersökning blir det nästa gång?” Ingen i personalen funderade över om budskapet hade gått fram. Han talar också om en tekniskt bra sjukvård, vårdriktlinjerna är vetenskapligt utvecklade och belagda. Men, som han säger, "det ska till en sjukhuspräst för att det ska spridas lite mänsklighet i vården". – Jag blev förvånad över miljön. Jag har jobbat många år på sjukhus, men det är 15

år sedan. Nu mötte jag snälla, kompetenta människor, men ingen av dem vågade se mig i ögonen och prata om existentiella frågor. Jag tror man måste gå i terapi själv, men jag tror också att det är få av cancerdoktorerna och sjuksköterskorna som gör det. Jag har gått i tio år, inte för att jag är psykiskt knäpp, utan därför att det är en del av en professionell utveckling. – Jag ville möta en medmänniska. Det hade räckt med orden: ”Jag kan ingenting göra, men jag hör att du har det besvärligt och jag kan lyssna.” Man kan vara empatisk och samtidigt professionell. Och visst fanns det personal som tog sig tid. Björn Bragée minns en undersköterska på natten, en invandrarkille, som han säger. – Han sade inte mycket, men han hade förmågan till kontakt. Några av de unga sjuksköterskorna kunde jag också sitta och prata med under vargtimmarna. – Mina medpatienter gav mig också nr 4 2009

Tema: Smärta support; de ringer fortfarande. Det blir långa nätter med långa samtal. Björn Bragée opererades för tarmcancer – då tar man bort en del av tarmen. Strax efter ingreppet sprack såret upp inne i buken. Han fick tarmvred. – Jag hade vansinnigt ont och blev kritiskt illa behandlad för den saken skull, säger Björn Bragée, smärtläkaren som fick prova på att vara patient. Det var en plåga att märka hur illa man behandlar folk på sjukhuset! – Jag var dödssjuk och de vägrade ge mig smärtstillande därför att då skulle jag kanske sluta andas. Det blev alvedon i dropp. Det behövs andra grejer, dundrade Björn Bragée, men de vägrade. Hela natten hade han kraftiga smärtor. – Till slut, för att klara livet på mig själv, var jag desperat och krävde att få komma till intensivvårdsavdelningen för behandling. Björn Bragée återkommer under samtalet

till den utsatthet en patient kan känna i sjukhusmiljön som han menar håller hög teknologisk kvalitet. ”Hårdvaran är bra.” Han har genomgått flera operationer, cyto statikabehandling, fått läkemedel och deltar nu i ett forskningsprojekt för utvärdering av cytostatikabehandling. – Men vad ska man med en perfekt hårdvara till utan mjukvara? Det fungerar inte. Det finns tillfällen i tillvaron när det blir intressant att bli sedd och lyssnad på. – Egentligen ville jag bara förklara min rädsla och ångest och få en återkoppling – feed back – på mina tankar. Jag ville bara prata om något som är svårt. Var du rädd för att det skulle bli svårare, göra mera ont, rädd att det aldrig går över eller rädd för att det här är det sista du gör? – Döden finns ju där. Intigheten är stor. När alla barn och barnbarn kom upp på salen och stod i en ring runt omkring mig dök de existentiella frågorna upp. Är det nu man ska säga ”hej”, funderade jag på. Meningsfullheten, intigheten, döden och den kroppsliga ångesten kom nära. – Att vara så villrådigt, jäkla dödssjuk. Man märker att man är det, men får inte respons för det. Det är vanmakt.

nr 4 2009

«Lite ämlig i början»

En snabbgenomgång av Björn Bragées sjukhushistoria. För två år sedan ringde hans bror. ”Nu får du gå till sjukhuset och kolla för nu har jag fått prostatacancer och det hade vår far också.” Björn Bragée fick besked om förhöjda provvärden. ”Strunt i det du! Det har alla i din ålder” sade urologer då. Björn Bragée ordnade med ett cancertest. Det visade på en tumör i prostata som höll på att sprida sig. – Jag ställde mig i kö för operation och då slarvade man bort mina remisser, berättar han. Till sist opererades jag, fick cytostatika och mådde därefter ganska bra, men hade dålig mage. Våren därefter tyckte jag att det var konstigt att sviterna efter medicineringen aldrig gick ur kroppen. En undersökning av magen visade på tarmcancer. – Så slarvades mina remisser bort på nytt; jag var bortglömd, jag sändes till fel sjukhus, men till slut opererades jag i november 2008 på Danderyds sjukhus. Två operationer. Den första för att ta bort tumören, den andra för att den första inte lyckades till fullo.

Har du liknande erfarenheter? Samtala med Björn Bragée på cancerfonden.se/ fragabragee

Jag fick påse på magen. Före sommaren togs påsen bort. Lite längre semester i somras, och när vi möts i oktober är han i full tjänstgöring. – Jag var väl lite ämlig när jag fick cyto statika direkt efter operationen i tarmen, men det som hjälpte mig var att operationen ägde rum i december. Under julhelgen tog jag med mig alla barnen till fjällen och åkte skidor. ”Nu ser du oförskämt pigg ut”, säger jag och trodde att jag skulle framstå som en bussig typ. – Det där är någonting, biter smärtläkaren Björn Bragée ifrån och viftar varnande med handen framför mitt ansikte. Patienter kan se hur friska ut som helst, men må jättedåligt. Jag har genom åren aldrig sagt det där till patienterna. Det kan göra för ont i människor som ser friska ut, men mår ytterst dåligt. Man får styra sin tunga, i all sin välvilja.

Vi värderar symtomen Smärtlindringen var inte professionell, menar patienten Björn Bragée. Dessutom anser han att empati och medmänsklig het är en bristvara. Lars-Olof Nordfors, överläkare vid smärtmottagningen på Danderyds sjukhus svarar: Smärtvården på Danderyds sjukhus är väl fungerande. De regelbundet värderade patientenkäterna på enskilda, opererande vårdavdelningar ger mycket positiva gensvar rörande smärtvården. Brister värderas och förbättringsarbeten pågår ständigt. I en del fall finns fortsatt brister i kommunikationen mellan olika vårdgivare, vilket kan försena en adekvat vårdinsats. Jag går, av integritetsskäl, inte i specifikt svaromål mot aktuell patient. Emellertid

framkommer det efter journalstudier en diskrepans mellan nuvarande utsagor och journalanteckningar. Akutklinikers situation är ansträngd med små resurser och liten budget för kompetensutveckling – således en politisk fråga. Det finns fortfarande tillkortakommanden i sjukvårdsapparaten. Under drygt 20 års arbete på sjukhuset som smärtspecialist ser jag en positiv utveckling av smärtvården och patienten kan garanteras en god vård vid operation. Smärtforskningen är dynamisk och nya terapiinsatser återförs ständigt till patienterna. Den enskilde patientens ” behov” fångas inte genom att tro på patienten utan att lyssna till och värdera symtomen.

Foto marita önneby eliasson

Tema: Smärta

Smärta är kroppens budskap

Patienter har målat och ställt ut på Södermalm i Stockholm. – Patienterna måste ha den konstnärliga

gåvan, annars skulle de nog bara bli förb-de om man sa att de skulle gå hem och måla när det gör ont, säger smärtläkaren Björn Bragée, initiativtagare till utställningen Smärta är

kroppens budskap. Känner de att smärtan lättar ska man uppmuntra skapandet. Dessa patienter har bearbetat sina trauman genom att skulptera eller måla. De har gått in i ett annat medvetandetillstånd

– in i en annan värld – och känslan kvarstår under lång tid. – De har närmat sig sitt trauma och beskrivit det på det sätt de har tillgång till, menar Björn Bragée. nr 4 2009

Alla cancerpatienter är rädda för återfall. Min läkare sa till mig senast att jag måste lära mig leva mellan beskeden. Jag själv pratar ofta om detsamma. Att hitta ett förhållningssätt. Men inte lever jag som jag lär. Jag försöker fånga dagen där jag är just nu, men lik förbannat slutar den med att jag gråter i kudden och förbannar mitt öde. Allting fortsätter runt omkring mig, men jag är så förändrad att det är svårt att hitta tillbaka till den där riktiga livsglädjen. Jag får oerhört dåligt samvete över min otacksamhet över livet. Jag kunde lika gärna ha varit död nu och ändå gnäller jag över orättvisan i det hela. Min kropp lider ännu av de fysiska sviterna efter behandlingen. Domningar och stickningar i händer och fötter. Enorm trötthet. Svårt med koncentrationen. Men det är ett lågt pris att betala för att överleva detta koncentrationsläger.

ip.se

fter 21 månader som cancerpatient ska jag ut i livet. Försöka leva bland er andra, som er andra och försöka släppa tanken på att dö. Jag har genomgått två operationer med lyckade resultat. Jag har fått min cellgiftsbehandling och min samtalsterapi. Nu ska jag försöka lära mig gå igen. Jag har sex månaders respit innan nästa domedag. Sex månader där jag ska se mig själv som frisk. Alla andra gör ju det. Dunkar mig i ryggen och utstöter hurrarop. En del går till och med så långt att de kallar mig för frisk. ”Gud, vad skönt Lotta. Tänk att du klarade skiten i alla fall. Att du blev frisk.” De tror att nu rullar livet på, allt återgår till sin normala lunk och faran är över. För mig är det precis tvärtom. Nu börjar det riktiga livet som man ska lära sig njuta av. Att inte bli galen av oro över minsta förkylning, att inte ringa sin läkare vid minsta tecken på ryggont, att skjuta tankarna på cancer åt sidan och börja tänka sig som frisk igen.

Krönikan

foto hotgoss

Jag behåller garden uppe

«Jag måste lära mig leva mellan beskeden.»

Lotta Gray

Micael

jag se mig som cancerfri? Eller ska jag automatiskt räkna med ett återfall? Ska jag bestämma mig för att bara tänka på cancer en kvart om dagen som någon rekommenderade eller ska jag acceptera att jag helt enkelt inte kan skaka av mig detta? Ska jag fortsätta prata med mina vänner och riskera att de tröttnar på min ovillighet att gå vidare? Jag önskar att jag hade ett recept på detta. Att jag bara kunde stänga av och njuta till fullo av det liv jag trots allt har rätt att leva.

Engström

Jag har sex månader framför mig. Ska

foto

Jag behåller garden uppe. Jag tänker inte bli överraskad om sex månader. Stå där dum som ett fån och tro att allt var över. Nej, bäst att ha en bakdörr öppen. Med det menas naturligtvis att man inte alls lever livet fullt ut som man borde. Att man inte alls kan vara så där gränslöst tacksam fast man vet att man ska och att man skäms för det. Att man inte, trots sin nu ganska goda prognos, kan släppa rädslan och paniken för en stund. Alla vill ju att man ska gå vidare. De har ju gjort det. Vänner och bekanta har ju släppt spöket och på middagarna är jag inte längre i händelsernas centrum. Inget är akut med mig längre. Jag är behandlings- och förhoppningsvis cancerfri. Man pratar hellre om huspriserna eller senaste kändisskvallret. Samtidigt som det är sunt och rätt är det en fingervisning om att jag borde göra detsamma. Släppa taget. Börja leva. Inte tänka på vad som kanske kan hända.

Se en film om Lotta s histo cancerfo ria på nden.se/ cancerbe skedet

Lotta Gray drabbades av akut spridd tjocktarmscancer i maj 2008. Hon lever med sin man och sin treåriga son Lennox och opererades i början av februari för att få bort metastaserna i levern. Det här är hennes resa mellan cellgifter, småbarn, dagis, illamående och viljan att leva!

nr 4 2009

j r ä r e t t Li Tolv litterära citat med medicinsk anknytning. Vem skrev texten? m i Umeå. Samma nställt av Anders Lundströ

Doktorn har en tavla här i salen,

där vi vänta domen, ni och jag. Landskap klarnar bakom farstusvalen, där står björken, nedanför står alen sköld av vattendrag. Ström tycks kåra – glitter och behag… Och vi vänta domen, ni och jag.

1 Birger Sjöberg X Nils Ferlin

2 Edith Södergran

Vidare har man upptäckt, att det icke var odygden själv, utan den otillfreds ställda driften, som framkallat sjuk domsfenomenen, och en ny fransk läkare har gått så långt, att han till och med anser handlingen vara ett icke skadligt underhjälpande av naturen. Detta må han stå för. Faktiskt är emellertid det, att man konstant skall finna de sinnessjuka behäftade med ovanan. Men felslutet ligger i att man förväxlar orsak och verkan. Sinnessjuka instängas; vad skola de taga sig till? 1. August Strindberg X Viktor Rydberg 2 Carl Jonas Love Almquist

Medan R. talade hade han flera

gånger avbrutits av sin efterhängsna hosta. K. granskade hans ansikte på nära håll: Det var tärt och håligt och härjat. Och hans kropp bestod nästan av blotta benskelettet: så utmärglad som i dag hade han inte tett sig för henne förut. Visst måste han gå med ett allvarsammare lidande än sitt gamla onda i örat, som han hade redan när han for – det som satte sina röda spår på hans örngott om nätter na. Hon skulle försöka igen: – Har du allri sökt dej te nåen doktor, R? – Har inte kommit mej för. Jag ä bara tjugetvå år gammel. Kan jag gå te doktarn? Jag ska väl va frisk!

Efter anfall

Den sjuka pojken. Fastlåst i en syn med tungan styv som ett horn. Han sitter med ryggen vänd mot tavlan med sädesfältet. Bandaget kring käken för tanken till balsamering. Hans glasögon är tjocka som en dykares. Och allting är utan svar och häftigt som när telefonen ringer i mörkret. 1 Lars Forssell

1 Ivar Lo Johansson

X Tomas Tranströmer

X Harry Martinson

2 Kristina Lugn

2 Vilhelm Moberg

nr 4 2009

g n i l v ä t jul X märkte att han blev irriterad av den milda men samtidigt omisskännligt förmanande tonen i Robert Åkerbloms röst. – Den första gången är jag osäker på, sa (X). Har din fru några medicinska problem? Mannen såg förvånat på honom. – Nej, sa han. Hurså? – Jag bara tänkte mig att hon eventuellt kunde ha fått veta att hon drabbats av en svår sjukdom. Har hon besökt läkare nyligen? – Nej. Och skulle hon varit sjuk skulle hon ha berättat det för mig. – Det finns vissa svåra sjukdomar människor ibland drar sig för att berätta om, sa (X).

Olaus Petri gav i efterskott Guds straff det namn vi känner: digerdöden. Men länge kallades den Store Död och Bråddöd, därför att den skördade så många liv så hastigt: hela byar, handelsfartyg och stadskvarter blev tömda på folk, och många avled samma timme som smittan tog dem, flera samma dag, de flesta inom två tre dygn. Och länge fick pesten heta Svarta Döden därför att många som blev sjuka först fick svarta prickar på kroppen, sedan kallbrand i den. 1 Göran Palm

X Karl Vennberg

2 Bodil Malmsten

1 Jan Guillou X Henning Mankell 2 Hans Alfredson

Då den lilla flickan i Skrolycka var så där en tre år gammal, fick hon en sjukdom, som nog tör ha varit scharlakansfeber, för hon var röd över hela kroppen och brände som eld, när man tog i henne. Hon ville ingenting äta och kunde inte heller sova, utan låg bara och yrade. Jan var inte i stånd att gå hemifrån, så länge hon var sjuk, utan satt kvar i stugan dag efter dag, så det såg ut, som om Erik i Fallas råg skulle bli otröskad det året.

Samma feta, grådaskiga ansikte,

samma smutsgula polisonger, litet gråa nu kanske, och samma outgrundligt gemena blick bakom glasögonen. Omöjligt att komma undan. Jag är ju hans läkare nu liksom många andras, och han kommer till mig ibland med sina krämpor. – Se god afton, herr pastor, hur står det till. – Inte bra, inte riktigt bra, hjärtat är dåligt, bultar ojämnt, stannar ibland om nätterna, tycker jag. – Det gläder mig, tänkte jag, du kan gärna dö, din gamla rackare, så slipper jag se dig mera. Du har förresten en ung och vacker hustru, som du förmodligen pinar livet ur, och när du dör gifter hon om sig och skaffar sig en mycket bättre man.

1 Zakarias Topelius X Elin Wägner

1 Hjalmar Bergman

2 Selma Lagerlöf

X Sigfrid Siwertz 2 Hjalmar Söderberg

nr 4 2009

– Jag är mycket sjuk, men det syns inte alls på mig, inte sant? Jag är mycket sjuk, Kim, men det är ingenting att göra åt det. Absolut ingenting. Det är hjärtstyrkande medel i den där tuben. Jag tänkte inte tala om det för dig, men så kom det här dumma anfallet. Älskade Kim! Jag tänkte vi skulle ha roligt tillsammans i dag och skiljas åt, utan att du fick en aning om att jag var sjuk. Vi skulle vara glada. Usch, det där idiotiska anfallet retar mig så gräsligt. Om jag åtminstone fått dö? – Varför ville du inte, att jag skulle röra vid dig? – Jag visste inte vad jag sa, Kim. Jag ångrade det medsamma, när jag förstod vad jag sagt. Gjorde jag dig ledsen? Jag bad dig ju hålla om mig sedan.

Min kanadensiska halvsyster genomgick en svår operation. När hon vaknade ur narkosen såg hon den dödes skugga resa sig vid sängens fotända. Han kallade på henne och viskade. – Kom till pappa, lillan. Kom. Han ville locka henne till sig i nattens rike. Min äldsta syster, den enda av oss som vågade stå honom emot, såg honom också under sina sista kvalfyllda stunder. Då blev hon åter en liten flicka, som vädjade och bad till den mäktige – pappa, pappa… Det var döden som iklädde sig hans fruktansvärda gestalt. 1 Sven Lidman X Per Anders Fogelström 2 Sven Delblanc

1 Moa Martinson X Walter Ljungquist 2 Karin Boye

– Pajken sniit tagle.

Diabetikern och hans kvinna tycktes ha gett sig av. De hade kommit till mottagningen nån vecka tidigare. Då hade mannen varit blek och klagat över huvudvärk. Huden var kall och fuktig och han hade börjat få svårläkta småsår på fötterna. Kvinnan satt i väntrummet klädd i en lång yllekjol och med ett huckle om huvudet. Det gick långt ner i pannan och dolde håret. Hon hade inte sagt nånting och knappt tittat upp från sin stickning men hon hade utlöst en egendomlig stämning i rummet. Det var åtta personer som väntade och ingen av dem sa ett ljud och de rörde inte de sönderbläddrade veckotidningarna. Birger tog in henne för att fråga om dieten och livsföringen i Stjärnberg. Hon berätta att mannen haft svåra insulinkänningar. En dag under höskörden hade han varit nära att hamna i insulinkoma. 1 P.C. Jersild

Doktorn förstod inte riktigt, om det berodde på dialekten eller innehållet. – Snit de pajk, a vis opp, sa Nordmark och Hadar fattade at han måste fram med ärendet. Han snöt sig i Annas vita näsduk och det kom några tagelstrån, inte så många, men dock. Läkaren tittade på avsöndringen, såg ut genom fönstret och log ett outgrundligt leende. Han frågade Nordmark hur länge det pågått och Hadar om han visste något. – He gitt fäll härstamma bortur skallen på han, int annat jag kan räkna ut, sa Nordmark. – Förvisso, sa doktorn. Jag kan inte säga något om det där åkomman förrän jag får skära upp näsan på pojken och titta närmare på det här. Han reste sig och gick bort till ett instrumentskåp. 1 Sara Lidman X Torgny Lindgren 2 Per Olov Sundman

Sänd in ditt svar senast den 16 januari 2010 till Marita Önneby, Cancerfonden, 101 55 Stockholm eller marita.onneby@cancerfonden.se

X Per Gunnar Evander 2 Kerstin Ekman

Tre vinnare får Cancerfondens Rikslott.

nr 4 2009

15 i topp under 20 år 1990–2009

Störst insamling 2009 Golfklubb

Kronor

Åkagården

182 110

Hässlegården Laholm

Golfklubb Kronor

Antal år Deltagit I final

136 791

Laholm

1 964 042

20 19

106 854

Ljunghusen

1 641 559

20 12

Timrå

1 407 030

20 19

Båstad

1 075 402

18 12

Örkelljunga

1 026 042

11 11

Bosjökloster

1 011 077

20 18

Lagan

994 582

20 15

Falsterbo

847 862

17 12

Åkagården

842 011

16 7

Landskrona

816 718

17 9

Nässjö

788 143

19 8

Flommen

701 345

19 14

Söderåsen

656 506

18 14

Hesslegården

576 631

6 4

Alingsås

569 170

20 9

Finalresultate på ca nce n f onden.s r e/ fi n al

Totalt insamlat under 20 år: drygt 31,5 miljoner kronor.

Värnamo vann slaget ”Glöm aldrig Värnamo”, var lagledaren Hasse ”Kvinnaböske” Anderssons ord när vi möttes bland ruff och en på hål elva en söndag i september. Och mycket riktigt, när projektledaren Birgitta Hessulf kontrollerat samtliga scorekort visade det sig att Värnamo Gk vunnit med 84 poäng i årets finaltävling i Ett Slag för Cancerfonden. 15 klubbar deltog. På andra plats kom Laholms Gk och på tredje Nässjö Gk med 81 poäng vardera. Den 20e upplagan av tävlingen fick sin final

i Alingsås utkant. Familjen Cronstam och Alingsås Golfklubb ska ha en särskild eloge för ett utmärkt värdskap och arrangemang. nr 4 2009

Skyfall och solstrålar hade assisterat genom att preparera greener och gräs lagom till helgen. Den sparsamma publiktillströmningen störde inte spelet, men manade till koncentrerade golfslag. Allsång till tonerna av Hasse ”Kvinnaböske” Anderssons gitarrkomp gjorde väntan på resultatlistan kort. – Jag är stolt över att tävlingen funnits så länge, sade Bosse Westlund, initiativtagare för 20 år sedan och deltagare i årets finalspel. Förutom Birgitta Hessulf och Bosse Westlund var Titti Sjöblom med för 20 år sedan liksom i år. Hon har deltagit i 13 finaler. Staffan Lindeborg har coachat i 12 år. Bempa Eriksson, bandyvirituosen, har funnits med 19 gånger. – Jag pensionerar mig efter nästa år, sade

Bempa Eriksson, 67 år ung och med 109 landskamper och 8 VM-turneringar i bagen. Lagledarna har en intern kamp. Årets

vinnare, Claes Jöhncke med 30 poäng, blev två paket bollar rikare. Men alla kan inte vinna alltid. Till exempel fick Söderåsens Golfklubb se sig besegrad av 13 lag. ”Vinner man inte så finns det ju alltid extrapriser”, som deras lagledare så påpassligt fick till det – Hans Mosesson, alias ica-Stig. TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO MICkey LENNARTSSON

Andrum

Överbliven skönhet ”Bli över” – tänk vad de orden kan betyda olika saker. Det som blir över av lönen i slutet av månaden kallas förmögenhet, medan det som blir över av julbordet får heta rester. Den som blir över när skolklassen ska delas in i två lag blir ledsen, medan den som blir över när den biffige, piffige bonden sökt fru i tv-rutan blir salig. Den väluppfostrade tar den bit som blir över av tårtan, medan buffeln tar marsipanrosen själv och bjuder sedan gästen på det som blir över. Gott eller ont, beige eller glittrigt – värdet på det som blir över beror liksom på. Jag vet en man som funderade mycket över det där. Lord Shaftesbury (1671–1713) menade att du och jag är födda med ett naturligt sinne för skapelsens harmoni – dess ursprungstanke. Går vi på stranden plockar vi gärna upp en rund och färgrik sten, kliver vi upp på bergets topp, spärrar upp ögonen och säger wow. Ingen har lärt oss att uppskatta det där, det kommer sig alldeles naturligt för oss. Varför? Jo, för att skönheten blottlägger naturens djupare harmoni. På samma sätt är det med det som är rätt och fel, säger han. Visst finns det lagar och förordningar att hålla sig till, men ändå, ändå känner de flesta av oss – dessa regler förutan – om någonting är juste eller ojuste. Den goda handlingen blottlägger naturens djupare harmoni. Den djupare harmonin – det i tillvaron som är rätt och sant, skönt och äkta – allt det där finns där, under ytan, och det gäller för oss människor att upptäcka det där – och visa det för andra. Hurdå? Jo, genom att skapa vackra ting och göra sköna hand-

lingar. Varje landskap har sina färger och former. Ta vara på dem. Bygg hus som samspelar med naturen, forma parker som bjuder på skönhetsupplevelser, komponera musik som uttrycker djupare harmoni. Lev och handla med medmänniskans bästa för ögonen. Var generös, ärlig och empatisk – inte för anständighetens skull utan för att det stämmer överens med hur det är tänkt att vara. Att du gör rätt visar sig, säger Shaftesbury. Det vet man genast när man ser och upplever det. Mycket vatten har runnit under vetenskapens broar sedan Shaftesburys tid. Att naturen är antingen god eller ond har Darwin lärt oss betvivla, och varje kultur har sin bestämda uppfattning om vad som är vackert. Någon harmonisk enhetlighet anas knappast. Men ändå, ändå tilltalas jag av tanken på att det bortom allt nyttigt och funktionellt finns något mer – något som talar till mig om det sanna, äkta, sköna. Det riktigt värdefulla jag anar men inte förmår fånga i handen. Det som består. Alice Tegnér uttrycker det där så poetiskt i en av sina barnvisor: Det nyttiga måste ju finnas mor Man måste ha kläder och mat och skor Och allt möjligt annat som mänskor behöver Men tänk, allt det vackra, det blir liksom över För se hur det glittrar där nere i ån… Och se hur de ulliga skyarna fara Jag står här och ser och nu undrar jag bara: Var kommer det vackra ifrån? Säg, mor… Johan Dalman, domprost i Strängnäs

med på resan – Jag bestämde mig för att inte vara sjuk, säger Lisa Styf när vi träffas på ridskolans kafé. Jag fokuserade framåt och gjorde roliga saker mellan behandlingarna.

TEXT BIRGITTA FORSSELL FOTO Ralf bergman

isa drabbades av bröstcancer för 12 år sedan. Då hade hon nyss fyllt 33 år, var nykär och livet gick som på räls. Dottern Sofie var åtta månader och familjen hade flyttat in i drömlägenheten i centrala Huddinge. Lisas stora flicka Louise som gick i tvåan stortrivdes på skolan ett stenkast bort.

– En dag när jag duschade kände jag två stenhårda knölar i armhålan, men viftade bort det med att man kan ha det när man ammar, berättar Lisa. Två dagar senare hittade hon en knöl till på sidan av bröstet. – Då blev jag stressad. Mamma var på mig om att ringa till sjukhuset så till slut

gjorde jag det och fick en återbudstid samma eftermiddag. Det var en måndag, säger Lisa eftertänksamt. Sedan gick det fort. Mammografi, ultraljud

och punktion. Några dagar senare åkte Lisa upp till sjukhuset för att få besked. – Min man Per ville följa med, men det nr 4 2009

Till dig som just fått en diagnos Acceptera aldrig att du är sjuk – det är prio nummer 1. Se det som ett tillfälligt avbrott. Motionera i den takt du orkar. Sätt upp delmål under tiden du går på behandlingar. Skaffa information. Läs på och fråga mycket. Fortsätt att leva som vanligt.

Lisa fick rådet att säga att hon fått en tumör till 8-åriga Louise eftersom cancer är så laddat ord. Och det gjorde hon när hon kom hem. ”Har du fått cancer” fullständigt vrålade hon så det var ju inte till så stor hjälp, skrattar Lisa nu i efterhand. Lisa bokades in på lung- och skelettrönt-

tyckte jag bara var onödigt, säger Lisa med ett leende. Jag är ju en riktig kan själv-typ. Det var först när jag såg läkarens allvarliga min när hon ropade in mig som jag tänkte ”oops, det här känns inte alls bra”. – Chocken kom när hon sa att de hittat metastaser i bröstet och att de inte visste var modertumören satt. Då snurrade allt. nr 4 2009

gen för att se om cancern spridit sig. Det hade den inte, modertumören satt också i bröstet, och hon opererades veckan därpå. Kirurgen tog bort en bit av bröstet och lymfkörtlarna i armhålan. Sedan följde ett halvår med cytostatika, sex veckors strålning och hormontabletter i fem år. I dag syns nästan inget av ingreppet förutom en liten strålningsskada på bröstet och Lisa tänker sällan på sjukdomstiden. – Oron har klingat av, men om jag till exempel får riktigt ont i huvudet flashar en snabb cancertanke förbi. De första åren gick jag på täta kontroller och då påminns man hela tiden om sjukdomen. Nu går jag på mammografi en gång om året, berättar Lisa och säger att hon har varit riktigt rädd för återfall två gånger. – Första gången var exakt ett år efter operationen. Jag hade varit på mammografi innan vi åkte till Cypern och det första jag såg när vi kom hem var ett brev från Huddinge sjukhus på hallgolvet. Skickat med a-post. Jag frös till is när jag läste att de hittat förändringar i bröstet och att jag omedelbart skulle ta kontakt.

Det blev samma förlopp som förra gången: mammografi, ultraljud och punktion. – Det var ärrvävnad, tack och lov. Men tviveltankarna malde: tänk om det inte stämmer, tänk om de ser fel? Men jag bestämde mig för att lägga ner oron. Andra gången var för fyra år sedan när Lisa upptäckte en knöl på armen. – Det blev ultraljud och punktion och ett lugnande besked den här gången också. Tiden efter diagnosen var jobbig. Lisa fick cytostatikabehandling i ett halvår, två torsdagar efter varandra med uppehåll i två veckor. – Jag var helt utslagen dagen efter. Ansiktet blossade och jag var trött. Men jag tappade inte håret. – Jag brukar säga att jag skulle vilja stryka 1997 från almanackan. Nästan hela det året var skit. Det var i den vevan jag bestämde mig för att se framåt. Jag reste bort mellan behandlingarna för att både byta miljö och ha något kul att se fram emot. Så här i efterhand kan man ju tycka att det var lite väl kaxigt att åka iväg ensam till Kreta med en bebis och en 8-åring, men jag var envis. Doktorn skickade med en instruktionslapp på engelska som jag skulle ge läkarna där nere om det hände något. Lisa har alltid varit vältränad. Friskis &Svettis-ledare och hästtjej. – Det har hjälpt mig så klart. Jag var i bra skick och fortsatte att röra på mig även när jag var trött. I dag snurrar livet på som vanligt, men med en stor skillnad. Hon tar inget för givet. – Jag lever mer i nuet. Prioriterar saker som jag vill göra: gå i skogen med hunden, följa med Sofie till stallet när hon kommer hem efter skolan. Min egen ridning på tisdagar – den missar jag aldrig, säger Lisa och pussar manchesterterriern Tibby på nosen.

Kom igen efter sjukdomstiden Bestäm dig för att lägga sjukdomen bakom dig när behandlingen är klar. Gå vidare. Se dig själv som frisk när du är färdigbehandlad. Man mår inte bättre om man tycker synd om sig själv, tvärtom.

ig t Personl

Omväg runt lamorna

astän jag bara var fem år minns jag det som i går. Allt började så bra. Min familj och jag var på vårt årliga besök på Parken Zoo i Eskilstuna. Jag kommer fortfarande ihåg hur mina systrar och jag var klädda. Blusen var gul, gjord i ett slags skrynkligt nästan kräppat tyg – sådant material som är modernt än i dag. Urringningen kantades av broderade röda blommor. Till detta hade vi röda, ganska korta, shorts i polyester. Vi hade också skinande vita knästrumpor som vi tyckte var så sköna när resåren fortfarande höll strumporna uppe. Min syster Birgitta och jag skrek av förtjusning då vi gungade så högt att det kändes som att vi var på väg att flytta in i himlen. Strax intill stod resten av familjen; mormor, morfar, mammas faster Kerstin och hennes man Holger.

Jag hann bli 14 år innan vi för första gången pratade om fasters sjukdom. Vi satt tillsammans och sörjde min morfar som nyss avlidit. Hon hade inte kunnat var med på begravningen eftersom hon var så dålig. Hon hade fått underlivscancer som läkarna under flera år lyckats hålla i schack med mediciner. Till slut hade kroppen inte orkat hålla emot längre och cancern hade spridit sig. När jag satt där och tänkte på hennes kamp lovade jag mig själv att jag vid varje tillfälle som gavs skulle kämpa för att cancerforskningen skulle få mer pengar. Ingen gåta kunde väl vara så stor att den inte kunde lösas? Jag var då helt säker på att mina barn i framtiden inte skulle behöva oroa sig för cancer.

«Jag lovade mig själv att jag vid varje tillfälle som gavs skulle kämpa för cancerforskningen .»

När vi hade gungat oss trötta gick vi och

tittade på djuren. Runt lamorna gick vi omvägar för vi visste att de kunde spotta. Vägen var smal, otämjd, full av rötter och gropar – kanske det enda otämjda i hela parken. När mammas älskade faster Kerstin plötsligt föll omkull trodde jag att det var därför, att det var vägens fel. De vuxna blev oroliga och vi tog fikakorgen med hem till mormor och fikade på vardagsrumsmattan i stället. Då förstod vi inte så mycket mer än att Kerstin var sjuk.

Det här var många år sedan. Nu är jag 42 år och jag tackar min lyckliga stjärna att jag och mina närmaste fått vara friska. Tyvärr gäller inte det alla omkring oss. Under åren har vi följt många människors kamp. En del har blivit friska men andra har sorgligt nog inte klarat sig. Emma fick hjärntumör, Margareta fick bröstcancer, Emil och Olle fick lungcancer, Holger fick malignt melanom och farfar fick prostatacancer. Det värsta är att sjukdomen slår så hårt och skoningslöst. Den drabbar ung eller gammal, pigg eller trött. Jag vill entusiasmera flera aktörer till engagemang

för cancerforskningen. Jag vill att vi tillsammans kämpar för att hjälpa dem som drabbas och också kämpar för att pengarna ska räcka till forskning så att vi någon gång kan få en lösning på gåtan.

Maria Fors Maria Fors är vd och cityledare för Västerås City. Hon bor i Västerås med maken Stefan och två barn. Musik i alla former är ett intresse liksom att promenera, läsa, träna och spela golf.

nr 4 2009

Sudoku

Placera bokstäverna D E F I L N O T R så att varje bokstav förekommer en gång per lodrätt rad, en gång per vågrätt och en gång per 3x3-ruta. Kasta om bokstäverna i de gula rutorna så att de bildar ett ord. Skicka det till Marita Önneby, Cancerfonden, 101 55 Stockholm eller marita. onneby@cancerfonden.se senast den 2 januari 2010. Märk meddelandet Sudoku. Sudokun är tidigare publicerad i Dagens Medicin. Vinnare i sudoku 3/09. Ordet vi sökte var

PROSTATACANCER. Vinnare är: Laila Carlsson, Pålsboda, Anne-Louise Robertsson, Karlskoga och Alilcia Carlström, Veberöd.

Placerar pengarna försiktigt En torsdag i september 2008 var den globala finanskrisen ett faktum.

Året runt-gåva Att regelbundet ge en gåva till Cancerfonden är värdefullt för svensk cancerforskning. Det ger Cancerfonden möjlighet till långsiktig planering. Du väljer själv gåvans storlek och hur ofta den ska dras från ditt konto eller ditt bankkort – cancerfonden.se/ regelbundetgivande

Hur har Cancerfondens kapital klarat sig?

Företagsvän Här presenteras företags vänner som köpt Stora marknadspaketet och stödjer Cancerfonden med 50 000 kronor per år. Vill du engagera ditt företag, kontakta Susann Henriksson, Cancerfonden, telefon 08-677 10 77.

Cancerfondens företagsvänner:

Akademiska Hus Öst AB Barium AB Elekta GlaxoSmithKline AB HiQ Pfizer Santa Maria Siemens AB

Jonas hushållsredskap tillverkas och marknadsförs av Lindén International AB.

www.lindenint.se

– Förhållandevis väl. Vi hade vid det tillfället en låg aktieandel. Totalavkastningen på det förvaltade kapitalet uppgick till måttliga minus 11,7 procent år 2008. Hittills i år (oktober) har totalavkastningen på Cancerfondens kapital varit plus 12 procent, säger Thomas Halvorsen, ordförande i Cancerfondens finansnämnd. Hänger det på en god planering eller har börserna varit gynnsamma för oss?

– Vi för alltid en försiktig och konservativ placeringspolitik. Därför klarade vi oss väl under 2008, som var ett riktigt dåligt år på aktiemarknaden. Hade vi varit lite djärvare i år så kanske vi hade klarat oss ännu bättre, men vi ville känna oss säkra på att det värsta var över innan vi började öka vår aktieandel på allvar. Vad innebär det att vara försiktig?

Kavla lätt med siliKon! Kombinera modern teknik med traditionella redskap.

– Degen fastnar inte på silikonet. – Lätt att kavla tunt. – Fungerar på alla typer av degar. – Minimerar behovet av att mjöla kaveln. – Tål maskindisk.

Finns att köpa på Clas ohlson, CityGross och Cervera. nr 4 2009

– En aktieandel på 40–45 procent är något vi bör ha i normalfallet. Det var betydligt lägre i fjol när aktierna gick ner. Tack vare köp och kursuppgång ligger aktieandelen nu strax över 50 procent. Det är jag hyggligt nöjd med, säger Thomas Halvorsen.

Vinnare av Rosa boken är: Kerstin Eriksson, Nässjö, Birgith Skoogh, Värmlands Nysäter och Gull-Britt Olsvenne, Hultsfred.

EESK är ett rådgivande EU-organ som inrättades genom Rom-fördraget 1957. Kommittén består av företrädare för det civila samhällets olika ekonomiska och sociala aktörer. Kommitténs 344 ledamöter, med mandatperiod på fyra år, kommer från de 27 medlemsstaterna.

– Kan man jämföra kan man också driva på förbättringar, säger Maria Prigorowsky.

Cancer – en fråga för EU För första gången i EUs historia tar nu kommissionen ett gemensamt grepp kring en diagnos, nämligen cancer. Initiativet gäller vad EU kan göra för att påskynda det förebyggande arbetet och hur kontrollen ska se ut.

EESK understryker att det finns oacceptab la skillnader mellan medlemsländerna i insjuknande och dödlighet och stödjer målet att alla medlemsstater ska ha integrerade cancerbekämpningsprogram 2013. Det övergripande målet för flera av åtgärder-

Under sommaren har eesk (se ruta) kommit

med sina kommentarer och förslag på hur partnerskapet skulle kunna utformas. Förslagen har ställts samman av Maria Prigorowsky som ansvarar för opinionsfrågor inom Cancerfonden. Hennes uppgift har varit att som expert lägga fram ett underlag till Ingrid Kössler, styrelseordförande i Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, bro. Ingrid Kössler är rapportör för detta remiss svar där hon presenterat det gemensamma dokumentet för hela eesk. – Vi tar fram ett grunddokument som medlemsländerna kan kommentera, säger Maria Prigorowsky. Maria Ett partnerskap i cancerfråPrigorowsky gan ska vara klart före 2013. Detta är ett arbete som kan komma att få återverkningar på cancerpolitiken i Europa framöver. Många medlemsländer har en cancerstrategi, men på olika nivåer beroende på standard och förutsättningar. Olika eu-länder har kommit olika långt vad gäller screeningprogram som till exempel mammografi.

na som föreslås är att garantera korrekta och jämförbara data om insjuknande, sjuklighet, tillfrisknande. Detsamma gäller överlevnad och dödlighet i fråga om cancer. eesk framhåller att effektiva preventionsinsatser,

Dess främsta uppgift är att ge råd till EUs tre viktigaste institutioner: kommissionen, rådet och parlamentet. Kommissionen har konstaterat att de flesta av EESKs yttranden leder till konkreta ändringar av lagstiftningsförslagen.

Foto: The Council of the European Union

EESK – ett rådgivande organ

framför allt på tobaksområdet, skulle kunna rädda många liv. Cancer utgör en enorm belastning i Europa. Cancer är den diagnos som skördar flest liv i arbetsför ålder. Näst efter hjärt- och kärlsjukdomar var cancer 2006 den vanligaste dödsorsaken och svarade för två av tre dödsfall bland kvinnor och tre av tio dödsfall bland män. Detta motsvarar närmare 3,2 miljoner människor inom eu årligen.

nr 4 2009

Bli en del av Cancer fondens fan club! foto petter stahre. Obs! beskuren, del av större.

Den 21 september startade Cancerfonden en fansida på Facebook. I dag har vi över 4 000 fans. På fansidan delar vi med oss av saker som händer på Cancerfonden som kan ha betydelse för dig. Du kan också på ett enkelt sätt dela dina tankar med oss och med andra som engagerar sig i cancerfrågan. Så blir du ett fan:

1. Skapa en profil på Facebook om du inte redan har en. (Flera miljoner svenskar finns redan på Facebook.) 2. Skriv Cancerfonden i sökrutan. Klicka på den länk som har vår logotyp. 3. Klicka på länken ”Bli ett fan”.

Fisksoppa

4 personer

Tipsa gärna dina vänner om att också bli fans!

med aioli

300 g fiskfilé, t ex lax eller torsk 1. Skär fiskfilén i mindre bitar. Skölj, rensa och strimla purjolöken. Skala och riv ½-¾ purjolök morötterna grovt. Skölj och skär fän2 morötter kålen i tunna skivor. Skålla, skala och tärna tomaterna. 1 fänkål 2-3 tomater eller ½ (200 g) förpackning 2. Fräs saffran i oljan. Tillsätt grönsakerna och låt fräsa några minuter. Häll på krossade tomater vattnet, tillsätt buljongtärningarna och 2 msk matolja, t ex rapsolja låt soppan koka upp. ½ paket (2,5 g) saffran 3. Låt koka några minuter tills grönsakerna 7 dl vatten

Ommöblering på startsidan Nu lyfter vi våra mest besökta

är mjuka.

2 fiskbuljongtärningar eller fiskfond 4. Lägg i fisken och låt soppan sjuda 2 –3 minuter tills fisken har vitnat. Koka inte 100 g djupfrysta sockerärter för länge, då faller fisken sönder. 100 g skalade räkor 5. Lägg i sockerärter, musslor och räkor. 100 g musslor på burk Hetta upp soppan utan att koka. Smaka av med salt och peppar. salt, peppar

sidor på cancerfonden.se:s Serveringstips: startsida, cancerfonden. se. Servera soppan med en klick aioli och Snabbingångar till våra och d Rå n ke bo varmt vitlöksbröd. ur t vanligaste gåvoformer, ta Receptet är häm gitimeLe . om kd sju er aktuelltlänkar samt ett tema recept vid canc n Marie Esbjörnsso varje månad är några av nyrade dietisterna lt äl st an m m sa r ll ha heterna. Missa inte att besöka och Ylva Orreva rFö är utgiven på oss och ge gärna respons på recepten. Boken 1 vitlöksklyfta 1. Pressa vitlöken och blanda med äggula, t Gothia. se hu lags senap och salt. resultatet till Magdalena Hen1 äggula riksson, magdalena.henriksson@ 2. Tillsätt oljan droppvis under omrörning. ½ tsk osötad senap cancerfonden.se. Vi vill skapa en 1 nypa salt webbplats som passar er som använder OBS, det finns färdig aioli att köpa i den! ¼ dl matolja, t ex solros- eller rapsolja. handeln.

Aioli

nr 4 2009

Diskussion

Testikelprotes?

Här publiceras insändare liksom inlägg från Insändar e& diskussionsforum på webbplatsen cancerfonden.se diskussions forum

«Jag säger till när det är kört.» En mening som då och då hörs här hemma, en mening som får en att frysa till is, som får hjärtat att stanna för en sekund. En mening som det inte finns något bra svar på. En mening man aldrig vill höra, men ständigt hör. Jag minns första gången jag hörde det, det var ungefär 8 år sedan, vet inte om det var det som fick mig att inse vad cancer egentligen gör. Att den bryter ner en bit för bit. Att den påverkar allt den kommer i kontakt med, den drabbade, den drabbades anhöriga. Att den är rakt igenom en ond sjukdom. Hälsade på morsan uppe på sjukhuset, visste inte riktigt vart jag var på väg. Jag var ju bara nio år gammal. Pappa och jag kom in till en innan stark person, som låg i en säng, svag som aldrig förr. ”Jag säger till när det är kört” hörde man henne säga. Jag kommer inte ihåg vad jag gjorde eller kände då. Men jag vet att det har påverkat mig som person. Nu är jag 17 år och berättar om en person som fortfarande är sjuk i cancer. En mamma, som man inte med ord kan förklara hur stark och fantastisk hon är. En mamma som förtjänar allt bra i livet. Som förr älskade livet mer än någon annan, men som på senare tid har börjat bli allt svagare. Hon har långt ifrån gett upp. Men cancern tar ut sitt. Anledning till att jag skriver detta, är på att något sätt försöka underlätta den situation som flera andra är i.

«Det är svårt att veta att ens mamma kanske inte lever så länge till.»

Jag har, så länge jag kan minnas, haft en mamma som är sjuk i cancer. Alla olika slag. Har till och med tappat räkningen hur många olika det är. Det har varit svårt och blir allt svårare att leva med det. När man var yngre förstod man in riktigt vad det hela handlade om, men nu när man är lite äldre så inser man. Det är svårt att veta att ens mamma kanske inte lever så länge till för att cancern bara sprider sig och slingrar sig runt varenda behandling, operation och medicin. Att den är hejdlös. Och att pappa inte klarar av jobbet för att han är orolig för sin fru. Att han nästan lider lika mycket som mamma själv. Men det svåraste av allt är att visa vad man egentligen känner, att visa hur mycket man egentligen älskar dom. Att kunna säga till dem att de betyder mer än något annat. Att visa sitt stöd. När man själv bara vill försvinna från allt som har med saken att göra. För mig har det varit väldigt svårt. Jag jobbar på det, men kan aldrig visa det så att dom förstår. I stället för att visa hur mycket jag älskar dom gömmer jag mig i ett vimmel av... men tiden är knapp, och man måste hinna visa vad man känner. Det är det viktigaste av allt, att visa att man finns där, att man älskar dom. Så till alla er där ute, visa att ni älskar era kära. Det kan rädda liv! PS. Skriver detta nu när det är som jobbigast, så ursäkta om det är rörigt! Lycka till!

Jag har haft testikelcancer ganska nyligen och funderar nu på att skaffa en protes. Finns det någon här som har det eller någon som valde att inte skaffa det av någon anledning? Skulle behöva lite föroch nackdelar här för mitt eget beslut.

Hemlig

Svar: Hej! jag har också fått min ena testikel bortopererad av samma anledning i april. Jag har tänkt på det nu under min efterbehandling med cytostatika! Det jag ser som ett problem med att ha enbart en är att den som finns kvar hamnar lite i kläm och skulle få en mer bestämd plats om det sätts in en protes. Nackdel med operation är ingreppet, infektion, smärta dagarna efter. Jag ska tala med min behandlande läkare om hur andra upplevt det. Det tycker jag att du också ska göra. För mig blir det nog inte förrän tidigast i höst eftersom jag går igenom en tung behandling! Victory

Han vill inte prata Min underbara pojkvän fick i höstas diagnos cystor med cancerceller i. Vi är inte sambor så det är självklart jobbigt när man inte får vara delaktig på samma sätt. Vi har fortsatt vårt förhållande men för ca 1 månad sedan fick jag ett sms att han fått ett mindre roligt besked, att han står på väntelista för en operation. Han är som person sådan att han drar sig undan och smälter själv och det har jag förståelse för. Han behövde vara ensam och klara sig själv som han skrev för han orkade inte prata. Jag har inte fått veta diagnosen, jag får inget svar på email, MSN eller sms. Jag har förklarat att jag har förståelse för om han vill vara själv men att helt total tystnad så länge utan att ens få ett livstecken gör mig förbryllad. En månad är för mig lång tid när jag inte vet vad som händer måste han väl förstå? Har någon annan varit med om liknande sätt att agera på? Jag vill ju inte vara för tjatig men kan man inte begära att ändå få ett enda litet svar om vad som händer efter den här tiden och är ju trots allt en orolig flickvän som inte fungerar i vardagen med all oro. orolig

Älskar er morsan o farsan, ni är bäst!

nr 4 2009

Det här är Cancerfonden

Sätt att hjälpa till

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå visionen finansierar Cancerfonden svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör framsteg och leder till att fler liv kan räddas. Men Cancerfonden ska också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Aktiegåva Ägare av börsnoterade aktier kan skattefritt skänka utdelningen från sina aktier till Cancerfonden. En förutsättning är att man skänker utdelningen före bolagsstämman. Normalt beskattas utdelningen med 30 procent.

Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning.

Cancerfonden har inga statliga bidrag.

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas.

Drygt 9 000 kontakter via Informations- och stödlinjen.

Finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens.

Cirka 90 000 nya givare varje år.

Delar för 2010 ut 375 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Långsiktigt mål är att kunna dela ut cirka 400 miljoner kronor varje år.

30 huvudmän.

Läs mer: ca ncer f onden.s e

46 anställda.

Samlat in drygt 5 miljarder kronor och delat ut lika mycket till svensk cancerforskning.

Minnesgåva Med en minnesgåva till Cancerfonden kan minnet av en avliden vän eller släkting hedras. Närstående får en fin hälsning samtidigt som cancerforskningen får ett värdefullt stöd.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forsknings- och vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Månadsgivande Månadsgivande är ett sätt att kontinuerligt stödja Cancerfonden. Den månatliga gåvan skänks via autogiro från det bank- eller plusgirokonto som givaren väljer. Det regelbundna stödet hjälper till att planera insatserna för svensk cancerforskning på längre sikt.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av SFI, Stiftelsen för Insamlingskontroll. De kontrollerar att insamlade medel går till avsett ändamål. För 2008 gick 16 procent till insamlings- och administrations kostnader. Enligt SFIs regler får maximalt 25 procent gå till detta.

Siffror om cancer Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar som kännetecknas av onormal celldelning. Mer än 50 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste dödsorsaken före 75 års ålder. Kvinnor

Prostatacancer

8 870

Bröstcancer

7 049

Hudcancer

3 526

Hudcancer

2 980

Tjock- och ändtarmscancer

2 989

Tjock- och ändtarmscancer

2 884

Urinvägscancer

1 764

Lungcancer

1 576

Lungcancer

1 627

Livmoderkroppscancer

1 369

Källa: Cancer i siffror 2009

nr 4 2009

Gratulationsgåva Att skänka en gratulationsgåva till Cancerfonden är ett sätt att uppvakta vid födelsedagar eller andra högtidliga tillfällen. Ett gratulationskort med givarens personliga hälsning skickas till jubilaren. Stödmedlem Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor (100 kronor för ungdomar och pensionärer). Som stöd medlem får man fyra nummer per år av tidningen Rädda Livet som skriver om cancersjukdomar, forskningens framsteg och Cancerfondens verksamhet.

Hit går pengarna – hundratals forskare mot cancer

Män

Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden. Varje lott kostar 100 kronor och till vinsterna hör, förutom stödet till cancerforskningen, möjligheten att vinna en miljon kronor, presentcheckar på Coop och ICA med mera.

Spara i fonder Det går att stödja svensk cancerforskning samtidigt som man bygger upp ett sparkapital. I dag stöds Cancerfonden av Bancos Humanfond, SEB Cancerfonden och Skandia Cancerfonden. En procentsats av fondförmögenheten i dessa fonder skänks varje år till Cancerfonden. Testamente Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, värdeföremål, aktier, fondandelar, fastigheter med mera. Cancerfonden är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster och tar som testamentstagare ett aktivt ansvar för att testamentet verkställs på ett värdigt sätt och med respekt för allt det som testamentet omfattar.

Prenumerera

på Hälsa & Vetenskap.

Ny populärvetenskaplig tidning från Läkartidningen Förlag. Fyra nummer för endast 159 kr.

en tidning fr ån

✁ Ja, jag beställer en prenumeration på Hälsa & Vetenskap och betalar 159 kr inkl moms för fyra nummer.

Förnamn

Efternamn

RL0409

✗

FRANKERAS EJ LÄKARTIDNINGEN BETALAR PORTOT

LÄKARTIDNINGEN Svarspost

Adress

110 555 202

Postadress

110 26 STOCKHOLM

Det går också bra att mejla till prenumeration@halsavetenskap.se