Rädda Livet nr 3, 2014

HÄLSOSAM MAT. Vad vi stoppar i oss har betydelse. INTRESSEPOLITIK. Vart femte barn i 10-årsåldern är överviktigt. PROSTATACANCER. Skönt besked för Ralf Edström.

NUMMER TRE 2014

TARMCANCER

Ta symtomen på allvar och kolla i tid!

BRÖSTCANCER

Avstängda äggstockar kan bevaka fertiliteten TOBAK

”Sverige ligger efter” säger tobaksforskare

SLÅSS MOT CANCERN I dag sover tumören i Pamelas hjärna

”Hur många går runt med en PICC-line i onödan?

YVONNE BRANDBERG, PSYKOLOG

INNEHÅLL

48

46

21

NUMMER 3 2014

21 SEX VECKORS VÄNTAN

4 SYLWA FIRAR SIN SEGER

25 INOPERABEL HJÄRNTUMÖR

Ger inte upp trots 22 år med cancer

I dag sover tumören och behandlingen ställs in

9 ARVET HAR STOR BETYDELSE

28 KLOKA MATVANOR

Studie om tre vanliga cancerformer

God kost hjälper kroppen att skydda sig mot cancer

11 TEMA TARMCANCER

42 BRÖSTCANCER

Ser små tumörer vid tarmröntgen

Passerar som en parentes eller förändrar livet

16 TARMKIRURGENS FÖRSLAG

46 DONATION

En koloskopi i 60-årspresent

En Mercedes för miljoner

Långa dagar innan behandlingen startar

Det här är den bästa placering jag kan göra. Mångmiljongivaren, sidan 46 2 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

Det hänger på dig och mig Vi lever allt längre och allt fler av oss kommer

I VARJE NUMMER: Aktuellt 8 Personligt 35 Psykologens spalt 39 Andrum 40 Om Cancerfonden 51

REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson marita.onneby@ cancerfonden.se FORM OCH LAYOUT The Factory of Design KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan ANSVARIG UTGIVARE Stefan Bergh

Att många cancerformer har stark koppling

till kostvanor, fysisk aktivitet och övervikt är känt. Att välja en fiberrik kost med mycket grönsaker och frukt, fågel och fisk, men måttligt med rött kött, charkuterier, socker och salt är grundläggande råd för en minskad cancerrisk. Det råder också enighet kring att fysisk aktivitet positivt påverkar så gott som alla processer i kroppen.

Temat om vår kost hittar du på sidorna 28–34.

Rosa Bandet-kampanjen sparkar snart igång.

Den 8 oktober kan du ta en lunchpromenad, något som kan bli en god vana för resten av ditt liv! Ladda ner appen!

Köp de rosa produkterna som Cancerfondens sponsorer erbjuder; de kan inbringa miljoner till svensk cancerforskning!

Och läs gärna om en enastående donation på sidan 46! Den är röd!

TEKNISK PRODUKTION V-TAB Vimmerby AB Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper.

OMSLAGSFOTO Peter Jönsson/ToppHälsa RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancer­fonden, den enskilt största

finan­siären av svensk cancerforskning.

Pris för enstaka exemplar 45 kr, inkl porto.

CANCERFONDEN är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning.

CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm

KARL GABOR

16

att sluta våra liv med en cancerdiagnos. En rapport från Världshälsoorganisationen, who, visade nyligen att antalet cancerfall kommer att öka med 70 procent de närmaste 20 åren.

En något mer positiv tanke är att ungefär en tredjedel av alla cancerdiagnoser är orsakade av faktorer som går att påverka i vår vardag. Så mycket hänger på dig och mig! Vi har ett fritt val att påverka vår framtid!

Allmänhetens kunskaper om sambandet mellan cancer och fysisk aktivitet, stillasittande och kost är i dag relativt låga, medan forskningsunderlagen blir allt tydligare. Det nyttiga i en halvtimmes motion varje dag har vi talat om i Rädda Livet nr 2 2013. En nyligen publicerad studie lyfter sambandet mellan inaktivitet och cancer i tjocktarm och livmoder. Tarmcancer är ett tema i detta nummer.

Marita Önneby Eliasson Redaktör Rädda Livet

Telefon 020-59 59 59 Fax 08-677 10 01 Besöksadress David Bagares gata 5 Webbplats cancerfonden.se VILL DU BLI STÖDMEDLEM? Avgiften är 200 kr/år.

Anmäl via telefon 020-59 59 59.

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Ring Cancerfonden 020-59 59 59.

FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informa­tionsoch stödlinje telefon 020-59 59 59 mån–fre 9–13 infostodlinjen@ cancerfonden.se

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 3

– Visst har jag en del biverkningar av medicinerna, men jag är oerhört tacksam över att vara kvar i livet, säger Sylwa Johansson.

4 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

I augusti fyllde hon 56 år. Ingen stor bemärkelsedag för de flesta, men för någon som har haft cancer i 22 år är varje födelsedag en seger.

– Det handlar om att inte ge upp, att klara av en sak i taget, säger Sylwa Johansson, som lever ett bra liv trots spridd bröstcancer.

TEXT EVELYN PESIKAN FOTO MAGNUS GOTANDER

seger SYLWA FIRAR SIN

Våren 1992 var Sylwa Johansson en fullt upptagen ung mamma till en 7-årig dotter och en 14-årig son.

Hon arbetade heltid på sj och bodde tillsammans med maken Peter i samma hus som nu i Landvetter utanför Göteborg. Den knöl hon en dag upptäckte i vänster bröst skulle komma att förändra livet helt.

– Jag kunde inte tro att det var något farligt, inte i min ålder, men min man övertalade mig att gå till doktorn. Eftersom jag inte var orolig gick jag dit själv. Efter mammografi och biopsi kom doktorn in och meddelade kort att jag hade bröstcancer. Sedan gick han snabbt ut ur rummet.

Maken Peter fick kasta sig från jobbet för att plocka upp Sylwa från gräsmattan utanför Mölndals sjukhus där hon låg och storgrät. Att ingen på NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 5

BRÖSTCANCER En överlevare

sjukhuset frågade hur hon mådde har hon aldrig glömt.

– Jag har sedan dess aldrig gått på en under­ sökning utan honom.

Det betyder att Peter har fått delta i åtskilliga läkarbesök de senaste 22 åren.

Efter en första operation där man bara tog bort

en tårtbit av bröstet, trots att cancern hade spridit sig till lymfsystemet, blev hon efter fem år frisk­ förklarad.

– Mitt första återfall kom 1998, en liten knöl i operationsärret. Innan jag var färdigbehandlad upptäcktes ännu en tumör och då togs hela bröstet bort.

Efter många turer med nya återfall och nya behandlingar gjorde hon en bröstrekonstruktion i början av 2000-talet.

– Den är jag fortfarande väldigt nöjd med, men bara två år efteråt började jag få nya, hittills okända, besvär, berättar hon. Jag trodde att jag

Det är alltid lika ängsligt inför undersökning­ arna, men hittills har ju allt gått bra. hade fått gallsten, men det visade sig vara en tumör i levern.

Där kände den hittills obotligt optimistiska

Sylwa, som vid det laget hade kämpat sig igenom 12 år med återkommande cancer, att slutet nog var nära.

– Då höll jag för första gången på att knäckas, men det visade sig ganska snabbt att behandlingen var mycket effektiv. Tumören försvann och jag har bara lite ärrbildning kvar på levern i dag.

Men den nya cancersjukdomen innebar att hon måste fortsätta behandlingen med cytostatika och antiöstrogen.

– Jag behandlas var sjätte månad och går på röntgen varje kvartal. Det är alltid lika ängsligt inför undersökningarna, men hittills har ju allt gått bra. Min onkolog har varit en riktig klippa under alla år. Visst har jag en del biverkningar av medicinerna, men jag är oerhört tacksam över att vara kvar i livet, säger Sylwa, som numera också är farmor.

– Jag som trodde att jag aldrig skulle få uppleva min dotters skolavslutning är oändligt glad över alla år jag har fått till skänks. Alla födelsedagar jag får fira är ren bonus, säger Sylwa Johansson.

6 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

– Jag trodde att jag hade fått gallsten, men det visade sig vara en tumör i levern, säger Sylwa Johansson som har en 22-årig cancerhistoria.

kontakt Vänd dig till Cancerfondens informations- och stödlinje med dina frågor och funderingar kring cancer på telefon 020-59 59 59 vardagar mellan klockan 9 och 13. Samtalet är kostnadsfritt.

Det går också bra att mejla till infostodlinjen@cancerfonden.se eller skicka ett brev till Cancerfondens informations- och stödlinje, 101 55 Stockholm.

Här hittar du din närmaste lokalförening: www.bro.org.se

INTRESSEPOLITIK Mer idrott i skolan

Vart femte barn i 10-årsåldern är överviktigt. Alltmer forskning har visat att fetma och brist på motion ökar risken för cancer. Hur stoppar vi den negativa trenden?

Förebygg cancer med fler idrottstimmar i skolan Vanor skapas tidigt i livet och följer oss under uppväxten. Föräldrar är visserligen barnens viktigaste förebilder, men samhället bär ett stort ansvar för att ge alla barn och unga goda förutsättningar för en bra hälsa. Och skolan spelar en avgörande roll. Alla barn har inte tillgång till fritidsaktiviteter utanför skolan och det gör skillnad för barnens framtida hälsa hur mycket idrott och motion de får under skoltiden.

Det var därför ett glädjande besked att regeringen i mitten av augusti kom med förslaget att öka antalet undervisningstimmar i grundskolan i ämnet idrott och hälsa från dagens 500 till 600. Det är en ökning med 20 procent och innebär det högsta antalet timmar i ämnet någonsin.

Fler idrottstimmar i grundsko-

lan garanterar att alla barn och unga får tillgång till mer idrott och motion, och därmed chans till goda motionsvanor tidigt i livet. Det leder inte bara till bättre hälsa utan förbättrar även skolarbetets resultat.

Att barnen får vara fysiskt aktiva så stor del av dessa timmar som möjligt är av största vikt, så inte tid spills på teori eller andra icke fysiska aktiviteter.

Men det är inte bara i skolan det behövs insatser för att förbättra befolkningens motionsvanor.

Allmänhetens kunskap om sambandet mellan

motionsvanor och risken för cancer är i dag relativt låg. Det behövs informationsinsatser och god sam­ hälls­planering för att göra fysisk aktivitet till ett enkelt och naturligt val. Exempelvis genom att upp­muntra till spontanidrott i bostadsområden och på skolgårdar, och till fysisk aktivitet som transport­alternativ genom bra cykel- och promenad­möjligheter.

För att på lång sikt arbeta hållbart och genomgripande med allmänhetens hälsa är det angeläget att ta fram en nationell folkhälsostrategi för goda levnadsvanor. Där ska det framgå hur samhällets insatser för icke smittsamma sjukdomar, som cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom med flera, kan förebyggas. En strategi som kan vara ramverket för hur samhället, jämte fler idrottstimmar i skolan, bidrar till att förebygga cancer samt förbättra barns och ungdomars hälsa.

Thérèse Kärrman Intressepolitiskt sakkunnig Cancerfonden NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 7

AKTUELLT Nytt och kort

Läsning

KRISTIAN GIDLUNDS ARTIKLAR GES UT SOM BOK Många har berörts av musikern och journalisten Kristian Gidlunds öde.

Han dog hösten 2013, endast 29 år gammal, i tarmcancer. Genom sitt sommar­program och sin medverkan i tv-programmet Jills veranda fick en stor publik möta den kloke, unge mannen.

En bok av honom kom ut medan han levde, I kroppen min – resan mot livets slut och alltings början, baserad på den blogg han skrev under sjukdoms­ tiden. Efter hans död kom I kroppen min – vägsjäl.

Nu kommer en tredje bok av Kristian Gidlund – Mot monsunens hjärta, Forum förlag, som är en samling av hans reportage och intervjuer.

KÄLLA: WWW.FORUM.SE

8 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

55 000 65 % personer per år får en cancer­ diagnos.

procent av dem som drabbas av cancer lever tio år efter diagnos.

Mätt på bönor Bönor, särskilt kik­ ärtor, är stadig mat, som gör att vi känner oss mätta länge.

De påverkar också blodsockerkurvan positivt upp till ett halvt dygn efter en måltid – här är det de bruna bönorna som är bäst. Forskare vid Lunds universitet har studerat bönornas positiva effekter: – Att kunna reglera aptiten så långt efter intag kan ha stor betydelse för energi­intaget och därmed förhindra uppkomst av övervikt och fetma. Dessutom har bönor både lågt glykemiskt index och är rika på kostfiber, vilket gör dem extra hälsosamma. De innehåller även andra

Läs mer om hälsosam kost i temat på sidan 28.

ämnen som kan främja hälsan, exempelvis polyfenoler (antioxidanter), säger Anne Nilsson, forskare i tillämpad näringslära vid Lunds Tekniska Högskola.

KÄLLA: LUNDS UNIVERSITET, WWW.LU.SE

Anne Nilsson

Många ben små Våra fötter har en komplicerad uppbyggnad. I foten finns 26 små ben. Har du gått barfota mycket i sommar har du gjort dina fötter en stor tjänst, det är nyttigt både för balans och spänst

SKONSAM STRÅLBEHANDLING Strålning är en effektiv be­ handling av många cancer­ former. Många människor lever i dag många år efter avslutad behandling. Det gör att det är extra viktigt att vitala organ inte skadas vid strålningen.

Projektet Skonsam strål­

och för att träna upp de tusentals nerv­ändar som finns i fotsulorna.

Det blir många olika signaler upp till hjärnan när du går i gräs, på sand, småsten och släta klippor!

behandling, som leds av personal vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, syftar till att ge en individanpassad cancerbehandling som är skonsammare för patienten. Genom att stråla tumörer med hög precision minskar man risken för skador på omkringliggande organ.

KÄLLA: VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING

Ring Röda telefonen Blod i urinen hos män kan vara ett symtom på urinblåse­ cancer. Detta är den femte vanligaste cancerformen i västvärlden och drabbar oftast män över 50 år.

Om du får en tidig diagnos är prognosen god, men många hamnar tyvärr fel i vården. Därför har Röda telefonen lanserats, ett projekt vid Regionalt cancer­centrum syd.

Patienter som hör till Skånes Universitetssjukhus kan ringa 040-33 18 27 varje vardagsförmiddag och får då direkt prata med en urologsköterska som bokar tid för röntgen, cellprovtagning och undersökning av urinblåsan.

– Detta är bra för patienten, säger urolog Fredrik Liedberg, initiativ­ tagare till Röda telefonen, inte bara för att det går snabbare att få tid till utredning, utan även av hälso­ ekonomiska skäl.

Sedan projektet startade har sex fall av urinblåsecancer diagnostiserats hos de drygt 20 personer som ringt in.

KÄLLA: REGIONALT CANCERCENTRUM SYD,

FÖRSTA VACCINET FÖR KVINNOR OCH MÄN Vaccinet Gardasil har hittills getts till flickor för att förhindra livmoderhals­ cancer. Nu har det godkänts av EU-kommissionen som verksamt även för att förebygga analcancer hos både

”I Sverige röker 30 procent av flickorna i gymnasiet – dubbelt så många som i Kanada.”

David Hammond

Naturens läkande kraft i trädgårdsmiljön är rofylldhet, natur, utsikt, tillflykt och rymd. Dessa kvalitets­ kriterier kan komma att ingå i kommande certifieringar av rehabträdgårdar.

Att vi mår bra av att vistas i natu­ ren är känt sedan länge. Begreppet ”naturunderstödd rehabilitering” har lanserats i Rehabiliteringsträd­ gården vid Sveriges Lantbruks­ universitet (SLU) i Alnarp.

Trädgården anlades 2002, och i samarbete med sjukvården i Region Skåne får bland andra stroke- och utbrändhetspatienter tillbringa en period i Alnarp.

En viktig faktor i rehabiliteringen är ”social tystnad”, att deltagarna får vara ensamma i mötet med naturen.

Anna Maria Pálsdóttir från Sveriges Lantbruksuniversitet har nu i en avhandling visat att de viktigaste kvaliteterna

KÄLLA: WWW.SLU.SE

JENNY SVENNÅS-GILLNER, SLU

440 000

I dag lever cirka 440 000 personer som har eller har haft en cancer­sjukdom.

Avstängda äggstockar kan bevara fertiliteten Unga kvinnor som får bröstcancer och behandlas med cytostatika hamnar i ett för tidigt klimakterium och mister förmågan att få barn.

Men nu visar nya studier att fertiliteten kan bevaras om man ”stänger av” äggstockarna med läkemedel för hormon­ behandling, så kallade GnRH-analoger.

kvinnor och män. Gardasil är det första vaccinet som visat sig dubbelt verksamt.

KÄLLA: WWW.ONKOLOGIISVERIGE.SE

MINNS DU? Vår hjärna är ett imponerande organ som kan lagra mängder av information. En vuxen persons hjärna inne-

Studierna om äggstocksbevarande presenterades vid den stora årliga cancer­ läkarkonferensen Asco i Chicago.

– Superintressanta resultat. Jag tror att studierna kan ändra klinisk rutin i Sverige ganska snabbt, säger Jonas Bergh, professor i onkologi vid Karolinska Institutet och ordförande i Svenska bröstcancergruppen.

håller drygt 100 miljarder celler och väger 1,0 – 1,5 kilo. Vi får 1 400 nya nervceller i hjärnan varje dag – hela livet. Ändå glömmer vi namn,

KÄLLA: WWW.DAGENSMEDICIN.SE

filmtitlar och kanske till och med nycklarna i dörren …

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 9

640

muskler har vi i kroppen. De minsta sitter i örat. Den största enskilda muskeln sitter vi på.

Färre farliga ftalater Ftalater, mjukgörare, är ämnen som används framför allt i PVC-plast.

De finns i golv, våtrums­ tapeter, medicinsk utrust­ ning, leksaker med mera.

Användningen är regle­ rad, särskilt i leksaker.

Ftalater anses vara hormonstörande, och kan även störa fortplantningen.

Kemikalie­­inspektionen, KemI, har nu på regeringens uppdrag undersökt vilka ftalater som fortfarande används i Sverige. Glädjande nog visar KemI:s undersökning att man i Sverige och övriga eu har bytt ut de giftigaste ftalaterna mot mindre farliga ämnen.

Från och med februari 2015 kommer det att krävas speciella tillstånd för att få använda de farligaste ftalaterna.

Siri i byggartagen.

KÄLLA: WWW.KEMI.SE

VIKTIGT MED GODA MELLANMÅL Patienterna vid onkologiska kliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå har fått extra goda och näringsrika mellanmål.

Mellan­målen ingick i ett projekt för att undersöka om de kunde förbättra matlusten och aptiten hos cancersjuka.

– Våra patienter har ofta

svårt att äta tillräckligt och därför är mellanmålen otroligt viktiga, säger Stina Selberg, dietist.

Patienterna har bland annat serverats energidrinkar, marängsviss, ris à la Malta och en persikodryck gjord på mjölk, gräddglass, persikohalvor och hallonsylt. Till den serverades smörgås-

10 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

snittar med olika pålägg.

Allt hade milda smaker, eftersom patienterna ofta är känsliga för starka smaker.

Mellanmålen blev väldigt populära, och på kliniken har man nu också utökat sortimentet av smårätter och näringsdrycker.

KÄLLA: VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING

CECILIA FRANSSON/HÖGSKOLAN I SKÖVDE

AKTUELLT Nytt och kort

– Vi har tagit fram en planta som lagrar arsenik i sina rötter, säger Noor Nahar, doktorand i molekylärbiologi vid Högskolan i Skövde.

ARSENIK I NYA RÖTTER Arsenik är ett av de giftigaste ämnena på jorden, och det finns överallt i naturen. Arsenik finns i förorenat vatten eller i marken där det kan sugas upp av odlade växter. Därigenom kan männi­ skor som exponeras för arsenik få sjukdomar som exempelvis cancer, diabetes och olika hudsjukdomar.

Arsenik har också använts i byggnadsmaterial, isolerings­ material med mera, där det också orsakat svåra sjukdomar för många som arbetat med materialen.

Nu har forskare i molekylär­ biologi vid Högskolan i Skövde tagit fram en helt ny typ av tobaksplanta som kan suga upp och lagra arsenik i rötterna. Då sprids inte arseniken till resten av växten, som kan användas utan fara.

Nästa steg är att få fram nya ris- och vetesorter som lagrar arsenik i rötterna. Med arsenikfria grödor kan man rädda många människoliv.

KÄLLA: HÖGSKOLAN I SKÖVDE

Att tidig upptäckt av tarmcancer räddar liv vet man sedan länge. Problemet är att symtomen ofta uppträder först i ett sent skede av sjukdomen. En metod för att upptäcka även små tumörer i god tid är via allmän screening med avföringsprov och/eller koloskopi, tarmröntgen.

Blod i avföringen?

Redan 2003 antog eu en rekommendation att införa tarmcancerscreening, men först i år införs det i en större skala i Sverige.

Sedan mitten av februari ingår 200 000 personer i Värmland, Skåne och Västra Götaland mellan 59 och 62 år i den nationella multicenterstudien screesco (Screening of Swedish colons), som genomförs i samarbete med 35 sjukhus i 18 landsting.

Syftet är att undersöka vilken screeningmetod som är bäst för att förebygga och upptäcka tjock- och ändtarmscancer. Den omfattande studien, som ska

pågå i 15 år, blir också ett sätt att kvalitetssäkra kolo­ skopiverksamheten hos de olika enheter som deltar.

– Den ses också som ett viktigt förberedande steg mot ett eventuellt införande av allmän tarmcancer­ screening i hela landet, säger professor Rolf Hultcrantz, Karolinska Institutet, som leder studien via Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro.

Landstingen i Stockholm och Gotland erbjuder

sedan sex år gratis screening med avföringsprov för alla personer mellan 60 och 69 år.

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 11

TEMA Tarmcancer

En tvåbarnsfar som alltid varit fysiskt aktiv räknar inte med att vid 38 års ålder få diagnosen koloncancer.

– Det fanns inte i min sinnevärld, säger Johan Viktorsson, som efter tre års fight mot sjukdomen har fått positiva besked.

TEXT EVELYN PESIKAN FOTO KARL GABOR

Kroppen var

inställd på strid Blod och slem i avföringen, trötthet och allmänt konstiga magbesvär. Typiska symtom på stressutlöst magkatarr trodde både Johan Viktorsson, verksamhets­ utvecklare i Stockholm, och den hus­ läkare han uppsökte hösten 2010.

Men trots Lozec fortsatte besvären. Av en slump läste Johan om sina symtom i dagstidningen.

– Jag gick till en annan vårdcentral och bad dem uttryckligen säkerställa att jag inte hade tarmcancer. De var skeptiska, men skickade mig till koloskopi.

Johan hade bett om att få direkta och

tydliga besked och han kände redan vid undersökningen att stämningen i rummet förändrades från ena sekunden till den andra.

– Jag fick beskedet att de misstänkte en tumör och efter biopsi stod det klart att det var cancer. Eftersom jag var förberedd på diagnosen var jag samlad, men chockad. Hela min kropp var från och med det ögonblicket inställd på strid och jag förstod att det handlade om att vinna eller försvinna, säger Johan vars mentala styrka prövades av flera motgångar under behandlingen.

12 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

På grund av metastaser i levern fick han

När man får så­ dana här besked blir livet verkligen på riktigt. Jag be­ stämde mig för att vad som än hände skulle jag försöka gå mitt öde till mötes med öppna ögon och rak rygg.

– När man får sådana här besked blir livet verkligen på riktigt. Jag bestämde mig för att vad som än hände skulle jag försöka gå mitt öde till mötes med öppna ögon och rak rygg och jag har verkligen haft ett otroligt bra stöd av min fru.

genomgå fem olika operationer förutom strålning och cytostatikabehandling.

– Jag har all respekt för den svenska sjukvården. Man är skicklig på allt som rör det fysiska och tekniska, och den organisatoriska processen tuffade på. Jag fick även en kontaktsjuksköterska och det är en extremt viktig person när man är sjuk.

För sina barns skull, i dag 3 och 7 år gamla, tackade han även ja till samtals­ terapi tillsammans med hustrun.

– Jag ville ha all hjälp som fanns och tackade ja till allt. Mitt mål var att bli frisk och jag ville göra precis allt jag kunde, betonar han med eftertryck.

I mars förra året fick han äntligen det

första positiva beskedet från sin läkare.

Inga fler metastaser i levern.

– Jag surfar på den vågen nu, men har nog mentalt åldrats tio år under sjukdomstiden. Samtidigt är jag tacksam över dessa erfarenheter. Jag är bara 41 år men har fått nya, djupa insikter om vad som är det viktiga i livet.

Förra året gav Johan ut boken Koltrastens år (Ordberoende Förlag) där han berättar om sina upplevelser.

– Jag ville ha all hjälp som fanns och tackade ja till allt, säger Johan Viktorsson.

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 13

TEMA Tarmcancer

fakta TJOCKTARMSCANCER

Den vällingliknande vätskan förs sedan vidare till tjock­tarmen. I tjocktarmens väggar finns muskulatur som bearbetar tarminnehållet.

Det mesta av vätskan sugs upp och det som återstår förs vidare till ändtarmen som avföring.

I tjocktarmen finns också flera kilo nyttiga bakterier med bland annat förmåga att bilda vitaminer.

SYMTOM Det vanligaste symtomet vid tjocktarmscancer är blod i avföringen. Långsam blödning i tjocktarmen märks inte alltid men kan medföra blodbrist, anemi. Omväxlande hård och lös avföring, slembildning och obestämda obehagskänslor i buken är några symtom, däremot är det sällsynt med kraftiga buksmärtor i tidigt skede av sjukdomen.

Dålig aptit, trötthet och viktminskning kan också förekomma i senare skeden av sjukdomen.

I drygt 20 procent av fallen ger tjocktarmscancer akuta besvär, till exempel i form av tarmvred.

DIAGNOSTIK Tjocktarmen undersöks med koloskopi, ett långt, böjligt 14 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

instrument med video­ kamera i änden.

Instrumentet förs upp via ändtarmen och gör det möjligt att inspektera tarmen och att ta vävnadsprov från misstänkta förändringar, till exempel polyper, som också kan avlägsnas. Lung­röntgen eller datortomografi av bröst­korgen samt dator­ tomografi av buken görs för att ta reda på sjukdomens utbredning. I 90–95 procent av fallen är tumören av typen körtelcancer, adenocarcinom.

BEHANDLING Operation är förstahandsval och innebär att tarm­ delen där tumören finns tas bort med bred marginal.

Tarm­ändarna sys ihop och vanligtvis behövs inte någon stomi, det vill säga ”påse på magen”. I vissa fall får patienten cytostatikabehandling efter operationen, då för att minska risken för återfall.

Om sjukdomen enbart spridit sig till levern kan man under vissa förutsättningar operera bort den del av levern där dottertumörerna sitter. Man är i dag mycket mer aktiv i behandlingen av levermetastaser än för bara några år sedan.

Vid avancerad sjukdom med ett större antal meta­ staser och/eller metastaser i flera organ syftar behandling till att bromsa upp sjukdoms­utvecklingen och lindra symtomen.

Patienten opereras då inte utan kan behandlas med cytostatika och strålbehandling. I vissa fall används så kallade målsökande läkemedel, till exempel läkemedel

som hämmar nybildningen av blodkärl. De kombineras ofta med cytostatikabehandling.

Akuta, livshotande besvär från en tjocktarmscancer opereras utan dröjsmål.

PROGNOS Tjocktarmscancer som upptäcks tidigt kan ofta botas helt. Däremot är prognosen sämre om cancern har hunnit sprida sig utanför tarmväggen innan operation kan ske. Den relativa 10-årsöverlevnaden är cirka 60 procent för hela gruppen patienter diagnostiserade med tjocktarmscancer.

ILLUSTRATION ANDREAS OLOFSSON

Tjocktarmen, som även kallas kolon, är cirka en och en halv meter lång och en del av matspjälk­ ningskanalen. Magsäcken bearbetar maten till en vällingliknande vätska och tömmer den i tunn­ tarmen som tar upp det mesta av näringsämnena.

ORSAKER OCH RISKFAKTORER Förekomsten av tjocktarmscancer har kopplats till högt intag av fet och fiberfattig mat samt rött kött. Även rökning och alkohol ökar risken för cancer i tjocktarmen.

Fysisk aktivitet har en skyddande effekt, medan det däremot finns ett tydligt samband mellan övervikt och högre risk för tjocktarmscancer. Det råder viss oklarhet beträffande nyttan av vitaminpreparat, till exempel folsyra och kalcium.

Personer med inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom har ökad risk att drabbas av tjocktarmscancer.

Tjocktarmscancer utvecklas i 90–95 procent av fallen från polyper i tarmväggen. Ärftliga faktorer, som gör att ett stort antal polyper bildas, är bakomliggande orsak till mellan 3 och 15 procent av alla fall.

KÄLLA: CANCER I SIFFROR 2013

Tjocktarmen börjar vid blindtarmen och slutar vid övergången till ändtarmen.

Den är cirka en och en halv meter hos vuxna.

Statistik 2011 Antal diagnosti- 2 081 2 102 serade fall Andel av alla 6,9 7,6 cancerfall Insjuknande per 44,2 44,3 100 000 Prevalens 6 585 6 901 – 5 år Prevalens 13 587 16 556 – total Relativ 5-års­ 66,8 64,1 överlevnad (%) Relativ 10-års­ 57,9 62,3 överlevnad Antal dödsfall 870 981

fakta ÄNDTARMSCANCER

ILLUSTRATION ANDREAS OLOFSSON

Cancer i ändtarmen, rektalcancer, är vanligare bland män än bland kvin­ nor i Sverige.

Ändtarmen är den sista delen av matspjälkningskanalen och avslutas med ändtarmsöppningen, anus.

Statistik 2011 Antal diagnostiserade fall Andel av alla cancerfall Insjuknande per 100 000 Prevalens – 5 år Prevalens – total Relativ 5-års­ överlevnad (%) Relativ 10-års­ överlevnad Antal dödsfall

Sjukdomen är relativt ovanlig före 50 års ålder, drygt 100 fall årligen. En till två personer av 100 riskerar att få diagnosen före 75 års ålder. Ändtarmen, rektum, fylls på fortlöpande med tarm­ innehåll från tjocktarmen.

Vid en viss fyllnad uppstår trängningar att tömma tarmen. Avföringen från änd­tarmen drivs ut via analkanalen som mynnar ut i ändtarmsöppningen, anus.

Anus hålls sluten av två ringmuskler, den inre och yttre sfinktern. Den inre sfinktern består av glatt muskulatur och kan inte styras av viljan utan öppnas automatiskt då tömnings­behov uppkommer. Den yttre sfinktern är uppbyggd av tvärstrimmig muskulatur och kan öppnas viljemässigt vid behov av att tömma tarmen.

SYMTOM

1 158

821

3,9

3,0

24,6

17,3

3 964

2 845

8 549

7 297

62,9

64,2

De vanligaste symtomen är blod i avföringen och ändrade avföringsvanor. Ibland kan den som insjuknar känna en knöl i nedre delen av ändtarmen och även ha ont, speciellt vid avföringsbehov.

Smärta och övriga symtom kan även bero på hemorrojder som är mycket vanligare än ändtarms­cancer. Hemorrojder kan även förekomma parallellt med ändtarms­ cancern.

53,9

58,0

DIAGNOSTIK

469

336

En stor del av tumörerna i ändtarmen kan läkaren känna med fingret, vid så kallad

rektal palpation. En sådan undersökning utförs alltid vid symtom på sjukdom i ändtarmen. Vidare görs en rektoskopi, då ett kort instrument med optik i änden förs in via anus. Det är då möjligt att inspektera ändtarmen och att ta vävnadsprov från misstänkta förändringar, till exempel polyper. Vävnadsproverna analyseras sedan i mikroskop.

För att ta reda på hur utbredd sjukdomen är görs också koloskopi (undersökning av tjocktarmen), lungröntgen eller dator­ tomografi av bröstkorgen, datortomogrfi av buken samt magnetkameraundersökning av bäckenet.

BEHANDLING Behandlingen av ändtarmscancer varierar beroende på sjukdomens utbredning.

För en grupp patienter är operation enda behandlingen, för en annan grupp kombineras operationen med strålbehandling och för en tredje grupp kombineras operationen med både strålbehandling och cyto­ statikabehandling, så kallad radiokemoterapi.

De kirurgiska teknikerna förfinas hela tiden, vilket gör att endast en mindre andel av patienterna med ändtarmscancer behöver få permanent stomi, så kallad ”påse på magen”. En operationsteknik kallad total mesorektal excision, TME, har betydligt minskat risken för återfall. TME-metoden ska utföras av en special­ utbildad kirurg.

Om strålbehandling är aktuell ges den i regel innan

operation, antingen varje dag under en vecka, eller mer omfattande dagligen under fem till sex veckor. Om strålbehandling i kombi­nation med cytostatika är aktuell ges även de behandlingarna innan operation.

Vissa patienter får även cytostatika efter operation, i syfte att minska risken för återfall. Ibland används så kallade målsökande läkemedel, till exempel läkemedel som hämmar nybildning av blodkärl. De kombineras då med cytostatikabehandling.

PROGNOS Under de senaste årtiondena har prognosen förbättrats, tack vare bättre diagnostiska metoder och bättre behandlingsmetoder. På 30 år, det vill säga sedan tidigt 1980tal, har den relativa 10-års­ överlevnaden ökat med cirka 20 procentenheter för både män och kvinnor.

ORSAKER OCH RISKFAKTORER Riskfaktorerna för ändtarmscancer är inte helt klarlagda, men är till stor del desamma som för tjocktarmscancer.

Förekomsten av ändtarmscancer har kopplats till högt intag av fet och fiberfattig mat samt rött kött. Även rökning, alkohol och övervikt ökar cancerrisken i ändtarmen.

Det råder viss oklarhet beträffande nyttan av vitaminpreparat, till exempel folsyra och kalcium. Ärftliga faktorer, som till exempel gör att ett stort antal polyper bildas, har betydelse för sjukdomens uppkomst i vissa fall.

KÄLLA: CANCER I SIFFROR 2013

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 15

TEMA Tarmcancer

16 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

EN KOLOSKOPI

i 60-årspresent Ordet nestor klär professor Lars Påhlman, världsberömd tarmcancerkirurg och forskare i Uppsala, mycket väl.

Han har ägnat 35 år åt att utveckla svensk tarmkirurgi och många anser att de goda resultaten till stor del är hans förtjänst. Att han sedan tre år själv lever med spridd prostatacancer tar han med upphöjt lugn.

TEXT EVELYN PESIKAN FOTO JEANETTE HÄGGLUND

Antalet fall av tarmcancer ökar i Sverige, men överlevnaden har förbättrats kraftigt inom både kolon- och rektalcancer. Det mest sensationella är att antalet lokala återfall i rektalcancer (ändtarmscancer) har minskat från 35–50 procent, det vill säga nästan varannan patient, till under 5 procent.

– Detta är helt fantastiska data, inte minst eftersom rektalcancer tidigare hade en något sämre prognos än koloncancer. Sverige är världsbäst, men ändå inte bra. Vi har till exempel fortfarande en skrämmande dålig logistik när det gäller väntetider för behandling, säger Lars Påhlman, 68 år, som numera är pensionär, men fortsätter att forska.

Tillsammans med parhästen, onkologen och professorn Bengt Glimelius, som han träffade efter att lärt sig operera i Falun och kom till Akademiska sjukhuset i Uppsala för att fortsätta sin kirurgkarriär som bland annat innebar en doktorsavhandling. Därefter har han ägnat hela sitt yrkesliv åt att utveckla och forska kring tarmkirurgi.

– De främsta orsakerna till att vi kan uppvisa så goda resultat i dag är att vi har lärt oss att operera på rätt sätt och att vi numera använder oss av pre­ operativ strålbehandling. Vårt kvalitetsregister har sannolikt bidragit väldigt mycket och förhoppningsvis kommer införandet av screening att förbättra resultaten ytterligare. Tidig upptäckt innebär små tumörer, och små tumörer ger en bättre prognos, konstaterar denne internationellt mycket respekterade professor som tycker att alla medborgare borde få en koloskopi i 60-årspresent. Och att det borde finnas ett körkort för skickliga tarmcancerkirurger.

För Lars Påhlman har sedan länge inte bara en

Tidig upptäckt innebär små tu­ mörer, och små tumörer ger en bättre prognos.

känd parhäst utan även en välkänd käpphäst.

– Det krävs skicklighet och erfarenhet för att bli en bra kirurg. Erfarenhet får man av att operera många patienter med samma sjukdom. Man blir inte specialist på tarmcancer om man opererar allt mellan himmel och jord, då späder man ut sin kunskap NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 17

Tre skilling banco-märken ingår i Lars Påhlmans Sverigesamling med vackra stämplar. Det gula saknas dock fortfarande!

i stället för att koncentrera och slipa den. Ovana kirurger på små sjukhus har sämre resultat, det ser vi i kvalitetsregistret, säger han och tillägger att han fortfarande är en stark förespråkare för att koncentrera specialistkirurgi till större centra.

– Stora enheter är mest effektiva, men även stora sjukhus som har ickespecialiserade kirurger uppvisar dåliga resultat.

Lars Påhlman uppskattar att han har utfört om­

kring 1 000 kolorektalcanceroperationer under sin långa karriär och han vågar knappt tänka på hur många timmar han brukade arbeta varje vecka.

– Jag hade helt enkelt inga arbetstider. Det är inte konstigt att inget av mina barn har valt samma bana som jag, konstaterar han insiktsfullt.

Förra året lade han dock skalpellen åt sidan för gott och han tycker att det känns förvånansvärt skönt att nu vara pensionär. Denne man som är känd för sitt humör och lite korta stubin har två otippat stillsamma favoritsysselsättningar som han nu äntligen har fått mer tid för – frimärken och blommor.

– Jag har en slags samlarmani, erkänner han.

Bland det roligaste jag vet är att tillsammans med min fru åka runt och fotografera blommor till vårt herbarium. Och min frimärkssamling är jag mycket stolt över.

var när jag fick tid för återbesök hos en för mig helt okänd läkare efter strålningen. Jag vet av egen erfarenhet att det alltid går att ordna så att patienten ska får träffa samma doktor hela tiden, så där bråkade jag litet.

Han har fortsatt att jobba som vanligt hela tiden efter diagnosen, rest jorden runt och föreläst samt berättat öppet om sin sjukdom.

Men den fridfulla tillvaron som pensionär grumlas – För mig var det självklart att välja principen något av att han sedan tre år lever med cancer. Två år ”busi­ness as usual”. Och i min bransch hade det före pensioneringen fick han diagnosen prostata­ aldrig gått att mörka att jag själv fått cancer. Visser­ cancer. ligen klämtar klockan, men jag är för stunden inte – Det låter kanske märkligt, men jag blev faktiskt alls döende. Före påsk fick jag det positiva beskedet överraskad. Jag hade inte en tanke på att mina höftatt mina metastaser i levern inte längre syns på besvär kunde bero på cancer utan gick till en ortoped röntgen så det finns ingen som helst anledning att i tron att det var artros. måla fan på väggen ännu. Man måste vara en realis– Jag fick diagnosen prostatacancer med spridning tisk optimist. till levern och skelettet en måndag, gick till jobbet Han poängterar att han inte precis tänker på sin som vanligt på tisdagen, men jag ska inte förneka cancer varje dag. Lars Påhlman har viktigare saker att beskedet tog hårt på mig och min familj, berättar att göra – som att med ett oändligt tålamod och målhan och tillägger att han är mycket nöjd med den medveten envishet via forskning och föreläsningar vård han har fått. fortsätta arbeta för att svensk tarmcancervård ska bli – Det enda jag reagerade på under sjukdoms­tiden ännu lite bättre.

18 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

KOLON? Kolon är latin med svensk stavning och betyder tjocktarm.

Rektum är samma gamla språk och svensk stavning för ändtarm.

Kolorektal­ cancer är alltså på ren svenska tjock- och ändtarmscancer.

Doktorns glädje blev en chock Hon hade haft olika magbesvär länge, men visste inte riktigt vad man letade efter på koloskopin. När doktorn mot slutet av undersökningen glatt utropade ”här är den, jag har hittat den!” blev Caroline Helmersson Olsson därför helt chockad.

TEXT EVELYN PESIKAN FOTO KARL GABOR

– Jag hade ingen aning om att han syftade på en tumör. Nog måste det finnas bättre sätt att ge en cancerdiagnos, säger hon.

Caroline Helmersson Olsson är 51 år

Jag fat­ tade inte alls vad han pra­ tade om och när han sade att det fanns en tumör i tarmen blev jag helt chockad.

och socialdemokratisk riksdagsledamot.

Hon har precis opererat bort den stomi hon fick efter den operation som gjordes förra året där en tumör på tjocktarmen togs bort.

Caroline hade en längre tid haft problem med magen, men tolkade det som utslag av stress.

– Jag var tvungen att springa på toa­ letten hela tiden och började undvika situationer som att stå i talarstolen, men att det skulle handla om en sjukdom föll mig inte riktigt in. Min inställning har tidigare alltid varit att kroppen bara är något som ska fungera hela tiden och jag hade nog ignorerat min hälsa ganska länge.

Besvären blev bara värre och värre med bland annat en akut blödning från tarmen. Efter att ha uteslutit gluten- och laktosintolerans blev hon skickad till en koloskopiundersökning av sin företagsläkare. En undersökning hon aldrig kommer att glömma.

– När jag fortfarande låg ned och var fullständigt försvarslös ropade han plötsligt: ”Jag har hittat den, här kan du se den. Vart vill du bli remitterad?” Jag fattade inte alls vad han pratade om och när han sade att det fanns en tumör i tarmen blev jag helt chockad. Jag svarade gråtande att jag bara ville gå hem.

Caroline Helmersson Olsson hade en längre tid haft problem med magen, men tolkade det som utslag av stress.

I dag säger Caroline att det möjligen var

ett försvar, ett undermedvetet strutsbeteende, som gjorde att hon inte hade tagit reda på mer om vad en koloskopi handlar om.

– Hur som helst var det ett urdåligt sätt att få reda på att man har cancer, anser Caroline som fortfarande är arg.

Hon fick dessutom vänta sex månader på att bli opererad. Från diagnosen i slutet av januari till augusti. Strålning och cyto­ statikabehandling inleddes i april.

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 19

TEMA Tarmcancer

– Innan jag till sist fick en bra kontaktsjuksköterska fick jag ringa runt och fixa med en massa själv. Allt före operationen tog oacceptabelt lång tid. När man vet att man har cancer brottas man ju med många svåra tankar. Allt man vill är att få bort sjukdomen ur kroppen så snabbt som möjligt.

Efter två inställda operationstider blev

hon så äntligen opererad och allt gick bra.

Allt man vill är att få bort sjukdomen ur kroppen så snabbt som möjligt.

– Jag fick en temporär stomi som nu har tagits bort. Under i stort sett hela sjukdomsperioden har jag arbetat som vanligt.

Det innebar att jag fick kämpa rätt hårt för att få strålningstider som passade mitt schema, men det gick.

Sedan kirurgen skrev ut henne med orden ”nu har du inte längre cancer” känns allt bra för Caroline som tycker att hon har lärt sig mycket av sin sjukdomsupplevelse som hon ibland betraktade som ett utdraget men nyttigt studiebesök.

– Jag är mycket tacksam över den svenska sjukvården, men det behövs mer

– Allt före operationen tog oacceptabelt lång tid, säger riskdagsledamoten Caroline Helmersson Olsson.

samordning och kanske också ett ändrat språkbruk. I stället för ordet kallelse kan man kanske säga inbjudan, föreslår hon.

Och en inbjudan kommer hon troligen snart att skicka ut själv, till vänner och bekanta, som nu äntligen ska få se henne dansa på bordet i samband med ett något uppskjutet 50-årsfirande.

Hur går undersökningen till?

För att ställa diagnosen tjock- elle­r änd­tarmscancer brukar läkaren börja med att känna på magen för att upp­ täcka ojämnheter eller onormala förhårdnader och knölar. Ändtarmen under­söks av läkaren som sticker in sitt finger in i analöppningen. I den första undersökningen ingår vanligen också blodprover som skickas till labo­ ratorium för analys. I allmänhet tas också ett avföringsprov för att se om det finns blod i avföringen. Det finns speciella tester för att undersöka detta.

Patienten brukar sedan oftast undersökas med tarmkikarundersökning (rektoskopi, sigmoideoskopi eller koloskopi). Före undersökningen får patienten tömma tarmen på all av­

20 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

föring. Med dessa undersökningar kan man oftast upptäcka även mycket små förändringar, till exempel små polyper.

Instrumenten förs in via analöppningen och används för att inspektera tarmens inre. Rektoskop är stelt och används vid undersökning av ändtarmen, medan sigmoideoskop och koloskop är böjliga och kan nå en tredjedel respektive hela tjocktarmen.

Genom rektoskopet, sigmoideo­skopet eller koloskopet kan läkaren inte bara undersöka tarmens innerväggar utan också ta ut små vävnads­prover från misstänkta delar av tar­men. Vävnadsproverna skickas till mikroskopisk analys för att se om det finns några cancerceller i dem.

Vill du läsa mer?

Vill du ha broschyrer om tjock- och ändtarms­ cancer?

Besök cancerfondens webbbutik: cancerfonden.se/webbutik Vill du få svar på dina frå­ gor?

ILCO, Riksförbundet för stomioch reservoaropererade är en ideell handikapporganisation för dig som är eller kommer att bli stomi- eller reservoaropererad och för dig som har andra funktions­förändringar i urinvägar respektive tarmkanal.

Läs mer om förbundet på www.ilco.nu RMT, Riksförbundet för Magoch Tarmsjuka, är en intresseorganisation för människor med funktionsnedsättningar i mage eller tarm. RMT har föreningar i de flesta län. Verksamheten består främst av stöd till medlemmar, men också av påverkan och information till myndigheter och personal.

– Väntetiden påverkar inte överlevnaden, men vi arbetar på att snabba upp processen, säger kirurgen Annika Sjövall, Karolinska Universitets­ sjukhuset Solna.

Kirurgen:

Hoppas på kortare väntetid Omkring hälften av alla tarmcancerpatienter får vård inom sex veckor. Det innebär att lika många får vänta mer än sex veckor innan någon behandling sätts igång.

– Väntetiden påverkar inte överlevnaden, men vi arbetar på att snabba upp processen, säger kirurgen Annika Sjövall, processledare för tarmcancer på Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland.

Annika Sjövall är tarmkirurg på Karolinska Universitetssjukhuset och betonar att Sverige uppvisar mycket goda resultat internationellt när det gäller behandling av tarmcancer.

– Vi är bra på allt som rör det rent fysiska och tekniska, men mycket kan förbättras både när det gäller själva processen fram till behandling/operation och tiden efteråt. Det ska finnas en rehabiliteringsplan för varje patient och den ska innehålla ett mål och en plan för

hur patienten ska kunna återhämta sig till ett bra liv efter behandlingen.

att allt under utredningen görs på rätt sätt. Och mycket kan förbättras i processen där det finns för många proppar Att det oftast tar mer än sex veckor i dag. Till exempel måste patienten direkt mellan diagnos och behandling finns det efter diagnos kunna få en bokad tid för flera förklaringar till, anser hon. röntgen, i stället för att som i dag gå hem – Det är för att vi är så noga som vi har och vänta på en kallelse. Detta har också så bra resultat i Sverige. Men det är viktigt införts på flera sjukhus.

Ett mål som rcc Stockholm-Gotland

fakta

SEX RCC I LANDET Sveriges sex regionala cancercentrum har en gemensam webbplats – cancercentrum. se. Där återfinns bland annat nationella vårdprogram, kvalitets­registerrapporter, pågående utvecklingsarbeten och forskningsprojekt.

Cancercentrum.se vänder sig till medarbetare och chefer i vården som har hand om cancerpatienter, patientorganisationer, politiker, tjänstemän, forskare och andra som vill följa och bidra till en cancervård som utgår från patientens fokus och behov.

har satt upp är att minska väntetiden till behandlingsstart med åtminstone 10 procent per år.

– Alla inblandade instanser behöver inse att det är ”vår” patient som ska lotsas igenom ”vår” hela process och inte skylla på flaskhalsar i en annan del av processen.

Kontaktsjuksköterskan har en oerhört viktig roll i patientens resa. Tyvärr har omkring en femtedel av patienterna inte tillgång till en kontaktsjuksköterska, de tvingas i stället själva hålla reda på allt.

Tydligare patientinformation behövs också, tycker Annika Sjövall och påpekar att varje patient vid diagnostillfället ska få en individuell, skriftlig vård- och rehabi­ literingsplan med sig hem. Denna ska revideras under behandlingens gång.

– Med en sådan plan i handen blir det lättare för både patienten och sjukvården att se helheten under sjukdomsperioden.

EVELYN PESIKAN

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 21

TEMA Tarmcancer

Bengt Glimelius är patologen som sadlade om och blev onkolog.

Vid sidan av det kliniska arbetet med patienter har han under­ visat och forskat på bland annat lymfom, psykosocial behandling och tjock- och ändtarmscancer. Numera är han pensionär, men forskningen vill han inte släppa taget om.

TEXT JENS EKELUND FOTO MAGNUS LIAM KARLSSON

Mångsysslaren vill se hur det går Vi träffar Bengt Glimelius hemma i villan i utkanten av Uppsala. På baksidan har han och hustrun Kristina nyligen låtit bygga ett inglasat uterum.

En fin plats att sitta och forska på som Bengt säger. Trots att han är pensionär sedan ett år tillbaka har han valt att fortsätta med forskningen på obestämd tid.

– Jag kan liksom inte lämna detta intresse. Det är så spännande! Jag har ju dragit i gång många studier och är intresserad av att se facit av dem.

Forskarkarriären har sina rötter i

Lund där Bengt Glimelius utbildade sig till läkare. Efter utbildningen gjorde han sedan obligatorisk tjänstgöring på olika platser runt om i landet. Slutdestinationen blev Uppsala där han blev patolog och specialist inom samma område. Han disputerade sedermera på en avhandling om tumörbiologi och därefter blev det postdoktorala studier i usa. När han kom tillbaka till Uppsala fick han ett erbjudande om att bli onkolog.

– Det var en professor på onkologen som hade lockat med en tjänst. Jag tackade ja och sadlade om och blev patientdoktor. Det är något som jag aldrig har ångrat! Det är extremt bra med patologikunskaper i botten när man arbetar kliniskt med cancerpatienter.

22 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

Jag kan liksom inte lämna detta intresse.

Det är så spännande!

Parallellt har han sedan sysslat med undervisning och forskning, som varit kliniskt orienterad. Forskningen har gått på bredden och omfattat flera olika typer av cancersjukdomar, bland annat lymfom, eftersom patienternas problem är många och förbättringar behövs överallt.

– Lymfom är en tumörform som ökade ganska mycket under 1980- och 90-talen.

Vi försökte ta reda på varför och hade en stark hypotes att solljus bidrog till både att man fick hudcancer och lymfom. Men det visade sig vara tvärtom. uv-ljus skyddar

mot lymfom, så hypotesen stämde inte.

Nu har jag lämnat lymfom till förmån för andra som arbetar med detta. En liten lustig grej är att vår dotter har intresserat sig för lymfom och disputerat på ämnet.

Det kan inte vara mer än en Glimelius, och då får hon vara kvar där, säger han med glimten i ögat.

fakta

BENGT GLIMELIUS Titel: Professor emeritus, tidigare överläkare på Akademiska sjukhuset Uppsala Ålder: 67 år Bor: Norby, Uppsala Familj: Hustrun Kristina, två barn och tre barnbarn Intressen: Trädgård och odling, och att vara ute i skog och mark.

Bengt Glimelius har även forskat på

psykosocial behandling vid cancer.

– Jag insåg tidigt att det inte räcker att vi är tekniskt duktiga – vi måste även bemöta patienterna. Det var ett område som intresserade mig väldigt mycket.

Jag fick kontakt med en psykolog, P-O Sjödén, och vi började samarbeta trots att min chef absolut inte tyckte att vi skulle göra det ”för psykologer ska man inte ha in i sjukvården”. Men vi gjorde flera projekt där vi såg att det blir ett bättre omhändertagande, kanske att patienterna till och med klarar sjukdomen bättre, om man bemöter och informerar dem på rätt

BENGTS RÅD FÖR ATT UNDVIKA CANCER Rök inte! Det är nummer ett. Ät rätt!

Sola inte för mycket!

Ha sunda sexvanor! (Använd kondom för att undvika HPVvirus.)

Motionera!

sätt. Vi var tidigt ute med att kunna visa att en kontaktsjuksköterska är till stor fördel för patienten. Det är eller borde vara standard i dag, men för 30 år sedan var det ett helt nytt sätt att tänka inom cancervården.

minskar risken för återfall på platsen där tumören satt. På 1970-talet fick 40 procent av patienterna återfall i vår region. I dag ligger den siffran på 4–5 procent för hela Sverige.

Sist men inte minst kommer vi in på

– Det handlar om bättre utredning av patienterna och en sammantagen bedömning från läkare med olika specialiteter.

Det handlar också om strålning till rätt patient och mer sofistikerad strålning än tidigare till dem med högre risk för återfall. Ibland med cytostatika i tillägg.

Operationerna har också blivit bättre och patologen gör även en noggrann undersökning efteråt så att man får reda på hur bra det har gått.

tjock- och ändtarmscancer, som är huvudområdet inom hans forskning.

– Det började med att en doktor här i Uppsala hade ett projekt på gång med strålning av ändtarmscancer. Han stack iväg till usa och då fattade jag intresse för tjock- och ändtarmscancer. En ung kirurg, Lars Påhlman, kom hit och ville disputera på det här projektet. Sedan ville han vara kvar i Uppsala efter disputationen. Vi har varit ett radarpar sedan dess och blivit mycket framgångsrika inom detta cancerområde.

Vad har ni kommit fram till?

– För ändtarmscancer har vi gjort en stor serie studier som entydigt visar att genom att ge strålning före operation så

Vilka faktorer ligger bakom den dramatiska förändringen?

Till sist, vad har stödet från Cancerfonden betytt?

– Mycket! Jag har fått anslag så att jag kunnat bedriva flera olika studier under årens lopp. Utan det stödet hade det inte varit möjligt för mig att komma framåt i forskningen, säger Bengt Glimelius.

Under sin långa verksamhet har Bengt Glimelius haft större betydelse inom cancerforskning och cancerbehandling än de flesta av hans samtida kolleger. Hans verksamhet spänner från den rent experimentella och cellbiologiska forskningen till kliniska patientorienterade

studier, som lett till bättre överlevnad och bättre liv hos ett stort antal individer.

Han har dessutom engagerat sig i Cancerfondens verksamhet där han verkade under många år i olika befattningar. Var ”Glimman” än gräver kommer guldet fram.

För mig, som doktorand-

handledare, arbetskamrat i Cancerfondens forskningsnämnd och gammal vän och kollega, framstår han som en förebild både som forskare och onkolog.

Mer hand-

LINDA FORSELL

Mer verkstad än snack fast verkstad än tomt prat är hans känne­tecken.

BENGT WESTERMARK SENIORPROFESSOR I TUMÖRBIOLOGI RUDBECKLABORATORIET UPPSALA

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 23

ANDREA BJÖRSELL

6,6 miljoner

från Skandias fondsparare

I april ägde den årliga utdelningen från Skandia Cancerfonden rum.

Tack vare alla sparare får Cancerfonden drygt 6,6 miljoner kronor.

– Att spara i Skandia Cancerfonden är ett bra sätt att stötta dem som berörs. Och det är en investering för framtiden på flera sätt. Dels kan du som sparare förhoppningsvis se ditt kapital växa, dels bidrar du till svensk cancerforskning. Du är med och räddar liv, säger Cancer­fondens general­sekreterare Stefan Bergh och riktar samtidigt ett varmt tack till fondandelsägarna.

Lena Hök är hållbarhetschef på Skandia­banken och har själv haft cancer i sin närhet: – Vi kommer fortsatt att samarbeta med Cancerfonden för att poängtera värdet av förebyggande åtgärder. Tack vare forskning vet vi i dag att upp till en tredjedel av alla cancerfall kan förhindras genom en hälsosam livsstil. Som försäkringsbolag ser vi vad som händer när människor som drabbas av cancer blir sjukskrivna. Det är ett tufft besked att få både för den som drabbas och de anhöriga. Jag vet själv hur 24 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

svårt det var när min pappa fick sitt cancerbesked för snart tio år sedan. Vad det väckte i form av frågor, rädslor och även förhoppningar på behandlingar.

Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh tar emot checken på 6,6 miljoner Aktiefonden startades 1988 av finanskronor av Annelie mannen Björn Carlsson och ingår numera Enquist, chef i Skandia Fonders portfölj. Två procent Skandias fondav förmögenheten tillfaller Cancerfonden bolag.

och fondandelsägarna – spararna – gör därför en viktig insats för svensk cancerforskning.

– Skandia Cancerfonden är ett bra exempel på hur man på ett enkelt sätt kan kombinera ideella bidrag och sparande.

Fondandelsägarna som var med från starten för 26 år sedan har förutom att de bidragit med 115 miljoner kronor till svensk cancerforskning också haft en värdetillväxt på över 520 procent, säger Annelie Enquist, chef för Skandias fondbolag.

Skandia Cancerfonden har en bred

inriktning och placerar främst i bolag på Stockholmsbörsen. Investeringarna sprids på ett flertal bolag och branscher, främst i de större börsföretagen. Fonden avstår investeringar i företag vars verksamhet strider mot Cancerfondens riktlinjer, exempelvis vapen- och tobaksindustrin.

SOFIA LINDOW

KRÖNIKA Pamela Andersson

Pamela Andersson är chefredaktör för tidningen ToppHälsa och drabbades för två år sedan av en hjärntumör som inte går att operera bort.

Hon är medlem i SVT:s Sportpanel i programmet Gomorron Sverige och har precis släppt sin första bok Jag ska inte dö i dag där hon skänker 10 kronor per såld bok till Cancer­fonden.

Pamel­a är dessutom ambassa­dör för Cancerfonden.

Jag känner smärtan redan innan jag öppnat ögonen.

Hur den vaknar till i axlarna, armarna, nyckelbenet och sedan skyndar vidare i kroppen så att jag kvider när jag ska försöka stänga av väckarklockan med fingrarna som inte vill lyda.

Ett och ett halvt år av oavbruten cytostatika­ behandling modell större känns i varje kroppsdel. Åtminstone de delar som har ett skelett under sig.

Jag kan tycka att kroppen borde ha vant sig vid smärtan efter så lång tid, men senast i går kom tårarna när jag råkade bära handväskan på under­ armen för en ynka kort sekund.

Jag vet ju att väskan bara kan bäras i handtaget utan att det känns som att armen går av, men ibland glömmer jag bort mig. Jag glömmer bort cancern.

Minns inte att jag har en hjärntumör; glömmer att jag haft en dialog med läkarna på Karolinska Universitetssjukhuset Solna den där hemska dagen när orsaken till mitt plötsliga epilepsianfall några dagar tidigare förklarades: ”Du har en tumör i din hjärna som vi aldrig kommer noll, tog semester och med min personlige tränares att kunna operera bort.” hjälp följde jag ett program som jag i dag inser har ”Hur lång tid har jag kvar att leva?” ”Det vet vi inte.” räddat mitt liv.

Eller åtminstone gett det mening.

Jag förtränger att skelettsmärtorna orsakas av den Utan träningen har jag aldrig orkat kämpa så hårt, enorma cytostatikamängd jag fått i mig och som jag har aldrig orkat både vara en bra mamma trots en svår sjukdom och jag har aldrig kunnat jobba så slagit vilt och skördat offer både på de onda och de goda cellarméerna i min kropp – och jag tvingar mig pass mycket som jag gjort under hela perioden.

Ju tröttare jag blivit av den fysiska träningen, desto att tänka ljusa tankar.

Genom smärtan ska jag bli frisk. starkare har jag blivit mentalt.

Kvidandet om nätterna som bara min man hör ska Att orka fajtas mot cancern, men samtidigt ha ork nog till att skratta, träna, resa, älska och umgås med förvandlas till ett skratt när hans skäggstubb kittlar alla vänner har betytt allt. min nacke.

Så måste det bli.

I två år har jag kämpat mot hjärntumören som pla- Två år har gått. Den personliga tränaren har blivit cerat sig så bekvämt i min hjärna att den inte går att min man, vi gifte oss den 16 augusti, och tumören operera bort. Jag har slagits emot den med det enda viker ner sig. vapen jag har: träning och min mentala styrka.

Beskedet kom den 15 juli.

Tumören vilar. Visserligen som Törnrosa och kan I ur och skur, tills smärtorna däckade mig helt, har jag tränat efter de förutsättningar jag har haft. Innan väckas när som helst, men inte i dag. I dag sover den.

Den tionde cytostatikabehandlingen ställs in och kroppen blev för dålig cyklade jag, jag gjorde min intervallträning i slalombacken nära sommarhuset i min sönderkrigade kropp, mitt sargade skelett, får Dalarna och jag sprang både Tjejmilen i New York vila. I lugn och ro ska de kvarvarande smärtorna och ToppLoppet i Stockholm bara för att jag ville – sakta få tyna bort och dö, samtidigt som jag ska njuta av livet. inte alls för att jag egentligen orkade.

Vad framtiden bjuder på har jag ingen aning om, så därför lägger jag ingen energi på det just nu.

Bara timmarna efter beskedet om hjärntumören tog jag beslutet att träna upp mig själv för att orka Just nu vilar det onda. Och jag ska glädjas åt att jag med strålningen och cytostatikan. Jag började från fortfarande lever.

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 25

PETER JÖNSSON/TOPPHÄLSA

I dag sover tumören

Forskaren som slåss mot tobaksbolagen:

”SVERIGE LIGGER EFTER” Den kanadensiske tobaksforskaren David Hammond har stått upp mot tobaksindustrin i rättegångar mot länder som stämts för sin radikala tobakslagstiftning. I somras besökte han Sverige – och han tycker inte att vi ska känna oss stolta.

fakta

DAVID HAMMOND Professor i psykologi, med inriktning på cancerprevention.

Rådgivare till WHO och en rad regeringar i tobaksfrågor. Ålder: 40 år Familj: Fru och tre barn mellan 1 och 7 år. ”Börjar de röka blir jag väl till allmänt åtlöje. Jag pratar med mina barn om farorna, fast det viktigaste är miljön de utsätts för. I dag är det svårare att köpa bussbiljetter än cigaretter. Jag hoppas att det är tvärtom när de blir tonåringar.”

Intressen: Spelar ishockey. ”Och gitarr, fast lite sämre.”

26 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

När länder som Australien och Norge införde hårdare lagar mot tobaksreklam drogs de in i rätte­gångar där det hävdades att de bröt mot olika handels­regler. Men ländernas regeringar vann, och i flera av fallen var tobaksforskaren och psykologen David Hammonds vittnesmål i rätten betydelsefullt.

Nyligen besökte David Hammond Stockholm för att träffa ett antal riksdagsledamöter. Det första han gjorde var att ta en tur i stadens butiker.

– För mig som kommer från Kanada, där tobak inte får synas i butikerna, var det som en resa bakåt i tiden. Detta är Sverige, som annars är progressivt när det gäller folkhälsa. Ändå ser man i varenda affär dessa snygga tobakshyllor.

Det känns märkligt, säger han.

– De lockande paketen och exponering i särskilt ljussatta hyllor är inget annat än reklam, slår David Hammond fast.

– Om ett land påstår att det har förbud mot tobaksreklam kan man inte ha den här typen av

– Det mest effektiva är att ta bort all form av tobaksreklam, säger tobaksforskaren David Hammond, om viktiga regleringar.

I Sverige röker runt 30 procent av flickorna i gymnasiet – det är dubbelt så många som i Kanada. betald reklam i varenda kvartersbutik eller cigarettpaket som uppenbarligen är designade för att locka 10-åriga flickor.

Vilka är de viktigaste regleringarna som vi borde

införa, tycker du?

– Det mest effektiva är att ta bort all form av tobaks­reklam. Varningsbilder på paketen är viktiga för att hindra människor att börja röka, men tar också bort möjligheten att göra reklam på förpackningarna. Jag jobbar också mycket med nikotin­ innehållet i cigaretterna. Det är nikotinet som gör folk beroende, cigaretterna är ett redskap för att ta en drog. Inga regeringar har sagt att de vill ta bort nikotinet ur cigaretterna, men usa börjar titta på möjligheten. Om det händer kommer det att vara en av de allra viktigaste åtgärderna. Cigaretterna är mer beroendeframkallande i dag än för 60 år sedan, eftersom filter och smakämnen gjort det lättare att dra in röken. Då blir det lättare att lära sig röka.

Sverige har ändå en relativt liten andel rökare.

Måste vi verkligen göra mer?

– Jag tror att Sverige, och varje land, ska akta sig för att vara stolta. Rökning är fortfarande den ledande orsaken till att människor dör i cancer. I Sverige röker runt 30 procent av flickorna i gymnasiet – det är dubbelt så många som i Kanada. Så den som säger att ni inte behöver göra något ska nog tillbringa lite tid på en cancerklinik.

Så vad vill du råda vår regering att börja med?

– Nu när EU-direktivet är på plats och varningsbilder ska införas, har ni ett gyllene tillfälle att även se till att det blir exponeringsförbud och att reklamen på paketen förbjuds. Jag tror inte att svenskarna vill att folk ska komma hit och säga: ”Wow, jag kan inte fatta att ni fortfarande tillåter detta!”

LISA JACOBSON

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 27

TEMA Hälsosam mat

MAT – en faktor av flera

28 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

Det sammanfattande kunskapsläget om hur maten påverkar hälsan visar klart och tydligt att kloka matvanor, det vill säga en väl balanserad och hälsosam kost med mycket grönt och frukt, minskar risken för sjukdom och förbättrar livskvaliteten.

TEXTER MARITA ÖNNEBY ELIASSON

Därmed inte sagt att vi kan undvika risken för sjukdom helt genom att äta en viss mängd blåbär, broccoli eller linfrön varje dag. Så enkel är inte verkligheten.

Vår kost är en av flera faktorer som på­ verkar hälsan.

– Det fina är att en god livsstil förebygger både cancer och hjärt-kärlsjukdomar, ja kanske även Alzheimer, säger livsstilsforskaren professor Alicja Wolk, Karolinska Institutet. Hon leder där en stor forskargrupp i nutritionsepidemiologi.

Vilka livsstilsfaktorer påverkar hälsan negativt?

– Bristfällig kost, stillasittande, rökning, alkohol och fetma, säger Alicja Wolk. Om man sköter sig bra på dessa fem punkter kan man minska risken för till exempel tjocktarmscancer med 70 procent, för hjärtinfarkt med 80 procent och för typ 2-diabetes med 90 procent. Rökning ökar risken inte bara för lungcancer utan även för många andra cancerformer.

– Bocka gärna av alla fem livsstilsfaktorerna; man kan till exempel inte kompensera rökning med att vara smal eller äta extremt nyttig kost.

fakta MATVANOR

OCH CANCERFORMER Vissa cancerformer är starkare kopplade till matvanor och övervikt än andra. Tjock- och ändtarmscancer, bröst- och livmoderkroppscancer, matstrupscancer, njurcancer och cancer i mun, svalg och struphuvud hör till dem. Övervikt är en riskfaktor för att få bröstcancer efter klimakteriet – men inte i yngre åldrar. Övervikt är även kopplat till högre risk för de flesta cancertyper.

blomkål och morötter till exempel, eller blanda själv. Koka dem lätt. Ät också rotfrukter och baljväxter som exempelvis ärtor och sojabönor, även de innehåller olika substanser som skyddar kroppen.

Och fullkorn förstås.

– Rött kött, det vill säga nöt-, gris- och Kan dålig kost orsaka cancer? lammkött är bra, men begränsa intaget – Inte direkt, men god kost hjälper till högst ett halvt kilo per vecka. Charkroppen att skydda sig mot cancer. Ät kuterier bör man undvika. Välj i stället minst ett halvt kilo av olika grönsaker och kyckling och fisk och då gärna lax eller frukter om dagen. Grönt och frukt inneannan fet fisk. Undvik i största mån söta håller inte bara antioxidanter och fibrer drycker, kakor och godis, produkter som utan även andra skyddande substanser, lätt kan bidra till övervikt. och varje grönsak har sin egen unika Kosttillskott kanske kan hjälpa till? uppsättning.

– Det är tveksamt. De flesta av oss har – Jag uppskattar frysta grönsaker för de ingen nytta av kosttillskott och de hjälper är näringsmässigt fullvärdiga och sparar inte mot canceruppkomst och förebygger tid. Välj påsar med blandad broccoli, inte återfall av cancer. Vi har observerat NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 29

HÄLSOSAMT Mat en faktor av flera

att rökare som tar kosttillskott faktiskt löper högre risk att dö i cancer. Och personer som till exempel tar höga doser av vitamin C eller E har en ökad risk att få grå starr tidigare i livet. Och en fördubblad risk för njursten är kopplat till höga doser av vitamin C. Vitamin D ska man heller inte över­ dosera, varken i tablettform eller via solen, menar Alicja Wolk.

– Det räcker med 10 minuters solande per dag för att kroppen ska bilda tillräckligt med D-vitamin, så det finns ingen anledning att utsätta sig för stark sol under en längre tid, det är enbart skadligt och ökar risken för hudcancer.

– Endast en liten grupp människor som, kanske på grund av sjukdom, inte kan äta en fullgod kost och har ett otillräckligt intag av vitaminer och mineraler kan delvis ha nytta av en multivitamintablett per dag, säger Alicja Wolk, som har haft forskningsanslag från Cancerfonden sedan 1990, har suttit i Cancerfondens prioriteringskommitté och forskningsnämnd och är en del av Cancerfondens expertråd.

Se upp för socker Världshälsoorganisationen, who, presenterade i våras nya rekommendationer för att få ned världens sockerkonsumtion.

Maximalt ska 5 procent av den totala energin komma från socker; detta motsvarar cirka 25 gram socker för en vuxen och ungefär hälften för barn.

Hur mycket socker äter vi då i Sverige? Den

senaste och sannolikt bästa uppskattningen är att vi i genomsnitt får cirka 10 procent av vår energi från socker. Det betyder att få i Sverige klarar sig under whos rekommendationer.

Hur är sockerintag relaterat till cancer?

25 gram socker

5 gram socker

ca 8 sockerbitar

– Det finns inte tydlig direkt koppling mellan sockerintag och cancer, säger

ca 1 tesked (struken)

Drick måttligt – minska risken för cancer Att ett glas vin om dagen är nyttigt är ett påstående som många har gjort till en sanning. Kanske små mängder är bra för hjär­ tat, men gäller det även för cancer?

– Nej, alkohol är kopplad till ökad cancerrisk, så från cancersynpunkt ska man inte dricka något alls. Studier visar att den skyddande effekten för hjärt- och kärlsjukdom gäller redan vid ett intag av 5 gram alkohol/dag (ca 1/2 litet glas vin på 12 cl), vilket är hälften av den tillåtna gränsen för kvinnor. Väljer man att dricka alkohol ska man göra det i 30 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

mycket måttliga mängder, motsvarande högst 12 cl vin (ca 10 g alkohol) för kvinnor och 24 cl vin (ca 20 g alkohol) för män per dag, säger professor Alicja Wolk, Karolinska Institutet.

Kopplingen mellan alkohol och cancer är

som starkast när det gäller cancer i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, bröst, tjock- och ändtarm och lever.

Alkoholens energi­täthet, det vill säga mängden kalorier (7 kcal/g), gör att den som konsumerar alkohol i stora doser riskerar att lägga på sig extrakilon.

Hur mycket är ”mycket”?

Kvinnor bör inte dricka mer än max ett litet glas alkohol om dagen. Det motsvarar max en flaska vin (0,7 l) eller 23 cl starksprit under hela veckan.

Män bör inte dricka mer än max två små glas alkohol om dagen. Det motsvarar max två flaskor vin (0,7 l) eller 47 cl starksprit under hela veckan.

– Max 10 gram alkohol för kvinnor och 20 för män per dag är den ”tillåtna” gränsen man bör hålla sig inom med tanke på cancerrisk.

Cirka 10 g alkohol finns i 50 cl folköl, 33 cl mellanöl, 12 cl vin eller 3 cl starksprit.

En balanserad kost i kombination med fysisk aktivitet, för att undvika övervikt, och ingen eller en mycket måttlig alkoholkonsumtion minskar tillsammans risken att drabbas av cancer.

FEM SNABBA TIPS:

fällorna!

1

Byt ut läsken mot vatten som är både hälsosammare och billigare.

Antal gram socker per 100 gram livsmedel

Läsk, energidryck och saft Fruktyoghurt (även lättyoghurt) Vissa typer av frukostflingor, speciellt riktade till barn Vissa typer av bröd Blodpudding Kalles kaviar och messmör Ketchup, chilisås och liknande

11 10-15

Mot­ svarar antal sockerbitar

4 3-5

35 12 10 3 12 4 12 4 10-30 3-10

professor Alicja Wolk, Karolinska Institutet. Det finns dock en koppling mellan ett högt sockerintag – speciellt i form av läsk – och övervikt, vilket i sin tur ökar risken för flera olika former av cancer.

– Sockerrika livsmedel som läsk, kakor och godis är också ofta näringsfattiga och om man äter mycket av dessa kan det bli svårt att få i sig tillräckligt med näring och samtidigt hålla energiintaget på en lagom nivå. Dessutom tenderar dessa livsmedel att mätta dåligt i förhållande till hur mycket energi de innehåller, vilket ytterligare försvårar att hålla det totala energiintaget och vikten nere.

2

Byt ut fikabröd och godis mot nyttigare snacks som naturella nötter och frukt.

3

Ät mer grönsaker och baljväxter som är fullpackade av nyttigheter och dessutom mättar bra.

4

Sockerfällorna vi ska se upp med

I Sverige är de vanligaste källorna till socker fikabröd, läsk och godis och det är nog många som vet att dessa livsmedel är sockerrika. I godis kan till exempel upp emot tre fjärdedelar av vikten utgöras av socker! Det finns dock många livsmedel som är sockerrika och inte lika välkända: – Man kan lockas att köpa vissa av dessa livsmedel eftersom de kan uppfattas som hälsosamma och kalorisnåla då de innehåller lite fett, men det som inte framgår lika tydligt är att de i stället innehåller stora mängder socker.

Ett tips för att få bättre koll på hur mycket socker ens vanliga livsmedel innehåller är att titta på näringsdeklarationen på baksidan av förpackningen och titta på raden som heter ”varav sockerarter”.

– Man kan i många fall bli förvånad över hur mycket socker som döljer sig i maten, säger Alicja Wolk.

Laga mat från grunden, då har du koll på vad som är i den.

5

Kolla till närings­ deklarationen på dina vanliga matvaror.

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 31

Sant

HÄLSOSAMT Mat en faktor av flera

ELLER

falskt?

Hälsosamma kostmönster Vilka kostmönster är hälsosamma? Nya nor­ diska rekommendationer lägger fokus på hel­ heten i kosten och sneglar på medelhavsmaten.

Ett hundratal experter från hela Norden har deltagit i arbetet med att systematiskt gå igenom den forskning som har publicerats efter år 2000 för att i år kunna presentera de nya nordiska näringsrekommendationerna. Särskilt fokus har lagts på områden där det kommit mycket ny forskning – fett, kolhydrater, D-vitamin och olika matvanors effekt på hälsan.

– Man försöker komma bort från fixering vid enstaka ämnen i maten som exempelvis fetter och kolhydrater och pratar mer om helheten och kostmönster, säger professor Mai-Lis Hellénius, Karolinska

fakta MEDELHAVSMAT Medelhavsmaten grundar sig på den ursprungliga maten i länderna kring Medelhavet och består av: Frukt och bär Grönsaker, gröna blad, tomater och lök är extra bra Baljväxter som bönor, ärter och linser Olivolja Nötter och mandel Fisk och skaldjur Kyckling och ljust kött Pasta och ris, gärna fullkornseller proteinberikade varianter.

Institutet. Mer fokus på nyttigt fett och nyttiga kolhydrater.

Jag kan lika gärna äta omega 3-kapslar som fisk.

Falskt Omega 3-fettsyror från kapslar är inte fullt likvärdiga med dem man får via fisken. Äter du fisk får du även i dig vitamin D, jod och selen.

Och lika viktigt, om du äter fisk ersätter du i många fall intaget av rött kött med fisk, vilket är fördelaktigt för din hälsa.

Frysta grönsaker innehål­ ler mindre vitaminer än färska grönsaker. Falskt Frysta grönsaker kan till och med innehålla mer vitaminer då de fryses ner direkt vid plockning, medan det för färska grönsaker kan gå lång tid från det att de plockas till att de äts.

Det kostmönster som verkar vara det

bästa är det som lite populärt har kallats gammaldags medelhavsmat.

I de nordiska rekommendationerna ger man också mer utrymme för de enkelomättade fetterna som till exempel nötter, mandel, olivolja, rapsolja, vilket betyder att man har töjt gränsen för totalt fettintag upp till 40 procent. Gränsen låg tidigare vid 35. Tillåtet kolhydratintag har ökat från 45 till 60 procent.

Så vad är det då vi får äta för att minska

risken för hjärt- och kärlsjukdom, cancer, övervikt och typ 2-diabetes? Livsstilsprofessorn Maj-Lis Hellénius kan det på sina fem fingrar: Ät mera frukt och bär, mer fisk och skaldjur, mer nötter!

Skifta från vitt bröd och vita kakor till mer fullkorn!

Byt från smör och bregott till vegetabiliska fetter på smörgåsen och från smör till oliv- och rapsolja i stekpannan!

Ta inte bort våra mjölkprodukter – viktig D-vitaminkälla – men välj de magra alternativen. Mager ost, mager creme fraiche, mager mjölk!

Bort med korv, köttfärs och rött kött!

Välj kyckling och fisk i stället!

Introducera baljväxter, ärter, bönor och linser på tallriken!

Mat som tillagas i mikro­ vågsugn förlorar viktiga näringsämnen. Falskt Flera studier visar endast små förändringar. Dessa är vanligtvis mindre än de som uppkommer vid vanlig kokning och stekning, eftersom tillagningstiden är kortare.

Kosttillskott kan väl ersätta till exempel frukt och grönsaker. Falskt Det finns många andra fördelar med frukt och grönsaker jämfört med vitamintillskott, exempelvis fiberinnehållet. Dessutom vet man lite om upptaget och samverkan mellan olika vitaminer i tillskott. Några vitamintillskott i högre doser har i vissa fall kopplats till ökad risk för cancer.

Vitamin B12 finns i många grönsaker. Falskt Vitamin B12 finns enbart i animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg, ost och mejeri­varor.

KÄLLA: LIVSMEDELSVERKET

32 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

Hälsosamt liv utan fetma Fetma leder till ökad sjuklighet, ökade sociala problem och risk för förtidig död.

Framför allt är detta farligt för den yngre befolkningen.

– Är man 20 år och lider av svår fetma med bmi över 40 är risken stor att man förlorar 10-15 år av sin kvarvarande livslängd, säger professor Claude Marcus, Karolinska Institutet. Han driver flera forskningsprojekt som strävar efter att hjälpa barn och unga och deras familjer att få ett hälsosamt liv utan övervikt.

Vilken satsning gör svensk sjukvård på fetmabehandling? Tittar vi 10-15 år tillbaka i tiden är svaret fetmakirurgi, det enda som visat sig fungera. I dag opereras närmare 8 000 individer per år för sin fetma.

Fetmakirurgi påverkar gynnsamt en mängd olika faktorer, menar Claude Marcus, och pekar på minskad dödlighet jämfört med dem som inte opererats. Detta gäller oavsett vid vilken ålder ingreppet sker.

– Man får också en minskad cancerfrekvens och färre hjärtinfarkter. Men man ska också komma ihåg att 25-30 procent av dem som behandlats med kirurgi för sin fetma går upp i vikt igen.

Upp emot 40 procent av dem som uppsöker primär­vården är överviktiga, 20 procent av dem lider av fetma. Merparten av dem får ingen hjälp, möjligen lite uppmuntrande råd.

HUR MYCKET NÄRING FINNS DET I MATEN? På Livsmedelsverkets webbplats www.livsmedelsverket.se kan du enkelt söka innehåll av näringsämnen i drygt 2 000 livsmedel i Livsmedelsdatabasen.

HJÄLP ATT ÄNDRA DINA LEVNADSVANOR Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga. Ett sätt att förebygga sjukdom är

Utanför sjukvården finns en miljardindustri kring fetma. Många kvacksalvare försöker få en del av kakan. Vissa säljer piller, andra propagerar för olika metoder för att gå ner i vikt, eftersom det finns ett stort behov av att få hjälp. Detta är en paradox vi måste leva med.

– Men vi vet precis vad man ska göra. Äta lite mindre och röra sig mer så går alla ner i vikt. Det är lätt i teorin, men oerhört svårt för många att genomföra i praktiken och det är därför man ofta behöver professionell hjälp, säger Claude Marcus.

emellertid att skaffa sig lite bättre vanor. För detta kan man behöva hjälp. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder finns samlade i en broschyr. De fokuserar på hur du som patient kan få stöd av hälso- och sjukvården att göra detta. Riktlinjerna tar upp tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otill-

Övervikt har ett starkt och väldokumenterat samband med cancersjukdom i bland annat bröst, livmoder, matstrupe och njure.

Håll koll på vikt och midjemått Vikt: BMI (Body Mass Index) mäter förhållandet mellan vikt och längd. Dela din vikt i kg med din längd i meter i kvadrat. Exempelvis 75 kg/(1,70 cm x 1,70 cm) = BMI 26. Gränsen för övervikt går vid 25 och gränsen för fetma vid 30.

Midjemått: Kvinnor med midjemått över 80 cm och män över 94 cm har måttligt ökad risk för fetma­ relaterad sjuklighet. Kvinnor med midjemått över 88 cm och män över 102 cm har kraftigt förhöjd risk.

räcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

Ladda ner publikationen på www.socialstyrelsen.se eller beställ den på www.socialstyrelsen.se/publikationer artikelnr 2012-8-4.

• mindre och/eller nyttigare fett • mindre socker • mindre salt • mer kostfiber och fullkorn jämfört med andra livsmedel av samma typ.

TITTA EFTER NYCKELHÅLET!

Nyckelhålet är sedan 1989 Livsmedelsverkets symbol som gör det enklare att välja hälsosamt.

Livsmedel med nyckelhål ska uppfylla ett eller flera av följande villkor:

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 33

HÄLSOSAMT Mat en faktor av flera

Ät mindre – rör dig mer!

Och från alkohol som innehåller mycket kalorier är steget inte långt till övervikt som dåliga kostvanor kan leda till. Så låt oss prata lite övervikt, fetma rent av.

Och varför inte ta med en rad om fysisk aktivitet!

Ska vi bestämma oss för att röra oss

mer och äta mindre? Och därmed sätta likhetstecken framför gå ner i vikt – och behålla den.

Experterna är helt eniga. Budskapet har varit detsamma i decennier – rör dig mer och ät mindre. Men ”krigsrubrikerna” i pressen, kokböckerna som det numera går 13 på dussinet av och hälsogururna har under olika epoker informerat oss om olika metoder som ska hjälpa oss med att minska midjemåttet.

I min barndom hade vi inte mycket

grönsaker på bordet, men det revs morötter. ”Det är bra, säger Waerland” sade pappa, som nog inte riktigt visste varför det var hälsosamt.

Vi har lyssnat till Montignac och frimodigt mumsat dessertostar. Glykemiskt index vet ju alla människor vad det är! Vi har hört debatter för och emot lchf och

Läs mer om bröst­cancer på sidan 42.

ryckt på axlarna inför förhöjd risk för sjukdomar i hjärta och kärl.

Vi har – trots att vi inte är spädbarn – instruerats om värdet av att äta fem gånger om dagen för att går ner i vikt. Vi måste ju se upp med blodsockersvängningarna, har vi trott! Men blodsockret ligger på jämn nivå hos de flesta ickediabetiker till och med under fasta i 48 timmar, säger de som vet.

Efter några månader med mat var

tredje timma vaken tid har vi nu fått lära oss att vi ska fasta i två dagar per vecka.

Och långt före alla dessa råd och dåd har fetmakirurgin varit den metod som hjälpt överviktiga och feta personer att förlora kilon. Det är en framgångsrik behandling, men ett inte oansenligt antal procentenheter av patienterna har ökat i vikt igen.

Experterna har ett enkelt och idiot­­säkert råd – Ät mindre och rör dig mer!

Lätt att säga, men svårt att omvandla till praktik. Men det är det enda sättet om du vill gå ner i vikt. Och dessutom behålla den.

Kronärtskockspuré med tryffel Paul Svensson, tv-kock och ambassadör för Cancerfonden:

”Denna puré är god såväl varm som kall och fungerar i princip till alla köttoch fågelrätter.”

10 kronärtskocksbottnar – frysta eller konserverade 1 citron 1 dl grädde 3 msk crème fraiche tryffelolja (tryffeljuice) salt

MARITA ÖNNERBY ELIASSON

Ta hjälp av appen att hitta enkla och roliga träningstillfällen i vardagen.

1. Koka kronärtskocksbottnarna i lättsaltat vatten med pressad citron tills de är mjuka. Sila och ånga av.

2. Mixa till en slät kräm i en matberedare med varm grädde och crème fraiche.

3. Smaksätt med tryffelolja och tryffeljuice (om ni inte hittar det, använd reducerad champinjon­s­oja eller hoppa över).

Smaka av med salt.

Häng med på lunchpromenad!

Att röra på sig minst 30 minuter de flesta dagar minskar risken för cancer.

Bröstcancer är en av de cancerformer där det finns ett tydligt samband mellan 34 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

regelbunden fysisk aktivitet och minskad risk för att drabbas.

Med lunchpromenaden vill Cancer­ fonden uppmuntra till en ny vana som kan minska risken för cancer. Det kan vara en promenad men lika gärna ett simpass. Det viktiga är att pulsen höjs under en halvtimme. Genom att röra på sig minst 30 minuter de flesta dagar i livet minskar man risken för cancer.

Anmäl dig till en lunchpromenad nära dig på www.facebook.com/lunchpromenaden. Vi kickstartar den 8 oktober.

Du kan också ta hjälp av appen vardagsworkout från Cancerfonden. Där får du hjälp att hitta enkla och roliga träningstillfällen i din vardag.

Gå in på vardagsworkout.se via mobilen, ladda ner appen och höj pulsen!

PERSONLIGT Dagny Carlsson

Brittsommarprat

Dagny Carlsson kan från och med nu skriva krönikör på sitt visitkort.

Och dessutom världens äldsta, 102 år, bloggare. www.123minsida. se/Bojan/

Föregående år var hon datakurs­ ledare, hon deltog i konferenser och tv-program och utsågs till Årets svensk i Sjuan.

Vi nordbor huttrar och fryser under den långa vintern i vårt kalla vinterklimat och längtar intensivt efter sol och vår och framför allt till den ljuvliga sommaren. Det är så mycket vi vill hinna med när den äntligen är här. Då ska vi ha semester och njuta av att solen lyser och kvällarna är ljumma och sköna.

En del personer vill resa och se nya platser, andra är till freds med att stanna hemma, sola och lata sig.

Den som har en sommarstuga vill kanske förena nytta med nöje och renovera huset eller bygga en Friggebod.

Så ljuvlig som sommaren var när jag var barn blev den aldrig sedan jag blivit vuxen. Då längtade jag till sommarlovet och ser jag tillbaka till min barndoms somrar lyste solen alla dagar och det regnade sällan eller aldrig. Vi var ute i det fria från morgon till kväll och vi hade inga dyra leksaker. Vi använde vår fantasi och lekte enkla lekar. Jag tror inte att nutidens ungar, som spelar datorspel och petar på sina mobiltelefoner, har tillnärmelsevis lika roligt som vi hade när vi hoppade rep eller lekte med pinnar och kottar i en skogsdunge. Men tiderna förändras och allt var inte bra på ”den gamla goda tiden.”

Den som nu har fem veckors lagstadgad

och betald semester har svårt att föreställa sig att en vanlig löntagare inte hade någon semester alls före år 1938. Då som först blev det lag på att alla som arbetade skulle ha 14 dagars betald semesterledighet. Under de första sju arbetsamma åren i mitt liv arbetade jag sex dagar i veckan året runt. Jag kunde i bästa fall få en vecka ledigt mitt i sommaren utan lön. Det ansågs vara väldigt generöst och då reste jag hem till min mor och mina syskon och fick gratis mat och husrum.

När jag slutade arbeta och gick i pension hade jag som mest haft tre veckors semesterledighet. Jag grämer mig inte det minsta över att jag inte fick uppleva femveckorssemestern. Det man aldrig har haft kan man inte sakna.

På min ålders höst kan jag se tillbaka på många

underbara somrar och de semestrar som jag har fått njuta av har jag tillbringat i sommarstugan eller också har jag gjort korta eller längre resor till

När jag slutade ar­ beta och gick i pen­ sion hade jag som mest haft tre veckors semester­ledighet. främmande länder. Varje år ser jag fram emot en ny sommar och gläds över att träd och buskar är gröna och att det blommar i rabatten.

Nu reser jag inte så mycket, men är lycklig över att vara frisk. Sedan jag blivit pensionär har jag semester jämt. Betald är den också tack vare en lag om allmän pension från 1960. Min mormor hade inte en enda semesterdag under sitt långa liv. Hon fick heller ingen pension när hon slutade arbeta. Själv tar jag ingenting för givet, men känner mig mycket tacksam för att jag fått uppleva att vårt land utvecklats från att vara ett rent u-land till att bli den välfärdsstat det är i dag.

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 35

SEPTEMBER Prostatacancermånad

RALF

– Jag hade dödsångest och frågade om de kunde ringa min fru, minns Ralf Edström. Jag tänkte att min sista stund var kommen.

36 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

MAGNUS GOTANDER

VANN sin tuffaste

MATCH

Att fotbollsprofilen och sportjournalisten Ralf Edströms prostatacancer upptäcktes var ren tur. Efter en omtumlande tid är han tillbaka – och som Cancerfondens ambassadör vill han upplysa och avdramatisera.

2011 sökte Ralf Edström vård för blod i urinen och blev då remitterad vidare för provtagning. Efter att nödvändiga prover tagits hörde Ralf ingenting och trodde därmed att allt var som det skulle.

Ett år senare, när han sökte vård för halsont, skickade husläkaren Ralf till ny provtagning.

Det visade sig att han hade prostatacancer och kort därefter opererades han.

Operationen gick bra, men så snart han kom hem började det strula.

– Det visade sig att jag fått en infek-

fakta RALF EDSTRÖM Ålder: 62 år Familj: Hustrun Carina, fyra barn och fyra barnbarn Gör: Expertkommentator på Radiosporten och ambassadör för Cancerfonden Bakgrund: Anfallsspelare i bland annat Degerfors IF, Åtvidabergs FF, holländska PSV Eindhoven och svenska fotbollslandslaget samt vinnare av Guldbollen 1972 och 1974.

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 37

SEPTEMBER Prostatacancermånad

tion och de blev tvungna att operera mig igen, berättar Ralf.

I tre veckor låg Ralf på sjukhus och det som skulle vara tio dagar med kateter blev i stället åtta veckor. Ralf minns särskilt en natt, när hans blodvärde var extremt lågt.

– Jag hade dödsångest och frågade om de kunde ringa min fru. Jag tänkte att min sista stund var kommen.

Trots dramatiken lyckades Ralf hålla humöret

uppe och han menar att han till stor del har idrotten att tacka för det.

– I stället för att gräva ner mig försöker jag hålla modet uppe. Det gäller att kämpa; det har jag genom fotbollen. Grundkonditionen och min positiva inställning har hjälpt mig igenom svåra stunder.

Till sin hjälp hade han ett fint stöd från familjen, men också från gamla lagkompisar.

– Jag har alltid varit en lagsportsgubbe, då har man mycket vänner som stöttar varandra. I en sådan här situation känns det skönt. När det börjar bränna i knutarna dyker de upp igen, säger Ralf.

Sedan hösten 2013 är Ralf en av Cancerfon-

dens fyra ambassadörer, med uppdrag att sprida kunskap om cancer. Han menar att det är ett problem att många män drar sig för att gå till läkaren.

– Om en offentlig person pratar så lyssnar folk på ett annat sätt, tror jag. Kan jag då hjälpa folk att upptäcka prostatacancer i ett så tidigt stadium att den inte hinner sprida sig i kroppen så är det fantastiskt.

Han vill uppmana män att lyssna på sina kroppar och kontrollera sitt psa-värde (prostataspecifikt antigen) vid symtom. Men han är noga med att påpeka att värdet inte säger allt.

– Bara för att psa-värdet är höjt betyder det inte att du har prostatacancer, säger Ralf som välkomnar nya och säkrare sätt att diagnostisera sjukdomen.

Ditt förbund Prostatacancerförbundet arbetar för en bättre patient­ orienterad och sammanhållen vård där de mest effektiva behandlingsmetoderna och läkemedlen kan användas.

Förbundet har 26 föreningar i hela landet. Som medlem i en förening får du kamratstöd, medlemstidning, information och inbjudan till olika arrangemang.

Du finner din före­ning genom att gå in på förbundets hemsida: www.prostata cancerforbundet. se

Sedan ett år tillbaka är Ralf Edström en av Cancerfondens fyra ambassa­ dörer, med uppdrag att sprida kunskap om cancer.

Min positiva inställning har hjälpt mig genom svåra stunder.

För den som trots allt får en diagnos vill han nyansera bilden.

– Trots prostatacancer kan du leva ett långt och bra liv. En cancerdiagnos är inte längre en dödsdom. Vi har klivit så många steg framåt, även om forskningen inte är fullbordad.

MAGNUS GOTANDER

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i

38 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

Sverige. Ändå pratas det väldigt lite om det, menar Ralf. Det är en av anledningarna till att han i flera sammanhang gått ut och berättat om sin prostata­ cancer och de biverkningar som kan följa med behandlingen.

– Allt som har med män och underlivet att göra är så känsligt, för oss är det tabu. Det kan ge urinläckage och påverka sexdriften och erektionen, det är mentalt tufft, menar han.

När han själv fick sin diagnos klev flera nära vänner fram och talade om att de själva drabbats av prostatacancer.

– Det var skönt att höra att många levt med detta under lång tid och att det funkar. Det var sköna besked att få, säger Ralf.

MAGNUS GOTANDER

En PICC-line i onödan?

Jag har fortsatt följt B:s väg i sjukvården sen i våras.

Tyvärr har än fler allvarliga sjukvårdsmissar inträffat.

Efter den andra operationen skulle B få besked om resultatet. Då kallelse till läkaren dröjde, ringde hon till mottagningssköterskan. Denna tittade i B:s journal och kunde berätta att man skickat remiss till strålbehandling. Ingen hade underrättat B om detta eller om skälet till att man beslutat om strålbehandling. Något besked om fynden vid den andra operationen har hon fortfarande inte fått!

Dagen efter kom ett brev med en kallelse till onkologiska kliniken inför strålbehandling. Hon fick bra information om strålbehandlingen och hon är mycket nöjd med vården av biverkningarna, varav en är svårigheter att äta. Hon har därför haft regelbunden kontakt med en bra dietist. B har lyckats få i sig tillräckligt med näring och behöver enligt dietisten ingen sond eller annat hjälpmedel för att inte minska i vikt för mycket.

Vid tre tillfällen har hon träffat läkare, alla olika.

Vid tre tillfällen dag när hon kommer har hon träffat En hem från strålbehandläkare, alla olika. lingen ligger ett brev och

fakta PROSTATACANCER

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom och står för en tredjedel av all cancer hos män.

Under 2013 diagnostiserades 8 984 män med sjukdomen. I Sverige lever i dag omkring 85 000 män som har eller har haft prostatacancer.

Sjukdomen drabbar främst äldre män – cirka hälften av de drabbade är över 70 år.

Prostatacancer ger i ett tidigt skede oftast inga symtom, men kan senare ge problem med svag urinstråle, trängningar och blod i urinen.

Vid tecken på prostatacancer kan ett blodprov tas för att fastställa PSA-värdet.

Ett förhöjt värde kan ge anledning till vidare utredning, men behöver inte vara ett tecken på prostatacancer.

Hur prostatacancer behandlas beror bland annat på i vilket stadium tumören befinner sig.

väntar. I brevet kallas hon till sjukhuset för att få en så kallad picc-line insatt. piccline är en slang som opereras in i armen för att tillföra cytostatika eller näring. Brevet innehåller också en broschyr med information om picc-line där man fokuserar på cytostatikabehandling.

B har inte informerats om att detta skulle kunna bli aktuellt och blir mycket orolig. Ska hon få cytostatika?

Varför då? Är sjukdomen mer spridd än man tidigare trott? B ringer till sjuksköterskan som skrivit under kallelsen och berättar att hon enligt dietisten inte behöver extra näringstillförsel. Sköterskan svarar då att B inte behöver komma. När B frågar varför man skickar en informationsbroschyr om cytostatika svarar sköterskan: ”Vi har en broschyr om picc-line som vi skickar till alla.”

Ur en psykologisk synvinkel är detta helt oaccep-

tabelt, både att hon inte informerats om resultatet av den senaste operationen och att man skickar kallelser till åtgärder som inte diskuterats med henne. En cancerdiagnos och behandling är mycket känslomässigt påfrestande i sig och den här typen av slarv eller bristande rutiner ökar bördan.

Vad hade hänt om B inte ringt och ifrågasatt kallel­ sen? Jag undrar hur många som går runt med en piccline i onödan?

Yvonne Brandberg Psykolog vid Radium­hemmet i Stockholm

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 39

40 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

VILA UTAN UPPLEVELSER. – Jag är så trött så trött … måste

få vila. Orden kom som en suck från kvinnan framför mig. Och hon fortsatte: – Till och med semestern blev bara stress och oro, och inte blev det nån upplevelse att tala om heller.

Det finns ett uppskruvat krav på att allt vi gör ska leda till en upplevelse eller en fördjupning eller en förbättring. En djup stress tycks infinna sig.

Till och med vila är kombinerad med stress.

Det gäller att få ut något av det. Det blir en form av upplevelsestress. Och människor omkring frågar. Vad har du varit med om?

Vad har du upplevt?

Och vi försöker svara. Hitta de rätta orden som visar att vi hänger med.

Den verkliga vilan är den som infinner sig mitt i vardagen. En stund då ingenting händer. Då vi blir samtidiga med livet och låter livet göra jobbet.

Den verkliga vilan är utan upplevelse. Den infinner sig när vi är samtidiga med livet. När vi låter livet andas oss. När vi för ett tag släpper alla förväntningar och krav.

Det brukar sägas att nuet är flyktigt. Att det hela tiden flyr ifrån oss, men tänker jag efter så är det tiden som flyr. Nuet är alltid här. Det är livets envisa konstant. Nu finns hela tiden och jag finns alltid i nuet.

När jag leder meditationer brukar jag ibland inleda med orden:

Du är här och kan inte vara någon annanstans Jag leder ibland retreater på Sigtunastiftelän här sen. Helger med tystnad, vila och meditaSå är det alltid tion. Jag brukar inleda med att säga: ”Om nuet är ditt livsrum någon frågar dig när du kommer hem från din plats retreaten vad du fick ut av att vara där ska du på jorden svara: ’Jag var där.”

Själva poängen med retreaten är att inte göra Det sägs något. Att vara samtidig med livet. att nuet är flyktigt Inte fylla dagen med en massa måsten eller när det är tiden aktiviteter utan låta dagen röra sig av sig själv. som flyr Nuet Det svåra med tiden är att jag inte har någon är alltid här makt över den. Det goda med tiden är att all livet rör sig utan att jag behöver anstränga tid mig. Det finns lägen då jag kan vila i det som är och lägga ner alla projekt bara vara i det som är och då visar det sig att livet rör sig av egen kraft. Från dag till natt från morgon till LARS BJÖRKLUND, KAPLAN, SIGTUNASTIFTELSEN kväll.

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 41

BRÖSTCANCER Livet efter diagnos

Bröstcancer förändrar livet – eller passerar som en parentes

Att drabbas av bröstcancer innebär att konfronteras med sin dödlighet och att livet kan ställas på ända.

Diagnosen kan innebära utsatthet och förluster, men kan också ge nya perspektiv på livet. Hur man reagerar hänger mycket samman med hur man själv är och vad man har för tidigare erfarenheter i livet.

Sara Lilliehorn, socionom och doktorand i socialt arbete, har i sitt avhandlingsarbete vid Umeå universitet intervjuat 71 kvinnor om hur de upplevt att livet och vardagen påverkas under och efter behandling. Hon har följt dem från det att de avslutat strålbehandlingen och upp till sex år senare.

– Hur man på några års sikt från diagnos och behandling värderar att livet påverkats varierar mycket mellan olika kvinnor. Livet har förändrats säger de flesta, men det behöver inte betyda att det blivit till det sämre. För kvinnor som levde i en trängd livssituation, till exempel svår arbetssituation, kunde bröstcancerbeskedet bli en puff att göra omprioriteringar och många kvinnor menade att de omvärderade vad som är viktigt i livet.

För andra kvinnor gjorde erfarenheterna av bröstcancersjukdomen ingen direkt 42 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

skillnad – dessa kvinnor hade i regel få biverkningar och kom snart tillrätta med livet igen, varför sjuk­ domen värderades som en parentes i livet som passerade ganska obemärkt.

För kvinnor som fått svåra biverkningar av främst

Livet har många hinder – en del tar man sig förbi

Livet har förändrats säger de flesta, men det behöver inte be­ tyda att det blivit till det sämre.

Några röster som tidigare kommenterat studien på Cancerfondens blogg: ”Hela livet blir förändrat och man känner inte igen sig själv, varken psykiskt eller fysiskt. Jag är en helt annan människa än innan jag fick min BC-diagnos. Jag tror jag är en bättre människa, i alla fall när det kommer till vad jag värdesätter och vad jag låter passera obemärkt förbi. Människor och relationer är mycket viktigare i dag. Att vara sann emot sig själv är också en viktig del.

Så, på frågan om min bröstcancer passerat som en parentes är svaret ett stort NEJ!”

långvarig hormonell behandling tedde sig tillvaron ofta betydligt jobbigare.

– Många talade om stelhet, värk, svettningar, en enorm trötthet och att kroppen hindrade dem att fungera så som de önskade. Det fanns kvinnor som diskuterade att hoppa av sin behandling, men de flesta uthärdade. Man vågade inte annat.

Just långvariga behandlingsbiverkningar som försvårade eller hindrade vardagen var en vanlig anledning till att kvinnor värderade att livet försämrats. Oro inför framtiden och tankar på återfall var andra förklaringar. Återkomsten till vardagen skiljer sig för olika

kvinnor och beror mycket på hur omfattande biverkningar man lever med. För många var mötet med en mer vanlig vardag efter sjukhusbunden behandling svårt, men att i sin egen takt återfå en mer bekant vardagsstruktur för familjeliv, fritidsliv och att, när man var redo, återgå i arbete var sätt att komma till rätta med de psykologiska och existentiella utmaningar som en bröstcancersjukdom kan innebära.

Det som förvånade Sara Lilliehorn i studien var att så många kvinnor några år efter avslutad strålbehandling ansåg att livet blivit annorlunda, men inte sämre.

– För vissa kvinnor blev det inte en så svår erfarenhet att få bröstcancer som man kanske kan tro.

Naturligtvis var cancerbeskedet dramatiskt och den första tiden svår, men på några års sikt upplevde de flesta kvinnor att de gått vidare i livet.

UMEÅ UNIVERSITET

ANNIKA

- Information kan både underlätta och försvåra beroende på hur den ges och hur den anpassas till den person den gäller, säger Sara Lilliehorn, Umeå universitet.

”Även om man är friskförklarad så försvinner aldrig tankarna och alla minnen från den tiden. Jag är glad att vi har varandra.”

KATARINA

”Nä, livet har många hinder på vägen, några tar man sig förbi och andra får man försöka leva med. Det är viktigt att vi stöttar varandra.”

GUNILLA

”För mig är det något som måste blivit gjort. När behandlingarna är över så är det över och jag hoppas hålla trollen borta. Helt tuttlös, javisst. Men livet fortsätter och jag med. Parentes är ett ord jag mycket väl kan komma att använda. Hoppas på att kunna använda. Om inte hjärntrollen tar över med sin oro.

För mig har livet inte förändrats, i alla fall inte hittills. Att ta bort brösten... so what?”

THERÉSE

Förvånande var också att så få kvinnor värderade

bröstförändringar som oproblematiska.

– Ofta var det svårare att acceptera rena funktionsnedsättningar än att brösten var förändrade eller att ett bröst var borttaget.

– Resultaten pekar på att det inte finns någon mall NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 43

BRÖSTCANCER Livet efter diagnos

för hur erfarenheten för en bröstcancerpatient ter sig. Om sjukdomen medför en stor förändring i livet eller om den upplevs som något som kom och gick hänger givetvis samman med hur man påverkas av behandlingen, men även med vem man är, vilket liv man lever och vilka erfarenheter man har med sig i bagaget.

Tydligt var också att återgången till ett normalt vardagsliv med invanda strukturer innebär ett läkande i sig.

– För vissa var det nödvändigt att ta paus i sjuk­skrivning. Det visar på hur olika bröstcancer­ upplevelsen kan vara. Att veta det kan förhoppningsvis vara ett stöd i att finna sin egen väg, säger Sara Lilliehorn.

Det är viktigt att sjukvården inte bara erbjuder

medicinsk behandling utan även fungerar som ett hjälpande system. Det ska vara en tillgänglig och pålitlig vård. Sjukvården ska erbjuda information och i en anda av närvaro visar studieresultatet. Kommentarerna kring detta var både positiva och negativa.

De goda erfarenheterna rörde oftast kontakterna med de personliga vårdgivarna. Om sjukvårds­ systemet var det mer variationer i svaren.

Vad gäller information hade flera kvinnor negativa erfarenheter.

– Vår studie visar att information både kan underlätta och försvåra beroende på hur den ges och hur den anpassas till den person den gäller, säger Sara

Lilliehorn. Kvinnorna ville ha och behövde information, men olika mycket och informationen behöver vara anpassad till den man är och var man befinner sig i behandlingscykeln/livet.

Den ska också förmedlas tillsammans med ett gott bemötande och tillgänglighet inom sjukvården, visar studien. Kontinuitet i informa­tionsgivandet var något som också efterfrågas. Poängen är att de olika parametrarna information, tillgänglighet, kompetens och bemötande ska hänga samman.

MARITA ÖNNEBY ELIASSON

fakta BRÖSTCANCER Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor – cirka 20 kvinnor insjuknar varje dag.

Drygt 7 500 kvinnor i Sverige får diagnosen varje år, av totalt 55 000 män och kvinnor som drabbas av cancer.

Det innebär att en av nio kvinnor får bröstcancer före 75 års ålder.

Chansen att bli botad från

bröstcancer har ökat de senaste årtiondena – i dag överlever drygt 80 procent av dem som får bröstcancer.

Varje år dör cirka 1 400 kvinnor på grund av sjuk­ domen.

Medianåldern vid bröst­ cancerdiagnos är drygt 60 år. Även män kan få bröst­ cancer, cirka 40 män drabbas varje år.

Miljarder till både lottköpare och goda ändamål Tack vare våra lottköpare har vi sedan år 2005 kunnat dela ut 4,9 miljarder till Cancerfonden och övriga organisationer som vi stödjer. Samtidigt har lottköparna fått dela på vinster värda över 7 miljarder!

Vad skulle du göra om du vinner riktigt mycket pengar?

Många drömmer om att resa, skaffa ny bostad eller att bidra till en bättre värld. Med en lott i PostkodLotteriet har du både chans att få dela på många miljoner och bidra till att en del av dina medmänniskors önskningar kan förverkligas.

Ny vinstchans varje dag De högsta ordinarie vinsterna lottar vi ut till helgen – en miljon på fredagen och ännu en miljon kronor varje lördag.

Dessutom upp till 100 000 kr per lott och en bil varje fredag.

Vi lottar också ut många miljoner i GrannYran tre gånger per år och i flera vinstrika extradragningar under året.

Presentkort värde

300 kr Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger

Du får ett presentkort värt 300 kr Köp en lott på postkodlotteriet.se/vinstchans inom 7 dagar så får du ett presentkort värt 300 kr som tack. Du kan använda det i över 100 butiker, hotell och restauranger.

och upplevelseföretag.

Köp en lott på postkodlotteriet.se/vinstchans Cancerfonden_sept.indd 1

2014-08-18 15:10

”Kom in på tisdag så tar vi bröstet på onsdag!”

För 35 år sedan fick före detta riksdagsledamoten och europaparlamentarikern Maj Britt Theorin ett telefonsamtal.

TEXT EVELYN PESIKAN FOTO KARL GABOR

UR BOKEN ETT-NOLL TILL LIVET

Den 24 oktober 1979 väcks Maj Britt Theorin av ett telefonsamtal från den unge doktorn som undersökt hennes bröst efter misstänkta förändringar i samband med mammografi. ”Hej, ja det var cancer, kom in på tisdag så tar vi bröstet på onsdag.”

Denna brutala mening etsade sig fast i henne för alltid. Hon var oförberedd på att den ”rörelse” i bröstet som hade upp­­täckts vid undersökningen kunde vara cancer.

– Där i sängen tidigt på morgonen fick jag veta att jag hade ett förstadium till cancer och att det kunde gå över till det andra bröstet. De ville att jag skulle ta bort båda brösten. Alternativet var att gå på mammografi ofta resten av livet.

Fyrbarnsmamman Maj Britt ville helst av allt behålla sina bröst, men efter samråd med familjen gick hon på doktorns linje. Båda brösten opererades bort och ersattes sedan med bröstrekonstruktioner.

– De hade glömt att berätta att all känsel var borta, det fanns inget liv kvar i brösten. Jag kände en oerhörd sorg och minns att jag vaknade en natt av att hela min kropp grät ut förlusten.

Inom ett år hade Maj Britt hämtat sig, men hon ångrade länge att hon inte propsade på att få behålla det ännu friska bröstet och kände sig nästan lurad av läkaren.

– Att få cancer var en viktig erfarenhet för mig, men jag hade hellre varit utan den. Den skrämde nästan livet ur mig då när jag ju var mitt i livet med fyra små barn, men jag tänker inte ofta på sjukdomen numera. Min inställning är pragmatisk – svårigheter är till för att övervinnas och man tar dem när de kommer.

MAJ BRITT THEORIN, I DAG

I oktober har det gått 35 år sedan Maj Britt Theorin, som fyller 82 år i december och i dag har hela nio barnbarn, fick sitt förfärliga telefonsamtal från bröstdoktorn.

– I dag mår jag hur bra som helst, är fullt frisk och funderar inte alls på cancer när det gäller mig själv. Än så länge lever kärringen, skojar Maj Britt, som är oförändrat engagerad i frågor som rör kvinnor och fred.

Cancern har med andra ord aldrig kommit tillbaka till henne, men den har under senare år drabbat andra medlemmar i familjen.

– Min make Rolf gick bort för fyra år sedan. Han fick först cancer i urinblåsan och några år senare i lungorna. Det har varit mycket svårt att mista den livskamrat och stöttepelare jag haft vid min sida i 54 år.

När en av döttrarna fick bröstcancer för några år sedan reagerade hon starkt.

– Hon är ok nu och vi har tack och lov konstaterat att det inte rör sig om någon ärftlig variant.

Under alla år efter Maj Britts egen sjukdom talades det aldrig om cancer i familjen Theorin. Barnen förmedlade aldrig någon oro, livet gick vidare på ett lugnt sätt och Maj Britt har som sagt aldrig haft några problem med sin hälsa.

– Jag kan dock fortfarande reta mig på att de tog båda mina bröst. Men nyligen sade en doktor att jag borde vara evigt tacksam för denna åtgärd. I dag vet man nämligen mer om just den cancerform jag hade, den hade med all sannolikhet gått över i andra bröstet.

Hon råder alla kvinnor att vara noga med att gå på regelbunden mammografi, kräva stödsamtal och att försöka ha en så positiv livssyn som möjligt om sjukdomen skulle slå till.

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 45

DONATION Gåva i miljonklassen

19 MILJONER AV EN I juli auktionerades en mycket speciell Mercedes Benz 500 K Roadster ut i Tyskland. Bilen såldes för 28,7 miljoner kronor. Alzheimerfonden och Cancerfonden delar på miljonerna.

46 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

MERCEDES FRÅN 1934 Ägaren till bilen är en anonym smålänning som haft den i sin ägo under 40 års tid. När han köpte den på en resa i Polen var den mest att likna vid skrot.

Under årens lopp har han reparerat bilen med hjälp av såväl tandläkare – som gjorde framlyktorna – och andra hantverkare i trakten.

Man blir onekligen lite nyfiken på den person som

skänker bort en förmögenhet. Jag ringer upp och får en trevlig pratstund med givaren som inte har någon nära koppling till cancer förutom en farbror som hade sjukdomen på 1950-talet. Något mer frekvent är Alzheimers sjukdom i släkten.

Han är 76 år och berättar om en barndom på landsbygden i en familj som inte levde i överflöd.

Han fick tidigt sköta sin ekonomi. En kort skolgång, men med en drivkraft att bygga upp verksamheter och göra affärer. Och det har gått bra. ”Jag har köpt hus som ingen ville ha och bilar till rätt pris”, säger han inte utan viss förtjusning.

organisationer efter att ha kollat upp oss och våra administrationer.

Han talar om forskning som ett viktigt område, men eftersatt av staten. ”Det här är den bästa placering jag kan göra. Bilen blev till en belastning. Jag är glad att jag blev av med den och att pengarna kommer till nytta. Har man ansvarskänsla så har man.”

– Jag får en positiv känsla i magen när jag hör om någon som har skött om denna klenod och sedan bestämt sig för att ge den till ett värdefullt ändamål, säger professor Klas Kärre, ord­förande i Cancerfondens forskningsnämnd. Det är genomtänkt och godhjärtat. Nu är det viktigt för oss på Cancerfonden att på bästa sätt förvalta pengarna. Som alltid kommer vi i forskningsnämnden att bevilja anslag till de projekt som uppfyller givna kriterier.

I somras gick alltså bilen under klubban och den amerikanske, nye ägaren samlar på just Mercedes Benz. Och de ska vara röda.

MARITA ÖNNEBY ELIASSON

Nu skänker han alltså miljonbelopp till två ideella

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 47

ROSA BANDET Sponsorprodukter

Rosa Bandet i butikshyllorna Ett urval av produkter som sponsorerna till Cancerfonden erbjuder från 22 september till oktobers utgång.

Nilfisk VP300 Pink pro­ fessionell dammsugare 995 kr, 50 kr går till Cancerfonden

Tv-gala där du behövs

Mössa från Scorett 350 kr, för varje såld mössa går 40 kr till Cancerfonden

Bänka dig framför tv-apparaten måndagen den 28 oktober kl 20 till 22. Då sänds Cancerfondens direktsända tvgala Tillsammans mot cancer i Sjuan.

– Vi får uppleva folkkära artister, möta patienter med olika cancerdiagnoser och forskare i deras dagliga arbete i kampen mot cancer, säger projektledare Rebecca Hamner, Cancerfonden. Vi hoppas att du vill dela denna viktiga kväll med oss.

Lindex Rosa Armband 100 kr, drygt hälften går till Cancer­fonden

Garnieer BB Cream Original 119 kr, 5 kr till Cancerfonden Mäster Grön 5 kr per såld blomma går till Cancerfonden (utvalda sorter)

Tena Lady Mini Magic liners 39.90 kr, 5 kr till Canderfonen Fika för livet från Waynes Coffee 26-43 kr, 2 kronor per Rosa Bandetmugg

48 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

NIKLAS PALMKLINT

Essie nagellack Pris: 129 kr, 10 kr till Cancerfonden per sålt nagellack ur rosa kollektionen

ICAs frukt och grönt 1,50 kr per produkt går till Cancerfonden

Årets rosa band är designat av Camilla Thulin.

Camilla Thulin fick idéer ur virkboken

Kellogg’s Special K 2 kr per såld paket till Rosa Bandet-kampanjen

SATS handduk Pris: 99 kr, 25 kr till Cancerfonden

Apoteket Försvarets hudsalva 21 kr, 10 procent till Rosa bandet (2,10 kr per cerat)

Camilla Thulin formger i år Cancer­ fondens rosa band. När hon har letat inspiration till det nya bandet har hon sökt sig tillbaka till de mönster som vi minns från mormors virkade dukar och bordstabletter.

– Jag ville göra ett mönster som förknippas med kvinnor. Det kändes därför naturligt att söka efter ett vackert spetsmönster, inspirationen fann jag i gamla virkböcker. Virkade spetsar är ett konst­hantverk som kvinnor fört vidare mellan sig i generationer och som kräver både tålamod och kunskap. Egenskaper som även krävs i svåra stunder, säger Camilla Thulin som är kreatör och bland annat har egen klädkollektion. Hon driver även nätmagasinet Oss granntanter emellan.

Du kan redan nu köpa det rosa bandet hos ica,

Hööks hundhalsband 49 kr, 20 procent till Rosa Bandetkampanjen.

Lindex, Apoteket och xl-bygg.

Priset är 25 kronor styck; 2 kronor täcker kost­nader för produktion av band, förpackning, folder och frakt. Resten går till kampen mot cancer.

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 49

Ditt företag kan bidra i kampen mot cancer För tolfte året arrangerar Cancer­ fonden Rosa Bandet-kampanjen under oktober. Förhoppningen är att samla in så mycket pengar som möjligt till svensk cancerforskning.

Ditt företag kan vara med och bidra genom företagspaketet Rosa Bandet.

Paketet kostar från 3 000 kronor och innehåller bland annat banners, exponering på cancerfonden.se och diplom.

– Du kan också köpa en textcrawler för att visa ert engagemang på bästa sändningstid, berättar Annika Rosander på Cancerfonden. För 15 000 kronor exponeras ert företagsnamn i tv-rutan två gånger under vår direktsända insamlingsgala Tillsammans mot cancer på Sjuan 020-59 59 59 så berättar jag mer och den 27 oktober. sänder ytterligare information om de – Hör gärna av er till mig via vår växel olika erbjudandena.

Kul med cancer, är det möjligt?

Vi går i julklappstankar! Gör du?

Köp en lott och uppmuntra på så sätt din personal eller dina kunder under julhelgen!

Samtidigt gör du eller ditt företag en värdefull insats för svensk cancerforsk­ ning.

Jullotten kostar 100 kronor och det är i genomsnitt vinst på var femte lott. Varje lott levereras i presentomslag och vid köp av minst 50 stycken kan du få ditt företagsnamn tryckt på omslaget.

Onsdagen den 10 december är sista

beställningsdag av jullotter för leverans före jul. Lotterna postas först när de är betalda.

På vinstlistan står kontantvinster från 100 kronor upp till två stycken miljonvinster, resor och mat. Du beställer din lott på telefon 020-59 59 59 eller på webbplatsen cancerfonden.se/jul Helt nyligen gick nio prioriteringskommittéer igenom årets ansökningar om forskningsanslag för kommande år.

Med ditt finansiella stöd kan Cancerfonden fortsätta att dela ut pengar till de cancerforskningsprojekt som Forskningsnämnden bedömer ha de bästa förutsättningarna att göra framsteg.

Prostatacancer Hudcancer Tjock- och ändtarmscancer Urinvägscancer Lungcancer 50 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2014

8 985 5 003 3 293 1 929 1 919

Jag tillbringade somma­ ren med min väninna som

just gick igenom behandling och som läst boken. Humorn hjälpte henne att orka. Det är en igenkänning i boken som gör att jag verkligen vill rekommendera alla er kvinnor, män och ungdomar att läsa den.

KVINNOR, INSJUKNADE 2012

Kul med cancer – Hur man tar sig igenom bröstcancer.

GRYF förlag. På webbplatsen http://gryfpublishing.wordpress.com/ hittar du återförsäljare och prisuppgift.

Bröstcancer Hudcancer Tjock- och ändtarmscancer Lungcancer Livmoderkroppscancer

Britta Hedefalk Kommunikatör, leg sjuksköterska Cancerfonden

Statistik: vanligaste cancerformerna MÄN, INSJUKNADE 2012

Ja, det frågar jag mig. Monika Titor har skrivit en liten bok (58 sidor) om sin bröstcancer­ erfarenhet. Det som känns annorlunda med att läsa hennes bok är att hon gjort det med humor och självdistans. På ett roligt och kåserande vis berättar hon när hon möter psykologen (som hon inte behöver …), de tjusiga damerna som tvingar av kvinnorna deras peruker på make up-kursen och om sjukgymnastiken hon gör på sin arbetsplats liggande på golvet så kollegerna tror hon är avsvimmad.

8 490 4 083 2 945 1 817 1 362

Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer*.

Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer.

För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering, kunskapsspridning och påverkansarbete.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansierar vi cirka 450 forskningsprojekt.

Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privat­ personer och företag.

Svensk Insamlingskontroll, SI, beviljar 90-konto

till ideella organisationer och säkrar att insamlingsverksamheten håller hög kvalitet. SI godkänner upp till 25 procent i insamlings- och administrationskostnader för att tillåta ett 90-konto. Med cirka 13 procent (2013) ligger Cancerfonden med god marginal under SIs procentgräns.

BLI STÖDMEDLEM Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar som kännetecknas av onormal celldelning. Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste dödsorsaken före 85 års ålder.

Så här kan du bidra BLI MÅNADSGIVARE Starta ett regelbundet givande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Valfriheten är stor – du väljer själv hur ofta och hur mycket du vill ge.

GE EN GÅVA På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank. Du kan också sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 1986-0 eller bankgiro 901-9514.

GE EN MINNESGÅVA Hedra minnet av en närstående med en minnesgåva. När du skän-

CANCERFONDEN ... grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning delar 2014 ut 415 miljoner kronor till svensk

ärver utan att behöva betala kapitalvinstskatt. Som testamentstagare tar vi ansvar för att testamentet verkställs på ett respektfullt sätt.

KÖP LOTTER I CANCER­ FONDENS RIKSLOTTERI Cancerfondens Rikslotteri är ett skrap­ lotteri där hela över­skottet går till Cancerfonden. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se

AKTIEGÅVA Du kan skattefritt skänka utdelningen från dina börsnoterade aktier till Cancer­fonden, dock före bolags­ stämman. Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se

BLI FÖRETAGSVÄN

ker en minnesgåva får anhörig ett vackert minnesblad med en personlig hälsning. På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59.

TESTAMENTERA Att testamentera till Cancer­ fonden är att ge en gåva för livet.

Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta alla slags tillgångar.

Då Cancerfonden är skattebefriad kan vi avyttra de värdepapper, fastigheter och bostadsrätter vi

cancerforskning finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens har inga statliga bidrag mottog cirka 981 000

Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som Stödmedlem får du varje år fyra nummer av Rädda Livet och kan där följa Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Välj ett digitalt företagspaket från 5 000 kronor. Som Företagsvän får ni bland annat banners till er webbplats och vårt digitala nyhetsbrev. Beställ direkt på cancerfonden.se/foretagsvan eller ring 020-59 59 59.

BLI SPONSOR Cancerfonden erbjuder företag unika möjligheter att arbeta med sponsring, dels i kampanj, dels på årsbasis.

Kontakta Ellen Mattsson: ellen.mattsson@cancerfonden.se som berättar om aktivering genom produktförsäljning och kommunikation.

gåvor under 2013 har 5 500 kontakter varje år via Informations- och stödlinjen har 55 anställda har 28 huvudmän

har samlat in 8,9 miljarder kronor och delat ut 9,3 till svensk cancerforskning.

NUMMER TRE 2014 | RÄDDA LIVET | 51

B-POST Retur till: Cancerfonden 101 55 Stockholm

För vem bär du ditt rosa band?

En tredjedel av alla människor i Sverige får någon gång i livet ett cancerbesked, ett besked som förändrar livet. Inte bara för den som blir sjuk, utan också för alla runt omkring. Därför har vi alla en anledning att delta i kampen mot cancer.

Nu i oktober sätter vi ljuset på bröstcancer.

Genom att köpa årets rosa band stödjer du kampen mot cancer. Bandet är designat av Camilla Thulin och kostar 25 kronor.

Du köper det hos ICA, Lindex, Apoteket och XL-ByGG.

Fotograf Niklas Palmklint

Köp årets rosa band i oktober.