Metropol nr 1 2012

Metropol Ett magasin om Stockholm-Mälarregionen • nummer 1/2012 • www.malardalsradet.se

20år Mälardalsrådet jubilerar!

Sidan 4

Inflyttare Kommunerna sätts på ­ hårda prov när allt fler gör som ­Värmdöfamiljen Elander-Broddner och flyttar till ­regionmagneterna.

tur Infrastruk

”mina favorittåg finns i schweiz”

varför vill ingen bli ­undersköterska?

DEBATT ”Ingen saknar villaoljan idag” Maria Wetterstrand

Mer tågtrafik

omvärld

Kunskap

Münchenröster

efter ca astra zene

Innehåll

20 | Driv trafiken själva

Regionen växer så det knakar!

Tågforskaren Oskar Fröjdhs nya resultat formar ­Tågsverige. Han vet hur han vill ha Mälardalens trafik.

I Stockholms län talar man om att två fullsatta SL-bussar

om dagen flyttar in, men också i övriga Mälardalen ökar befolkningen. Snabba och kraftiga förändringar ställer höga krav på anpassningsförmåga. Men när befolkningsprognoserna slår fel och infrastrukturinvesteringarna kräver oändligt långa planeringshorisonter, då är det svårt för både växande och krympande kommuner att snabbt anpassa sig till den nya situationen.

Ibland har vi talat om att regionen är utsatt för både ett ”inifråntryck” i form av växande befolkning som ställer krav på boende, infrastruktur och kollektivtrafik och ett ”utifråntryck” i form av globalisering som ställer krav på konkurrenskraft och attraktionskraft. Det senare är man högst medveten om i New York, där Manhattan nu drygt tio år senare reser sig som en levande och attraktiv stadsdel.

Den utmaning som handlar om internationell konkurrenskraft ställer stora krav på kompetensförsörjning. I Metropol riktar vi den här gången fokus mot yrkesutbildningarna.

Stockholm-Mälarregionen växer så det knakar, det går bra för regionen i ett internationellt perspektiv och det råder framtidstro – det är ett gott läge då Mälardalsrådet i år firar 20 år!

På Mälartinget i Stockholm den 31 maj-1 juni tar vi avstampet i de gångna 20 åren då vi blickar framåt och hur StockholmMälarregionen kan fortsätta utvecklas till en öppen, rörlig, innovativ och hållbar storstadsegion – en metropol i världsklass helt enkelt!

Anna Lundgren Generalsekreterare Mälardalsrådet

Metropol ges ut av Mälardalsrådet och riktar sig till kommuner och landsting och andra aktörer med uppdrag och intresse för att utveckla Stockholm-Mälarregionen.

2

M e t ro p o l

av Metro nterna ta numret responde Efter förs procent av 4 8 ra. En . b g t in ke ökn eller myc sarunders gen var bra t tidningin at n r d e ti g t p at p u ansåg t denterna 12 procen av respon platsen och också fjärdedel ts e b ar å p du rar mmet. Vill en cirkule jl ulerar i he cka ett me ki S att den cirk l? o p o etr M ! m o se ll t. ti e tycka alsrad t@malard till kanslie

5 | Hallå, festival!

Det är den ifrågasättande teatern som ska locka regioninvånarna till Eskilstuna i vår. Jimmy Bergkvist arrangerar Nordic Fringe Festival.

Ansvarig utgivare Anna Lundgren Produktion Redaktörerna i Stockholm AB Tryck Danagårds Upplaga 5000 ex.

Frågor och förslag? Kontakta kansliet@malardalsradet.se www.malardalsradet.se

Mälardalsrådet är en ideell och politiskt styrd organisation. Rådets roll är att vara en storregional mötesplats. En mötesplats för medlemmarna, kommuner och landsting i Stockholm-Mälarregionen, men också i allt högre grad för samverkan mellan politik, näringsliv och akademi.

a läsare procent nöjd pol gjordes en lä-

Bibbie Friman

PS. Ses vi i Almedalen?

Stockholm-Mälarregionen är på plats 2-4 juli!

84

Medverk ande nr 1/2011

Petter Cohen, Markus Edin, Dennis ­Eriksson, Thord Eriksson, Martin Gelin, Mikael Feldbaum, Anna Norrby, Hans Strömberg, Maria Wetterstrand Omslag Petter Cohen

9 | Undersköterska – jag?

Jag ska bli sjuksyster jag, trala la, diktade Sonja Åkesson.

Men allt färre tycks känna kallet. Allt medan behoven växer.

Maria Sahlén Eriksson vet varför.

Medarbetare i detta nummer 4 | Önsketransporter Panelens Izabell Zaza vill ha ett flygande eldrivet tåg som tar henne till Indien.

Anna Norrby Anna är frilansjournalist med fokus på samhälle, arbetsliv och hälsa. I detta nummer kartlägger hon bristen på yrkesutbildade i regionen. Hennes hembygd är Hammarbyhöjden, en folkhemsförort som nu ömsar skinn.

Dennis Eriksson Dennis är illustratör med uppdragsgivare som till exempel Atlas Förlag, Telia, Unicef och Dagens Nyheter. Född i Luleå, utbildad på Konstfack och numera verksam i Stockholm.

7 | Möter motstånd Lika lite som vi idag saknar villaoljan kommer vi att sakna bensin och diesel, tror Maria Wetterstrand som menar att motståndet mot omställning är starkt.

14 | När flytten går Lina Elander flyttade med familjen till Värmdö, Sveriges snabbast växande kommun. Men om hon vetat vad hon vet idag hade hon kanske inte flyttat.

Martin Gelin Martin har arbetat som journalist i USA sedan 2001, för bland andra Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Affärsvärlden och Veckans Affärer. Han har även skrivit boken Det amerikanska löftet.

Martin skriver framför allt om amerikansk politik, media och teknik.

M e t ro p o l

3

Aktuellt kunskap

Så tacklas astra zenecas nedläggning

Mälardalsrådet fyller 20 år

n Vad händer med life science-arbetet i

regionen nu när Astra Zeneca lagt ned sin forskningsenhet i Södertälje? Metropol frågade Maria Lönn på Innovationskraft Stockholm, en sammanslutning av lokala aktörer samordnade av Stockholms Länsstyrelse.

– I det kortsiktiga perspektivet har vi satt

n På Mälartinget den 31 maj till 1 juni firas att Mälardalsrådet fyller 20 år.

Programmet bjuder på tillbakablickar kring hur man tänkte då. Och blickarna riktas mot nuet och framtiden.

En trendspaning görs om vilka utmaningarna är för den växande regionen de närmaste 20 åren.

Utmaningar i ­Almedalen n Den 2–4 juli blir Mälardalsrådet till en arena för de medlemmar som vill vara med och påverka i Almedalen. ”Mälarregionens strategiska utmaningar” blir temat. Måndagen den 2 juli blir det stort mingel tillsammans med fler regionala aktörer.

Foto: Mikael Kristenson /Astra Zeneca

Foto: Region Gotland

De som sägs upp från Astra Zeneca bör vara mycket attraktiva för andra arbetsgivare, anser Maria Lönn.

550

Åtgärder för fler studentbostäder

YH-jackpot för ­Västmanland n Nära hälften av Västmanlands läns ansökningar om att få driva yrkeshögskoleutbildningar blev beviljade av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011. I hela landet var det 29 procent av ansökningarna som blev beviljade efter det största antalet ansökningar någonsin. Västmanland höjde sig därmed betydligt från föregående år då länet bara beviljades 28 procent av ansökningarna. Länet lämnade också in fler ansökningar den här omgången, 29 stycken jämfört med 21 under föregående år.

4

M e t ro p o l

Foto: Johan Oedmann

tusen kronor

Så mycket bidrar Regionförbundet Sörmland med till Mälardalens högskolas projekt Miljödrivna marknader under 2012 och 2013.

Projektet ska utveckla en agenda för aktiviteter och projekt inom miljöteknik i hela Mälardalen.

in särskilda resurser för att inget ska falla mellan stolarna, att alla medarbetare får det stöd de behöver och inom rimlig tid.

Aktörer som vi samverkar med är bland andra Europeiska Globaliseringsfonden som ger möjlighet till vidareutbildning, Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet.

Innovationskraft består av Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm Business Region, Kommunförbundet i Stockholms län och Stockholms handelskammare.

– Vi arbetar också för att de kompetenser som är särskilt viktiga för regionens utveckling inom life science så långt möjligt kan sugas upp i andra verksamheter inom regionen. En annan viktig fråga vi medverkar i är hur de mycket betydande anläggningar, kvalificerade utrustningar, projekt och samarbeten som Astra Zeneca har men som de inte tar med sig, kan tas till vara med nya huvudmän.

– Långsiktigt handlar det om life ­science-utvecklingen i Sverige och särskilt för vår region. Här ska vi ta fram en regional innovationsstrategi och handlingsprogram.

Arbetet har pågått i ett år och får nu större fokus på den södra delen av regionen.

n Bostadsminister Stefan ­Attefall har låtit utreda varför så få studentlägenheter byggs. Den 10 februari presenterades utredning. På regeringens hemsida listar utredaren Lennart Sjögren sina slutsatser i en intervju: Det finns en bristande lönsamhet i att Stefan ­Attefall. bygga hyresrätter eftersom fastighetsbolagen tjänar mer pengar på bostadsrätter.

Brist på mark råder och många som äger mark väntar på att få bygga bostadsrätter. Akademiska Hus bör upplåta marken nära högskolorna till bostäder.

Lärosätena kan hyra studentlägenheter så att fastighetsägaren garanteras

en skälig inkomst från studentbostäder.

Gymnasielärare kan uppmana eleverna att ställa sig i bostadskö i god tid.

Lennart Sjögren listar också i sin presentation några hinder hos kommunerna: • Brist på aktuell översiktsplan, detaljplaner, aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning kommunal mark, markstrategi och stads­ byggnadsstrategi.

• Höga priser på byggrätter.

• Långa handläggningstider för detaljplaner och bygglov.

• Högre krav på byggnaden än ­Boverkets byggregler.

• Brist i tillämpning av bostadspoli­ tiska styrmedel.

Slutsatserna kan läsas på regeringens hemsida.

Hallå!

Jimmy Bergkvist, kreativ producent för Eskilstunafestivalen Nordic Fringe 19–27 maj.

Hur ska ni locka Mälardalen till Eskilstuna?

– Ja, slutmålet är egentligen en nordisk festival men vi börjar i Mälardalen. Egentligen vill jag säga att målgruppen är alla! Men jag tror att festivalen tilltalar personer som vill besöka nya, kreativa, spännande och ifrågasättande aktiviteter. Folk som vill kolla på den för att få lite energi!

Vad är Nordic Fringe?

– En kulturfestival där vi ser uttryck som vi inte ser på traditionella kulturmötesplatser. Estradpoesi i ett café eller ett scenkonststycke ute i en park, sådant man inte ser på traditionella teatrar eller danskompanier. År 2009 anordnades Fringefestivalen som en utkantsfestival till Eskilstunas

350-årsjubileum. Nu återuppväcks den eftersom den ligger i linje med Eskilstunas innovativa och inspirerande vision.

Vad blir roligast i år?

– Systerfestivalen Springprides fest och dockteater för vuxna som vi förhandlar kring. Barn är vana vid att acceptera dockteater. Och dockteater för vuxna är intressant och roligt och görs av fantastiska yrkesmänniskor. Det är väldigt inspirerande.

Vilken typ av scenkonst gillar du själv bäst?

– Jag är fringemänniska. Jag gillar det som är konstigt och ifrågasättande. Det som inte ger så mycket svar utan ställer frågor.

Text Mikael Feldbaum Foto Petter Cohen

M e t ro p o l

5

Aktuellt Infrastruktur panelen

På Ringvägen på Södermalm i Stockholm uppförs ett av allt för få bostadshus i Stockholms län.

1 Hur tar du dig till jobbet/skolan?

2Hur lång tid skulle du kunna

pendla till jobbet?

3 Vad är viktigast för dig när du reser: tid, pengar, miljön eller bekvämlighet?

4 Om du fick önska nya kommu­ nikationer, hur och vart skulle de ta dig?

Carl Michael Lindblom ­Berglund

18 år. Pluggar tredje året på Solvikgymnasiet. Bor i Södertälje.

Aktiv i F ­ ältbiologerna.

1 J ag åker till skolan med buss. Från

Södertälje centrum till Ytter Eneby med LT-buss - Södermanlands länstrafik.

Foto: Markus Edin

2 En och en halv timme är okej, kanske upp till två timmar.

3 Miljö och bekvämlighet. Tiden är inte så viktig. Det får ju inte vara allt för dyrt.

4 Just nu har jag bussar och tåg till dom

ställen jag brukar åka. Till skolan och till Stockholm. När jag är ute med Fältbiologerna brukar också de bussar och tåg som finns räcka till.

Izabell Zaza

18 år. Studerar tredje året på ­Rosendalsgymnasiet. Bor i Uppsala. Aktiv i SSU.

1 Jag cyklar till skolan, som majoriteten av alla studerande i Uppsala.

2 Jag skulle nog kunna pendla till jobbet

upp till en timme ena vägen, från dörr till dörr. Men det skulle ta emot.

3 Miljön är otroligt viktig för mig. Tyvärr är

ofta de miljövänligare transportalternativen ganska dyra. Pengar ofta ett hinder för många att välja det miljövänliga.

4 Ett flygande eldrivet tåg skulle gärna få

ta mig till Indien, genom Mellanöstern via Europa, och en liten omväg runt Burma för att sen från Bangladesh komma in i landet.

Många hinder mot ökat byggande n Arga grannar, en långsam länsstyrelse,

statligt ointresse och dyra brädor. Så sammanfattar kommunerna i Stockholms län varför det inte byggs fler bostäder.

Förra hösten gav regeringen Stockholms länsstyrelse i uppdrag att ta reda på varför det byggts cirka 10 000 bostäder per år de senaste fem åren när behoven nu uppgår till ungefär 20 000 bostäder per år. Skillnaden mellan kommuner i länet är stor.

Stockholm bygger mer än man åtagit sig, enligt de regionala planerna, medan flera kommuner inte ens bygger hälften av sitt åtagande.

De flesta kommuner meddelar att bris-

ten på vägar och spår är ett stort hinder för nybyggen. Många menar också att statliga lagar och regler om buller, strandskydd och riksintressen utgör hinder.

Många överklaganden, höga produktionskostnader och att staten inte prioriterar bostadsbyggande framför andra intressen anges också som problem. Kommunerna anser att byggbolagen inte vill bygga där kommunen vill, och byggbolagen klagar på bristande planberedskap. Länsstyrelsen ska efter undersökningen se över sina egna handläggningstider och uppmanar i sin tur regeringen att få fram pengar till spår och vägar till kollektivtrafik.

Gabriella Landerholm 21 år. Jobbar och läser upp betyg från g ­ ymnasiet. Bor i Strängnäs.

Aktiv i Muf.

1 Jag går till jobbet. För tillfället ligger det Foto Petter Cohen (samtliga)

nära och bra i centrala Strängnäs.

lite rastlös av mig så det ska helst gå fort.

4 Miljövänliga, snabba transporter till

Afrika och Sydamerika för unga människor som inte har så mycket pengar men vill upptäcka världen.

M e t ro p o l

6

2 En timme max.

3 Om jag måste välja så väljer jag tid. Jag är

30 april ­2012

Datumet då Trafikverkets kapacitetsutredning för transportsystemet redovisas för regeringen.

”Vi har en framgångsrik historia med infrastrukturplanering bakom oss. Nu måste vi prata trafikering, innan vi pratar infrastruktur igen.”

Helene Hellmark Knutsson (S), ordförande i Mälardalsrådet, med anledning av att samarbetet inom ”En bättre sits” nystartat.

Aktuellt ”En bättre sits” nystartar n Nu tar det storregionala samarbetet inom infrastruktur och transporter ett nytt kliv framåt. Ett tjugotal ledande politiker och beslutsfattare från regionen har enats om en nystart av ”En bättre sits”, som för några år sedan bland annat lade grunden för gemensamma prioriteringar och medfinansiering av Citybanan.

Högst på dagordningen står frågan om ett framtida regionalt kollektivtrafiksystem,

med dagliga tågavgångar varje timme och förstärkning i rusningstid, smidiga byten och ett enklare biljettsystem.

Många aktörer äger frågorna kring infrastrukturplanering och trafikering. Det utvecklade samarbetet omfattar sju län (Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland) och involverar en mängd aktörer, t.ex. kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser och Trafikverket.

Debatt

Omställning med förhinder Jag minns vad det gnälldes när vi lade förslaget om att höja skatten på villaolja. Det var i början av 2000-talet. Landsbygden skulle avfolkas, pensionärer skulle frysa ihjäl och allmänt kaos skulle drabba samhället ifall förslaget fullföljdes.

Förslaget genomfördes trots allt och i dag är villaoljan i princip borta. Och det beror inte på att landsbygden avfolkats eller att pensionärerna frusit ihjäl. I stället satte skattehöjningen igång en sällan skådad investeringsiver i energismarta lösningar.

Nya företag kom i gång och nya jobb skapades samtidigt som vi gjorde oss av med ett miljöproblem. Två år senare steg plötsligt världsmarknadspriset på olja till den högsta i nivån någonsin. De flesta var rätt glada att de inte satt fast i ett beroende av villaolja då.

Maria Wetterstrand Det här är en taDebattör. Tidigare språkrör för lande historia. När miljöpartiet. miljökrav ställs eller miljöskatter höjs är det ofta protester. Jag kan förstå det. Omställning är jobbigt och kan kräva investeringar och kännas som ett straff. Men ofta visar det sig inte vara så farligt, tvärtom kan det vara lönsamt i längden.

”Landsbygden skulle avfol­ kas, pensionärer skulle ­frysa ihjäl och allmänt kaos skulle drabba samhället”

Foto: Stefan Nilsson/SJ

Foto: Fredrik Hjerling

SJ:s dubbeldäckare passerar utmed Mälaren vid Kvicksund.

Ingen lönsamhet för norska höghastighetståg n Efter två år presenterade den norska utredningen av höghastighetståg sina resultat i februari. Utredningen kommer fram till att ingen av de undersökta sträckningarna är samhällsekonomiskt lönsamma. Alltför få skulle resa med tågen. Om höghastighetsbanor ändå ska byggas föreslår utredningen att man börjar med sträckningen Oslo–Stavanger eftersom den skulle få flest resande. Även sträck-

ningarna Oslo–Göteborg och Oslo–Stockholm utreddes. I Sverige visar också finansdepartementets expertgrupp för miljöstudier att höghastighetsbanor blir olönsamma. I kontrast mot SOU:n om höghastighetsbanor från 2009 som i stället visar lönsamhet på vissa sträckningar. Återstår att se vad norrmännens utredning får för inflytande på Trafikverkets kapacitetsutredning för transportsystemet.

En av de stora utmaningarna i Sverige är oljeberoendet i tran­

sporter. Mälardalsregionen har fantastiska möjligheter till hållbara transportlösningar. De flesta städer är av utmärkt storlek för cykeltrafik. Det finns bra tågförbindelser. Möjligheterna att producera biogas är stora och när elbilarna kommer ner i pris är avstånden alldeles lagom för att använda elbil. Ändå är det svårt att verkligen få i gång omställningen. Den som föreslår höjda miljöskatter på fossila drivmedel möts av aggressivt motstånd. Det gör att alternativen har svårt att konkurrera och tar tid att få in på marknaden. Signalen från politiskt håll är: ni kan tryggt fortsätta köra era bilar på bensin och diesel.

Visst, det kan vara tryggt, privatekonomiskt fördelaktigt och bekvämt. Nu. Men nästa gång oljepriset stiger till chocknivåer eller när klimatförändringen blir alltmer påtaglig? Jag har svårt att se att någon kommer sakna bensin och diesel när de ersatts med andra alternativ. Lika lite som vi i dag saknar villaoljan. n M e t ro p o l

7

Aktuellt omvärld Londons löften

Öresundare ska bli en identitet Öresundskommittén, det politiska samarbetet mellan Skåne och Själland, har fått en ny direktör. Finn Lauritzen är 55 år, bor i Köpenhamn och kommer närmast från tjänsten som direktör på Erhvervs- og Byggestyrelsen. Metropol ringde upp honom.

Vad vill du åstadkomma i Öresundskommittén?

– Jag ser en ekonomisk och en mental eller kulturell

Röster från München

Foto: Johan Wahlgren

n Den 2–8 februari reste politiker, näringsliv och högskolor till München i Mälardalsrådet regi för att lära av en av europas mest framgångsrika regioner.

Erik Weiman (M), landstingsråd Uppsala län Vad blev du mest imponerad av i München?

– Att man lyckades arbeta med infrastruktur och kollektivtrafik i brett samförstånd.

Elisabeth Blaus Rendahl, Verksamhetschef, Stockholms Akademiska Forum Vad blir din första åtgärd inspirerad av München?

– Jag kommer ta initiativ till möten med bostadsbolag, högskola och politiker för att kunna gå från att enbart diskutera behovet av studentbostäder till att hitta konstruktiva lösningar.

8

M e t ro p o l

3

lärdomar från München n Näringslivet och universiteten driver på samverkan. n Problemlösning i samverkan. n Alla gör affärer med alla, alla kan ta initiativ.

90 procent

... av de snabbast växande storstadsekonomierna bland världens 200 största låg utanför Nordamerika och Västeuropa.

Källa: Brookings Global Metro Monitor 2011.

dimension, lite som yin och yang. I näringslivet arbetar medicinområdet redan tillsammans i Medicon Valley, men inom IT och cleantech känner man nästan inte alls varandra.

Sedan digitaliseringen har det till exempel blivit svårare att se dansk tv i Sverige. Nu håller vi till exempel på att se om vi kan göra det enklare att sända varandras tv-kanaler i båda länderna.

Vad är din vision för regionen?

– Om man ser till forskning så ligger Öresundsregionen som fyra eller femma i Europa.

Men sett till näringslivet är vi sämre. Här ska vi upp på samma nivå som inom forskningen. På det kulturella planet är det långsiktiga målet att vi ska känna oss som öresundare, att öresundare blir en identitet.

Shanghai stort som Finland Shanghais ekonomi är nu lika stor som Finlands.

Kinas ekonomiska huvudstad står i dag för fem procent av Kinas ekonomi och var det storstadsområde vars ekonoimi växte mest i världen under 2010, enligt Brookinginstitutet.

Nordens viktigaste städer Warszawa som centrala städer för n I vår presenterar Nordregio en studie företag etablerade i Norden som arbetar om hur nordiska storstadsregioner är med finans och andra marknadstjänssammanlänkade med varandra och till ter medan Paris och Madrid är viktiga andra storstäder i världen. Studien undersöker i vilka städer nordiskt baserade platser för IKT-företagen.

– Lite överraskade blev vi av att städer företag inom branscherna finans och i Sydamerika var minst lika betydelsefulandra marknadstjänster samt informala som städer i Nordamerika. Detta kan tions- och telekommunikationstjänster har kontor och filialer. På så sätt skapas en bild av hur de nordiska huvudstäderna är sammanlänkade på nationell, nordisk, europeisk och global nivå.

– I Norden är Stockholmsregionen en viktig strategisk plats inom finans och andra marknadstjänster.

Men inom informations- och kommunikationstjänster Singapore är den viktigaste staden dominerar respektive nordisk för nordiska IKT-företag. huvudstad. New York och delvis förklaras av att studien endast London framstår som globalt viktiga loinkluderar städer med över en miljon kaliseringsplatser inom finans och andra invånare på den globala nivån, marknadstjänster medan Singapore är Studien ansluter till det världsomden globalt mest betydelsefulla platsen spännande forskningssamarbetet för IKT-företag etablerade i de nordiska Globalization and World Cities Research huvudstäderna, säger Lukas Smas, en av Network, och bidrar med ett nordiskt forskarna bakom studien. perspektiv.

– I Europa framstår Moskva och

Foto: Istockphoto

London har gjort en lista på vad årets olympiska spel ska lämna efter sig.

1. Storbritannien ska bli ett sportland i världsklass vad gäller eliten, breddidrott och skolidrott.

2. Östra London ska utvecklas.

3. En ung generation ska inspireras till frivilliginsatser, kulturella aktiviteter och sportaktiviteter.

4. Den Olympiska staden ska bli en modell för hållbar utveckling.

5. OS ska visa att Storbritannien är kreativt, inkluderande och välkomnande för boende, turism och näringsliv.

6. Möjligheterna och valen för funktionshindrade ska öka.

yrkesutbildningar Reportage

Vården som väljs bort Vården och industrin skriker efter gymnasie­ utbildad arbetskraft. De som går omvårdnads­ programmet är i stort sett garanterade jobb. Ändå gapar utbildningsplatser tomma eller skärs ned. text Anna Norrby illustration Dennis Eriksson

M e t ro p o l

9

Reportage yrkesutbildningar

I

början av mars passerades sista ansökningsdag till gymnasiet. Nu håller Mälarregionen andan. Hur många ungdomar kommer att satsa på vård- och omsorgsbranschen eller teknikyrken?

Vården och omsorgen står inför ett mycket stort rekryteringsbehov de kommande åren. I Stockholms län är var fjärde vårdanställd 55 år eller äldre. Personalbehoven väntas öka med 22 procent fram till år 2020. Befolkningen ökar och andelen äldre ökar. Sörmland är ett annat län med hög medelålder bland de vårdanställda. Men intresset för vårdyrken är lågt hos ungdomar. På vård- och omsorgs­programmen skulle betydligt fler elever kunna tas emot, men inte ens en markant ökning av utexaminerade skulle fylla de framtida behoven.

I Uppsala län går det ungefär två platser på vård- och omsorgsprogrammen per sökande 2012. Industrin vill också ha utbildad personal, och konjunk-

Foto: Privat

”Vi vill ha mer teoretiska ­utbildningar som är högskole­ förberedande.

Därför söker många till ­samhälle.”

10 M e t ro p o l

Natou Ndow, en av alla som väljer bort yrkesföreberedande program.

Yrkesutbildning – så går det till Gymnasieutbildning Yrkesutbildningar på gymnasienivå är till exempel Vård- och omsorgsprogrammet och industritekniskt program. På gymnasiet finns också studieförberedande program med vissa yrkesförberedande inslag, till exempel Teknikprogrammet. Båda typerna av program kan certifieras av Vård- och omsorgscollege och Teknikcollege.

Yrkeshögskolan och Yrkesvux Yrkeshögskolan erbjuder eftergymnasial utbildning utformad efter arbetslivets behov. Yrkesvux erbjuder yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå.

Utbildningarnas inriktning och antalet studieplatser varierar mellan år och orter och bestäms av Myndigheten för yrkeshögskolan, och av Skolverket.

turen kan mycket väl svänga uppåt igen strax efter att de ungdomar som nu börjar gymnasiet är färdigutbildade, spår företrädare för branschen.

I Stockholmsförorten Kärrtorp bor Natou Ndow som är 15 år och går i Björkhagens skola. Hon kommer precis ut i korridoren efter ett NO-prov om genetik.

Provet gick bra, men hon är inte ett smack intresserad av en framtid inom vare sig teknik eller vård och omsorg. Gymnasievalet baserade hon på noggranna studier av utbudet. Flera öppna hus fick besök och föräldrarna hade också synpunkter.

Valet föll på samhällsvetenskapliga programmet med inriktning på beteende eller media vid Mediagymnasiet i Nacka och Farsta gymnasium. Ingen av hennes kompisar har vad hon hört sökt till vare sig vård- och omsorgs­ programmet eller till industritekniskt program.

– De programmen är yrkesförberedande och vi vill ha mer teoretiska utbildningar som är högskoleförberedande. Därför söker många till samhälle, som dessutom är mer populärt, säger Natou Ndow.

Studievägledaren på skolan har inte berättat något om vård- och omsorgs­

Så många behövs i industrin Inom industrin i Sverige går stora grupper i pension fram till 2020, och de behöver ersättas av bland annat personer med tekniska utbildningar på gymnasial nivå. I nuläget råder viss brist på såväl nyutexaminerade som yrkeserfarna industriutbildade. Om inte intresset för industritekniska program ökar beräknas bristen förvärras på sikt.

Källa: SCB

programmet och om möjligheterna att få jobb efter gymnasiet, enligt Natou Ndow.

– Fast jag vet att programmet leder till jobb inom vården, men jag tycker att det är läskigt med sjukhus, så det är inget för mig.

Hennes plan är att utbilda sig till ett yrke först efter gymnasiet.

– Jag vill bli psykolog, kurator eller arbeta inom media.

Natou Ndow växer upp i ett område där det inte finns någon tillverkningsindustri att tala om. Då kan industritekniska programmet kanske kännas avlägset.

Men efterfrågan på personer med utbildning inom teknik och tillverkning förväntas öka med 24 procent fram till 2020 i Stockholms län, och det gäller såväl gymnasieutbildade som personer med eftergymnasial utbildning.

Sune Karlsson är styrelseordförande för riksföreningen Teknikcollege Sverige. Han påminner om att det

”Industrin måste in i skolorna redan på lågstadiet för att berätta om teknik i vardagen.”

Sune Karlsson, styrelse­ ordförande för riksföreningen Teknikcollege Sverige.

visst finns industrier med tillverkning i Stockholms förorter, till exempel Ericsson och Atlas Copco.

I Stockholms län finns ändå inget industritekniskt program eller teknikprogram som är certifierat enligt Teknikcolleges kriterier. Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege är samverkansformer på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. De jobbar för att matcha gymnasieprogrammen med arbetsgivarnas behov av kompetens, och ­certifierar gymnasieprogram som håller den kvalitet som efterfrågas.

Programmen brukar då också kallas college.

– Industrin måste in i skolorna ­redan på lågstadiet för att berätta om teknik i vardagen och hur industriföretagen fungerar. Det man inte ser existerar inte, och många ungdomar vet M e t ro p o l

11

Reportage yrkesutbildningar

inte hur det ser ut i en industri nu för tiden säger Sune Karlsson, men tillägger att den absolut viktigaste marknadsföringen för Teknikcollege är eleverna som redan går där.

Kommunerna i Mälardalen är olika.

I västra Mälardalen växer betydligt fler ungdomar upp med industrier nästgårds. I många familjer har föräldrarna jobbförankring inom industrin och inom vård och omsorg. Då skulle man kunna tänka sig att intresset skulle vara större för den här sortens utbildningar. Här finns ett antal c­ ertifierade Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Men ungdomarna tvekar, förutom till de högskoleförberedande teknikprogrammen, som har högt söktryck enligt Teknikcollege Sverige.

I Västmanland är Vård- och omsorgs­college etablerat sedan flera år och ett antal skolor har fått sina program certifierade. Köping, Kungsör, Arboga och kommundelen Kolsva samarbetar om college. Sven-Erik Gustafsson är programrektor på Ullvigymnasiet i Köping där vård- och omsorgsprogrammet sedan 2009 är certifierat Vård- och omsorgscollege. I början av februari blev just vård- och omsorgs­ programmet på hans skola utsett av Svenskt Näringsliv till länets bästa program. Dessutom kom pro-

Platserna gapar tomma Det finns ingen samlad statistik för gymnasieantagning i Mälardalsregionen. En förfrågan till Vård- och omsorgscollege regionalt, teknikcollege Sverige, surfning på kommuners hemsidor samt kontakter med Skolverket och antagningsenheter ger en ungefärlig bild av läget höstterminen 2011.

I Örebro län finns till exempel tre gymnasier som erbjuder industritekniska program som är Teknikcollege- certifierade. 111 elever antogs på industritekniskt program i Örebro län. Alla som sökte kom in och ett gymnasium hade kunnat erbjuda fler platser.

I den slutgiltiga antagningen till industritekniskt program i Stockholms län (utom Södertälje och Norrtälje) antogs 49 elever. Kvar fanns 73 lediga platser.

Till vård- och omsorgsprogrammet i Stockholms län antogs 313 elever. 251 platser förblev tomma. Katrineholm uppger att de hade ”relativt många” platser kvar på vård- och omsorgsprogrammet. Västmanland hade beredskap för att ta emot 110–120 elever. 70 sökte och togs in.

grammet på andra plats i deltävlingen omvårdnad i yrkes-SM och det genererade en del publicitet lokalt. Hela 92,7 procent av eleverna har arbete fem år efter avslutade studier, och resten har gått vidare till andra studier. Noll procent är arbetslösa.

I år har programmet preliminärt 22 sökande, medan det för ett år sedan hade åtta förstahandssökande. Vad som ser ut som en stor ökning är egentligen en mindre

”Elevens önskan om att göra något roligt underskattas” På Alléskolan i Hallsberg har man arbetat för att göra vård- och omsorgsprogrammet attraktivare. Därför har en fördjupning mot räddningstjänsten startat.

– Inriktningen lockade ganska många killar, men fick kritik eftersom eleverna inte blir

12 M e t ro p o l

ambulansförare.

Men det behövs kunskap om akutsjukvård och det är aldrig fel att få en försmak av det man drömmer om. Alla elever där Maria Sahlén Eriksson vet att det krävs

sjuksköterskegrund för att arbeta i ambulans. Ibland under­skattar man elevens önskan om att göra något roligt under sin utbildning, säger Maria Sahlén Eriksson, processledare för Vård- och omsorgscollege på Regionförbundet Örebro.

upphämtning av ett ännu högre elevantal för ett par år sedan.

– Vi vill gärna tro att ökningen beror på att kvaliteten och samarbetet med verksamheterna blivit bättre. Vi har också fått bättre handledare som har utbildning för uppdraget, vilket gör att eleverna känner sig bättre omhändertagna på sin praktik, säger Sven-Erik Gustafsson som också erbjuder eleverna på programmet en sommarjobbsgaranti.

Kvaliteten blir jämn i och med att Ullvigymnasiet kan koncentrera sig på att utveckla ett bra samarbete med två arbetsgivare – kommunen och landstinget, resonerar Sven-Erik Gustafsson. Hans recept är att arbetsgivarna tar ett större ansvar och har inflytande över utbildningen.

– Det är först då utbildningen gör eleverna anställningsbara. förresten det fristående Mediagymnasiet som Natou Ndow vill gå på ligger, är Staffan Ström rektor för vuxenutbildningen. Nacka satsar på konkurrens mellan olika utövare och ser medborgarens val av till exempel utbildningsanordnare som en viktig motor för kvalitetsutveckling av tjänsterna.

I Staffan Ströms jobb ingår att föra en dialog med arbetsgivarna i Nacka om deras kompetensbehov. I ett inledningsskede handlar det om att bygga upp kontakter med ett hundratal arbetsgivare, en helt annan omfattning än vad hans kollega i Köping har att hantera.

– Sedan handlar det om att matcha den efterfrågan som finns.

Staffan Ström efterlyser en diskussion i regionen varför kommunerna inte använder den makt de själva har över den kommunala vuxenutbildningen.

– Om nu inte ungdomarna söker sig

I Nacka, där

170 000

personer utbildade inom vård och omsorg i Sverige, mest gymnasieutbildade, kommer att saknas år 2030. Efterfrågan på personer med gymnasial omvårdnadsutbildning väntas öka med nästan 60 procent fram till dess.

Källa: SCB

Inom den kommunala vuxenutbildningen i Örebroregionen har det varit full rulle i och med att staten satsat ext­rapengar på skolformen. Men nu är satsningen avslutad och det är upp till kommunerna själva om de vill fortsätta erbjuda omvårdnadsutbildning i samma utsträckning inom ramen för vuxenutbildningen.

– Det kan göra det svårare att få fram utbildad omsorgspersonal framöver, siar Maria Sahlén Eriksson, processledare för Vård- och omsorgscollege på Regionförbundet Örebro.

Maria Sahlén Eriksson konstaterar att antalet ansökningar till vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet inte minskat totalt sett i Örebro län, men att läget skiftar mellan kommunerna. Hon har flera teorier om varför ungdomarna inte väljer vård och omsorg. till dessa yrken så finns det en enorm potential i den vuxna befolkning som aldrig kommer att genomföra akademiska studier, men som har en stark drivkraft att utbilda sig för yrken där det finns jobb. Man får börja med den verklighet man rår över, men kommunerna glömmer bort sitt eget verktyg, menar han.

Monica Söderström är processamordnare för Vård- och omsorgs­ college i Uppsala län. Hon är inne på samma spår som Staffan Ström.

– Det är en stor utmaning att locka unga till utbildningar och yrken inom vård och omsorg. Eller tänker vi fel?

Kanske är det bara genom vuxenutbildningar som utbildning och rekrytering ska ske? Det är kö till komvuxutbildningarna inom vård och omsorg.

Vuxna är dessutom mer mogna och redo att bemöta och hantera människor utifrån olika behov, säger Monica.

Det finns en oro för att presumtiva elever inte inser att en del av de yrkesförberedande programmen kan ge grundläggande högskolebehörighet.

– I vård- och omsorgsprogrammet går det visst att få till inom det totala poäng-

”Man får börja med den verklig­ het man rår över, men kommuner­ na glömmer bort sitt eget verktyg.”

Staffan Ström, rektor för ­vuxenutbildningen i Nacka.

Så många behövs i vården i Mälarregionen Vård- och omsorgspersonal (till exempel undersköterskor) år 2020.

Stockholms län: Brist på 7 600 utöver dagens cirka 23 000 förvärvsarbetande, varav cirka 25 procent går i pension inom tio år.

Sörmlands landsting: 304 beräknas gå i pension till 2020. Totala antalet anställda 2020 beräknas till cirka 900 (inklusive de 304).

Uppsala län: Cirka 5 000.

Västmanlands län: Cirka 3 100 för att ersätta de som går i pension. Tillkommer ganska många fler eftersom folkmängd och vårdbehov ökar. Örebro län: Cirka 8 000.

Källor: Regionförbundet Uppsala län, Vård- och omsorgs­ college Västmanland, Länsstyrelsen i Stockholms län, SCB, Regionförbundet Örebro.

antalet. Det är viktigt att få fram till studie- och yrkesvägledare som informerar niondeklassare inför gymnasievalet.

Men i grunden tror Maria Sahlén Eriksson att det är något annat som spökar.

– Det sprids en bild i media om omvårdnadsyrket som inte särskilt attraktivt. I vissa fall är den befogad, men det finns mycket som är positivt med att jobba inom omsorgen även om arbetsförhållandena behöver utvecklas. För eleverna står inte alltid lönen högst upp, däremot nämns arbetsförhållanden med delade turer, vikariat, brist på arbetskläder och ont om personal som nackdelar.

Ett av våra viktigaste mål i regionen borde nu vara att ta fram en strategi för hur kommuner och landsting ska bli attraktiva arbetsgivare, och då ligger inte fokus på utbildningarna utan på yrkesvillkoren. Det är ju inte i utbildningarna utan i yrket som skon klämmer, säger Maria Sahlén Eriksson. n M e t ro p o l

13

Reportage flyttströmmar

Lina Elanders, Christian Broddner och Adam flyttade nyligen till kommunen med störst befolkningstillväxt i landet, Värmdö. De har upplevt såväl fördelar och nackdelar med tillväxttakten.

14 M e t ro p o l

Skilda världar Befolkningsförflyttningarna har aldrig gått snabbare än nu. I Mälarregionen finns kommunerna som förutspås växa mest, men också de som krymper ­kraftigt. Hur är det att förlora invånare i en växande region? Och hur ­klarar kommuner med kraftigt skiftande befolkningar välfärden? text Thord Eriksson foto Petter Cohen

D

et var i februari som familjen Elander-Broddner fattade beslutet. De bytte hyresrätten i Älvsjö mot ett radhus i Värmdö. Sedan millennieskiftet har 800 personer per år gjort som de – flyttat till regionmagneten Värmdö.

Men låt oss börja hos en annan ­familj, i Kungsör, längst in i Mälaren.

Det var i början av 00-talet som familjen Hamrén bestämde sig för att lämna Stockholmsförorten Skarpnäck. De sökte något lugnare och fann Kungsör, knappt femton mil västerut. De lämnade fyrarummaren på 75 kvadratmeter och flyttade in i en villa som var fyra gånger så stor och låg ett stenkast från Arbogaåns utflöde i Mälaren.

– Vi ville ha en större bostad och mer grönt i närheten, och det avgörande var att det skulle gå att pendla till jobbet i Stockholm, säger Annica Hamrén som beskriver ett slags förälskelse: livet i Kungsör passade henne, hennes make och de två barnen som var två och fyra år gamla. Det var lugnt, avslappnat och behändigt – så bra och harmoniskt att de gärna skulle ha bott kvar där än i dag. hade varit för skolan, tågen och bussarna.

Skolan: den agerade defensivt när paret Hamrén uppfattade situationer av mobbning och kränkning. Därför valde de en annan kommunal skola

Om det inte

M e t ro p o l

15

Reportage flyttströmmar

där situationen var mycket bättre.

– Men där var i stället nivån på undervisningen låg, särskilt i engelska och matematik, säger Annica Hamrén.

Tågen: de var ofta inställda, särskilt vintertid men även på sommaren (solkurvor) och hösten (lövhalka). Och inte ens när de gick som de skulle var tätheten mellan turerna mycket att hurra över. Detta fick konsekvenser för Annica Hamréns make, som under åren i Kungsör fortsatte att pendla till sitt jobb i Stockholm. När barnen till slut började i skolan i Eskilstuna drygt tre mil österut, drabbades de också.

Bussarna som sattes in för att kompensera för få och/eller inställda tåg, var ofta fulla när de passerade Kungsör.

Sommaren 2011 sålde familjen Hamrén sitt spatiösa drömhus och flyttade till en hyreslägenhet i Eskilstuna. De var inte ensamma om att ungefär samtidigt fatta samma beslut; Annica Hamrén känner fler familjer som också var inflyttade, men nyligen har bestämt sig för att lämna Kungsör.

Det är så det ser ut; Kungsör är en av de kommuner i Mälardalen där befolkningsmängden ett bra år förblir konstant, men annars långsamt minskar. På 30 år har kommunen tappat 5,7 procent av sin befolkning, enligt en bearbetning av SCB:s statistik, som Dagens Nyheter har gjort. Det är inget helt förfärande resultat, grannkommunerna Köping och Arboga har krympt ännu mer under samma tid, medan västra Mälardalens tre centralorter alla har vuxit kraftigt (Västerås 17,9 procent, Eskilstuna 8,1 procent, Örebro 24,1 procent).

Mönstret går igen i hela Mälardalen och resten av Sverige; periferin tunnas ut, centrum sväller.

För Kungsör är de senaste årens negativa utveckling inte den tänkta.

16 M e t ro p o l

Foto Anders Nilsson/ Eskilstuna-Kuriren

Annica Hamrén med familj lämnade Kungsör för Eskilstuna.

Bristande pendeltrafik blev till slut avgörande för beslutet.

I den prognos som länsstyrelsen i Västmanland gjorde för tio år sedan spåddes kommunen i stället en stark tillväxt. 2010 skulle det bo 8 600 personer i kommunen, men den verkliga mängden visade sig bli knappt 8 100, vilket till och med var färre än när prognosen gjordes.

Några faktiska konsekvenser av prognosmakarnas felaktiga antaganden?

Nej, kommunstyrelsens ordförande Per Strengbom (S) skakar på huvudet, några sådana kan han inte komma på.

Han är tvärtom på rätt bra humör, trots allt.

”I kommun­ ledningen har vi enats om att vi måste prata ­positivt om ­möjligheter och om framtiden.”

Per Strengbom, (S), k ­ ommunstyrelsens ordförande, Kungsör.

Att inte hänga med huvudet och deppa ihop, det är en del av en strategi.

– I kommunledningen har vi enats om att vi måste prata positivt om möjligheter och om framtiden. medveten om att kommunen tappat nyss inflyttade, som Annica Hamrén och hennes familj. Men kommunikationerna blir sakta men säkert bättre, det senaste tillskottet är en buss som går från Köping till Eskilstuna, via Kungsör.

Kommunen satsar dessutom på en försköning av centrumkvarteret, skapar ett nytt bostadsområde ett par stenkast från Mälaren och – den största investering som kommunen någonsin gjort – bygger en ny mellanstadieskola.

– Man kan nästan säga att det råder lite eufori här, säger Per Strengbom och tillägger att kommunen öppnade tre nya förskoleavdelningar mellan oktober och februari.

– Vi har faktiskt en positiv inflyttning. Och fler är i arbete, vilket betyder efterfrågan på förskolor – vi kanske kommer att behöva öppna en fjärde avdelning senare under året.

Om någon hade stirrat stint på prognosen som gjordes för tio år sedan, skulle service, struktur och utbud i

Per Strengbom är

Kungsör

värmdö

Kungsör ha varit något överdimensionerat i dag. Men så är det knappast.

Kommunen äger inga tomma bostadshus och har inga skolor som står oanvända. Den felaktiga slutsatsen för tio år sedan var förarglig, men ställde inte till med någon skada. är tuffare för Kungsör att tackla. Utflyttning betyder vikande skatteintäkter.

Förra året fattade kommunen beslut om besparingar på grund av att det riktade statsbidraget, som under några år utgått för att mildra följderna av finanskrisen, dessutom skulle upphöra vid årsskiftet.

Utjämningssystemet, kritiserat av många bättre bemedlade kommuner som tvingas lämna ifrån sig en del av sitt skatteunderlag för att det ska gå till mindre välbärgade orter, räcker inte som kompensation; i städer som Kungsör tvingas varje invånare ändå täcka en större del av kostnaderna än Verkligheten däremot, den

i en välbärgad stad som växer (se tabell intill med kostnad per invånare för kommunal service).

I olikheterna mellan den krympande kommunen och den som växer, finns samtidigt en likhet som förenar: den krympande kommunen brottas med ekonomin för att intäkterna viker.

Snabbväxaren gör det samma, för att kostnaderna skenar när kommunala strukturer som skola, vård, omsorg och infrastruktur byggs ut och anpassas till den växande befolkningen.

Värmdös inflyttningsmagneter utgörs inte minst av gamla sommarstugeom-

råden som långsamt får permanentstandard med kommunalt vatten och avlopp. Förra året anslöts 700 nya hushåll till vatten- och avloppsnätet som är under ständig utbyggnad.

– Värmdö ligger på sten, vi måste spränga oss fram varje meter, säger kommunens samhällsbyggnadschef Lars Öberg.

Det tar tid, och det är dyrt. Varje år kostar utbyggnaden 200–250 miljoner kronor – kommunens enskilt största investering. (Men en invånare i Kungsör betalar ändå drygt 1 000 kronor mer för infrastruktur än den som bor i Värmdö kommun.)

Sedan millennieskiftet har Värmdös befolkning ökat med runt 800 personer per år. Och under 1990-talet var tillväxttakten ännu högre; Värmdö växte snabbast i landet.

Precis som i Kungsör har prognosmakarna inte förutsett alla svängningar.

På 1990-talet kunde den faktiska be-

prognoser ”Man måste tillfredsställa dem som tar emot prognosen” Sex frågor till Åke Nilsson som varit ansvarig för SCB:s befolkningsstatistik och sedan 2005 är fristående de­ mografikonsult.

Varför blir prognoserna fel?

– Så länge utvecklingen går sin gilla gång, då är prognoser bra – men då behöver man ju inte prognoser! Vid ett trendbrott, som en djup konjunkturnedgång som vid finanskrisen, då slår prognoserna fel.

Vilka är de främsta kunskapskällorna för kommunala och regionala prognosmakare?

– De lutar sig mot SCB, och mot långtidsutredningen när det gäller näringsliv. Det som är svårt för de lokala prognoserna, är omflyttningen; det finns ingen riktigt bra kunskapsbank om vad man ska tro om den framtida omflyttningen i Sverige. Man gör så gott man kan.

Och har man gjort en prognos ett eller ett par år tidigare, vill man inte avvika för mycket i en ny prognos, det måste finnas en viss kontinuitet. Sedan måste man också tillfredsställa dem som tar emot prognosen, man får inte komma med alltför dåliga nyheter.

Kan man säga att det finns ett

slags inbyggd felaktig förväntan hos många beställare av prognoser?

– Det vet jag inte, men det finns i alla fall en förhoppning om att inte minska i folkmängd.

Ditt sätt att tala om prognoser ger intrycket att de till viss del styrs av den mänskliga faktorn?

– Javisst är det så. Och det behövs lite nya friska vindar, men det är svårt att få in.

Vad menar du med ”friska vindar”?

– Unga människor med andra kompetenser, med en annan inriktning i utbildningen.

Krävs det något mer för att prognoserna ska bli mer tillförlitliga i framtiden?

– Jag är inte den rätte att svara på den frågan. Min erfarenhet är att det alltid finns förhoppningar om nya och bättre prognosmodeller men i bästa fall blir det marginellt bättre. De modeller jag känner till bygger alltid på någon form av bedömningar från prognosmakaren och prognosmakaren brukar inte kunna förutse trendbrott. Många av trendbrotten skulle ju inte inträffa om de hade kunnat förutses. Då hade man försökt undvika störningarna.

M e t ro p o l

17

Reportage flyttströmmar

Lönande att vara en växande kommun Kostnad per invånare för olika kommunala tjänster i Kungsör och Värmdö .

Arbetsmarknadsåtgärder 1151 540 Insatser för personer med funktionsnedsättning 9080 5146 Äldreomsorg 10 427 6446 Arbetsmarknadsåtgärder 557 195 Infrastruktur och skydd 4090 3064 Gator, vägar, parkering och parker 1927 1076 Idrotts- och fritidsanläggningar 1103 820 Individ- och familjeomsorg 3007 2886 Kommunikationer 274 3 Näringslivsfrämjande åtgärder 309 51 Räddningstjänst 671 611 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se. Beloppen är nettokostnader och avser år 2010.

18 M e t ro p o l

folkningstillväxten under ett år skilja ett par hundra procent mot prognosen.

– Vi använder de data som finns att tillgå – skit in, skit ut, säger Lars Öberg vars samhällsbyggnadskontor ansvarar för Värmdös prognoser.

Han menar att en tendens som påverkar politiska beslut och i förlängningen synen på prognosers tillförlitlighet, är att de bryts ner i allt för små geografiska områden.

– Då blir avvikelserna orimliga, trots att totalbedömningen kan fungera rätt bra. ordförande Lars-Erik Alversjö (M) anser att den snabba tillväxtens baksida är svårigheten att ligga i fas med utbyggnad av skol- och förskoleverksamheten, alldeles oavsett om eventuell otakt beror på felslut på grund av dåliga prognoser.

– Nu har vi ett överskott av platser, men det finns ändå en del vi behöver ändra för att de ligger geografiskt fel.

Lina Elanders och Christian Broddners situation illustrerar tydligt det Lars-Erik Alversjö talar om. De flyttade från en hyreslägenhet i Älvsjö till ett radhus i Gustavsberg i februari 2011, med sin då treårige son Adam.

Kommunstyrelsens

”Om kommunen inte hade sagt att det fanns för­ skoleplats, så hade vi nog inte flyttat hit” Christian Broddner

– Innan vi skrev på papperen för huset ringde vi kommunen och hörde oss för om det fanns dagisplats i närområdet. ”Inga problem”, svarade de. Men sedan när vi flyttade hit, var det ett föräldrakooperativ som hade gått i konkurs, och alla barn därifrån gick före i kön till förskolan, säger Christian Broddner.

I stället för att ta den förskoleplats som familjen i stället anvisades sex kilometer och två bussbyten från bostaden, en förskola som av andra föräldrar beskrevs som ett ”genomfartsdagis” eftersom föräldrar får sätta sina barn där tills de får plats på en förskola i närområdet, har de låtit Adam stanna på sin gamla förskola i Älvsjö.

– Situationen påverkar verkligen vår vardag. Det kostar mycket pengar att pendla med bil varje dag, och både Lina och jag har tvingats gå ner i arbetstid för att hinna med. att det har hänt att de omprövat beslutet att lämna Älvsjö.

– Om kommunen inte hade sagt att det fanns förskoleplats, så hade vi nog inte flyttat hit.

Senare i år löser sig allt, familjen Elander/Broddner får en förskoleplats i närheten av bostaden. Och familjen Hamrén i Eskilstuna ser fram emot den varma årstiden, då de ska sätta sig på tåget och åka på utflykt ett stycke västerut, ”hem” till Kungsör.

I de båda kommunerna blickar man mot framtiden utifrån sina olika förutsättningar.

Tar Kungsör i för mycket när man tror på en folkökning på drygt en procent till 2015? Klarar Värmdö av att matcha tillväxten, även om den skulle matcha prognosen på en ökning med nästan 10 000 personer inom åtta år? Och vad kommer familjerna Hamrén och Elander-Broddner att ha att säga om utvecklingen år 2020? n Christian Broddner säger

M e t ro p o l

19

Makthavaren

” Tågen ska gå i tid - det är det som gäller” 20 M e t ro p o l

Oskar Fröidh Tågforskare, KTH.

Laddad med ny tågforskning Oskar Fröidh är tågforskaren som inspirerar Mälardalens tågtänk. För honom är ­systemperspektivet viktigast. Favorittåget finns i Schweiz. text: Mikael Feldbaum foto Petter Cohen levererade Oskar Fröidh med KTH-kollegor slutsatser från det sex år långa forskningsprojektet Gröna tåget. Detta samarbete mellan KTH, Trafikverket och Bombardier syftar till att utveckla ett snabbtåg för nordiska förhållanden. Tåget ska kunna rulla på både befintliga banor och eventuella framtida höghastighetsbanor, och konceptet erbjuder ett smörgåsbord av åtgärder. Projektet kommer att influera svensk tågtrafik för ett antal år framöver. Är du en makthavare inom svensk tågtrafik?

– Nej, det tycker jag inte man kan säga. Jag har ju ingen formell makt.

Men som forskare har jag ju kunskap.

Opinionsbildare, kanske.

Vad är Gröna tåget?

– Det är en teknisk plattform utformad som en idébank för ett nytt snabbtåg för nordiska förhållanden.

När järnvägen delades upp och bolagiserades upphörde det täta samarbetet mellan myndigheterna och industrin.

Projektet är ett sätt att täcka upp för bristerna i tågutvecklingen och få in universitetet i järnvägsvärlden.

– Vi väntar på ett genombrott för hela konceptet, men delar finns redan i leveranser från Bombardier till Schweiz och Italien. Även SJ 3000, eller X55 som det heter på tågspråk, har delar som drift på många drivaxlar, lägre I januari

energiförbrukning och inredningsdetaljer som stora bagagehyllor och breda vagnar som gör det möjligt att sitta fyra i bredd i första klass. Våra undersökningar pekar dock på att tågen borde vara bredare invändigt för att få plats med fem säten i rad i andra klass. Det skulle ge billigare biljetter. Bredare tåg är också effektivare än de dubbeldäckare som inte riktigt räcker till i Mälarregionen eftersom breda tåg kan ha korglutning och därför gå snabbare. Vi siktar på 250 kilometer i timmen om banorna uppgraderas.

Hur påverkar era slutsatser Mälar­ regionen?

– Vi hoppas att någon kan få loss pengar till nya tåg, både för att de gamla behöver ersättas och för att pendlingen ökar om man kan köra fler tåg i rusningstrafik.

SJ kör inte med den turtätheten i Mälarregionen eftersom det inte är lönsamt och då behöver regionen skjuta till pengar. Vi tycker att någon i regionen borde ta initiativ. Om man äger tågen så har man ett större intresse av att bestämma hur trafi-

Tidsvinst med Gröna Tåget (upprustad bana samt nya dubbelspår/fyrspår) Stockholm - Göteborg

Gröna tåget • 2 tim 20 min X2000 • 2 tim 45 min Stockholm-Malmö

Gröna tåget • 3 tim 15 min X2000 • 4 tim 0 min Stockholm-Örebro

Gröna tåget • 1 tim 34 min SJ Regional • 1 tim 44 min

ken ska se ut. Det finns en stor nytta i att öka trafiken.

Gillar du att jobba med detaljerna el­ ler är du mer visionär till din läggning?

– Jag ser mig som specialist på tågsystem. Jag tycker om att hantera smörgåsbord men vill gärna byta rätter för att utveckla det. Systemperspektivet har tyvärr brustit inom järnvägen i Sverige, vilket gör att tågtrafiken försämras och försenas.

Var finns ditt favorittåg?

– Det är fint att åka tåg i Schweiz.

Och tågtrafiken är exemplarisk. De är kanske inte så produktiva som vi i Sverige och har inte skurit ned så mycket på personal och underhåll. Men man tar ett helhetsgrepp – tågen ska gå i tid, det är det som gäller. Är du tågfrälst?

– Ja, men jag åker tåg mer sällan nu. Jag har ingen bil och väljer gärna tåg framför flyg när det går. Tåg är ett mångfacetterat och tätt system där allt måste fungera tillsammans. Man kan inte köra runt svaga länkar. Det är som en egen värld eftersom det är ett åkande rum som människor möts i.

Det finns ju många filmer med tåg ...

– Ja, jag brukar kolla om det är riktiga tåg eller kulisser i filmerna. Men Roy Anderssons kulisser gillar jag.

Han använder kulisser men man känner igen allt från förebilder på ett skruvat sätt. Det är fantastiskt. n M e t ro p o l

21

Foto: Istockphoto

Utblick München

Mer folk och färre bilar i München Minskande biltrafik i en växande stad. Det låter kanske otroligt men är verklighet i München. Det hemliga receptet: gemensamma prioriteringar.

F

ör 17 år sedan, 1995, fick Münchens politiker nog. Skyttegravskriget om stadens trafik tycktes aldrig ta slut. Positionerna var låsta. Staden hade sina prioriteringar, förbundsstaten sina och handelskammaren, bilföretagen och motorföreningen sina. Den senaste jättesatsningen var tunnelbanan som stod klar 1972. Nu kom man inte framåt. Borgmästaren Christian Ude beslutade sig för att sträcka ut en hand till motståndarsidan. Han kontaktade BMW och tillsammans bjöd de två aktörerna in till ett storforum. Mötet skulle ske på neutral mark.

Man valde den lilla bayerska byn Inzell tio mil söder om München. Den by som kom att ge namn åt den process som nu skulle dra i gång.

– Det första man gjorde var att enas om ett gemensamt program, elva punkter som var deltagarnas minsta

22 M e t ro p o l

gemensamma nämnare. Och BMW gick med på principen att ju närmare stadskärnan du kommer, desto mindre andel biltrafik ska där finnas, berättar Georg-Friedrich Koppen på München kommuns stadsplaneringskontor.

Av de elva punkterna är egentligen de tre första viktigast, menar Georg-Friedrich Koppen: bostadsområden ska ligga i anslutning till kollektivtrafiknätet, ju närmare centrum, desto lägre ska andelen biltrafik vara och genomfartstrafiken ska hållas borta från tätt befolkade områden.

– Det hemliga receptet var att söka efter det som aktörerna hade gemensamt, framhåller Georg-Friedrich Koppen. Och att alla aktörer – politiker, tjänstemän, intresseorganisationer, företag och akademiker – var med och förde en initierad dialog.

Från 50 inblandade personer 1995 har deltagarna i dag blivit hundra och representerar ett tjugotal organisationer. Ungefär vartannat år träffas alla i Inzell på en stor workshop. Däremellan har undergrupper arbetat fram förslag. En annan central egenskap hos gruppen är att den aldrig fattar beslut om vilka infrastrukturprojekt som ska förverkligas. Detta sker i vanlig demokratisk ordning. Gruppens uppgift är att ge rekommendationer åt politikerna.

Att ett privat företag som producerar bilar är med och utverkar rekommendationer ses knappast som ett problem i Bayern.

– Det är ju inte så att vi bygger nya vägar åt BMW. I så fall skulle de få vara med och delbetala dem. Men BMW hade kanske problem i början att förklara för aktieägarna varför man gick med på att minska biltrafi-

ken i staden. Men som en internationell spelare är det viktigt för dem att visa socialt ansvar och att vara med och ta fram nya trafiklösningar.

De är ju i dag ett trafikserviceföretag, säger GeorgFriedrich Koppen.

Inzell-gruppens arbete är indelat i fyra områden: trafikstyrning, kollektivtrafik, staden och regionen, och framtida mobilitet i regionen.

Inom dessa områden utformas och genomförs projekt och studier. Ett konkret projekt som rör BMW handlar till exempel om uthyrning av bilar i staden.

Andra projekt kan handla om trafikflödesanalyser eller förbättrad elektronisk kommunikation mellan trafikslag, infrastruktur och ledningssystem.

Resultaten? De senaste tio åren har biltrafiken minskat med 10 procent i hela München. I centrum har den minskat med hela 50 procent. Siffrorna mellan 2002 och 2008 visar att biltrafiken minskade 4 procent, cyklandet ökade fyra procent och kollektivtrafikresandet var konstant. Då har befolk-

Inzells 11 principer 1. Bostadsområdens strukturella utveckling ska anpassas till kollektivtrafiknätet.

2. Ju närmare centrum, desto lägre ska andelen biltrafik vara.

3. Genomfartstrafik ska hållas borta från tätt befolkade områden.

4. Om trafikflöden ska minskas i bebodda områden måste trafiken koncentreras till huvudlederna.

5. Gemensam trafikstyrning förbättrar trafiksystemet.

6. Lokal kollektivtrafik är prioriterad.

7. Parkeringssystemet för att knyta ihop olika trafikslag ska förbättras.

8. Ett parkeringssystem för staden måste utvecklas.

9. Bland individuella transporter prioriteras affärstransporter.

10. Godstransporter ska optimeras med förbättrade logistiksystem.

11. Bilförare ska uppmuntras att resa fler i samma bil.

ningen i hela München ändå ökat med ungefär 350 000 personer de senaste tio åren.

– Vi har bevisat att det går att minska energiförbrukningen även i en växande stad! säger Georg-Friedrich Koppen.

Text Mikael Feldbaum

Krönika

Nedre Manhattan har fått nytt liv

N

är jag var i New York för första gången, 1998, frågade jag mig ständigt: ”Hur kan den här staden fungera?”

Det såg för kaotiskt ut. Fasaderna var för risiga. Brandtrapporna ranglade oroväckande från sina stålställningar. Ångan som steg upp ur trottoarerna var filmiskt stämningsfull, men kunde man verkligen gå säker på de här gatorna?

New York kan onekligen framstå som en närmast anarkistisk plats vid en första anblick, men ju mer tid man tillbringar här, desto mer förstår man hur Manhattan, likt en myrstack, är minutiöst planerat.

Det här illustreras inte minst av de byråkratiska vändorna kring det område som nu växer fram runt Ground Zero på nedre Manhattan.

I september förra året öppnade minnesplatsen vid Ground Zero, på tioårsdagen av terrorattackerna. Senare i år kommer den 541 meter höga skyskrapan One World Trade Center bli färdig. Det blir den högsta skyskrapan i USA – en kolossal byggnad som består av 45 000 ton stål, 100 000 kvadratmeter glas och 70 olika hissar.

Länge frågade sig oroliga röster vem som skulle vilja hyra kontorsutrymme på Ground Zero. Det visade sig vara en lika obefogad oro som de som hösten 2001 frågade sig om någon verkligen skulle vilja besöka eller bo i New York igen – i dag har staden fler turister och högre hyror än någonsin.

Ett bevis för hur attraktiv adressen One World Trade Center kommer att

Martin Gelin

Journalist i USA sedan 2001.

bli är att världens mest prestigefulla tidningsförlag Condé Nast nyligen skrev under ett 25-årigt hyresavtal för att flytta in i skrapan. Condé Nast ger ut tidningar som Vogue, Vanity Fair, The New Yorker och Wired. I början av 2013 flyttar deras 5 000 anställda in i 20 våningar i byggnaden.

F

ör att övertala förlaget krävdes ett mångårigt påtryckningsarbete från New Yorks och New Jerseys myndigheter. De lockade med ekonomiska incitament (46 miljoner dollar i hyresrabatt) såväl som skattefria inköp av utrustning, möbler och kontorsmaterial. Man tillgodosåg även förlagets mer specifika förfrågningar. Om exempelvis designern Ralph Lauren behöver besöka Vogue, kommer hans limousin släppas igenom säkerhetskontrollerna utan problem? Myndigheterna anpassade systemet så att det inte skulle bli några problem.

Man lockade även med den nya tågterminalen som byggs vid Ground Zero, vilken kommer att underlätta för pendeltra-

fiken för företagets 5 000 anställda, varav många bor i Brooklyn på andra sidan East River, eller i New Jersey på andra sidan Hudson River.

Samarbetet visade sig bli en ömsesidig seger för såväl Condé Nast som New Yorks och New Jerseys myndigheter. Strax efter att det blev klart att förlaget flyttar in i skrapan var det plötsligt en rad andra prestigeföretag som visade intresse för kontorsutrymmet, från klädmärket J Crew till radioföretaget Sirius.

N

ew Yorks guvernör Andrew Cuomo förklarade att ”detta sänder en global signal att nedre Manhattan nu är en levande och växande stadsdel igen”.

Processen för att ersätta World Trade Center-tornen såg i många år ut att bli en hopplös byråkratisk soppa, som skulle sluta i politiskt haveri för myndigheterna och i en anskrämlig, permanent byggarbetsplats för nedre Manhattans invånare och besökare.

I stället har vi nu fått en vacker minnesplats för katastrofen, såväl som ett ståtligt torn som med arkitektfirmans egna ord ”kommer att stå som ett utropstecken längst ned på Manhattan”. Det hade inte varit möjligt utan det unika, effektiva samarbetet mellan privata aktörer, New York och New Jersey.

Tillsammans kan de nu skriva ett nytt kapitel för en stadsdel som efter tio år äntligen kommer att börja kännas som en del av New York igen. n M e t ro p o l

23

Returadress: Mälardalsrådet, 105 35 Stockholm

20

mälan och mer om programmet på www.malardalsradet.se

VÄLKOMMEN TILL

MÄLARTINGET 2012 STOCKHOLM 31 MAJ - 1 JUNI

Kom och fira 20 år av framgångsrikt storregionalt samarbete! Årets Mälarting har extra guldkant då Mälardalsrådet firar 20 år som storregional mötesplats.

Var med och sätt ditt avtryck inför de kommande 20 åren, fira årets Mälardarling, mingla, nätverka och umgås!

Välkommen till årets Mälarting – anmäl dig i dag!

www.malardalsradet.se

20

ÅR SOM MÖTESPLATS