Kartläggning av de kulturella och kreativa näringarna i Dalarna och Gävleborg by Region Gavleborg

Kartl채ggning av de kulturella och kreativa n채ringarna i Dalarna och G채vleborg

februari 2013 Analysen är beställd av Region Gävleborg och Region Dalarna och genomförd av Oxford Research AB. Datainsamling utförd mellan november 2012 och januari 2013. För frågor om studien: Jan Persson Telefon: +46 727 32 89 11 Email: jan.persson@oxfordresearch.se Hjalmar Eriksson Telefon: +46 727 32 89 18 Email: hjalmar.eriksson@oxfordresearch.se

Innehåll Innehåll ..................................................................................................................................................................................... 3 Sammanfattning .......................................................................................................................................................... 4 Kapitel 1: Inledning ................................................................................................................................................. 5 1.1 Begreppet kulturella och kreativa näringar – KKN

1.2 Varför insatser inom KKN?

1.3 Bakgrund – Projekt KKN

1.4 Uppdraget

1.5 Metod

Kapitel 2: Kartläggning av KKN ........................................................................................................... 12 2.1 KKN som helhet

2.2 Delsektorerna inom KKN

2.3 Personstatistik

2.4 Företagsstatistik – Näringslivets struktur

Kapitel 3: Analys ....................................................................................................................................................... 28 3.1 Regional analys

3.2 Nordisk utblick

3.3 KKN och EU2020-strategin

3.4 KKN och resilience

Rekommendationer ............................................................................................................................................. 33 Bilaga 1. Kommunpresentationer ..................................................................................................... 34 Bilaga 2. Definition av KKN-modellen ........................................................................................ 43

Sammanfattning i studien som presenteras i den här rapporten konstateras att de kulturella och

kreativa näringarna minskar i omsättning och i antal sysselsatta* mellan åren 2008 och 2011 i Dalarna och i Gävleborg, medan motsatta trender finns nationellt. Det har dock varit svårt att till denna utveckling dra paralleller från det allmänna konjunkturläget eller motsvarande nyckeltal för hela näringslivet eller för riket som helhet. En bättre förklaringsmodell verkar vara att det pågår strukturella förändringar inom de delsektorer som definieras utifrån den modell för näringarna som används i rapporten.

Modellen som har använts i rapporten är KRUT-modellen för de kulturella och kreativa näringarna (KKN)¹. De fyra delsektorer som definieras är en delsektor som samlar verksamheter inom turism, upplevelser och sport, en delsektor med konst och design, en delsektor för mediabranschen och en delsektor som omfattar kulturarv och informationshantering. I landet som helhet domineras de kulturella och kreativa näringarna av konst, design och media, medan Dalarna och Gävleborg karaktäriseras av en större delsektor inom turism, rekreation och sport. Länen har också en lägre andel sysselsatta inom den kulturella och kreativa sektorn än vad som är snittet för landet som helhet. En delsektorsanalys visar att näringar inom områden som konst och design, med ett kraftigt växande företagande, ökade i antal sysselsatta mellan 2008 och 2011. Media och olika digitala branscher minskade dock, vilket kanske kan förstås med tanke på strukturförändringarna inom tidningsbranschen och inom distribution och reproduktion av digitalt material. En liknande utveckling har skett inom dessa branscher på nationell nivå, vilket till viss del förklarar att sektorn som helhet uppvisar en annorlunda struktur i länen: Skillnaden i storleksfördelning mellan delsektorerna innebär att utvecklingen för sektorn som helhet skiftar mellan länen och hela landet. Turismsektorn utvecklas dock olika för olika kommuner. Turismsektorns utveckling är dåligt i länen som helhet, medan den utvecklas i tydligt positiv riktning nationellt.

Som ett led i analysen av det statistiska material som presenteras i studien har också en klassificering av länens kommuner gjorts utifrån fördelningen av sysselsatta inom de olika delsektorerna. På detta sätt har kommunerna i norra Dalarna identifierats som turismdominerade kommuner, med stora skidorter som betydande inslag i det lokala näringslivet. Detta beroende av en enskild bransch kan de kulturella och kreativa näringarna bidra till att mildra, genom samarbete mellan delsektorerna för att ta fram fler värden som kan bidra till turismen. De flesta tätortskommunerna har istället en struktur med större andel kulturverksamheter, och har därför identifierats som kulturkommuner. Dessa kommuner kan tänkas ha förutsättningen att satsa på specialisering inom specifika kulturområden och synergier med andra styrkor i det regionala näringslivet, till exempel tillverkningsindustri. Övriga kommuner är antingen mindre kommuner med en mer marginaliserad geografisk placering eller ett näringsliv dominerat av stora industriföretag. Viktigast för dessa kommuner kan tänkas vara att fokusera på att öka kunskapen och intresset för näringarna, och stödja framväxten av fler verksamheter. Klassificeringen av kommunerna visar på ännu en anledning till att valet av KRUT-modellen är värdefull i kontexten av regional utveckling. Modellens anpassningsbarhet och uppdelningen per delsektor gör det möjligt att analysera enskilda kommuners specifika förutsättningar, utöver att bidra till att förklara utvecklingen inom sektorn som helhet

Den kulturella och kreativa sektorn utvecklas negativt i länen och utvecklingen av inkomster inom sektorn är inte lika stark som i inkomstutvecklingen i resten av näringslivet. Med tanke på att sektorn också är mindre i länen än vad den är nationellt kan fortsatt stöd till sektorn definitivt motiveras. Det nationella snittet för näringarnas storlek kan ses som en måttstock för vad näringarna kan bidra med i termer av sysselsättning och ekonomisk aktivitet. Detta är av vikt speciellt för Dalarna och Gävleborg som fortfarande arbetar med att anpassa det regionala näringslivet till strukturomvandlingen från ett industrisamhälle till ett mer kunskapsbetonat samhälle. Dessutom kan den kulturella och kreativa sektorn bidra med alternativa värden som utifrån ett perspektiv av motståndskraft är lika viktiga som de rent ekonomiska bidragen. Den kulturella och kreativa sektorns projektbaserade arbetsmetoder, de modulära nätverken, de unika värden som skapas och den öppenhet som kreativiteten bidrar med är alla värden som inte nödvändigtvis bidrar till en kortsiktig effektivitet, i termer av produktionsförmåga. Men de bidrar istället till anpassningsförmåga och långsiktig överlevnad. Denna aspekt av sektorn är också en utmaning för det konventionella systemet för företagsstöd då projektbaserade och innovativa arbetsmodeller jämförs med strukturerade affärsplaner, varför fortsatt stöd till stödsystemet också är högst motiverat.

* Antalet sysselsatta inom de kulturella och kreativa näringarna definieras i denna rapport endast utifrån svensk näringslivsindelning (SNI-kod). Antalet faktiskt sysselsatta inom kulturella och kreativa yrken underskattas därför eftersom sådana yrkesgrupper inom näringar som inte klassificeras som kulturella och kreativa inte inkluderas i materialet. För närmare förklaring, se diskussionen om kulturnäringstridenten i avsnitt 1.1.3.

KAPITEL 1:

Inledning

regionförbunden i dalarna och gävleborg har under flera år arbetat med

att främja de kulturella och kreativa näringarna som ett element i den regionala utvecklingen. Den första fasen av Projekt KKN, som projektet heter, pågick från sommaren 2009 till sommaren 2011. Den innefattade en statistisk kartläggning av de kulturella och kreativa näringarna i regionerna. Kartläggningen användes i kommunturnéer för att sprida kunskap om möjligheter och förutsättningar för sektorn. Denna studie syftar till att upprepa den statistiska kartläggningen från första fasen av Projekt KKN. Ett mer omfattande material har beställts och bearbetats utifrån samma modell som tidigare. Tyvärr innebär uppdatering till en ny näringslivsindelning, från SNI 2002 till SNI 2007, att materialet ändå inte är helt jämförbart med den förra studien. Däremot ingår data från både år 2008 och år 2011 i det nya materialet, varför det ändå har varit möjligt att göra en analys av sektorns utveckling över tiden. I inledningen nedan presenteras först de kulturella och kreativa näringarna med avseende på begrepp och definitioner. Modellen som har använts beskrivs och motiveras och en bakgrund ges till varför det är viktigt med insatser för att främja de kulturella och kreativa näringarna. Vidare presenteras också uppdraget, med tillhörande bakgrund, och en beskrivning ges av metoden för studiens genomförande.

1.1 Begreppet kulturella och kreativa näringar – KKN Intresset för de kulturella och kreativa näringarna har varit stort under de senaste åren. Sakta har en förståelse för dessa näringars betydelse för tillväxt, innovation och livskvalitet växt fram. Ett centralt problem i denna process har varit att ringa in vad som ingår i begreppet kulturella och kreativa näringar.2,3,4,5,6,7,8,9 Begreppet kulturella och kreativa näringar skapar genast associationer och idéer. Nyckelord som används för att beskriva de kulturella och kreativa näringarna är nytänkande, nyskapande och unikitet. Karaktäristiskt är också att de producerar

värden snarare än funktioner. Det finns många olika åsikter om vilka faktiska verksamheter som ska ingå inom ramarna för en sådan beskrivning och det har visat sig vara svårt att på ett självklart sätt dra gränsen. Med tiden har det växt fram en

över tid och mellan olika platser, eftersom det finns ett samförstånd kring vad som är kärnan i kulturen. Det finns liknande strukturer inom dessa områden på olika platser och det hämtas redan in statistik som är klassificerad enligt etablerade branscher.

”

Ett stort arbete har gjorts de senaste tio åren för att skapa en definition för kulturella och kreativa näringar. tendens att associera olika saker till de två olika delarna av samlingsnamnet, kultur och kreativitet. Begreppet kulturella näringar, eller kulturnäringar, avser vanligtvis en mindre grupp. Där ingår bland annat etablerade konstformer som teater, dans, film, och musik, och senast även datorspel och massmedier som TV och press. Vidare brukar också kulturarv och museer ingå. De kreativa näringarna används för att beteckna en bredare grupp av verksamheter inom vilka kreativa värden har stor betydelse. Exempel på kreativa näringar är design och arkitektur, men också turism och sport kan klassificeras som kreativa näringar, speciellt om de är starkt förankrade i ett lokalt och historiskt sammanhang.¹0, 11 Kulturnäringar, det smalare perspektivet, har fördelen att det utgörs av en väletablerad kärna av kulturella aktiviteter. Detta innebär att de är lättare att jämföra både

Det breda perspektivet har också sina fördelar. Dels får man med många aktiviteter som faktiskt bär stora kulturvärden och som annars skulle hamnat utanför. Dels ger det bättre möjligheter att förstå betydelsen av dessa värden i en lokal ekonomi. De kreativa näringarna utgör ju en stor del av det som ger en region dess unika karaktär.

1.1.1 Definitioner

Ett stort arbete har gjorts de senaste tio åren för att skapa en definition för kulturella och kreativa näringar. Förslag till olika definitioner är bland annat: • Upplevelseindutri, KK-stiftelsen (2003)12 • Cultural & Creative Sector, KEA European Affairs (2006)13 • Kreativa sektorn, KRUT-projektet (2009)14 • Kulturnäringar, Tillväxtanalys (2009)15 • UNESCO Culture Sector, UNESCO (2009)16 • Cultural activities, ESSnet Culture (2012)17

KAPITEL 1: INLEDNING

Från att ha varit väldigt breda har definitionerna gått mot att vara mer specifika och avgränsade. Senast har en ny definition kommit från European Statistical System Network, ESSnet. Där definieras Cultural activities, kulturella aktiviteter, som aktiviteter inom tio kulturella domäner: kulturarv, arkiv, bibliotek, böcker och press, bildkonst, scenkonst, audiovisuell och multimedia, arkitektur, reklam, och konsthantverk.

olika regioners specifika karaktär. I den här rapporten används samma modell som när de kulturella och kreativa näringarna i Dalarna och Gävleborg kartlades senast, Kreativa sektorn enligt KRUT-modellen från KRUT-projektet. I den här rapporten kallar vi denna definition för KKN, de kulturella och kreativa näringarna, och använder termerna sektorn och näringarna som synonymer.

Förutom reklam utgörs listan av traditionella och väletablerade verksamheter, vilka brukar räknas som kulturyttringar. Denna och andra liknande definitioner motiveras med att de ringar in kärnan av just etablerade aktiviteter, vilket gör det lättare både att hitta statistik, eftersom de ingående delarna redan kartläggs, och att jämföra mellan olika länder och platser. Definitionen från ESSnet liknar i hög grad vad Tillväxtanalys har definierat som kulturnäringar.

1.1.2 KRUT-modellen

Definitionen av den kreativa sektorn som används i den här rapporten, KRUT-modellen, kommer från projektet KRUT, Kreativ utveckling i sex län,20 och har sitt ursprung i regionförbundet Östsams utvecklingsarbete. Modellen liknar UNESCO:s utökade definition, både till innehåll och till syfte. KRUT-modellen över de kulturella och kreativa näringarna är uppdelad i fyra delsektorer, Turism/Rekreation/Sport, Media/Digital, Konst/Design och Kulturarv/Informationshantering. En uppdelning finns också efter vilket värdesystem som näringen utgör, det vill säga inom vilken del av värdekedjan den är aktiv. Dessa värdesystem är Material, Kreatörer, Reproduktion, Distribution och Utbildning. Alla värdesystem finns inte representerade inom alla delsektorer. Den exakta definitionen av modellen i form av SNI-koder finns i Bilaga 2.

En annan betydelsefull definition som getts under senare år är UNESCO Culture Sector, från UNESCO, FN:s organ för vetenskap, utbildning, och kultur. Det är en bredare definition som gör det möjligt att inkludera till exempel sport och turism som besläktade domäner till de rent kulturella. Skälet till att UNESCO:s definition är bredare är att organisationen har ett fokus på internationell mångfald.18, 19 Syftet med detta är att det ska vara möjligt att fånga

En betydande del av delsektorn Turism/ Rekreation/Sport utgörs av företag inom besöksnäringen, som förmedlare av logi och reseföretag. Inom sport ingår idrottsklubbar, föreningar och professionella idrottare, men där ingår också exempelvis producenter och distributörer av sportutrustning. Rekreation innebär bland annat anläggningar som skidorter och nöjes- och djurparker. Media/Digital omfattar alla olika typer av media, tidningar, böcker, radio, tv, ljudinspelningar m.m. Där ingår också foto och vissa delar av reklambranschen samt digitala branscher som utgivare av dataspel. Konst/Design samlar enskilda konstnärer och artister. Delsektorn omfattar också olika typer av designverksamhet som arkitektur och industridesign samt delar av reklambranschen. Inom distributionen ingår handel med konstnärliga produkter som bokhandel, skivbutiker och gallerier. Den minsta sektorn är Kulturarv/Informationshantering som sedan uppdateringen till SNI 2007 endast innehåller fyra näringsgrenar, alla inom värdesystemet Utbildning. Dessa är bibliotek, arkiv, museer och kulturminnesinstitutioner.

FIGUR 1. KRUT-modellen över uppdelningen i delsektorer av de kulturella och kreativa näringarna, KKN.

Turism/ Rekreation/Sport

Media/digital

Sport

Tidningar/Tidsskrifter

Musik

Museum

Djur/Natur/Friluftsliv

Mjukvara/Spel/

Mode/Design

Bibliotek/Informationshantering

Turism

Datorservice

Konst/Konsthantverk

Historiska platser/hus

Andlighet

TV/Radio

Litteratur

Arkiv

Själsliv

Reklam

Artister/Dans/Teater

Film/Video

Arkitektur

Foto

Kulturarv/ Information

Konst/Design

KAPITEL 1: INLEDNING

KRUT-modellen inkluderar turism och sport i definitionen av den kreativa sektorn, precis som UNESCO:s definition. I fallet med regionförbundet Östsams projekt togs näringsgrenar inom färjetrafik och sjöfart med under rubriken turism, eftersom en stor del av aktiviteterna inom dessa områden sker antingen längs Göta kanal eller i skärgården.2¹ Genom att ta med vattentrafiken i modellen inkluderades de starka kulturella värden som präglar just dessa miljöer. För Dalarna och Gävleborg har dessa näringsgrenar uteslutits. Just anpassningsförmågan är styrkan med

KRUT-modellen. Syftet med KRUT– modellen var att utforma ”ett flexibelt analysverktyg som är möjligt att förändra beroende på vilket geografiskt område eller verksamhetsfält som undersöks.”22 Detta har regionerna Dalarna och Gävleborg tagit fasta på genom att välja att inkludera större delar av besöksnäringen, i form av hotell- och logiverksamheten, jämfört med originalmodellen. Speciellt Dalarnas besöksnäring är ekonomiskt viktig, och starkt beroende av regionens kulturella identitet. Det är också värdefullt att sport ingår i definitionen eftersom det fångar betydelsen av storlag som Brynäs IF och Leksands

IF i ishockey, Gefle IF i fotboll, och SAIK och Edsbyns IF i bandy. Att använda en anpassad modell för de kulturella och kreativa näringarna på en regional nivå på det sätt som beskrivs ovan stöds också av Tillväxtanalys rapporter. Definitionen av kulturnäringar från Tillväxtanalys är statisk och bestämd, och lämpar sig därför för jämförelser. Men av samma anledning är ”[d]efinitionen på kulturnäringar […] mindre lämplig som en resultatvariabel för regional utveckling inom näringarna”.23

FIGUR 2. Kulturtridenten med exempel på yrkesgrupper. Kulturnäringar

Övriga näringar

Kulturyrken

Skådespelare på teater

Industridesigner

Övriga yrken

Snickare på teater

Både UNESCO och ESSnet beskriver kulturtridenten som en del av arbetet med att ta fram en ny definition av KKN. Under rubriken cultural employment förklaras kulturtridenten och det poängteras att den är ett viktigt verktyg för att ge en rättvisande bild av kreativa yrkens bidrag till sysselsättningen. Tyvärr är kulturtridenten ursprungligen definierad enligt en äldre modell för yrkesklassificering.24 Rapporten från ESSnet ger en uppdaterad version men i Sverige har den nya standarden för yrkesklassificering SSYK 2012 inte implementerats än för statistiska ändamål.25 För ett framtida projekt skulle det vara önskvärt att uppdatera kulturtridenten till SSYK 2012 och ta del av statistiken när den nya klassificeringen har implementerats.

1.2 Varför insatser inom KKN? Skälen till att det har gjorts betydande ansträngningar för att definiera den kulturella och kreativa sektorn är många, men en nyckelinsikt i sammanhanget är att deras betydelse för ekonomin länge har underskattats. Rapporten The economy of culture in Europe kom 2006 och kvantifierade kulturens betydelse som en del av den

bredare ekonomin. I rapporten konstaterades det att i storleksordningen 3% av befolkningen arbetade inom den kulturella och kreativa sektorn år 2003, och att den bidrog med 2,6% av EU:s BNP. Därtill hade sektorn växt snabbare än den övriga ekonomin under åren 1999–2003.26 Sedan denna rapport kom ut har det publicerats flera undersökningar och strategier för kulturella och kreativa näringar. Inom denna litteratur identifieras ett antal olika nyckelkaraktärer hos de kulturella och kreativa näringarna vilka presenteras nedan.

1.2.1 Speciella behov – stödsystemet saknar erfarenhet

Såväl i regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar27 som i ITPS rapport28 om kreativ tillväxt presenteras bilden att det saknas kunskap om de kulturella och kreativa näringarnas specifika behov. Den lilla kunskap som finns är också fragmenterad och har inte samordnats till en nationell helhetssyn. Bristen på kunskap finns dels hos stödjande aktörer, både offentliga, som exempelvis företagsrådgivare, som privata, exempelvis privata finansiärer. Dels finns en kunskapsbrist hos entreprenörerna i branschen. Till

exempel är det många som saknar kunskaper om vilka möjligheter som finns inom det offentliga stödsystemet för företagare.29 Sammantaget innebär dessa brister att det saknas finansiering till företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Detta är speciellt uttalat i utvecklingsskeden som uppstart och expansion till nya marknader.30 Svårigheterna att få kapital är knutet till de låga kunskaperna i stödsystemen. Det har visat sig vara speciellt svårt att värdera de immateriella tillgångar som utgör en stor del av de kulturella och kreativa företagens kapital.3¹,32 Det talas till exempel om att riskkapital och affärsänglar är starkt underanvända som finansieringsform.33

1.2.2 Ett mer diversifierat och därför mindre konjunkturberoende näringsliv

Den kulturella och kreativa sektorn har en struktur med en utpräglad övervikt av små- och mikroföretag.34 Man kan anta att den mångfald som detta innebär bidrar till att sektorn blir mer motståndskraftig mot svängningar i konjunkturen. Det stämmer också att sysselsättningen i

KAPITEL 1: INLEDNING

de kulturella och kreativa näringarna var mer hållbar än i ekonomin i allmänhet i EU mellan 2008 och 2011.35 I den nyligen publicerade rapporten från Volante bekräftas detta förhållande inte för Sveriges del och åren mellan 2007 och 2011.36 I föreliggande rapport konstateras dock att sektorns utveckling inte tydligt följer konjunkturen. Vidare har det i flera studier visat sig att sysselsättningen i den kulturella och kreativa sektorn har ökat snabbare än den totala sysselsättningen. Anställningar i sektorn är också ofta okonventionella, i den meningen att de är flexibla och projektorienterade. Det kan ses som ett tidigt uttryck av den strukturomvandling som förväntas få genomslag på framtidens arbetsmarknad.37

1.2.3 Ökat entreprenörskapet och förändrade attityder till entreprenörskap

Pier Luigi Sacco, professor i kulturekonomi

i Milano och rådgivare till offentliga aktörer både på nationell nivå och inom EU, har skrivit om begreppet Kultur 3.0. Med Kultur 3.0 avses ett nytt paradigm för kulturaktiviteter som kännetecknas av att antalet kulturproducenter och deltagare ökar dramatiskt. Denna strukturomvandling är en del av den större strukturomvandlingen av ekonomin som helhet till en kunskapsekonomi.38 I detta sammanhang menar Sacco att de kulturella och kreativa näringarna kan utgöra en viktig motor för framväxten av nya former av entreprenörskap. Som exempel tar han de kulturindustrier som arbetar med internet som plattform. Förutom att omvandla modellerna för entreprenörskap kan utvecklingen i sektorn också märkbart påverka anställningsbarheten av humanister i och med att deras kompetens synliggörs.39

nörskap stöds av rapporten Kulturella och kreativa näringarna 2012 från Volante.40 Antalet företag har växt snabbare inom den kulturella och kreativa sektorn än i näringslivet i stort. Kulturföretagen har blivit runt 6% fler per år de senaste åren, medan det totala antalet företag endast har växt med 3,6% per år.4¹ Resultatet med många nya företag bekräftas av studien som presenteras i den här rapporten, speciellt vad gäller nya företag inom delsektorn Konst/Design. En utvärdering av strukturfondsprogrammen som Tillväxtverket genomfört42 pekar också på den allt viktigare rollen som entreprenörskap i de kulturella och kreativa näringarna spelar. En av rapportens slutsatser är att sektorn får en allt större betydelse för regional utveckling, tillväxt och sysselsättning.43

Att de kulturella och kreativa näringarna är en drivkraft för företagande och entrepre-

FIGUR 3. Årlig tillväxt av företag inom de kulturella och kreativa näringarna 2008–2010. ECO och ESSnet är två olika definitioner av de kulturella och kreativa näringarna. 10%

7,8%

6,9%

6,3% 6%

5,4%

3,8%

3,0%

4,3%

1,6%

2% 0%

6,3%

2008

2009 ECO

ESSnet

2010

Hela näringslivet

Källa: Volante (2012). Kulturella och kreativa näringarna 2012: statistik och jämförelser. Creative Commons 2012.

Framväxten av ett tydligare fokus på entreprenörskap illustreras av att ett brukar och resursperspektiv börjar växa fram. Rapporten framhåller dock att mycket mer skulle kunna göras för att öka entreprenörskapet och poängterar att detta inte behöver betyda att kulturens egenvärde försvinner eller minskar.

Den redan nämnda undersökningen The economy of culture in Europe kom fram till att de kulturella och kreativa näringarna bidrog mer till ekonomin än vad som tidigare trotts. Den konstaterade att sektorn bidrog med 2,6% av EU:s BNP 2003 och att tillväxten hade varit 12,3% högre än i den totala ekonomin under åren 1999–2003.44

1.2.4 Bidrag till BRP, tillväxt och sysselsättning

Bilden är förstås mer nyanserad och Tillväxtanalys poängterar att det har varit svårt att

empiriskt bekräfta de kulturella och kreativa näringarnas betydelse. Detta beror delvis på att sektorn är så svår att definiera. Men de konstaterar ändå att kulturella värden har ökat i betydelse i ekonomin.45 De studier som trots allt har försökt belägga de kulturella och kreativa näringarnas betydelse för ekonomin är flera. En vanlig slutsats är att kulturens betydelse för ekonomin ökar och att den generellt är underskat-

KAPITEL 1: INLEDNING

tad. Till exempel når sektorn uppemot 10 procent av den totala ekonomin i vissa mer avancerade regioner.46 Det finns också exempel på att festivaler och andra kulturella evenemang har bidragit till ekonomin med tio gånger så mycket investeringen.47 I Sverige har uppskattningar gjort gällande att den kulturella och kreativa sektorn står för 5 procent av BNP och att den sysselsätter minst 200 000 personer.48 I den här studien med tillhörande definition konstateras att de kulturella och kreativa näringarna står för 5 procent av näringslivets totala omsättning och att de har 280 000 anställda. Den ökade potentialen hos kulturen som exportvara lyfts också av regeringen i handlingsplanen för sektorn från 2009.49

1.2.5 Ökad attraktionskraft och värden som lockar en välutbildad befolkning

Sambandet mellan å ena sidan ett kreativt, öppet och tolerant samhälle och tillväxt och attraktivitet å andra sidan har under det senaste decenniet uppmärksammats av bland annat Richard Florida, professor i samhällsplanering.50 Betydelsen av detta samband har blivit mer och mer accepterat, och numer gör rika tillväxtländer som Kina, Taiwan och Sydkorea investeringar i kultur för att öka sin ekonomiska potential och ”mjuka makt”.51 Just den mjuka makten är något som Pier Luigi Sacco också tar fasta på. Han menar att en kulturell och kreativ produktion kan bidra starkt till att öka en regions synlighet, anseende och inflytande. Detta i sin tur lockar fler turister, talanger och investeringar, och öppnar nya marknader.52 I den första rapporten till regeringens framtidkommission konstateras att finns ett samband mellan ett rikt kulturutbud, ökad attraktivitet och förbättrade tillväxtförutsättningar.53 Detta bekräftas till exempel av lyckade regionalfondsprojekt där en kraftsamling kring en kulturell knutpunkt har kunnat ändra attityder och uppfattningar. Sådana projekt kan vara viktiga inte mist för omställningen i regioner som tidigare varit starkt präglade av tillverkningsindustri.54

1.2.6 Ökad kreativitet, och i förlängningen innovation

Kopplingen mellan kreativitet och innovation är något som också har poängterats av Richard Florida. Det finns dock färre

empiriska resultat på området. En konkret studie kring kopplingen mellan kulturella och kreativa näringar och innovation är sammanfattad i rapporten Creative Innovation som det brittiska NESTA, National Endowment for Science, Technology and the Arts, författade 2008. Där konstaterades att företag med starkare kopplingar till kreativa näringar hade presterat bättre på innovationsområdet. Bland annat fann studien att företag som spenderar dubbelt så mycket som medelföretaget på kreativa produkter hade 25% större sannolikhet att introducera nya, innovativa produkter.55 En liknande analys har gjorts av Teknikföretagen där det konstaterades

och att etablera stödjande processer för ett långsiktigt, hållbart entreprenörskap inom kulturella och kreativa näringar. Projektet finansieras med pengar från EU:s regionala utvecklingsfonder. Projektets handlingsplan har följande åtgärdsområden: • Tillgång till kapital- och företagsrådgivning • Ökad kunskap om kulturella och kreativa näringar för dem som arbetar med tillväxtfrågor och kultur • Anpassning och skapande av modeller för tillväxt så att dessa kan tillämpas på kulturella och kreativa näringar; t.ex. kluster och innovation

”

I Sverige har uppskattningar gjort gällande att den kulturella och kreativa sektorn står för 5 procent av BNP och att den sysselsätter minst 200 000 personer att skillnaden i lönsamhet mellan företag som satsar på design och sådana som inte gör det kan vara så hög som 50 procent.56 Pier Luigi Sacco har också diskuterat sambandet mellan kulturutövning och innovation. Han pekar på att det finns ett samband mellan kulturellt deltagande och endogen tillväxt på nationsnivå i EU. Det är möjligt att detta tyder på att kopplingen mellan kultur och innovation är tydligare än vad man tidigare har väntat sig.57

1.3 Bakgrund – Projekt KKN Den första delen av Projekt KKN genomfördes mellan 2009 och 2011 och var ett samarbete mellan regionförbund och landsting i Dalarna och Gävleborg och regionförbundet i Värmland. I den andra delen av projektet, som löper mellan 2011 och 2013, har Värmland valt att inte delta. Projektets syfte har varit att ta fram och kommunicera information om näringarna och på så sätt sprida kunskap och öka förståelse för dem

• Ökat samarbete mellan kulturella och kreativa näringar, offentlig sektor och övrigt näringsliv • Ökad kunskap om entreprenörskap hos kulturverksamma • Nätverk för kreatörer/entreprenörer • Verka för att skapa utbildningar inom områden som kan främja entreprenörskap inom kulturella och kreativa näring Den första delen av projektet arbetade med bred kunskapsspridning om kulturella och kreativa näringar. Projektet inleddes med en statistisk översikt över de kulturella och kreativa näringarna som kommunicerades till beslutsfattare och tjänstemän inom företagsstödjande strukturer. Det utvecklades modeller och metoder för att främja näringarna som till exempel klusterbildning, samverkan mellan offentlig sektor, övrigt näringsliv och kulturella och kreativa näringar och produkt- och marknadsutveckling med främsta fokus på event. Projektet har också fungerat som stöd för processer som initierats av andra. Ett parallellt spår har varit att specifikt undersöka kreatörers behov.

KAPITEL 1: INLEDNING

Den andra delen av projektet implementerar de erfarenheter som dragits och metoder som tagits fram i den första delen. Detta har innefattat insatser riktade mot nuvarande och blivande företagare för att öka och stärka deras företagande samt mot företagande på en strukturell nivå. Den strukturella påverkan har syftat till att inlemma sektorn som en del av hela näringslivet med samma möjligheter och förutsättningar, men med hänsyn till sektorns speciella villkor. Ett exempel på en aktivitet som har genomförts inom ramarna för projektet är Affärsdesign KKN/Almi som syftade till

av antal anställda och i pengar. Den andra delen utgörs av personstatistik över fördelningen av antal sysselsatta inom sektorn uppdelad efter kön, ålder och utrikes födda, och också över inkomstfördelning efter kön. Statistiken ska vara jämförbar över tid och förhålla sig till tidigare studier och till den grad det är möjligt också till material från andra regioner, nationellt och internationellt.

1.4.2 Analys

Statistiken ska analyseras genom jämförelser över tid och mellan regioner, och med tidigare data och nationell statistik. Den jämförande analysen omfattar också soci-

”

Målet med denna studie är att ta fram och presentera samma typ av statistiska underlag som låg till grund för arbetet i den första delen av projekt KKN att skapa en modell för att utveckla företag och företagare inom KKN. Andra exempel är kursen Affärsutveckling: Slöjd & Konsthantverk och seminarieserien Socialt företagande/Kulturkooperativ som syftade till att öka företagssamverkan inom KKN.

1.4 Uppdraget Målet med denna studie är att ta fram och presentera samma typ av statistiska underlag som låg till grund för arbetet i den första delen av projekt KKN. Uppdraget är uppdelat i tre delar, att ta fram det statistiska råmaterialet, att analysera materialet, exempelvis genom att jämföra med andra regioner och områden, och att sedan presentera statistik och analys på ett pedagogiskt sätt.

1.4.1 Statistiskt underlag

Det statistiska råmaterialet utgörs av två olika sorters statistik. En del består av företagsstatistik över sektorns struktur i form av branschfördelning och företagsformer. Enligt motsvarande uppdelning presenteras också sektorns omfattning, både i termer

ala hållbarhetsfaktorer. Utöver denna jämförande analys görs två analyser till med utgångspunkt dels i den nya EU-strategin, Europa 2020, dels i teorin om resilience.

1.4.3 Presentation

Det statistiska råmaterialet levereras tillsammans med en pedagogisk powerpointpresentation. Syftet är att sprida förståelse för näringarnas betydelse och struktur inom den egna administrationen och till beslutsfattare på lokal regional och nationell nivå. Rapporten ska fungera som underlag för politiska beslut och strategisk planering men också vara användbar som kommunikationsmaterial utåt.

1.5 Metod Studien inleds med en kort litteraturgenomgång som fyller det dubbla syftet att informera valet av statistisk modell för näringarna och att sammanfatta kunskapsläget i inledningen till rapporten. Det finns en spretig produktion av undersökningar, rapporter och definitioner som samlas i detta moment.

Valet av den uppdaterade KRUT-modellen som bas för studien motiveras av dess tydliga förhållande till det tidigare materialet och av att den, i och med sin anpassningsbarhet, har som främsta syfte att fungera som underlag för regional utveckling. Jämförbarhet med andra modeller säkerställs genom att den uppdaterade KRUT-modellens speciella egenskaper tydliggörs och genom att definitionen ges i sin helhet i Bilaga 2. Det statistiska råmaterialet är framtaget i samråd med SCB ur deras register. Sekretessbestämmelser gör att det inte är möjligt att beställa alltför detaljerad statistik. I uppdragsbeskrivningen ingick exempelvis ambitionen att beskriva den export som genereras av sektorn. Det är dock generellt inte möjligt att presentera exportstatistik efter finare näringsbeskrivningar och mindre administrativa enheter till följd av de sekretessbestämmelser som finns. I övrigt har sekretessproblematiken lösts genom att analysera större aggregat efter branschindelning eller administrativt område. Det statistiska råmaterialet sammanfattas i en powerpointpresentation som levereras så snart materialet är sammanställt. Underlaget visualiseras i tabeller och diagram, vilka organiseras i relevanta grupper och sätts i sammanhang med det tidigare materialet och den nationella statistiken. Statistiken analyseras i en jämförande analys som syftar till att ge en bild av hur de kulturella och kreativa näringarna har utvecklats över tiden. Jämförelser görs också mellan regioner och kommuner och med rikssnittet. Denna grundläggande deskriptiva analys utgör en syntes av många av de variabler som rådatan innehåller vad gäller förändringar och skillnader i antal sysselsatta, antal företag, antal arbetsställen, sektorns omsättning, antal nyföretagare osv. I den jämförande analysen kommer även de sociala hållbarhetsfaktorerna in, med främsta fokus på jämställdhet i de kulturella och kreativa näringarna men också med ett intersektionellt perspektiv på sektorns jämlikhet i allmänhet. Snittinkomster i sektorn analyseras, utifrån deras ökning eller minskning, också ur ett jämställdhetsperspektiv. Den jämförande analysen avslutas med en nordisk utblick över en studie av stöd till kulturnäringarna som Oxford Research har genomfört i Norge.

KAPITEL 1: INLEDNING

Utöver den jämförande analysen genomförs ytterligare två analyser. Dels sätts utvecklingen i Dalarnas och Gävleborgs län i relation till den nya europeiska strategin Europa 2020. Det analyseras vilka förutsättningar och möjligheter regionerna har för att bidra till och delta i arbetet med kultur i Europa 2020. Dels görs en analys av de kulturella och kreativa näringarnas roll i regionerna utifrån begreppet resilience som teoretisk grund.

1.5.1 Statistikens källor och definitioner

Det statistiska råmaterialet är levererat av SCB. Företagsstatistiken kommer från företagsregistret och personstatistiken från RAMS, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. I företagsregistret ingår alla företag som är antingen momsregistrerade, F-skatteregistrerade eller ingår i arbetsgivarregistret. Regeln att det räcker att ett företag har F-skattesedel för att det ska upptas i

registret tillkom 2010, varför det finns ett tidsseriebrott i statistiken mellan år 2010 och 2011. Reglerna för vilka företag som anses som aktiva och tas upp i registret innebär att vissa verksamheter hamnar utanför. Momsbefriade verksamheter utan anställda som små ideella föreningar ingår alltså inte i statistiken. Företagsstatistiken redovisar dels antal arbetsställen, dels antal företag i regionerna. För att ett företag ska ingå i statistiken måste bokföringsadressen vara registrerad inom regionen. Antalet och storleken av arbetsställena motsvarar alltså bättre sektorns omfattning. Omsättning redovisas dock på företagsnivå, varför omsättningssiffrorna endast är baserade på lokalt bokförda företag. Omsättningen är beräknad utifrån företagets registrerade momsbetalningar. Alltså innebär beteckningen ingen uppgift i statistiken över företagens omsättning att företaget antingen är momsbefriat eller inte har redovisat någon moms.

Företagsstatistiken har korrigerats med avseende på en avvikande uppgift. Företaget Haglöfs Scandinavia Aktiebolag är registrerat i Avesta men har mellan år 2008 och 2011 bytt näringsgren och därmed fallit utanför ramarna för KKN-modellen. Baserat på andra uppgifter har företagets omsättning och antal anställda subtraherats från materialet från 2008. RAMS samlar personstatistik över alla sysselsatta i Sverige. Statistiken som presenteras här är över dagbefolkningen, alltså personer är registrerade efter vilken ort arbetet ligger på, istället för bostadsorten. Vad gäller siffrorna över medelinkomst är dessa beräknade endast utifrån inkomster som personerna har från näringsgrenar inom KKN. Negativa inkomster har inte räknats med i beräkningen av medelinkomsterna.

KAPITEL 2:

Kartläggning av KKN

Detta kapitel innehåller presentationen av det statistiska materialet. Först ges en översikt av sektorns omfattning, både som helhet och efter delsektorer, i de olika regionerna. Efter det följer personstatistik med inkomster och sociala hållbarhetsfaktorer. Sist ligger ett avsnitt med företagsstatistik som fångar näringslivets struktur inom KKN.

2.1 KKN som helhet KKN omfattar 6 procent av de sysselsatta i Dalarna, 7 600 personer, och 4,6 procent av de sysselsatta i Gävleborg, 5 800 personer. Omsättningen för företagen inom KKN

utgör 4,7 procent av hela näringslivets omsättning, motsvarande 6,8 miljarder, medan samma siffra i Gävleborg är 3,9 procent, motsvarande 5 miljarder. Dessa siffror kan jämföras med trä och trävaruindustrin (SNI-kod 16) som år 2010 hade

2 100 anställda och omsatte 6,4 miljarder i Dalarna medan den i Gävleborg hade 2 400 anställda och omsatte 7,6 miljarder.

FIGUR 4. Totalt antal sysselsatta och omsättning inom KKN i Dalarnas och Gävleborgs län år 2008 och 2011. Procentsatserna över staplarna anger andelen sysselsatta inom KKN jämfört med inom alla näringar, respektive anger omsättningen för KKN som andel av alla näringar.

Omsättning (Mkr)

Sysselsatta 10 000 8 000 6 000

8 000 6 000

4,7 % 4,6 %

2008 2011

2 000

2 000 Gävleborg

Dalarna

Antalet sysselsatta inom KKN som helhet i Dalarnas och Gävleborgs län minskade mellan 2008 och 2011, till skillnad från i hela landet där sysselsättningen ökade något. Förändringen i sysselsatta för alla näringar var en marginell ökning i Dalarna och en marginell minskning i Gävleborg. Vad gäller tillväxten i regionerna hade Dalarnas län en negativ tillväxt med 1,5 procent per år medan Gävleborg och landet som helhet hade en positiv tillväxt med 1,6 procent per år under åren 2008–2010. Något mönster är svårt att skönja mellan dessa samlade nyckeltal och de har ur en översiktlig synvinkel låg förklaringspotential av sysselsättningens förändring inom sektorn. Vad gäller antalet sysselsatta är det 12

4,2% 3,9%

4 000

4,2% 4,7%

6,2 % 6 %

Gävleborg

värt att hålla i minnet kulturtridenten som presenterades i inledningen. Alla kreativa yrken ingår inte i de kreativa näringarna. Därför underskattar sysselsättningsstatistiken efter näringsgren de kreativa yrkena som andel av den totala arbetskraften. Precis som för sysselsättningen så minskade den totala omsättningen för KKN i både Dalarna och Gävleborg, medan den ökade för hela landet. Förändringen av omsättningen inom alla näringar var också negativ. Speciellt i Dalarnas län var minskningen mycket stor. En möjlig förklaring till detta förhållande är att företag omlokaliseras eller köps upp och därmed registreras på annan ort, vilket gör

Dalarna

att de faller ur statistiken. Sammantaget är det återigen svårt att se samband mellan aggregerade nyckeltal, konjunktur och förändringar av den totala omsättningen. Nedan görs istället en delsektorsanalys av den ekonomiska utvecklingen som bättre förklarar förändringarna.

2.2 Delsektorerna inom KKN I detta avsnitt presenteras statistiken över hur sektorn fördelar sig mellan de olika delsektorerna samt i de olika kommunerna i länen. I diagram och figurer anges de olika delsektorerna i kortform som Turism/

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

Rekreation/Sport – T/R/S, Media/Digital – M/Di, Konst/Design – Ko/De och Kulturarv/Informationshantering – Ku/I. När statistik presenteras för KKN som helhet anges detta med KKN och statistik som inkluderar alla näringsgrenar anges med Alla. Generellt är Turism/Rekreation/Sport största delsektor i Dalarna och Gävleborg. I de allra flesta mindre kommuner är den helt dominerande. Flera av de större kommunerna har däremot en struktur som är mer lik strukturen på KKN nationellt, där delsektorerna Media/Digital och Konst/ Design är av samma storleksordning. Inom delsektorn Turism/Rekreation/Sport är omsättningen i stort oförändrad medan sysselsättningen har gått ner i Dalarna och upp i Gävleborg. Flera mindre kommuner har spektakulära fall i omsättningen mellan åren 2008 och 2011, vilket genom det statistiska råmaterialet kan härledas till att enstaka företag inom handel, som har dominerat sektorn i kommunen, har försvunnit ur registret. Dessa nedgångar vägs upp av generella ökningar i andra kommuner, exempelvis i de turismdominerade kommunerna i norra Dalarna. Att sysselsättningen minskar i Dalarna är dock mer generellt. I Gävleborg ökar sysselsättningen mycket tack vare en ökning i

kommunerna med större tätorter. Delsektorn Media/Digital är den sektor som har utvecklats sämst. Både omsättning och sysselsättning minskar generellt. Motsvarande förändrangar har skett också nationellt, om än inte lika kraftiga. I Gävleborg syns en ökning i omsättning, men den kan härledas till endast ett medieföretag lokaliserat i Gävle som växer med cirka 100 miljoner i omsättning mellan åren 2008 och 2011. I övrigt minskar omsättningen. Kanske är det krisen i tidningsbranschen, med resulterande effekter på anknytande branscher, eller svårigheterna inom distribution och reproduktion av medieprodukter som film och musik, som slår igenom i statistiken över delsektorn Media/ Digital. Ett exempel står Borlänge för, där ett tidningstryckeri med stor omsättning ser ut att ha bytt näringsgren till boktryckeri mellan 2008 och 2011. Detta innebär en omfördelning från Media/Digital till Konst/ Design. Det är intressant att notera att inte heller nyföretagandet inom Media/Digital är så starkt som inom Konst/Design. Konst/Design växer i termer av omsättning och sysselsättning. Den minskning i omsättning som syns i Gävleborg kan återigen härledas till ett enda företag. Det är en del av Sandviks verksamhet i Sandviken som är registrerad som industridesign. Eftersom

stora delar av Sandviks marknad och produktion inte är lokal döljer alltså denna information den allmänna utvecklingen, som då är positiv. Förutom den utliggande observationen i Sandviken ökar både sysselsättning och omsättning i de flesta typer av kommuner som klassificeras i den avslutande analysen. Som sagt är nyföretagandet också stort inom Konst/Design. Delsektorn Kulturarv/Informationshantering är mycket liten men har också en positiv utveckling, speciellt i antal nya företag. Omsättningen på länsnivå ökar också. Underlaget är dock för litet för att det ska vara möjligt att uttala sig om sektorn generellt. I många kommuner finns inga företag alls eller så få att SCB:s sekretess inte tillåter att omsättningen redovisas.

2.2.2 Delsektorernas fördelning i Dalarna

KKN-sektorn i statistiken över Dalarnas län är tydligt dominerad av delsektorn Turism/Rekreation/Sport. Den omfattar nästan två tredjedelar av alla anställda och drygt två tredjedelar av omsättningen. Det är främst besöksnäringen, med skidorterna i täten, som är ansvarig för det förhållandet. Omsättningen inom Kulturarv/Informationshantering är mycket mindre som andel av sektorn än antalet sysselsatta.

FIGUR 5. Antal sysselsatta per kön inom delsektorerna i KKN i Dalarnas län år 2008 och 2011.

5 000

T/ R/S

M/ Di

Ko/ De

Ku/ I

4 000 3 000

Kvinnor

2 000

Män

1 000 0

Totalt var 7 600 personer sysselsatta inom KKN år 2011. Turism/ Rekreation/ Sport var överlägset största sektor med nästan två tredjedelar av alla anställda. Den domineras av skidorter i Dalarna som Sälen, Idre, Orsa Grönklitt och Romme.

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

FIGUR 6. Omsättning per delsektor inom KKN i Dalarnas län åren 2008 och 2011.

5 000 4 000 3 000

2008

2 000

2011

1 000 0

T/R/S

M/Di

2.2.3 Fördelning inom kommunerna i Dalarna Statistiken över kommunerna i Dalarna uppvisar överlag liten variation mot strukturen på länsnivå. I några kommuner

Ko/De

Totalt omsatte KKN 6,8 miljarder år 2011. Turism/Rekreation/Sport är överlägset största sektor också efter omsättning med drygt två tredjedelar av omsättningen. Även vad gäller omsättning dominerar skidorter som Sälen, Idre, Orsa Grönklitt och Romme.

Ku/I

med extra stor besöksnäring, exempelvis Malung–Sälen, Orsa och Älvdalen, utgör delsektorn Turism/Rekreation/Sport en betydande del av kommunens ekonomi. Den enda kommun i Dalarna som har en tydligt

annorlunda struktur på sektorn är Falun som har större delsektorer inom Media/ Digital och Konst/Design.

FIGUR 7. Andel sysselsatta inom de olika delsektorerna i KKN i kommunerna i Dalarnas län år 2011.

25% 20% 15%

Ku/I

10%

Ko/De

M/Di

Andelen sysselsatta inom KKN per kommun var som högst i Malung–Sälen där Turism/Rekreation/Sport var en mycket viktig sektor. Turism/Rekreation/Sport var största delsektor i alla kommuner och endast i Falun och Säter fanns andra delsektorerna av motsvarande storlek. Fördelningen med Turism/Rekreation/Sport som största sektor upprepar sig i statistiken över Gävleborg och på riksnivå, men är som mest utpräglad i statistiken över Dalarna. I länet som helhet

T/R/S

utgjorde KKN 6 procent av de sysselsatta.

2.2.4 Delsektorernas fördelning i Gävleborg

Precis som i Dalarna dominerar Turism/ Rekreation/Sport KKN statistiken över Gävleborg, om än inte lika utpräglat. Den är dock relativt sett mer omfattande i Gävleborg än i landet som helhet. Delsektorn omfattar bara knappt hälften av alla sysselsatta och knappt halva den totala

omsättningen. Media/Digital är näst största delsektor och Konst/Design är något mindre. Omsättningen inom Kulturarv/Informationshantering är mycket mindre som andel av sektorn än antalet sysselsatta.

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

FIGUR 8. Antal sysselsatta per kön inom delsektorerna i KKN i Gävleborgs län år 2008 och 2011.

5 000

T/ R/S

M/ Di

Ko/ De

Ku/ I

4 000 3 000

Kvinnor

2 000

Män

1 000 0

Totalt var 5 800 personer sysselsatta inom KKN år 2011. Turism/ Rekreation/ Sport var största delsektor med hälften av de sysselsatta. I Gävleborg har stora företag i Gävle, Sandviken och Hofors stor inverkan på statistiken.

FIGUR 9. Omsättning per delsektor inom KKN i Gävleborgs län åren 2008 och 2011.

2 500 2 000 1 500

2008

1 000

2011

500 0

T/R/S

M/Di

2.2.5 Fördelning inom kommunerna i Gävleborg Variationen mellan kommunerna i Gävleborg är större än i Dalaranas län. Några mindre kommuner samt Sandviken uppvisar en struktur liknande den i Dalarna medan Kommuner som Gävle, Söderhamn

Ko/De

Totalt omsatte KKN 5 miljarder år 2011. Turism/Rekreation/ Sport var inte lika dominerande omsättningsmässigt som i antal sysselsatta. Stora företag i Gävle och Sandviken har stor inverkan på förändringen i omsättning inom Media/ Digital och Konst/Design.

Ku/I

och Ljusdal har mer jämnstora delsektorer. Hofors sticker ut som den enda kommun som domineras av en annan delsektor än Turism/Rekreation/Sport, nämligen av Media/Digital. Det beror på ett enda företag med 200–499 anställda som är registrerat i kommunen.

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

FIGUR 10. Andel sysselsatta inom de olika delsektorerna i KKN i kommunerna i Gävleborgs län år 2011.

8% 6% Ku/I

Ko/De

M/Di T/R/S

Andelen sysselsatta inom KKN per kommun var som högst i Ljusdal som hade en relativt jämn fördelning mellan de tre största delsektorerna. Turism/Rekreation/Sport var dock, precis som i Dalarna, största delsektor i alla kommuner förutom i Hofors. Fördelningen med Turism/Rekreation/ Sport som största delsektor återfanns också på riksnivå där den var av ungefär samma relativa storlek som i Gävleborg. De andra sektorerna var dock mindre än rikssnittet. I länet sysselsatte KKN 4,6 procent av de sysselsatta inom alla näringar.

2.3 Personstatistik Enligt statistiken är KKN som helhet jämnt fördelad mellan män och kvinnor. Den enda delsektorn med en tydlig skevhet i könsfördelningen är Kulturarv/Informationshantering, med en övervikt på över 70 procent kvinnor. Sektorn består dock av typiskt kvinnodominerade arbetsplatser som bibliotek och museer. Sysselsatta inom KKN är generellt något yngre och har något lägre sannolikhet att vara utrikes födda än snittet i länen. Utbildningsgraden är lägre än snittet nationellt för KKN och

är också lägre än utbildningsgraden för alla näringar nationellt. I detta avsnitt presenteras statistik över de sysselsatta inom KKN med avseende på kön, födelseregion, ålder och utbildningsgrad. Sist presenteras också inkomststatistik för sektorn.

2.3.1 Sociala hållbarhetsaspekter

Statistiken visar att för KKN som helhet är fördelningen mellan män och kvinnor jämn. Män utgör cirka 52 procent och kvinnor cirka 48 procent i såväl Dalarnas och Gävleborgs län som nationellt. På samma sätt är fördelningen inom delsektorerna inom spannet 60/40 för alla delsektorer förutom för Kultur/Informationshantering, som har en tydlig övervikt av kvinnor. När statistiken över sysselsatta delas upp enligt värdesystem visar det sig dock att även om KKN med delsektorerna som helheter är jämnt fördelade mellan män och kvinnor verkar det som att det finns en yrkesmässig segregering. Ett mönster som upprepar sig mellan delsektorerna är att yrkesgrupper inom Kreatörer, Material och Reproduktion är mansdominerade och

inom Turism/Rekreation/Sport var värdesystemet Distribution med verksamheter som logi och annan service kvinnodominerad. Samma mönster upprepar sig också på riksnivå, om än inte lika tydligt som i länsstatistiken. Detta är inte förvånande eftersom den svenska arbetsmarknaden uppvisar stark yrkesmässig segregering.58 Flera av värdesystemen ligger nära den statistiskt jämställda fördelningen 40/60 procent, vilket innebär att sektorn ändå är relativt jämställd ur ett svenskt perspektiv. Det är även intressant att fråga hur fördelningen mellan könen utvecklas. Sedan 2008 har andelen män totalt inom KKN ökat såväl i länen som nationellt. Yrkessegregeringen har dock minskat marginellt i landet och i Dalarnas län medan den har ökat något i Gävleborgs län.

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

FIGUR 11. Fördelningen mellan könen efter värdesystem inom KKN i Gävleborg och Dalarnas län år 2008 och 2011.

Gävleborg

Dalarna

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Distribution mm Kreatörer

Män 2008

Material

Kvinnor 2008 Män 2011

Reproduktion

Kvinnor 2011

Utbildning mm KKN

Vad gäller andra sociala hållbarhetsfaktorer ökar andelen utrikes födda inom delsektorerna Turism/Rekreation/Sport och Kulturarv/Informationshantering. Samtidigt minskar andelen utrikes födda i både delsektorerna Media/Digital och Konst/Design. Tillbakagången inom Media/Digital sammanfaller med en nedgång i sysselsättningen, kanske är det turordningsregler som får genomslag i statistiken över utrikes

födda. Samma resonemang går dock inte att applicera på delsektorn Konst/Design, eftersom antalet sysselsatta har ökat. Den sammantagna förändringen inom KKN blir dock en ökning av andelen utrikes födda, om än mindre än ökningen i näringslivet som helhet. Totalt är cirka 6 procent av de sysselsatta inom KKN födda utanför Sveriges gränser.

Siffran för hela näringslivet är något högre, närmare 7 procent. Fördelningen mellan delsektorerna är snarlik mellan länen och liknar också fördelningen på riksnivå. Generellt har Turism/Rekreation/Sport en andel utrikes födda i nivå med hela näringslivet medan övriga delsektorer har lägre andelar. Av dessa ligger dock Konst/ Design högst.

FIGUR 12. Andel utrikes födda bland de sysselsatta inom delsektorerna i KKN i Dalarnas län år 2008 och 2011.

10% 8% 6%

2008

2011

2% 0%

T/R/S M/Di Ko/De Ku/I KKN

Alla

Endast delsektorn Turism/Rekreation/ Sport hade lika stor andel utrikes födda som näringslivet som helhet. Andelen utrikes födda inom Media/ Digital och Konst/ Design minskade mellan 2008 och 2011.

Bef.

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

FIGUR 13. Andel utrikes födda bland de sysselsatta inom delsektorerna i KKN i Gävleborgs län år 2008 och 2011.

10% 8% 6%

2008

2011

2% 0%

T/R/S M/Di Ko/De Ku/I KKN

Enligt statistiken över KKN som helhet är de sysselsatta inom KKN något yngre än snittet för arbetskraften i både Dalarnas och Gävleborgs län. Olika delsektorer visar dock upp olika åldersfördelning. Yngst är de sysselsatta inom Turism/Rekreation/

Alla

Endast delsektorn Turism/ Rekreation/Sport hade lika stor andel utrikes födda som näringslivet som helhet. Andelen utrikes födda inom Media/Digital och Konst/ Design minskade mellan 2008 och 2011, om än från en hög nivå inom Konst/ Design.

Bef.

Sport. Samma förhållanden som finns mellan delsektorerna inom länen upprepas också nationellt. Det enda undantaget är delsektorn Media/Digital i Gävleborg, som är delsektorn med yngst arbetskraft i Gävleborgs län. Generellt har arbetskraf-

tens ålder ökat mellan åren 2008 och 2011. I jämförelse ökade snittåldern med endast 0,1 år, en förändring för liten för att synas i den här statistiken.

FIGUR 14. Åldersfördelningen per delsektor inom KKN i Gävleborg och Dalarnas län år 2011.

Dalarna 0%

40%

60%

80%

100%

20%

40%

60%

80% 100%

T/R/S

16-19

M/Di

20-24

Ko/De

25-34

Ku/I

35-44

KKN

45-54

Alla

20%

Gävleborg

55-59

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

FIGUR 15. Utbildningsgraden per delsektor inom KKN i Gävleborg och Dalarnas län år 2011.

Dalarna

Gävleborg

0% 20% 40% 60% 80% 100%

0% 20% 40% 60% 80%100%

T/R/S

Förgymn 2008 Förgymn 2011

M/Di

Gymn 2008 Ko/De Gymn 2011 Ku/I

Eftergymn 2008

Alla (riket)

Eftergymn 2011

Sysselsatta inom KKN som helhet är något yngre än snittet, både i länen och nationellt. Arbetskraftens utbildningsgrad speglar åldersfördelningen inom delsektorerna. Återigen finns största skillnaden mellan länen inom Media/Digital, där de sysselsatta i Gävleborg i snitt har kortare utbildning än de i Dalarnas län.

andel utrikes födda, vilken också minskar, och yrkessegregeringen växer i länen. Konst/Design har en högre andel utrikes födda men andelen minskar och yrkessegregeringen är något högre. Kulturarv/ Informationshantering är väldigt könsmässigt segregerad och har små andelar både utrikes födda och unga.

På riksnivå är de sysselsatta inom KKN som helhet mer välutbildade än snittet för alla näringar. I länen är dock de anställa inom KKN som helhet mindre välutbildade än det nationella snittet för alla näringar. Detta kan delvis härledas till att det är delsektorn Turism/Rekreation/Sport som dominerar i länen medan Konst/Design, med välutbildade sysselsatta även i länen, dominerar nationellt.

2.3.2 Inkomster

Ur ett intersektionellt perspektiv framstår Turism/Rekreation/Sport som den mest likvärda delsektorn. Den yrkesmässiga segregationen är närvarande men sektorn har en hög andel utlandsfödda, en andel som därtill ökar. Åldersspridningen inom sektorn är generellt också stor, med störst andel unga sysselsatta. Utifrån samma perspektiv framgår att de andra delsektorerna är mindre jämlika. Media/Digital har en större åldersspridning men en liten

Inkomsterna inom KKN är generellt låga och har utvecklats sämre än för hela näringslivet mellan år 2008 och 2011. De ökade med 7 procent nationellt, 8 procent i Dalarna och 11 procent i Gävleborg, medan motsvarande förändringar för näringslivet som helhet låg flera procentenheter högre. År 2011 var årsmedelinkomsten inom KKN 218 000 kr i Dalarnas län, 225 000 kr i Gävleborgs län och 262 000 kr i landet som helhet, att jämföra med årsmedelinkomster i näringslivet som helhet på 258 000 kr i Dalarna, 263 000 kr i Gävleborg och 307 000 kr i hela landet.

är kvinnors inkomster i näringslivet som helhet bara 76 procent av mäns. Kvinnors inkomster ökar mer än mäns inkomster. Inkomstskillnaderna mellan könen minskar alltså i relativa tal under perioden, med flera procentenheter. Detta gäller i princip inom alla delsektorer, både i länen och nationellt. Motsvarande förändringar observeras också för näringslivet som helhet. Media/Digital är den delsektor som har högst inkomster, speciellt för män. Kulturarv/Informationshantering har mest jämställda inkomster, vilket innebär att kvinnor inom delsektorn har höga inkomster i relation till vad som är fallet i KKN som helhet. Delsektorn är dock starkt kvinnodominerad och inkomsterna är låga med tanke på de sysselsattas höga ålder och utbildningsgrad. Inom övriga delsektorer är inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor mer i paritet med snittet. Lägst inkomster finns inom delsektorn Turism/ Rekreation/Sport.

Inom KKN, såväl i länen som nationellt, utgör kvinnors inkomster cirka 80 procent av mäns inkomster. Denna andel är något högre (cirka 1 procentenhet) än för näringslivet som helhet i länen, medan inkomstskillnaden är större nationellt. Där

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

FIGUR 16. Medelinkomst per kön och delsektor i KKN i Dalarnas län år 2008 och 2011.

350 000 300 000

2008 Kvinnor

250 000

2008 Män

200 000 150 000

2011 Kvinnor

100 000

2011 Män

50 000 Ku/I

Ko/De

M/Di

Ku/I

T/R/S

Ko/De

M/Di

2008 Alla när. T/R/S

2011 Alla när.

I Dalarnas län hade inkomsterna ökat inom alla delsektorer. Män hade genomgående högre inkomster än kvinnor men inkomstskillnaderna hade minskat. Media/Digital utmärker sig genom mindre inkomstskillnader mellan män och kvinnor än vad som är fallet nationellt.

FIGUR 17. Medelinkomst per kön och delsektor i KKN i Gävleborgs län år 2008 och 2011.

350 000 300 000

2008 Kvinnor

250 000

2008 Män

200 000 150 000

2011 Kvinnor

100 000

2011 Män

50 000

Ku/I

Ko/De

M/Di

Ku/I

T/R/S

Ko/De

M/Di

2008 Alla när. T/R/S

2011 Alla när.

I Gävleborgs län hade inkomsterna ökat inom alla delsektorer. Män hade genomgående högre inkomster än kvinnor men inkomstskillnaderna hade minskat. Konst/Design utmärker sig genom mindre inkomstskillnader mellan män och kvinnor än vad som är fallet nationellt.

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

2.4 Företagsstatistik – Näringslivets struktur Statistiken över näringslivets struktur inom KKN skiljer sig mellan de olika delsektorerna. Media/Digital och Konst/Design har liknande strukturer medan Turism/Rekreation/Sport står ut vad gäller arbetsställenas storlek, företagens omsättningsklass och deras juridiska form. Uppdelningen i delsektorer är därför en värdefull modell speciellt i detta avsnitt.

2.4.1 Företagande

Antalet företag har ökat inom KKN, om än långsammare än sammantaget i hela näringslivet. I länen växte antalet företag inom KKN med 11–12 procent medan

antalet företag inom hela näringslivet växte med 15 procent. Delsektorerna uppvisar olika trender som nämndes i avsnittet ovan. Det är dock svårt att dra slutsatser från detta faktum på grund av tidsseriebrottet mellan 2010 och 2011.

undantaget delsektorn Turism/Rekreation/ Sport. I rapporten ges statistik för åren 2007–2010 vilken visar att antalet företag har ökat årligen. Eftersom tidsseriebrottet främst påverkar företag utan omsättning och arbetsställen utan anställda är det också möjligt att bortse från de kategorierna för att få en alternativ bild av förändringarna. Undantaget de kategorierna har antalet företag i länen fortfarande ökat, medan antalet arbetsställen minskat. På riksnivån har både företag och arbetsställen ökat undantaget kategorierna utan anställda och omsättning.

Som nämndes i inledningen ändrade SCB sina kriterier för registrering av företag under 2010, vilket innebär att fler företag registrerades under 2011 än normalt. Det är dock troligt att ökningen av antalet företag inte endast beror på detta. Till exempel kan man jämföra med den rapport med statistik över de kulturella och kreativa näringarna som Volante publicerades hösten 2012.59 Definitionen av kultursektorn i den rapporten liknar modellen i denna rapport,

FIGUR 18. Antal företag per delsektor inom KKN i hela landet år 2008 och 2011.

70 000 60 000 50 000 40 000

2008

30 000

2011

20 000 10 000 0

T/R/S

M/Di

Ko/De

Totalt fanns 145 000 företag inom KKN i landet. Konst/Design var största delsektor nationellt med drygt två femtedelar av företagen. Antalet företag ökade snabbast inom Konst/Design och Kulturarv/ Informationshantering, snabbare än ökningen i näringslivet som helhet.

Ku/I

FIGUR 19. Antal företag per delsektor inom KKN i Dalarnas och Gävleborgs län år 2011.

Dalarna

Gävleborg

2 000

2000

1 500

1500

1 000

1000

500

T/R/S

M/Di

Ko/De

Ku/I

2008 2011

T/R/S

M/Di

Ko/De

Ku/I

Totalt fanns 3 200 respektive 2 600 företag inom KKN i Dalarnas och Gävleborgs län år 2011. Turism/ Rekreation/Sport samlade nästan hälften av företagen. Antalet företag ökade snabbast inom Konst/ Design och Kulturarv/Informationshantering, snabbare än ökningen i näringslivet som helhet.

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

Sammantaget verkar det alltså som att åtminstone företagandet inom KKN i länen har ökat. I statistiken som ligger till grund för den här rapporten ökar företagandet inom Konst/Design och Kulturarv/

Informationshantering mer än snittet för alla näringar medan ökningen är lägre inom Turism/Rekreation/Sport och Media/ Digital. Detta mönster upprepar sig också nationellt, om än med större ökningar

för Turism/Rekreation/Sport och Media/ Digital, och verkar alltså vara ett generellt samband.

FIGUR 20. Fördelning efter ålder av företagen inom KKN i hela landet år 2011.

12 462 50 081

31 269

19 039

0 -1 år

2 - 3 år

18 515

13 333 4 - 5 år

I riket utgjorde de hållbara företagen 43 procent av alla företag. Hälften av dessa var mellan 10 och 20 år gamla medan 30 procent var 6–9 år gamla.

6 - 9 år

Ett annat mått på företagande över tiden är företagens ålder. Vi har valt att definiera företag som är sex år gamla och äldre som hållbara företag. De hållbara företagen utgör nästan hälften av företagspolulatio-

10 - 19 år

20 år -

nen. Speciellt i Dalarnas län finns många hållbara företag. Vi kan också se att många företag tillkommit i statistiken det sista året, antagligen i samband med att SCB ändrade sina regler för registrering. Tyvärr

har vi inte tillgång till statistik att jämföra med över företagens ålder i näringslivet som helhet.

FIGUR 21. Fördelning efter ålder av företagen inom KKN i Dalarnas län år 2011.

409 1 171

I Dalarna utgjorde de hållbara företagen 48 procent av alla företag. Som i riket i stort var hälften av dessa mellan 10 och 20 år gamla medan ungefär lika stora andelar var 6–9 år gamla som de som var äldre än 20 år.

847

463 0 -1 år

2 - 3 år

4 - 5 år

264

399

6 - 9 år

10 - 19 år

20 år -

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

FIGUR 22. Fördelning efter ålder av företagen inom KKN i Gävleborgs län år 2011.

350 989 643

316 0 -1 år

2 - 3 år

256

4 - 5 år

2.4.2 Antal arbetsställen efter storlek

Nationellt uppvisar statistiken över KKN en struktur med en hög andel arbetsställen med noll anställda, 77 procent. Snittet för alla näringar nationellt är 70 procent.60 Inom KKN i Dalarnas och Gävleborgs län är andelen arbetsställen med noll anställda

366

6 - 9 år

10 - 19 år

20 år -

lägre än i KKN nationellt. Detta beror på att länen domineras av delsektorn Turism/ Rekreation/Sport som har en högre andel arbetsställen med fler anställda. På riksnivå dominerar istället Konst/Design, som har högst andel arbetsställen som saknar anställda av delsektorerna. Detta förhållande är vad som gör att snittet totalt är högre för

I Gävleborg utgjorde de hållbara företagen 45 procent av alla företag. Mönstret att hälften av dessa var mellan 10 och 20 år gamla upprepade sig. Precis som i Dalarna var ungefär lika stora andelar var 6–9 år gamla som de som var äldre än 20 år.

landet som helhet. Även Media/Digital har en högre andel arbetsställen utan anställda än näringslivet som helhet. Delsektorn Kulturarv/Informationshantering har en jämförelsevis liten andel arbetsställen med noll anställda. Där är istället arbetsställen med 1–4 anställda vanligast.

FIGUR 23. Antal arbetsställen efter storlek och delsektor inom KKN i hela landet år 2011.

60 000 50 000 40 000

T/R/S

30 000

M/Di Ko/De

20 000

Ku/I

10 000 0

0 anställda

1-4

5-9

De olika delsektorerna uppvisar olika strukturer. Konst/ Design och Media/Digital hade fler arbetsställen utan anställda än näringslivet som helhet medan det motsatta gällde för övriga två delsektorer. Nationellt hade 77 procent av arbetsställena inom KKN som helhet inga anställda.

10 -

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

FIGUR 24. Antal arbetsställen efter storlek och delsektor inom KKN i Dalarnas län år 2011.

1 200 1 000 800

T/R/S

600

M/Di Ko/De

400

Ku/I

200 0

0 anställda

1-4

5-9

10 -

I Dalarnas län upprepas samma struktur som nationellt. 74 procent av arbetsställena hade noll anställda. Länet utmärker sig med en hög andel företag inom Turism/ Rekreation/Sport med 10 eller fler anställda. De flesta av dessa ligger i norra Dalarna med stark turismnäring.

FIGUR 25. Antal arbetsställen efter storlek och delsektor inom KKN i Gävleborgs län år 2011.

1 200 1 000 800

T/R/S

600

M/Di Ko/De

400

Ku/I

200 0

0 anställda

1-4

2.4.3 Antal företag efter omsättning Många företag inom KKN har ingen eller liten omsättning. Man kan generellt säga att ett företag måste ha en omsättning på minst 500 000 kr per år för att en person

5-9

Gävleborgs län uppvisar samma struktur som landet som helhet. 73 procent av arbetsställena hade noll anställda.

10 -

ska kunna livnära sig på verksamheten. Inom KKN har nästan åtta av tio företag mindre omsättning än så, och kan alltså betraktas som kombinationssysselsättning. Denna klass utgör sex av tio företag i hela

företagspopulationen nationellt och är alltså den dominerande företagsstorleken i allmänhet.6¹

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

FIGUR 26. Antal företag efter omsättning och delsektor inom KKN i hela landet år 2011.

35 000 30 000 25 000

T/R/S

20 000

M/Di

15 000

Ko/De

10 000

Ku/I

5 000 0

Delsektorn Turism/ Rekreation/ Sport uppvisar en annan struktur med högre andel företag utan omsättning än Media/Digital och Konst/ Design. 78 procent av företagen inom KKN som helhet kan klassificeras som hobbyföretag.

0/Ingen 1 - 499 500 - 4 5 000 - 50 000 uppgift 999 49 999

FIGUR 27. Antal företag efter omsättning och delsektor inom KKN i Dalarnas län år 2011.

700 600 500

T/R/S

400

M/Di

300 200

Ko/De

100

Ku/I

0/Ingen 1 - 499 uppgift

Delsektorernas struktur upprepas i statistiken över Dalarnas län med en hög andel företag utan omsättning inom Turism/Rekreation/ Sport. 77 procent av företagen inom KKN som helhet kan klassificeras som hobbyföretag.

500 - 4 5 000 - 50 000 999 49 999

Delsektorn Turism/Rekreation/Sport uppvisar en annorlunda struktur än övriga delsektorer i och med att den största gruppen företag inte har någon omsättning. Denna grupp domineras av ideella föreningar med verksamhet inom sport. Delsektorn

Kulturarv/Informationshantering visar upp en liknande struktur, vilket förklaras med att sektorn domineras av ideella föreningar och andra alternativa företagsformer. Möjligtvis kan den höga andelen företag utan omsättning inom dessa delsektorer

förklaras av faktumet att ideella föreningar är momsbefriade och att det därför saknas underlag för att beräkna omsättningen.

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

FIGUR 28. Antal företag efter omsättning och delsektor inom KKN i Gävleborgs län år 2011.

700 600 500

T/R/S

400

M/Di

300 200

Ko/De

100

Ku/I

0/Ingen 1 - 499 uppgift

2.4.4 Företagsformer

500 - 4 5 000 - 50 000 999 49 999

Fördelningen mellan olika företagsformer är liknande i statistiken över Gävleborgs och Dalarnas län. Enskild firma är den vanligaste juridiska formen för företag inom KKN. Ungefär hälften av företagen är enskilda firmor. Detta kan man också se avspeglat i statistiken över arbetsställenas storlek och företagens omsättningsklasser. Näst flest företag, nästan en fjärdedel,

Delsektorernas struktur upprepas också i statistiken över Gävleborgs län med en hög andel företag utan omsättning inom Turism/Rekreation/ Sport. 80 procent av företagen inom KKN som helhet kan klassificeras som hobbyföretag.

är aktiebolag. En åttondel är ideella föreningar och en tiondel är handels- eller kommanditbolag. Ekonomiska föreningar och övriga juridiska former står endast för någon enstaka procent. Uppdelat per delsektor är det tydligt att Turism/Rekreation/Sport och Kulturarv/ Informationshantering har avvikande strukturer, en upprepning från statistiken över

arbetsställen och företag. En mycket större andel av företagen inom dessa sektorer utgörs av ideella föreningar. Media/Digital och Konst/Design uppvisar liknande strukturer. Man kan dock dra en parallell mellan det höga företagandet inom Konst/Design och den höga andelen enskilda firmor.

KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN

FIGUR 29. Företagsformer Dalarna (överst) och Gävleborg (nederst) år 2011.

T/R/S

M/Di

335

17 9 3

484

236

34 192 572

486

Ko/De 66

Ku/I 2

162

Aktiebolag

0 2

Enskild firma HB/KB Ek. förening Id. Förening

758

T/R/S

M/Di

316

302

Övriga

12 7 5 192

25 186 495

342

Ko/De 51

2 8 60

Ku/I 2

146 12

665

Aktiebolag

Enskild firma 0

HB/KB

Ek. förening Id. Förening

Övriga

KAPITEL 3:

Analys

i rapporten analyseras löpande den förändring som har skett över tiden. Utöver

denna tidsserieanalys har också en geografisk analys av materialet genomförts. Det har visat sig att det statistiska materialet inte främst lämpar sig för jämförelser mellan länen, utan att strukturen på KKN istället uppvisar mönster mellan kommuner över länsgränserna. Baserat på denna observation har det gjorts en klassificering av länens kommuner i tre olika grupper, vilken ger en illustrativ bild av olika kommuners förutsättningar och möjligheter. Det ges också en kort nordisk utblick över de kulturella och kreativa näringarna i Norge, baserat på Oxford Researchs eget arbete.

Det hade varit önskvärt att också göra en jämförelse med den kartläggning av näringarna som gjordes tidigare för KKN-projektet. Tyvärr är materialet för annorlunda för att jämförelser ska vara meningsfulla. Uppdateringen av sektorns definition från SNI 2002 till SNI 2007 inför förra kartläggningen var en rak översättning av vilka koder inom upplagan från 2007 som har någon överlappning med den tidigare upplagan. Inför detta projekt användes istället en förfinad bedömning av vilka koder i upplagan från 2007 som skulle ingå med delar av besöksnäringen som tillägg. Denna uppdatering har inneburit en bättre klassificering av näringarna men innebär tyvärr också att det inte går att jämföra med det tidigare resultatet. Kapitlet avslutas med två avsnitt som inte baseras på jämförelser med andra geografiska områden. Först presenteras rollen för KKN i den nya EU-strategin, EU2020, och regionernas förutsättningar och möjligheter analyseras. I det andra avsnittet görs en teoribaserad analys av

sektorn utifrån teorin kring resilience. Allra sist ges ett antal rekommendationer baserat på studiens resultat.

3.1 Kommunanalys Fördelningen av antalet sysselsatta mellan de olika delsektorerna i KKN bildar ett mönster utifrån vilket det går att klassificera kommunerna i länen. Att utgå från antalet sysselsatta för att karaktärisera kommunerna är mer rättvisande än att utgå från omsättningen eftersom företagens omsättning beror på deras registreringsort, vilket innebär att statistiken snedfördelas av företag med verksamhet på annan ort än registreringsorten. En klassificering av kommunerna efter deras karaktär gör det lättare att analysera och jämföra olika regioner. Vi har valt att definiera kommuner inom vilka delsektorn Turism/Rekreation/ Sport står för mindre än 60 procent av de sysselsatta som kulturkommuner. Andelen

sysselsatta inom Turism/Rekreation/ Sport är i snitt 46 procent i kulturkommunerna, och andelen anställda inom KKN som del av alla näringar är 5 procent i snitt. Kulturkommunerna återfinns längs norrlandskusten och Ljusnandalen, och i ett stråk från Falun-Borlänge ner i riktning mot Mälardalen. Övriga kommuner domineras av delsektorn Turism/Rekreation/Sport. Av dessa definierar vi turismkommuner som kommuner med mer är 5 procent av alla sysselsatta inom KKN. Den totala omsättningen inom KKN för dessa kommuner domineras av verksamheter i skidorter och utgörs av kommunerna från Leksand och norrut i Dalarna. Övriga kommuner har KKN-sektorer som domineras av Turism/Rekreation/Sport, men för vilka sektorn utgör en liten del av det totala antalet sysselsatta, i snitt 3,2 procent. Den geografiska fördelningen av de olika typerna av kommuner ses i Figur 30.

KAPITEL 3: ANALYS

FIGUR 30. Kommunklassificering. 100% T/R/S andel av KKN

90% 80% 70% 60%

Turismkommuner

50%

Övriga kommuner

40%

Kulturkommuner

30% 20%

10%

15%

20%

25%

Andel anställda inom KKN totalt

FIGUR 31. Turismkommunerna är färgade i blått, kulturkommunerna i orange och de övriga kommunerna i grönt.

Med hjälp av kommunklassificeringen blir det tydligt hur kulturnäringarna, om dessa i det här fallet kan förstås som KKN exklusive Turism/Rekreation/Sport, har växt sig som störst i områden med eller nära till större tätorter. Detta stämmer väl överens med exempelvis Richard Floridas teorier om den kreativa klassen.62 Strukturen på KKN inom kulturkommunerna som helhet liknar också mer den nationella strukturen på sektorn, vilken domineras av landets storstadsområden (jämför med Figur 7 och Figur 10 över sysselsättningen i kommunerna). Turismkommunerna å andra sidan ligger alla i anslutning till värdefulla naturområden och kan sägas vara till stora delar kulturellt identifierade med sin natur. Utifrån kommunindelningen är det möjligt att konstatera att det är i kulturkommunerna som delsektorn Konst/Design ökar i omfattning. Dessa kommuner står för den absolut största delen av ökningen både av

antal sysselsatta och i omsättning. Ökningen i omsättning inom Turism/Rekreation/ Sport står istället de kommuner som domineras av denna sektor för, och speciellt turismkommunerna, medan denna delsektor minskar i omsättning i kulturkommunerna. Genomgående minskar delsektorn Media/ Digital i omfattning, både i termer av omsättning och av antal sysselsatta, för alla de olika typerna av kommuner, med undantag för en liten ökning i omsättning inom turismkommunerna. Intressant att notera är också att Ljusdal, som är en befolkningsmässigt liten kommun med låg befolkningstäthet, har den högsta andelen sysselsatta inom KKN bland kulturkommunerna. Klassificeringen av kommunerna används närmare i presentationerna av de enskilda kommunerna i Bilaga 1.

3.2 Nordisk utblick Oxford Research fick år 2009 i uppdrag av det norska närings- och handelsdepartementet att utvärdera ekonomiskt stöd från det norska kulturrådet och Innovation Norge till Norges kulturnäringar. Rapporten63 identifierade olika typer av kulturverksamheter och olika hinder för kulturföretagare, och utvärderade de stödformer som använts. Definitionen av kultursektorn som i studien liknar modellen i den här rapporten, frånsett delsektorn Turism/Rekreation/ Sport och utan några digitala medier.

Rapporten refererar att i städer och tätorter i Norge står kultursektorn för 4,4 procent av sysselsättningen samt 9,5 procent av företagen. Det är konstnärlig verksamhet som står för den största delen av företagen i storstadsregionerna. Över huvud taget poängteras att genomsnittet dras upp just av stadskommunerna. Detta förhållande återspeglar sig i statistiken från Gävleborg och Dalarna såväl som nationellt i Sverige. Studiens slutsatser var att speciellt stödet från norska kulturrådet hade hög additionalitet i termer av projekt som annars inte hade blivit genomförda. Inriktningen på kulturrådets stöd var dock av mer konstnärlig karaktär, medan Innovation Norge hade fokuserat på kommersiella aspekter. Det konstaterades att inom kulturrådet saknades kunskap om kultursektorn som näring utanför storstadsregionerna, medan Innovation Norge saknade kunskap om kulturens konstnärliga värden. I studien poängterades vikten av kulturrådets stöd till projektbaserade verksamheter eftersom dessa är flexibla och bidrar med nyskapande idéer. Det finns dock också brister med projektverksamheter när det gäller erfarenhetsöverföring och långsiktig drift och lönsamhet. En viktig insikt att ta med sig och en svår balansgång att gå i försöken att skapa bärkraftiga kulturella och kreativa näringar.

KAPITEL 3: ANALYS

3.3 KKN och EU2020strategin År 2010 presenterade EU-kommissionen en ny strategi för smart och hållbar tillväxt i Europa, EU2020-strategin.64 Detta avsnitt beskriver vilken roll kulturen har i den nya strategin enligt den europeiska kommissionen, och analyserar Dalarnas och Gävleborgs läns förutsättningar och möjligheter inför framtiden.

3.3.1 Kulturen i den nya strategin

Intresset på EU-nivå för de kulturella och kreativa näringarna har varit stort och växande de senaste åren. Det sammanlagda intrycket är att ledarskapet inom EU är angeläget om att de kulturella och kreativa

Även om inte kulturella och kreativa näringar (KKN) nämns specifikt i EU2020-strategin, inkluderas dessa indirekt i prioriteringarna smart och hållbar tillväxt för alla. I smart tillväxt ingår exempelvis fokus på innovation, vilket ofta utvecklas inom kreativa näringar. Vidare kan kulturella näringar stimulera social och territoriell sammanhållning som utgör en viktig del av tillväxt för alla. I prioriteringen hållbar tillväxt ingår dessutom att främja en konkurrenskraftigare ekonomi, vilket exempelvis kan göras genom stöd till KKN. I ett meddelande från 201267 har EU-kommissionen mer specifikt uttryckt att de kulturella och kreativa sektorerna bör

”

I europeiska kommissionens grönbok för kulturella och kreativa näringar från 2010 slås det fast att det finns en stor outnyttjad potential i sektorn näringarna borde främjas och uppmärksammas mer, eftersom de har potential att spela en viktig roll för ett antal svåra framtidsfrågor. I europeiska kommissionens grönbok för kulturella och kreativa näringar från 2010 slås det fast att det finns en stor outnyttjad potential i sektorn. Kommissionen kopplar i grönboken sektorn till nyckelfaktorer som tillväxt, innovation och resursdelning.65 År 2010 presenterade EU-kommissionen en ny strategi för smart och hållbar tillväxt i Europa (EU2020)66. Strategin tar sin utgångpunkt i den ekonomiska krisen och EU:s långsiktiga utmaningar så som globalisering, ansträngda resurser och en åldrande befolkning. Utifrån detta presenterar strategin en vision för hur EU:s ekonomi ska uppnå hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning. För att uppnå detta föreslår EU2020-strategin tre prioriteringar: smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Prioriteringarna kompletteras vidare med ett antal konkreta mål och huvudinitiativ.

främjas för att bidra till EU:s tillväxt och sysselsättning. I meddelandet beskrivs KKN som en till stor del outnyttjad resurs för EU2020-strategin. De kulturella och kreativa sektorerna har hög tillväxt, stimulerar innovation samt utgör en viktig del av global konkurrens och ”mjuk makt”. KKN anses således ha stor potential för att bidra till tillväxt och sysselsättning i EU, och bör därmed främjas. Som en del av strategin för detta har EU-kommissionen även tagit fram ett program, Kreativa Europa68, var syfte är att främja kulturell och språklig mångfald i Europa samt att stärka den kulturella och kreativa sektorns konkurrenskraft69.

uppmärksammats av EU-kommissionen i ett antal rekommendationer, strategier och initiativ. En viktig startpunkt för detta är, enligt EU-kommissionen, att ”hjälpa den kulturella och den kreativa sektorn utvecklas i sin lokala och regionala miljö”71. Hur har då detta implementerats på lokal nivå i Gävleborg och Dalarna? Finns det någon direkt koppling mellan EU2020-strategin och arbetet med KKN i Gävleborg och Dalarna?

3.3.2 Förutsättningar och möjligheter i ljuset av EU2020

Medan antalet sysselsatta inom, och den totala omsättningen för, KKN ökade för landet som helhet, minskade dessa aggregerade nyckeltal i Region Gävleborg och Dalarna mellan 2008 och 2011. Detta indikerar att KKN fortfarande utgör en till stor del outnyttjad resurs i dessa län. Samtidigt är det en positiv utveckling att antalet företag inom KKN har ökat både i Gävleborg och i Dalarna. För att uppnå EU2020-strategin gäller det dock att dessa nya företag även generarar arbetstillfällen och tillväxt. Kommunklassificeringen i kulturkommuner, turismkommuner och övriga kommuner (Figur 31) har två viktiga implikationer i ljuset av EU2020-strategin. För det första ger andelen anställda inom KKN en indikation på hur pass utnyttjad KKN-sektorn är i olika kommuner. I synnerhet de övriga kommunerna har stor möjlighet att ytterligare ta till vara på potentialen i KKN. Den andra viktiga aspekten av EU2020-strategin har att göra med konkurrenskraft. Varje region bör fokusera extra på den delsektor inom KKN som regionen är särskilt konkurrenskraftig inom, alternativt har potential för att bli konkurrenskraftig inom. Även här kan kommunklassificeringen i Figur 31 ge en indikation på vilka delsektorer inom KKN som de olika kommunerna är särskilt konkurrenskraftiga inom.

Också under 2012 gav EU-ländernas expertarbetsgrupp inom kulturella och kreativa näringar ut en policyhandbok. Handboken inleds med att bekräfta sektorns betydelse för hållbarhet, mångfald och tillväxt, och dess potential att bidra till Europa 2020-strategin.70

Den relativt stora andelen unga syselsatta i delsektorerna Turism/Rekreation/Sport och Media/Digital är positiv, och ligger väl i linje med ett av EU2020-strategins huvudinitiativ, ”Unga på väg”, vilket syftar till att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Andelen unga inom Kulturarv/ Informationshantering är dock relativt låg. Kulturarvets bevarande är dessutom en av EU:s prioriteringar i handlingsplanen för kultur 2011–2014.72

Vikten av att främja KKN har alltså

En annan viktig prioritering i EU:s

KAPITEL 3: ANALYS

arbetsplan för kultur omfattar ”Kulturell mångfald, interkulturell dialog och åtkomlig kultur för alla”. Det är främst inom delsektorn Turism/Rekreation/Sport det tycks finnas en tydlig positiv utveckling gällande andelen utrikes födda och minskad yrkesmässig segregation. Enligt EU-kommissionen har strategiska investeringar på lokal och regional nivå i de kulturella och kreativa sektorerna gett upphov till betydande ekonomiska vinster, i synnerhet gällande festivaler73. Peace & Love-festivalen i Borlänge har utvecklats till Sveriges största festival någonsin, vilket tycks ha positiva spillovereffekter inom delsektorn Konst/Design, men sannolikt även inom andra sektorer. Konst/ Design är också den delsektor inom vilken utvecklingen i termer av nyföretagande, omsättning och sysselsättning är mest positiv i Gävleborg och Dalarna. Ökade satsningar på delsektorn Media/Digital skulle också vara i linje med ett annat av EU2020-strategin huvudinitiativ, ”En digital agenda för Europa”, vilket bland annat syftar till att utnyttja fördelarna med en digital inre marknad.

3.4 KKN och resilience Den nya europeiska strategin, EU2020, har undertiteln En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla74. Konceptet hållbarhet är alltså så viktigt att det får ta plats redan i rubriken. Hållbarhet som begrepp är dock inte oproblematiskt. Det har höjts röster för att betydelsen av ordet har glidit och blivit väldigt allmänt. I ett regionalt utvecklingsperspektiv har det till exempel tillämpats i det nog så viktiga begreppet sociala hållbarhetsfaktorer. Men för att säkerställa en tydlig förståelse för konceptets betydelse har begreppet resilience (sv. motståndskraft, resiliens) myntats och börjat vinna mark.75 Där hållbar utveckling har blivit synonymt med definitionen en utveckling som ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”76 ligger fokus för begreppet resilience närmare den originella betydelsen av ordet sustainable. På svenska har sustainable översatts till hållbar. En översättning närmare den ursprungliga betydelsen skulle kanske vara att sustainable innebär att något är möjligt att upprätthålla. I linje med detta handlar resilience om ett

systems funktioner och tjänster, och om hur dessa kan upprätthållas. Hur kan vi förstå värdet av de kulturella och kreativa näringarna i Dalarnas och Gävleborgs län ur detta perspektiv?

system kan vara saker som tillit eller belåningsgrad. När en parameter förändras så mycket att hela systemets tillstånd ändras har systemet korsat en tröskel (eng. threshold).83

3.4.1 Resilience i teorin

Utifrån förståelsen för systemets tillstånd, och vilka trösklar som avgränsar detta, kan man definiera två olika sorters resilience, specifik (eng. specified) respektive allmän (eng. general).84 Specifik resilience är motståndskraften mot kända trösklar, medan allmän resilience är systemets motståndskraft mot oförutsägbara händelser och påfrestningar. Specifik resilience är svår att utvärdera för sociala system eftersom det är svårt att definiera parametrar och identifiera tydliga trösklar. Det kan dock vara värt besväret att göra ett försök, men att definiera systemets tillstånd och tillhörande trösklar är ett ambitiöst arbete som kräver engagemang från alla relevanta intressenter. Allmän resilience är däremot mer generell och dess element kan användas som riktlinjer för att öka ett systems motståndskraft i allmänhet.

Till skillnad från begreppet hållbar utveckling som har blivit definierat utifrån ett politiskt sammanhang är resilience fortfarande ett akademiskt begrepp som är tätt kopplat till analysen av komplexa system. Resilience som det används av exempelvis Stockholm Resilience Centre77 kommer närmast från snarlika koncept inom psykologi, ekologi, ingenjörskonst och katastrofhantering. Dessa koncept har informerat den nuvarande förståelsen av resilience som är ett försök att göra en syntes av de tidigare teorierna. Det är meningen att denna syntes ska appliceras på system inom flera olika domäner, så kallade socioekologiska system.78 Resilience som teori bygger på en förståelse av identifierbara strukturer som självorganiserande system. Typiska exempel på system som forskningen om resilience har fokuserat på är betesmarker i Afrika, våtmarker i Botswana eller Storstockholm som ekosystem med tillhörande ekosystemtjänster.79,80 Exemplen har ett tydligt ekologiskt element eftersom forskningen till stora delar är inriktad på upprätthållandet av ekologiska funktioner. Det ingår också i det teoretiska ramverket att problematisera vilka funktioner som är önskvärda. Ett geografiskt område kan befinna sig i olika tillstånd som tillhandahåller olika knippen av ekosystemtjänster.81 Studiet av resilience har som mål att utvärdera möjligheterna att upprätthålla ett systems funktioner och därmed också systemets identitet. För att funktionerna ska kunna upprätthållas, och för att systemet fortsatt ska kunna organisera sig självt utan att falla sönder, måste det vara motståndskraftigt mot yttre variationer och chocker.82 Denna modell vilar på föreställningen av systemets tillstånd. Ett tillstånd kan sägas vara ett stabilt sätt att fungera. Stabilt innebär i det här sammanhanget att om systemet rubbas återgår det till sitt ursprungliga funktionssätt när rubbningen försvinner. Ett specifikt tillstånd avgränsas av värdena på olika parametrar. För ekologiska system kan det vara parametrar som grundvattennivå eller pH, medan det för sociala

Element som har identifierats som viktiga för allmän resilience är mångfald, öppenhet, reserver, snabb återkoppling, modularitet och socialt kapital (ledarskap, nätverk och tillit). Alla dessa element har identifierats som värdefulla för att ett system ska vara väl förberett för oförutsedda förändringar. Därmed är det inte sagt att elementen bidrar till ett systems kortsiktiga effektivitet, i termer av produktionsförmåga. De bidrar istället till systemets långsiktiga överlevnad.85 Till sist ingår det i disciplinen att problematisera om det är önskvärt att öka ett systems resilience. Resilience i sig är alltså inte värderat, utan dess betydelse beror på om systemet i fråga förser rätt kombination av funktioner. Om inte kan en analys av systemet istället resultera i rekommendationen att det borde transformeras. Transformation är en kontrollerad eller okontrollerad förändring av systemets tillstånd till ett nytt tillstånd. När ett system är i ett icke önskvärt tillstånd kan transformation vara enda utvägen. Det kräver dock beredskap, att det finns möjliga alternativ och att det finns kapacitet för förändring, kapacitet i form av resurser och kapital, samt av stöd från system som opererar på andra skalor.86

KAPITEL 3: ANALYS

3.4.2 Strukturomvandling i Dalarnas och Gävleborgs län

I det europeiska regionalfondsprogrammet för Norra Mellansverige programperiod 2007–2013 beskrivs Dalarnas och Gävleborgs län som en traditionsstark region där 1990-talets krisperiod förde med sig en accelererad strukturomvandling i näringsliv och arbetsmarknad och ställde regionerna inför omställningsproblem. En effekt av krisen på 90-talet var en kraftig produktivitetsökning på bekostnad av färre arbetstillfällen inom industrin. Detta fick en påtaglig effekt på länen som industriregion. Bakgrunden innebär också att regi-

funktion som det är önskvärt ska tillkomma i det nya systemet kan tänkas vara en jämställd och integrerad arbetsmarknad.

3.4.3 Resilience i Dalarna och Gävleborg

För att ge specifika rekommendationer grundade på teorin om resilience inför strukturomvandlingen/transformationen av Dalarnas och Gävleborgs län skulle det vara nödvändigt att definiera systemet i sin helhet, både dess funktioner och dess tröskelvärden. Det går dock att utifrån förståelsen för allmän resilience direkt ge några generella riktlinjer.

”

Den utpräglade entreprenörsandan med många enskilda firmor och små verksamheter bidrar också till systemets modularitet onerna karaktäriseras av den industriella traditionen och tillhörande könssegregering på arbetsmarknaden, och av en näringslivsdynamik som har varit låg i förhållande till rikssnittet. Med utgångspunkt i denna beskrivning har regionalfondsprogrammet inriktats på att utveckla näringslivets struktur, såväl som strukturen för innovativa miljöer. Med terminologi från resilienceperspektivet kan man tänka sig att identifiera näringslivet och arbetsmarknaden i regionen som systemet av intresse. Då kan man säga att målet med regionalfondsprogrammets arbete har varit att transformera ett system som har genomgått en kris till ett nytt tillstånd. Funktioner som har försämrats kan tänkas vara tillväxt och sysselsättning och en

Systemets tidigare tillstånd kan sägas ha karaktäriserats av hög specialisering och enhetlighet: Industrin dominerade med liknande verksamheter och en tydligt könssegregerad och specialiserad arbetsmarknad. Att krisen fick så stor inverkan kan utifrån den beskrivningen förstås som att systemet hade låg motståndskraft mot strukturella förändringar inom industrin, dels eftersom det innebar att alla liknande verksamheter drabbades samtidigt, dels eftersom könssegregeringen och specialiseringsgraden hos arbetskraften innebar ett hinder för att övergå till nya sysselsättningar. Målet för det nya systemet borde istället vara att främja aspekter av allmän resilience som mångfald, modularitet och öppenhet inom näringsliv och arbetsmark-

nad. Dessa aspekter kan de kulturella och kreativa näringarna bidra med. KKN är en heterogen och svårdefinierad sektor och bidrar därför automatiskt till näringslivets mångfald. Ett annat bidrag till mångfalden är de unika värden som har identifierats som den gemensamma nämnaren för KKN. Sektorn karaktäriseras också som framgår i statistiken av en hög grad av små verksamheter, speciellt delsektorn konst och design. Denna mångfald av verksamheter bidrar också till den totala mångfalden. Den utpräglade entreprenörsandan med många enskilda firmor och små verksamheter bidrar också till systemets modularitet. Ett modulärt system är uppbyggt av många olika strukturer som utför liknande funktioner istället för att allt är samlat i en stor verksamhet. Som nämndes i den nordiska utblicken är det också vanligt med projektbaserat arbete inom KKN. Systemet har alltså en vana av att omorganisera sig, och dynamiskt ansluta sig till och sedan upplösas i större och mindre moduler. Det är dock inte säkert att modularitet går hand i hand med maximal effektivitet och lönsamhet. Som nämndes i inledningen av rapporten finns det studier som Creative Innovation från brittiska NESTA87 och Teknikföretagens analys88 vilka kopplar kultur och estetiska värden via kreativitet till innovation. Förutom att innovation och kreativitet är värden som i sig bidrar till anpassningsbarhet finns indikationer på att de också är sammankopplade med öppenhet. Den amerikanske professorn Richard Florida har till exempel poängterat vikten av tolerans för att locka och behålla vad han definierar som den kreativa klassen. I studien Sweden in the creative age89 som Florida medverkade i demonstreras också just korrelationen mellan tolerans och olika mått på kreativitet. Det är alltså inte otänkbart att KKN kan bidra till systemets öppenhet.

Rekommendationer baserat på vad som har kommit fram i statistiken från länen och de analyser

som har genomförts kan ett antal rekommendationer ges. Främst är att en fortsatt satsning på KKN är att rekommendera. Länen och många kommuner har en stor utvecklingspotential i och med att omfattningen av KKN ligger under snittet i landet. Med rikssnittet som måttstock för hur mycket KKN generellt bidrar med i en region i Sverige kan man anta att det finns en betydande utvecklingspotential. Att få tillgång till potentialen är beroende av regionala förutsättningar, och det kan tänkas att KKN behöver speciellt stöd i dessa regioner som fortfarande anpassar sig till effekterna av strukturomvandlingen inom industrin. De värden som KKN bidrar med, i termer av ett diversifierat och flexibelt näringsliv, kan spela desto större betydelse för just dessa regioner. Speciellt delsektorerna Media/Digital och Konst/Design är relativt sett mindre i länen än i landet som helhet och kan därför antas ha särskilt stor potential att bidra till exempelvis sysselsättningen i regionerna. I längden kan en ökad sysselsättning inom dessa delsektorer också tänkas bidra till attraktivitet, kreativitet och innovation enligt vad som rapporterats i studierna från brittiska NESTA90 och Teknikföretagen91, samt i Richard Flordias92 arbete. I linje med en fortsatt satsning på KKN rekommenderas också att fortsätta att arbeta med systemen för företagsstöd. Enligt de erfarenheter som kan dras från Norge finns det behov att ytterligare öka kunskapen och förståelsen för sektorns specifika arbetsmodeller: kreativa projektformer som föder nya idéer men som är svåra att införliva i en traditionell affärsplan. I enlighet med förslag två i den sammanfattande rapporten från Rådet för kulturella och kreativa näringar kan det tänkas att det också finns behov at samla kunskap kring alternativa affärsmodeller och arbetsformer inom KKN.

Vidare är rekommendationen att fortsätta stödja samverkan mellan kultur som näring och andra sektorer. Detta har potential att bidra med skalbarhet för kulturens värden, och på så sätt ge sektorn större genomslag. Till exempel kan samarbeten med produktionsindustrin innebära möjligheter att sprida produkter som bär kulturvärden som exempelvis design och formgivning. De ovan nämnda rapporterna från NESTA och Teknikföretagen pekar just mot sådana möjligheter. Samverkan med turismsektorn kan också bidra med skalbarhet genom att öppna för en bredare publik att möta kulturvärden på plats, en synergi som också kan stödja turismsektorn. Det är också viktigt att försäkra sig om långsiktigheten i satsningen på de kulturella och kreativa näringarna. Sett som ett element i den bredare strukturomvandling som regionerna genomgår är detta arbete en utdragen process som kräver långsiktigt engagemang och insatser. Resilienceperspektivet kan användas som motivering för denna slutsats då vikten av resurser och stöd poängteras för att omvandling ska vara möjligt. Resilienceperpektivet ger också stöd till att de värden som KKN bidrar med är viktiga i en strukturomvandling, även om de inte omedelbart bidrar till ökad produktivitet.

de alternativa värden som den kan bidra med. Värden som unikitet, diversitet, modularitet och öppenhet är viktiga för en regions motståndskraft och anpassningsförmåga enligt teorin om resilience. Värden som både statistiken som presenteras här och övrig litteratur indikerar att sektorn bidrar med. Vad gäller indelningen av kommuner efter typer kan rekommendationerna specificeras närmare. Turismkommunerna kan tjäna på att diversifiera sitt näringsliv, och det finns potentiella synergieffekter mellan turism och kultur, där kulturen kan bidra med upplevelser och turismen med publik. Att skapa andra värden för turismen är en viktig aspekt för kommunernas motståndskraft, särskilt på lång sikt när klimatförändringar kan antas komma att korta ned skidsäsongen. Kulturkommunerna kan istället tänkas satsa på specialisering och klusterbildning inom de styrkeområden som finns. Möjligtvis finns också potential för samverkan med regionens industriföretag, för att uppnå skalbarhet i affärsmodellerna. De övriga kommunerna borde närmast fokusera på att fortsätta utveckla och stödja sektorn som helhet genom att öka kunskap, medvetenhet och förutsättningar för näringsverksamhet inom den kulturella och kreativa sektorn.

Som sista rekommendation föreslås det att sektorn ska bedömas inte bara ur rent ekonomiska synvinklar utan också utifrån

REKOMMENDATIONER

BILAGA 1.

Kommunpresentationer

FIGUR 32. Indelningen av kommunerna i turismkommuner i blått, kulturkommuner i orange och övriga kommuner i grönt.

Avesta kommun Avesta kommun är en av kulturkommunerna. De tre mindre sektorerna står för 47 procent, motsvarande 177 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 3,7 procent, motsvarande 380 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. I termer av omsättning utgör Turism/Rekreation/Sport en större andel av sektorn. KKN har ökat både i omsättning och i antal sysselsatta i Avesta. Konst/Design står för största omsättningsökningen men minskar i antal sysselsatta. Avesta kommun karaktäriseras av en relativt sett stor delsektor inom Konst/Design.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta

200 000

250

150 000

200 150

100 000

2008

50 000

100

2011

Bollnäs kommun Bollnäs kommun är en av kulturkommunerna. De tre mindre sektorerna står för 43 procent, motsvarande 272 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 5,5 procent, motsvarande 626 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. I termer av omsättning utgör Turism/Rekreation/Sport en större andel av sektorn. KKN har ökat i antal sysselsatta men minskat i omsättning i Bollnäs. Turism/Rekreation/Sport står för de största förändringarna. Bollnäs kommun karaktäriseras av en relativt sett stor del anställda inom Media/Digital.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta

400 000

400

300 000

300

200 000

2008

200

2008

2011

100

2011

100 000 0

REKOMMENDATIONER

Borlänge kommun Borlänge kommun är en av kulturkommunerna. De tre mindre delsektorerna står för 41 procent, motsvarande 416 personer, av de sysselsatta inom KKN. I omsättning utgör de mindre delsektorerna en större andel av sektorn. Hela sektorn utgör 3,8 procent, motsvarande 1 022 personer, av det totala antalet sysselsatta. KKN har ökat i omsättning men minskat i antal sysselsatta i Borlänge. De stora förändringarna inom Media/Digital beror bland annat på ett tryckeri som har försvunnit. Inom Konst/Design har ett större tryckeri dykt upp. Möjligtvis har näringsgrenen omklassificerats. Konst/Design påverkas också av ett stödföretag för artistiskt verksamhet som växer, förmodligen Peace&Love-festivalen. Borlänge kommun karaktäriseras av en relativt sett stor del anställda inom Konst/Design och en hög omsättning inom samma delsektor.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta

500 000 400 000 300 000 200 000

2008

100 000

2011

700 600 500 400 300 200 100 0

2008 2011

Falun kommun Falun kommun är en av kulturkommunerna. De tre mindre sektorerna står för 74 procent, motsvarande 1 292 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 7,3 procent, motsvarande 2 006 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. I termer av omsättning utgör Turism/ Rekreation/Sport endast tredje största delsektor. KKN har ökat både i antal sysselsatta och i omsättning i Falun. De största förändringarna har skett inom Turism/Rekreation/Sport. Falun kommun är den kulturkommun med högst andel anställda inom Media/Digital, Konst/ Design och Kulturarv/Informationshantering. Kommunen karaktäriseras av de största delsektorerna både inom Media/Digital och inom Konst/Design vad gäller antal anställda i länen.

Omsättning (tkr) 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0

Sysselsatta 800 600 2008

400

2008

2011

200

2011

Gagnef kommun Gagnef kommun är en av de övriga kommunerna. Turism/Rekreation/Sport står för 63 procent, motsvarande 62 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 3,2 procent, motsvarande 99 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. I termer av omsättning utgör Turism/ Rekreation/Sport en motsvarande andel av sektorn. KKN har ökat både i antal sysselsatta och i omsättning i Gagnef. De största förändringarna har skett inom Turism/Rekreation/Sport och Kulturarv/ Informationshantering. Gagnef kommun karaktäriseras av att KKN har växt kraftigt och ökat i betydelse.

Omsättning (tkr) 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0

Sysselsatta

2008 2011

70 60 50 40 30 20 10 0

2008 2011

REKOMMENDATIONER

Gävle kommun Omsättning (tkr)

Sysselsatta

1 000 000 800 000 600 000

Ku/I

2011 M/Di

2008

200 000 Ko/De

400 000

T/R/S

Gävle kommun är en av kulturkommunerna. De tre mindre sektorerna står för 53 procent, motsvarande 1 198 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 5 procent, motsvarande 2 241 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. I termer av omsättning är Media/Digital största delsektor. KKN har ökat i omsättning och minskat i antal sysselsatta i Gävle. Stora förändringar har skett inom Turism/Rekreation/Sport och Media/Digital. Hela ökningen i omsättning inom Media/Digital går att härleda till ett medieföretag som har växt i omsättning med över 100 miljoner. Gävle kommun karaktäriseras av stora delsektorer inom Media/Digital och Konst/Design, båda i storleksordningen 500 anställda.

1 200 1 000 800 600 400 200 0

2008 2011

Hedemora kommun Hedemora kommun är en av kulturkommunerna. De tre mindre sektorerna står för 52 procent, motsvarande 115 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 3,2 procent, motsvarande 222 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. I termer av omsättning utgör Turism/Rekreation/Sport en större andel av sektorn. KKN har ökat i antal sysselsatta men minskat i omsättning i Hedemora. Media/Digital står för ökningen av antal sysselsatta och väger delvis upp minskningen i omsättning inom de andra delsektorerna. Hedemora kommun karaktäriseras av en relativt sett stor delsektor inom Media/Digital, en delsektor som i motsats till trenden har växt.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta

100 000 80 000 60 000 40 000

2008

20 000

2011

140 120 100 80 60 40 20 0

2008 2011

Hofors kommun Hofors kommun är en av kulturkommunerna. Media/Digital står för 71 procent, motsvarande 169 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 5,7 procent, motsvarande 239 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. I termer av omsättning utgör Media/ Digital en mindre andel av sektorn. KKN har minskat i antal sysselsatta och i omsättning i Hofors. Media/Digital står som absolut största delsektor för den kraftiga nedgången. Sysselsättningen domineras helt av ett arbetsställe inom Media/Digital med 200–499 anställda. Hofors kommun karaktäriseras av att vara enda kommun med en annan delsektor än Turism/Rekreation/Sport som största delsektor.

Omsättning (tkr) 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0

Sysselsatta

2008 2011

300 250 200 150 100 50 0

2008 2011

REKOMMENDATIONER

Hudiksvall kommun Hudiksvall kommun är en av kulturkommunerna. De tre mindre sektorerna står för 50 procent, motsvarande 361 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 4,1 procent, motsvarande 722 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. I termer av omsättning är Media/Digital av samma storlek som Turism/Rekreation/Sport. KKN har minskat i antal sysselsatta och i omsättning i Hudiksvall. Media/Digital står för de stora förändringarna. Hudiksvall kommun karaktäriseras av en stor delsektor inom Media/Digital, både i omsättning och i antal anställda, även om sektorn har minskat kraftigt.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta

400 000

400

300 000

300

200 000

2008

200

100 000

2011

2008

100

2011

Leksand kommun Leksand kommun är en av turismkommunerna. Turism/Rekreation/Sport står för 79 procent av de sysselsatta inom KKN, 457 personer, och hela sektorn utgör 8,6 procent, 578 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. Omsättningsmässigt står delsektorn för en ännu större del av hela sektorn. KKN har ökat i omsättning i Leksand medan den har minskat i antal sysselsatta. Den största delsektorn Turism/Rekreation/Sport uppvisar samma förändringar. Förutom den starka turismsektorn karaktäriseras Leksand av en stor andel sysselsatta inom Konst/Design, 1,2 procent av de sysselsatta inom alla näringar. En högre andel än vad som är fallet för till exempel Gävle.

Omsättning (tkr) 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0

Sysselsatta

2008 2011

600 500 400 300 200 100 0

2008 2011

Ljusdal kommun Ljusdal kommun är en av kulturkommunerna. De tre mindre sektorerna står för 55 procent, motsvarande 342 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 7,4 procent, motsvarande 620 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. I termer av omsättning utgör Turism/Rekreation/Sport en större andel av sektorn. KKN har ökat både i antal sysselsatta och i omsättning i Ljusdal. Turism/Rekreation/Sport har ökat kraftigt i omsättning, till viss del på grund av ett bussföretag som har växt mycket. Sysselsättningen har ökat överlag. Ljusdal kommun är den kulturkommun med högst andel anställda inom KKN och en stor del av hela näringslivets omsättning kommer från KKN, 9 procent.

Omsättning (tkr) 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0

Sysselsatta

2008 2011

300 250 200 150 100 50 0

2008 2011

REKOMMENDATIONER

Ludvika kommun Ludvika kommun är en av de övriga kommunerna. Turism/Rekreation/Sport står för 60 procent, motsvarande 230 personer, av de sysselsatta inom KKN. I termer av omsättning utgör Turism/Rekreation/Sport en ännu större andel av sektorn. Hela KKN utgör 3,1 procent, motsvarande 381 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. KKN har ökat både i antal sysselsatta och i omsättning i Ludvika. De största förändringarna har skett inom Turism/Rekreation/Sport. Ludvika kommun karaktäriseras av att KKN har ökat i omfattning och som andel av hela näringslivet.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta

250 000

250

200 000

200

150 000

150

100 000

2008

100

2008

50 000

2011

Malung–Sälen kommun Malung–Sälen kommun är en av turismkommunerna. Turism/Rekreation/Sport står för 93 procent av de sysselsatta inom KKN, 1 064 personer, och hela sektorn utgör 21,4 procent, 1 150 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. Omsättningsmässigt står delsektorn för en ännu större del av hela sektorn. KKN har ökat i omsättning i Malung–Sälen medan den har minskat i antal sysselsatta. Den största delsektorn Turism/Rekreation/Sport är ansvarig för de förändringarna. Malung–Sälen är den kommun där KKN är allra störst, sektorn står för hela 41,9 procent av hela näringslivets omsättning och det beror på den stora delsektorn Turism/Rekreation/Sport.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta

2 500 000 2 000 000 1 500 000

2008

1 000 000 500 000

2011

1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0

2008 2011

Mora kommun Mora kommun är en av turismkommunerna. Turism/Rekreation/Sport står för 64 procent av de sysselsatta inom KKN, 349 personer, och hela sektorn utgör 5,4 procent, 549 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. Omsättningsmässigt står delsektorn för en motsvarande del av hela sektorn. KKN har ökat både i omsättning och i antal sysselsatta i Mora. Det är delsektorerna Turism/ Rekreation/Sport och Konst/Design som har växt. Mora karaktäriseras av att vara den största tätorten bland turismkommunerna i norra Dalarna. Bland turismkommunerna är KKN som andel av hela näringslivet minst i Mora men antalet anställda i de tre mindre delsektorerna är jämförbart med exempelvis Avesta och Söderhamn.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta

250 000

400

200 000 150 000

300

100 000

2008

200

50 000

2011

100

2008 2011

REKOMMENDATIONER

Nordanstig kommun Nordanstig kommun är en av de övriga kommunerna. Turism/Rekreation/Sport står för 74 procent, motsvarande 84 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 3,4 procent, motsvarande 113 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. I termer av omsättning utgör Turism/Rekreation/Sport en ännu större andel av sektorn. KKN har minskat i antal sysselsatta och inte ändrat i omfattning vad gäller omsättning i Nordanstig. Förändringarna inom delsektorerna är jämnstora. Nordanstig kommun karaktäriseras av att de tre mindre delsektorerna relativt sett är mycket små.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta 100

70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0

80 60 2008 2011

2008

2011

Ockelbo kommun Ockelbo kommun är en av de övriga kommunerna. Turism/Rekreation/Sport står för 61 procent, motsvarande 31 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 2,3 procent, motsvarande 51 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. I termer av omsättning utgör Media/ Digital en betydande del av sektorn. KKN har ökat i antal sysselsatta och inte ändrat omfattning i omsättning i Ockelbo. Delsektorn Turism/Rekreation/Sport står för ökningarna. Ockelbo kommun karaktäriseras av att de tre mindre delsektorerna relativt sett är mycket små samt av att sektorn utgör en liten del av hela näringslivets omsättning, 1,1 procent.

Omsättning (tkr) 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0

Sysselsatta

2008 2011

35 30 25 20 15 10 5 0

2008 2011

Orsa kommun Orsa kommun är en av turismkommunerna. Turism/ Rekreation/Sport står för 80 procent av de sysselsatta inom KKN, 206 personer, och hela sektorn utgör 11,7 procent, 259 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. Omsättningsmässigt står delsektorn för en ännu större del av hela sektorn. KKN har minskat i antal sysselsatta och ökat i omsättning i Orsa. Den största delsektorn Turism/ Rekreation/Sport står för de största förändringarna. Förutom den starka turismsektorn karaktäriseras Orsa av en stor andel sysselsatta inom Konst/ Design, 1,4 procent av de sysselsatta inom alla näringar. En högre andel än vad som är fallet för till exempel Gävle.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta

200 000

250

160 000

200

120 000

150

80 000

2008

100

2008

40 000

2011

REKOMMENDATIONER

Ovanåker kommun Ovanåker kommun är en av de övriga kommunerna. Turism/Rekreation/Sport står för 76 procent, motsvarande 133 personer, av de sysselsatta inom KKN. I termer av omsättning utgör Turism/ Rekreation/Sport en motsvarande del av sektorn. Hela sektorn utgör 3,3 procent, motsvarande 176 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. KKN har minskat både i antal sysselsatta och i omsättning i Ovanåker. Förändringarna i omsättning inom Turism/Rekreation/Sport och Media/Digital är till största delen till följd av att ett större företag inom vardera delsektorn har försvunnit ur statistiken. Ovanåker kommun karaktäriseras av att de tre mindre delsektorerna relativt sett är mycket små.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta

100 000 80 000 60 000 40 000

2008

20 000

2011

140 120 100 80 60 40 20 0

2008 2011

Rättvik kommun Rättvik kommun är en av turismkommunerna. Turism/Rekreation/Sport står för 72 procent av de sysselsatta inom KKN, 226 personer. Omsättningsmässigt står delsektorn för en något större del av hela sektorn. KKN som helhet utgör 7,9 procent, 316 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. KKN har minskat både i antal sysselsatta och i omsättning i Rättvik. Både Turism/Rekreation/Sport och Konst/Design har bidragit till förändringarna. Förutom den starka turismsektorn karaktäriseras Rättvik av en stor andel sysselsatta inom Konst/ Design, 1,5 procent av de sysselsatta inom alla näringar. En högre andel än vad som är fallet för till exempel Gävle.

Omsättning (tkr)

Sysselsättning

200 000 160 000 120 000 80 000

2008

40 000

2011

300 250 200 150 100 50 0

2008 2011

Sandviken kommun Sandviken kommun är en av de övriga kommunerna. Turism/Rekreation/Sport står för 69 procent, motsvarande 397 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 3,3 procent, motsvarande 579 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. I termer av omsättning utgör Konst/Design en nästan lika stor del som Turism/ Rekreation/Sport. KKN har ökat i antal sysselsatta men minskat i omsättning i Sandviken. Förändringen i omsättning är till följd av att Konst/Design har minskat stort. Delsektorn domineras helt av en del av Sandviks verksamhet som är klassificerad som industridesign. Bland de övriga kommunerna karaktäriseras Sandviken av en stor delsektor inom Konst/Design.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta

800 000

500

600 000

400 300

400 000

2008

200 000

200

2011

100

2011

REKOMMENDATIONER

Smedjebacken kommun Smedjebacken kommun är en av kulturkommunerna. De tre mindre delsektorerna står för 52 procent, motsvarande 47 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 3,3 procent, motsvarande 113 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. I termer av omsättning utgör de tre mindre delsektorerna en mindre del av sektorn KKN har minskat både i antal sysselsatta och i omsättning i Smedjebacken. Minskningen i omsättning är till följd av en dramatisk minskning inom Turism/Rekreation/Sport som ser ut att till stor del bero på att ett större företag inom handel har försvunnit ur statistiken. Smedjebacken kommun karaktäriseras av att KKN är en liten och minskande andel av hela näringslivet.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta

100 000

100

80 000

60 000 40 000

2008

20 000

2011

60 40

2008

2011

Säter kommun Säter kommun är en av kulturkommunerna. De tre mindre sektorerna står för 61 procent, motsvarande 58 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 2,6 procent, motsvarande 95 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. Med avseende på omsättning utgör de tre mindre delsektorerna en mindre del av sektorn KKN har minskat både i antal sysselsatta och i omsättning i Säter. Minskningen i omsättning är till följd av en dramatisk minskning inom Turism/ Rekreation/Sport som ser ut att till stor del bero på att ett större företag inom handel har försvunnit ur statistiken. Säter kommun karaktäriseras av att KKN utgör en mycket liten del av hela näringslivet.

Omsättning (tkr) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0

Sysselsatta

2008 2011

70 60 50 40 30 20 10 0

2008 2011

Söderhamn kommun Söderhamn kommun är en av kulturkommunerna. De tre mindre sektorerna står för 57 procent, motsvarande 229 personer, av de sysselsatta inom KKN och hela sektorn utgör 3,8 procent, motsvarande 401 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. Med avseende på omsättning utgör Turism/Rekreation/Sport en större del av sektorn. KKN har ökat i omsättning men minskat i antal sysselsatta i Söderhamn. Söderhamn kommun karaktäriseras av relativt sett stor del anställda inom Media/Digital.

Omsättning (tkr)

Sysselsatta

150 000

200

100 000

150

50 000 0

2008

100

2008

2011

REKOMMENDATIONER

Vansbro kommun Vansbro kommun är en av de övriga kommunerna. Turism/Rekreation/Sport står för 65 procent av de sysselsatta inom KKN, 54 personer, och hela sektorn utgör 2,9 procent, 83 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. Med avseende på omsättning utgör Turism/Rekreation/ Sport en större del av sektorn. KKN har ökat i omsättning i Vansbro medan den har minskat i antal sysselsatta. Den största delsektorn Turism/Rekreation/Sport uppvisar samma förändringar. Vansbro kommun karaktäriseras av att KKN utgör en liten del av hela näringslivet.

Omsättning (tkr)

Syssselsatta

40 000

30 000

20 000

2008

10 000

2011

Älvdalen kommun Älvdalen kommun är en av turismkommunerna. Turism/Rekreation/Sport står för 92 procent av de sysselsatta inom KKN, 337 personer. Omsättningsmässigt står delsektorn för en ännu större del av hela sektorn. Hela sektorn utgör 12,2 procent, 368 personer, av det totala antalet sysselsatta inom alla näringar. KKN har ökat i antal sysselsatta i Älvdalen medan den inte har ändrat omfattning i omsättning. Förändringarna inom sektorn är små. Älvdalen karaktäriseras av en mycket stor andel anställda inom Turism/Rekreation/Sport. Delsektorn utgör i sig själv en betydande del av hela näringslivet.

Omsättning (tkr) 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0

Sysselsatta 400 300 2008 2011

200

2008

100

2011

BILAGA 2.

efinition av D kkn-modellen

Delsektor

Värdesystem

SNI-kod

T/R/S

Material

32300

Sportvaruindustri

46491

Partihandel med sport- och fritidsartiklar

47641

Sportaffärer

47642

Cykelaffärer

47915

Postorderhandel och detaljhandel på Internet med sport- och fritidsutrustning

77210

Uthyrare av fritids- och sportutrustning

49390

Charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik

82300

Arrangörer av kongresser och mässor

93210

Nöjes- och temaparker

91040

Botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat

93111

Skidsportanläggningar

93112

Golfbanor, golfklubbar

93113

Motorbanor

93191

Tävlingsstall

93290

Övrig fritids- och nöjesverksamhet (t.ex. fritidsgårdar, drift av ridhus, uthyrningsstall)

55101

Hotell med restaurang

55102

Konferensanläggningar

55103

Hotell utan restaurang

55201

Vandrarhem m.m.

55202

Stugbyar m.m.

55300

Campingplatser m.m.

79120

Researrangörer

79110

Resebyråer

79900

Turistbyråer o.d.

93114

Trav- och galoppbanor

93119

Sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar

93130

Gymanläggningar

93199

Övrig sportverksamhet

85510

Sport- och fritidsskolor

93120

Sportklubbar och idrottsföreningar

Kreatörer

Reproduktion Distribution mm

Utbildning mm

M/Di

Material

Kreatörer

Reproduktion

Distribution mm

Utbildning mm

32400

Industri för spel och leksaker

46432

Partihandel med ljud- och bildanläggningar samt videoutrustning

46435

Partihandel med fotografiska och optiska produkter

47782

Fotoaffärer

63910

Nyhets- och bildbyråer

58131

Dagstidningsförlag

58140

Tidskriftsförlag

58210

Utgivare av dataspel

59120

Bolag för efterproduktion av film, video och TV-program

59110

Produktionsbolag för film, video och TV-program

59200

Ljudinspelningsstudior och fonogramutgivare

60100

Radiobolag

60200

Tv-bolag

70210

Konsultbyråer avseende företags PR och kommunikation

73111

Reklambyråer

74201

Porträttfotoateljéer

74202

Reklamfotoateljéer

74203

Press- och övriga fotografer

18121

Tidskriftstryckerier

18130

Grafiska tjänster före tryckning (prepress/premedia)

18200

Reproduktion av inspelningar (t.ex. ljudinspelningar, videoinspelningar och datorprogram)

58110

Bokförlag

74204

Fotolaboratorier

47621

Tidningshandel

58132

Annonstidningsförlag

59130

Distributionsbolag för film-, video- och TV-program

59140

Biografer

73120

Mediebyråer o.d.

73112

Direktreklamföretag

73119

Övriga reklamföretag

77220

Uthyrare av videokassetter och DVD-skivor

Ko/De

Material

Kreatörer

Reproduktion

Distribution mm

Utbildning mm

Ku/I

32200

Musikinstrumentindustri

47595

Musikhandel

71110

Arkitektkontor

74102

Grafiska designföretag

74101

Industri- och produktdesignföretag

74103

Inredningsarkitektföretag

90010

Producenter av konstnärliga, litterära och artistiska verk

90020

Stödföretag till artistisk verksamhet

90030

Enskilda artister, författare, journalister m.fl.

90040

Teater- och konserthusföretag o.d.

18122

Boktryckerier, övriga tryckerier

18140

Bokbinderier m.m.

18110

Dagstidningstryckerier

46433

Partihandel med inspelade band och skivor för musik och bild

47630

Skiv- och videobutiker

47610

Bokhandel

47783

Konsthandel och gallerier

58190

Andra förlag

85521

Kommunala kulturskolor

85522

Övriga musik-, dans- och kulturskolor

91011

Bibliotek

91012

Arkiv

91020

Museer

91030

Kulturminnesinstitutioner

Material Kreatörer Reproduktion Distribution mm Utbildning mm

Noter 1 Heléne Bäckström (2009). Kreativa sektorn i sex län. En jämförande studie inom projektet KRUT - Kreativ Utveckling. 2 KK-stiftelsen (2003). Upplevelseindustrin 2003. Statistik och jämförelser. Stockholm: Redners. 3 KEA European Affairs (2006). The economy of culture in Europe. 4 ITPS (2008). Kreativ tillväxt? En rapport om kreativa näringar i politik och statistik. Stockholm: Elanders Sverige AB. 5 UNESCO Institute for Statistics (2009). The 2009 UNESCO framework for cultural statistics (FCS). 6 Tillväxtanalys (2009). Kulturnäringar i svensk statistik - förslag till avgränsning för framtida kartläggningar. WP 2009:02. 7 Tillväxtanalys (2009). Kulturnäringar i svensk statistik - ett första försök att tillämpa en ny definition. Rapport 2009:06. 8 Tillväxtanalys (2009). Kulturnäringars betydelse i ekonomin på regional och nationell nivå. Rapport 2010:10. 9 ESSnet Culture (2012). Essnet culture. Final report. Luxemburg. 10 Tillväxtanalys (2009). Kulturnäringar i svensk statistik - förslag till avgränsning för framtida kartläggningar. WP 2009:02. S. 41. 11 UNESCO Institute for Statistics (2009). The 2009 UNESCO framework for cultural statistics (FCS). S. 21. 12 KK-stiftelsen (2003). Upplevelseindustrin 2003. Statistik och jämförelser. Stockholm: Redners. 13 KEA European Affairs (2006). The economy of culture in Europe. 14 Heléne Bäckström (2009). Kreativa sektorn i sex län. En jämförande studie inom projektet KRUT - Kreativ Utveckling. 15 Tillväxtanalys (2009). Kulturnäringar i svensk statistik - förslag till avgränsning för framtida kartläggningar. WP 2009:02. 16 UNESCO Institute for Statistics (2009). The 2009 UNESCO framework for cultural statistics (FCS). 17 ESSnet Culture (2012). Essnet culture. Final report. Luxemburg. 18 Ibid. S. 40. 19 UNESCO Institute for Statistics (2009). The 2009 UNESCO framework for cultural statistics (FCS). S. 16. 20 Heléne Bäckström (2009). Kreativa sektorn i sex län. En jämförande studie inom projektet KRUT - Kreativ Utveckling. 21 Tillväxtanalys (2009). Kulturnäringar i svensk statistik - förslag till avgränsning för framtida kartläggningar. WP 2009:02. S. 41. 22 Ibid. S. 38. 23 Ibid. S. 7. 24 ESSnet Culture (2012). Essnet culture. Final report. Luxemburg. S. 140. 25 http://www.scb.se/ssyk 26 KEA European Affairs (2006). The economy of culture in Europe. S. 6. 27 Regeringskansliet (2009). Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Växjö: Davidsons. 28 ITPS (2008). Kreativ tillväxt? En rapport om kreativa näringar i politik och statistik. Stockholm: Elanders Sverige AB. 29 Regeringskansliet (2009). Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Växjö: Davidsons. S. 8. 30 Ibid. S. 6. 31 Europeiska Kommissionen (2010). Grönbok. Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn. KOM(2010)183 slutlig. Bryssel. S. 12. 32 E uropeiska Kommissionen (2012). Meddelande från kommissionen till europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén. Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU. COM(2012) 537 final. Bryssel. S. 4, 5. 33 Ibid. S. 5. 34 Volante (2012). Kulturella och kreativa näringarna 2012: statistik och jämförelser. Creative Commons 2012. S. 11. 35 E uropeiska Kommissionen (2012). Meddelande från kommissionen till europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén. Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU. COM(2012) 537 final. Bryssel. S. 2. 36 Volante (2012). Kulturella och kreativa näringarna 2012: statistik och jämförelser. Creative Commons 2012. 37 W orking group of EU member states experts on cultural and creative industries (2012). Policy handbook on how to strategically use the EU support programmes, including Structural Funds, to foster the potential of culture for local, regional and national development and the spillover effects on the wider economy? S. 11. 38 Sacco (2011). Culture 3.0: A new perspective for the EU 2014–2020 structural funds programming. Produced for the OMC Working Group on Cultural and Creative Industries. S. 1,4. 39 Ibid. S. 8. 40 Volante (2012). Kulturella och kreativa näringarna 2012: statistik och jämförelser. Creative Commons 2012. 41 Ibid. S. 12. 42 Tillväxtverket (2009). Ökat entreprenörskap och utvecklat företagande genom kultur-, kulturarvs- och idrottsprojekt. Stockholm: Danagårds Grafiska AB. 43 Ibid. S. 47. 44 KEA European Affairs (2006). The economy of culture in Europe. S. 6. 45 Tillväxtanalys (2009). Kulturnäringars betydelse i ekonomin på regional och nationell nivå. Rapport 2010:10. S. 8. 46 Centre for Strategy and evaluation Services (2010). Study on the contribution of culture to local and regional development - evidence from the structural funds. S. 9. 47 E uropeiska Kommissionen (2012). Meddelande från kommissionen till europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén. Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU. COM(2012) 537 final. Bryssel. S. 2–3. 48 Regeringskansliet (2009). Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Växjö: Davidsons. S. 9. 49 Bergquist (2012). Är framtiden kulturens rerenässans? Underlagsrapport 1 till Framtidskommissionen. Stockholm: Elanders Sverige AB. S. 41. 50 Florida (2002). The rise of the creative class: and how it’s transforming work, leisure, community and everyday life. New York: Basic Books.

51 Europeiska Kommissionen (2012). Meddelande från kommissionen till europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén. Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU. COM(2012) 537 final. Bryssel. S. 3–4. 52 Sacco (2011). Culture 3.0: A new perspective for the EU 2014–2020 structural funds programming. Produced for the OMC Working Group on Cultural and Creative Industries. S. 9. 53 Bergquist (2012). Är framtiden kulturens rerenässans? Underlagsrapport 1 till Framtidskommissionen. Stockholm: Elanders Sverige AB. S. 46. 54 Centre for Strategy and evaluation Services (2010). Study on the contribution of culture to local and regional development - evidence from the structural funds. S. 7. 55 NESTA (2008). Creative innovation. Do the creative industries support innovation in the wider economy? 56 Teknikföretagen (2011). Företag som satsar på design är mer lönsamma. http://www.teknikforetagen.se/Documents/Industridesign/Design%20_lonsamhet_2006_2011.pdf. Hämtad 2013–01–25. 57 Sacco (2011). Culture 3.0: A new perspective for the EU 2014–2020 structural funds programming. Produced for the OMC Working Group on Cultural and Creative Industries. S. 6–7. 58 SCB (2012). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2012. S. 62. 59 Volante (2012). Kulturella och kreativa näringarna 2012: statistik och jämförelser. Creative Commons 2012. S. 11. 60 SCB (2012). Aktuell statistik ur Företagsregistret. http://www.scb.se/Pages/List____259330.aspx 61 Ibid. 62 Richard Florida (2002). The Rise of the Creative Class. And How It’s Transforming Work, Leisure and Everyday Life. Basic Books. 63 Oxford Research (2010). To mål – to midler. Økt kunnskap om virkemidlene for kulturnæringene. http://www.regjeringen.no/upload/KUD/Samfunn_og_frivillighet/Rapporter/ To_maal-to_midler_Virkemidler_for_kulturnaeringene_mai2010.pdf 64 Europeiska kommissionen (2010). Meddelande från kommissionen. Europa 2020. En strategi för hållbar tillväxt för alla. KOM(2010) 2020 slutlig. Bryssel. 65 Europeiska Kommissionen (2010). Grönbok. Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn. KOM(2010)183 slutlig. Bryssel. 66 Europeiska kommissionen (2010). Meddelande från kommissionen. Europa 2020. En strategi för hållbar tillväxt för alla. KOM(2010) 2020 slutlig. Bryssel. 67 Europeiska kommissionen (2012). Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU. COM(2012) 537 final. Bryssel. 68 Europeiska kommissionen (2011). Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on establishing the Creative Europe Programme. COM(2011) 785/2. Bryssel. 69 Europeiska kommissionen (2011). Pressmeddelande. Kreativa Europa – stöd till kultur och kreativitet. IP/11/1399. 70 Working group of EU member states experts on cultural and creative industries (2012). Policy handbook on how to strategically use the EU support programmes, including Structural Funds, to foster the potential of culture for local, regional and national development and the spillover effects on the wider economy? S. 5. 71 Europeiska kommissionen (2010). Grönbok. Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn. KOM(2010)183 slutlig. Bryssel. 72 Europeiska Unionens råd (2010). Upplysningar från Europeiska Unionens institutioner, byråer och organ. Slutsatser av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om handlingsplanen för kultur 2011–2014. Europeiska unionens officiella tidning. 2010/C 325/01. 73 Europeiska kommissionen (2012). Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU. COM(2012) 537 final. Bryssel. 74 Europeiska kommissionen (2010). Meddelande från kommissionen. Europa 2020. En strategi för hållbar tillväxt för alla. KOM(2010) 2020 slutlig. Bryssel. 75 Brian Walker & David Salt (2012). Resilience Practice. Building capacity to absorb disturbance and maintain function. Island press, Washington, DC. S. xixiii. 76 World Commission on Environment and Development (1987). A/42/427. Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. 77 http://www.stockholmresilience.org/ 78 Brian Walker & David Salt (2012). Resilience Practice. Building capacity to absorb disturbance and maintain function. Island press, Washington, DC. S. 2–3 79 Fler exempel ges i ibid. 80 Henrik Ernstson (2008). In Rhizomia. Actors, networks and resilience in urban landscapes. Doktorsavhandling. Systemekologiska institutionen. Stockholms Universitet. 81 Brian Walker & David Salt (2012). Resilience Practice. Building capacity to absorb disturbance and maintain function. Island press, Washington, DC. S. 43 82 Ibid. S. 3 83 Ibid. S. 6 84 Ibid. S. 18 85 Ibid. S. 19 86 Ibid. S. 100 87 NESTA (2008). Creative innovation. Do the creative industries support innovation in the wider economy? 88 Teknikföretagen (2011). Företag som satsar på design är mer lönsamma. http://www.teknikforetagen.se/Documents/Industridesign/Design%20_lonsamhet_2006_2011.pdf. Hämtad 2013–01–25. 89 Creativity Group Europe (2007). Sweden in the creative age. Göteborgs universitet. 90 NESTA (2008). Creative innovation. Do the creative industries support innovation in the wider economy? 91 Teknikföretagen (2011). Företag som satsar på design är mer lönsamma. http://www.teknikforetagen.se/Documents/Industridesign/Design%20_lonsamhet_2006_2011.pdf. Hämtad 2013–01–25. 92 Florida (2002). The rise of the creative class : and how it’s transforming work, leisure, community and everyday life. New York: Basic Books.

KULTUR OCH BILDNING