Kompetensindex 2013 2023 slutrapport by Region Gavleborg

Kompetensindex 2013-2023 G채vleborg Slutrapport

Innehållsförteckning Kompetensforum Gävleborg ........................................................................................... 4 Inledning ......................................................................................................................... 5 Sammanfattning.............................................................................................................. 6 Befolkning och sysselsättning i Gävleborg 2009-2023 .................................................... 8 BEFOLKNING EFTER KOMMUN ÅR 2010 OCH 2023............................................................ 8 SYSSELSATT DAGBEFOLKNING EFTER KOMMUN ÅR 2009 OCH 2023 .................................. 9 SYSSELSATT NATTBEFOLKNING EFTER KOMMUN ÅR 2009 OCH 2023............................... 10 BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I GÄVLEBORGS LÄN ÅR 2009 OCH 2023................... 11 BEFOLKNINGSSAMMANSÄTTNING I LÄNET 2011 OCH 2023 .............................................. 13 Rekryteringsbehov efter yrkesgrupp ............................................................................. 14 ÖVERSIKT ................................................................................................................... 14 Rekryteringsbehov efter bransch .................................................................................. 15 VAD MENAS MED REKRYTERINGSBEHOV EFTER BRANSCH? ............................................. 15 LÄSANVISNING FÖR TABELLER AVSEENDE BRANSCHER................................................... 16 STÅL- OCH VERKSTADSINDUSTRI .................................................................................. 17 SKOGS- OCH TRÄINDUSTRI ........................................................................................... 19 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK.............................................................. 21 UTBILDNINGSSEKTORN ................................................................................................ 23 VÅRD- OCH OMSORGSSEKTORN ................................................................................... 25 Metod och avgränsningar ............................................................................................. 27 ARBETSSÄTT ............................................................................................................... 28 BILAGA PLATSENS UPPLÖSNING OCH KUNSKAPSSAMHÄLLETS OMDANING AV ARBETET – FRÅN HAND TILL HUVUD TILL HUVUD OCH HJÄRTA ..................................................................... II 3

Kompetensforum Gävleborg Region Gävleborg profilerar regionen och driver den regionala utvecklingen. Vi är ett samverkansorgan mellan Gävleborgs kommuner och landsting. Kompetensforum Gävleborg bidrar till samverkan mellan berörda aktörer kring kompetensförsörjning. Uppdraget är att arbeta med frågor som rör kompetensförsörjningen i regionen, skapa mötesplatser för arbetsliv och utbildningsanordnare samt analysera framtida kompetensbehov. Den här rapporten är ett underlag för att bedöma arbetslivets kompetensbehov i Gävleborg både på kort och på lång sikt; en input till länets utbildningsanordnare. Ett kompetensindex ger en uppfattning om nivåförändringar på kort och lång sikt, men kan däremot inte fånga in alla relevanta detaljer ifråga om vilka krav som ställs eller vilka kvalifikationer som efterfrågas. Det säger heller ingenting om utvecklingen av framtida yrken. Mer information om Kompetensforum Gävleborg finns under länken http://regiongavleborg.se/kompetensforum

Inledning Detta är en studie av utvecklingen inom Gävleborgs län vad gäller behovet av kompetens åren 20132023 inom stål- och verkstadsindustrin, skogs- och träindustrin, informations- och kommunikationsteknik, utbildningssektorn samt vård- och omsorgssektorn. Den har tagits fram av Värdeskaparna på uppdrag av Kompetensforum Gävleborg. Denna slutrapport sammanfattar samtliga fem undersökta branscher i Gävleborgs län. Prognosen baseras på sekundärstatistik från SCB, statistiska modeller och beräkningar i rAps (regionalt Analys- och prognossystem) samt intervjuer och samtal med branschaktörer. De framskrivna siffrorna är ej att betrakta som exakta, utan som indikativa riktningsgivare. Som en prioriterad del i den regionala handlingsplanen för Gävleborg ingår att skapa en långsiktig förståelse för jämställdhetsfrågor och att lyfta fram ett genusperspektiv i tillväxt och utvecklingsarbetet. Därför redovisas all individbaserad statistik som förekommer i rapporten könsuppdelad i den mån det är relevant och möjligt.

Sammanfattning Länets rekryteringsbehov på sikt karaktäriseras av huvudsakligen två faktorer – stora förväntade pensionsavgångar och ett växande behov av högutbildade specialister och tekniker. Vård- och omsorgssektorn tillsammans med utbildningssektorn utmärker sig som de sektorer med enskilt störst rekryteringsbehov, drivet huvudsakligen av pensionsavgångar. Yrkesgruppen vård- och omsorgspersonal har det med god marginal största rekryteringsbehovet under perioden, varpå förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare följer. Inom stål- och verkstadsindustrin och skogs- och träindustrin förväntas pensionsavgångarna vara större än det förväntade rekryteringsbehovet. Sett till antal sysselsatta kan industrierna sägas stå för en krympande arbetsmarknad i länet, då den ständiga tekniska utvecklingen minskar antalet anställda men ökar behovet av specialister med teknisk kompetens. Den yrkesgrupp med störst förväntat rekryteringsbehov inom industrin är ingenjörer och tekniker. Industrins starka teknikberoende medför att den tekniska kompetensen ständigt behöver utvecklas. En konsekvens av detta är att ersättningsrekryteringar vid pensionsavgångar ställer högre krav på den nyrekryterade än på den som lämnar arbetsplatsen. Detta är en mekanism som gör att gamla yrkesgrupper trängs undan eller förändras medan nya professioner uppstår där kraven på utbildning är högre. Lägstanivån på kompetensen höjs därmed ständigt. Informations- och kommunikationsteknikbranschen förväntas enligt trendframskrivningarna öka måttligt, men företrädare inom GIS-branschen indikerar en för branschen kraftig expansion under den närmaste tioårsperioden, då Gävle kommit att bli ett GIS-centrum i länet och i landet. Efterfrågan på kvalificerad kompetens är stor idag och förväntas öka då allt fler företag söker sig till länet. Inträde i branschen kräver ofta högskoleutbildning eller liknande, vilket gör att IKT-företagen för närvarande har svårt att hitta rätt kompetens. Specialister av olika slag upplevs ofta som svårrekryterade. Även om behovet inte nödvändigtvis är stort till antalet är de ofta nyckelkompetenser som har mer eller mindre avgörande betydelse för sina respektive verksamheter. En viktig faktor i denna problematik är länets geografiska belägenhet, där en stor utmaning är att förmå dem med rätt kompetens att välja att bosätta sig i länet. I vissa fall innebär detta att en del företag anser sig tvingas flytta hela eller delar av sin verksamhet till platser där den nödvändiga kompetensen redan finns. När det gäller den offentliga sektorn är man villkorslöst platsbunden och kan inte flytta sin verksamhet till mer ”attraktiva” platser. För att tillgodose behovet av specialister inom exempelvis sjukhusvård, vare sig de finns inom eller utom länet, ställs därför höga krav på rekryterarnas förmåga att erbjuda attraktiva arbetstillfällen.

Något som går igen inom samtliga branscher är att de ökande kraven på medarbetare inte bara begränsas till formell yrkeskompetens, utan också omfattar andra förmågor och färdigheter som till exempel personligt engagemang, vilja att ta ansvar för både sig själv och verksamheten, samt att leda och fatta beslut. Män är i flertal inom skogs- och träindustrin, stål- och verkstadsindustrin samt inom informations- och komunikationsteknik, medan utbildningssektorn och vård- och omsorgssektorn på motsvarande sätt domineras av kvinnor. Arbetslivet och arbetsmarknaden genomgår en förvandling som starkt påminner om ett paradigmskifte. Traditionella industriyrken blir färre i takt med att industrin blir allt mer effektiv. Den tidigare trygghetsskapande och personaltäta svenska basindustrin där stål, verkstad, skog och trä gav en stor del av länets befolkning sin utkomst har krympt när det gäller antalet sysselsatta. Dessutom försvinner arbetsplatser till andra länder och företag slås ut av en allt mer hårdnande internationell konkurrens. Det betyder bland annat att människor förlorar sina arbeten och att nya jobb inte skapas i samma takt som de gamla försvinner. Man kan också se det som att tillblivelsen av nya arbetsgivare som är beredda att anställa och betala lön inte håller samma takt som avvecklingen av befintliga arbetsplatser.

Befolkning och sysselsättning i Gävleborg 2009-2023 Sammantaget under mätperioden förväntas befolkningen i länet att minska. I åldersgruppen 20 till 64 år förväntas ske en påtaglig minskning och länets befolkningssammansättning förväntas i högre grad komma att bestå av äldre. Både den sysselsatta dagbefolkningen och den sysselsatta nattbefolkningen förväntas öka i länet, och ökningen är mest påtaglig i Gävle kommun.

Befolkning efter kommun år 2010 och 2023

Sandviken och Gävle förväntas öka sin befolkning fram till 2023 medan Hofors befolkning förväntas förbli i princip oförändrad. Övriga kommuner förväntas minska, varav Ljusdal förväntas minska mest. Noterbart är att Gävle förväntas öka mest och från en avsevärt högre nivå än övriga.

Sysselsatt dagbefolkning efter kommun år 2009 och 2023

Den sysselsatta dagbefolkningen1 förväntas i Hofors och Ovanåker minska, liksom i Sandviken där den förväntas minska mest. I övriga kommuner förväntas ske en ökning av sysselsatta, och då mest påtagligt i Gävle.

Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses förvärvsarbetande som redovisas efter arbetsställets geografiska belägenhet t.ex. alla som har sitt förvärvsarbete i Bollnäs kommun oberoende av var de är folkbokförda. I den regionala redovisningen ingår även personer med växlande eller okänd arbetsplats. Dessa förvärvsarbetande ingår som dagbefolkning i den kommun i vilken de är folkbokförda. Undantag är kommunalt anställda med okänd arbetsplats. Dessa personer ingår som dagbefolkning i den kommun i vilken de är anställda. Personer som är anställda i svenska företag utomlands eller på havet ingår inte i den regionala redovisningen av dagbefolkning (SCB).

Sysselsatt nattbefolkning efter kommun år 2009 och 2023

I Gävle, Sandviken, Hofors, Söderhamn, Bollnäs och Hudiksvall förväntas den sysselsatta nattbefolkningen2 öka, medan den i övriga kommuner förväntas minska.

Med förvärvsarbetande nattbefolkning avses den förvärvsarbetande befolkningen redovisad efter bostadens geografiska belägenhet. Benämningen nattbefolkning har således ingenting med arbetstidens förläggning att göra. Personer som är folkbokförda i Sverige och anställda i svenska företag utomlands eller på havet ingår i den regionala redovisningen av nattbefolkning (SCB).

Befolkning och sysselsättning i Gävleborgs län år 2009 och 2023

Befolkningen i länet förväntas minska med ca 1400 personer fram till 2023. Den sysselsatta dagbefolkningen förväntas öka med ca 6000 personer, medan den sysselsatta nattbefolkningen förväntas öka med ca 5000 personer fram till 2023. Befolkningen i arbetsför ålder, 20 till 64 år, beräknas minska med cirka 7000 personer under perioden 2009 till 2023.

Minskningen av befolkningen mellan 20 och 64 år innebär att förmågan att möta efterfrågan på arbetskraft kommer att försämras. Arbetslösheten i länet förväntas minska under perioden, då färre personer kommer att få dela på arbetet. I befolkningspyramiderna sidan 13 kan vi se att andelen äldre förväntas öka i länet. Med en ökande andel av befolkningen i åldrarna 65 år och uppåt blir försörjningsbördan större för dem i arbetsför ålder. SCB tar upp denna problematik i artikeln ”Äldre och utrikes födda behövs för framtidens välfärd (2012)”3. I denna artikel visar man på vikten av att utrikes föddas förvärsfrekvens närmar sig de inrikes föddas förvärvsfrekvens, det vill säga att de utrikes födda arbetar i högre utsträckning. Dessutom är det viktigt att yngre kommer in på arbetsmarknaden tidigare och att de äldre arbetar längre.

SCB http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Aldre-och-utrikes-fodda-behovs-for-framtidens-valfard/

SCB bedömer att det är av störst vikt att äldre arbetar längre samt att utrikes födda arbetar i högre utsträckning, även om betydelsen av de yngres deltagande på arbetsmarknaden inte skall underskattas då lågkonjunkturer ofta slår mot denna grupp och gör att man har svårt att få tillträde till arbetsmarknaden. Enligt Arbetsförmedlingens rapport ”Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Gävleborgs län (2013)”4 har antalet personer i yrkesaktiv ålder (20-64 år) kontinuerligt minskat i länet sedan två decennier och försörjningskvoten för länet var den sjunde högsta i landet år 2011 då en person i yrkesaktiv ålder skulle försörja 0,78 personer förutom sig själv. I rapporten tar man också upp att länet har landets näst lägsta andel förvärvsarbetande bland dem som är födda utanför Europa, vilket vi inte har råd med då försörjningsbördan ökar. I basscenariot i Framtidskommissionens befolkningsprognos i rapporten ”Försörjningskvoten i olika delar av Sverige – scenarier till år 2050 (2012)”5 förväntas en yrkesaktiv person i Gävleborgs län komma att behöva försörja 0,92 personer förutom sig själv år 2020 och 1,0 personer förutom sig själv år 2050, vilket indikerar att detta är ett problem som kan komma att förvärras.

Arbetsförmedlingen http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1bb00beb13eefdbe4bc2ce4/prognos_v%C3%A5r_2013.pdf 5

Framtidskommissionen, Regeringskansliet, Statsrådsberedningen http://www.svt.se/agenda/article970487.svt/binary/Framtidskommissionen%20scenarier_Web.pdf

Befolkningssammansättning i länet 2011 och 2023

År 2023 förväntas andelen äldre ha ökat i länet och betydligt fler förväntas vara 65 år eller äldre jämfört med år 2011. En påtaglig skillnad mellan åren är att den stora grupp 15-24-åringar som syns år 2011 inte förväntas ha någon motsvarighet år 2023.

Rekryteringsbehov efter yrkesgrupp

Översikt

Det med god marginal största rekryteringsbehovet förväntas uppstå inom yrkesgruppen vård- och omsorgspersonal. Därefter följer förskollärare, ingenjörer och tekniker samt lärare på grundskole- och gymnasienivå. Rekryteringsbehovet för skogsbrukare förväntas vara obefintligt fram till slutet på perioden. För mer ingående beskrivning av rekryteringsbehov per yrkesgrupp, se respektive branschrapport.

Rekryteringsbehov efter bransch

Vad menas med rekryteringsbehov efter bransch? Det är inte helt problemfritt att mäta en specifik yrkesgrupps förekomst i en viss bransch – i synnerhet inte om yrket förekommer i en rad sinsemellan olika branscher. Så är fallet med flera yrkesgrupper och denna problematik återkommer i större eller mindre grad i samtliga branscher vi tagit fram statistik och trendframskrivningar för. Rekryteringsbehovet som presenteras för en bransch är därför det sammantagna rekryteringsbehov som förväntas uppstå för alla yrkesgrupper som bedöms ingå i den aktuella branschen, oavsett om yrkesgrupperna också kan ingå i andra branscher. Detta innebär att rekryteringsbehov, pensionsavgångar och annat hos ett fåtal yrkesgrupper förekommer i flera branschvisa redovisningar, vilket påverkar totalsiffrorna för de berörda branscherna. Detta gäller följande yrkesgrupper:     

Civilingenjörer, som förekommer i stål- och verkstadsindustri, skogs- och träindustri samt informations- och kommunikationsteknik. Ingenjörer och tekniker, som förekommer i stål- och verkstadsindustri samt skogs- och träindustri. Datatekniker och dataoperatörer, som förekommer i stål- och verkstadsindustri samt informations- och kommunikationsteknik. Behandlingsassistenter och fritidsledare, som förekommer i vård- och omsorgssektorn samt utbildningssektorn. Elmontörer- tele och elektronikreparatörer, som förekommer i stål- och verkstadsindustri samt informations- och kommunikationsteknik.

Läsanvisning för tabeller avseende branscher

Exemplet beskriver att vård och omsorgssektorn står inför en sysselsättningsförändring fram till år 2023 som innebär att antalet sysselsatta män kommer att öka med 768 och antalet sysselsatta kvinnor öka med 642, vilket sammantaget innebär en nettoökning i branschen med 1 410 personer. Vård- och omsorgssektorn Sysselsättningsförändring 2013-2023 Trend

Män

Kvinnor

Tot.

768

642

1 410

Pensionering fram till 2023

Rekryteringsbehov fram till 2023

Män

Kvinnor

Tot.

987

6 558

7 545

8 955

Fram till 2023 förväntas totalt 7 545 personer gå i pension varav 987 är män och 6 558 kvinnor.

Trendpilen indikerar den enskilda branschens sysselsättningsutveckling utifrån mätperiodens början år 2013, dvs en uppåtgående trend.

Branschens trendmässiga sysselsättningsutveckling i kombination med pensionsavgångar ger ett indikativt rekryteringsbehov på totalt 8 955 personer.

Stål- och verkstadsindustri Stål- och verkstadsindustri Sysselsättningsförändring 2013-2023 Trend

Män

Kvinnor

Tot.

-442

-385

Pensionering fram till 2023

Rekryteringsbehov fram till 2023

Män

Kvinnor

Tot.

3 726

455

4 181

3 797

Stål- och verkstadsindustrin har ett förväntat rekryteringsbehov på ungefär 3 800 personer fram till 2023. Den trendbaserade sysselsättningsförändringen pekar på att branschen kommer att minska i sysselsättningsgrad och rekryteringsbehovet förväntas drivas uteslutande av pensionsavgångar. Könsfördelningen avseende förväntade pensionsavgångar förväntas vara 90 procent män och 10 procent kvinnor. Branschföreträdare uppger att rekryteringsläget blir allt svårare, men att rekrytering till de lägre kompetensnivåerna än så länge är oproblematisk. I det längre perspektivet kan dock detta komma att ändras, då kunskapstätheten hela tiden tilltar. Det finns anledning att anta att rekryteringen av personal högre upp i kompetenskedjan kommer att fortsätta vara en besvärlig nöt att knäcka för företag utanför storstadsområdena och situationen kanske till och med kan komma att förvärras med tiden. Den största arbetsgivaren i branschen i regionen har som en konsekvens av svårigheterna med att rekrytera specialistkompetens och expertis valt att flytta sitt huvudkontor till huvudstaden. En annan företrädare i länet beskriver konjunkturläget som tillfredsställande, men rekryteringsläget som besvärligt, på gränsen till utsiktslöst när det gäller att hitta kvalificerad kompetens. – Vi har sökt nyckelkompetenser i över ett år och har anlitat rekryteringshjälp, men utan resultat.

Visst kan vi locka med spännande och intressanta jobb i en internationell miljö, men när de som initialt känt sig lockade kommer hit och upptäcker hur liten orten är där vi har verksamheten tackar de nej. En centralt placerad tjänsteman med rekryteringsansvar säger att, spetskompetens på materialsidan eller till exempel elingenjörer är mycket svårt att rekrytera. Däremot är det inte alls svårt att få tag i folk från andra yrkesgrupper som exempelvis maskin- eller ugnsoperatörer. Dessutom tycker vi oss kunna se att den generationsväxling vi har framför oss kommer att slå särskilt hårt bland yrkesgrupperna högre upp i kompetenskedjan, medan yrkesgrupper längre ned knappast påverkas alls. Vi saknar verkligen de så kallade 25-öresingenjörerna särskilt mycket och hoppas att ett fjärde påbyggnadsår på tekniskt gymnasium kan bli genomfört.

Skogs- och träindustri

Skogs- och träindustri Sysselsättningsförändring 2013-2023 Trend

Män

Kvinnor

Tot.

-716

303

-413

Pensionering fram till 2023

Rekryteringsbehov fram till 2023

Män

Kvinnor

Tot.

3 036

366

3 402

2 989

Det förväntade rekryteringsbehovet för yrkesgrupperna inom skogs- och träindustrin är knappt 3 000 personer under perioden. Behovet förväntas komma att drivas av pensionsavgångar, då sysselsättningen förväntas minska under perioden. Yrkesgrupperna inom skog och trä uppvisar en kraftig mansdominans, cirka 90 procent män och 10 procent kvinnor. På längre sikt förväntas ett stort rekryteringsbehov uppstå bland processoperatörer, men även inom andra yrkesområden. Tekniker och ingenjörer är både eftersökta, men också svårare att rekrytera än till exempel operatörer. Operatörer är lätta att få tag i, vi behöver inte ens annonsera. Däremot är det betydligt svårare att rekrytera ingenjörer. Gävleborg brukar betraktas som ett skogslän och kan fortfarande sägas så vara, men de som lever av skogen blir allt färre och som arbetsmarknad betraktad krymper näringen. För skogsbrukare förväntas sysselsättningen minska till den grad att yrkesgruppen försvinner under perioden fram till 2023. Däremot, uppger en branschföreträdare, kommer skogsindutrin nog inte att krympa så mycket mer när det gäller antalet verksamma och vi tror inte heller på några större avgörande tekniksprång för näringen inom överskådlig tid.

Ålderssammansättningen inom Skogs- och träindustrin är drivande för rekryteringsbehovet vilket bekräftas av aktörer inom processindustrin och träbearbetningsindustrin, vi har en extremt lågt personalomsättning och en ganska hög medelålder på kollektivsidan, vilket gör att nyrekryteringsbehovet över tid huvudsakligen är åldersdrivet och hälften av vår arbetskraft går i pension inom tio år. När det gäller träbearbetningsindustrin, dvs sågverk, hyvlerier och trävaror, finns i länet cirka 800 verksamma på kollektivsidan, branschen som sådan har tämligen goda framtidsutsikter. Däremot kan vi se ett minskande rekryteringsbehov på grund av fortsatt automatisering. Från träbearbetningsindustrin hör vi att gymnasiets industriprogram antas tillgodose kompetenskraven och att medelåldern är hög, i vår bransch räknas du till ungdomarna om du är 45 år.

Informations- och kommunikationsteknik

Informations- och kommunikationsteknik Sysselsättningsförändring 2013-2023 Trend

Män

Kvinnor

Tot.

-78

123

Pensionering fram till 2023

Rekryteringsbehov fram till 2023

Män

Kvinnor

Tot.

1 044

556

1 600

1 645

Informations- och kommunikationsteknik har ett förväntat rekryteringsbehov på ungefär 1 650 personer. Den trendmässiga sysselsättningsförändringen förväntas ha ett svagt positivt netto under perioden. Av de som förväntas gå i pension under perioden är cirka 65 procent män och 35 procent kvinnor. Utifrån samtal med företagsföreträdare i regionen att kan vi konstatera att rekryteringsbehovet för dataspecialister är påtagligt redan idag och att det sannolikt är ett behov som kommer att finnas även på längre sikt. Även IT-arkitekter, systemutvecklare, seniora konsulter och testledare upplevs som bristkompetenser. Många företag upplever det som svårt att rekrytera kvinnor och svårt att få tag på personer med både rätt utbildning och rätt erfarenhet vilket bland annat har medfört att man startat särskilda utbildningar i samverkan med utbildningsanordnare för att täcka kompetensbehoven. Från en företagare i branschen hör vi att det vi behöver allra mest är konsulter högt uppe i kompetenskedjan. Även om vi just nu har anställningsstopp skulle vi genast anställa flera seniora konsulter om de bara fanns. Vi önskar också att vi kunde anställa fler kvinnor i en ganska grabbig 21

bransch, men de är liksom seniorkonsulterna svårare att rekrytera. För att något sånär tillgodose våra kompetensbehov gör vi utbildningar tillsammans med externa utbildningsanordnare. En annan företagare rapporterar att vi har just nu inga större problem att rekrytera. Med en måttlig personalomsättning lyckas vi ersätta dem som lämnar oss och för dagen har vi den kompetens vi behöver. Men det kan svänga snabbt och eftersom vi förefaller vara på väg ut ur lågkonjunkturen kan läget redan nästa månad vara radikalt annorlunda. Vi lever och verkar i en volatil tid i en volatil bransch. Inom GIS-området är efterfrågan på kvalificerad kompetens stor i länet redan idag. Då allt fler företag i branschen söker sig till Gävle bedöms eftefrågan dessutom att öka. IKT är en kunskapsintensiv bransch som kräver minst högskoleutbildning eller motsvarande, vilket bland annat medför att GISföretagen i allmänhet har svårt att hitta rätt kompetens.

Utbildningssektorn

Utbildningssektorn Sysselsättningsförändring 2013-2023 Trend

Män

Kvinnor

Tot.

202

1 453

1 655

Pensionering fram till 2023

Rekryteringsbehov fram till 2023

Män

Kvinnor

Tot.

1 012

2 714

3 726

5 381

Utbildningssektorn förväntas ha ett sammanlagt rekryteringsbehov på cirka 5 380 personer fram till 2023. Rekryteringsbehovet är i huvudsak drivet av pensionsavgångar även om sysselsättningen i sektorn förväntas öka. Cirka 73 procent av de som förväntas gå i pension under perioden är kvinnor. Bland samtliga yrkesgrupper är förskollärare och grundskollärare två av dem som har störst förväntat rekryteringsbehov under perioden, till stor del på grund av stora förestående pensionsavgångar. Eftersom vi ser stora pensionsavgångar framför oss de närmaste fyra-fem åren gör vi allt vi kan för att marknadsföra de pedagogiska yrkena, från förskola till grundskola. Redan nu börjar det bli svårt att rekrytera trä- och textilslöjdslärare, liksom lärare till svenska som andraspråk, uppger en ansvarig tjänsteman vid en av de större kommunala skolförvaltningarna i länet. Utöver detta förväntas ett tilltagande underskott på speciallärare, särskolelärare och SFI-lärare. För att råda bot på bristen av behöriga yrkeslärare har man på en del håll valt att visstidsanställa personal med möjlighet till att parallellt med arbetet skaffa den nödvändiga legitimationen via praktisk pedagogisk utbildning, PPU.

Det råder stor samstämmighet när det gäller rekrytering till gymnasieskolan, nämligen att det är svårt redan idag och förväntas bli svårt även på längre sikt att rekrytera lärare inom matematik och naturorienterande ämnen – bland annat för att det utbildas väldigt få sådana. Musik- och bildlärare uppges också vara svåra att rekrytera, medan det inom samhällskunskap, svenska, engelska och idrott förväntas bli en viss övertalighet. Införandet av lärarlegitimation och skärpta behörighetsregler gör att det kommer att bli allt svårare att rekrytera till exempel behöriga yrkeslärare, befarar flera vidtalade ur skolvärlden.

Vård- och omsorgssektorn

Vård- och omsorgssektorn Sysselsättningsförändring 2013-2023 Trend

Män

Kvinnor

Tot.

768

642

1 410

Pensionering fram till 2023

Rekryteringsbehov fram till 2023

Män

Kvinnor

Tot.

987

6 558

7 545

8 955

Det förväntade rekryteringsbehovet inom vård- och omsorgssektorn är det största bland de undersökta branscherna, nästan 9 000 personer under perioden. Sektorn förväntas både ha en stabil positiv sysselsättningstrend och ett stort antal pensionsavgångar. Av de som förväntas gå i pension under perioden är 87 procent kvinnor och 13 procent män. Vård- och omsorgspersonal är den grupp som har det största förväntade rekryteringsbehovet både inom sektorn och bland alla undersökta branscher. Behov förväntas föreligga även inom en rad andra yrkesgrupper inom sektorn, men detta ligger på långt lägre nivåer. Underskott på läkare råder och sjuksköterskor, som förväntas ha det näst största rekryteringsbehovet inom sektorn, tillsammans med läkarsekreterare börjar bli allt svårare att rekrytera. Sektorn växer och behovet av vård ökar ständigt. Det är nödvändigt att bygga ut sjuksköterskeutbildningen i regionen, säger en talesperson från landstinget.

Från en av socialförvaltningarna i länet hörs att vi satsar just nu på Vård- och omsorgscollege och anställer framför allt personer som varit arbetslösa. Vi gör vad vi kan för ta vara på och utveckla befintlig kompetens, men vi tappar också många på grund av framför allt pensionsavgångar. Det finns de som befarar att alla gymnasister skulle behöva läsa på vård- och omsorgslinjen för att täcka det framtida personalbehovet inom vård och omsorg. Risken finns att vi får förlita oss på volontärer i den ordinarie verksamheten i framtiden. En viss tillförsikt kan också spåras hos en del verksamhetsansvariga som heller inte duckar för de förväntade framtida utmaningarna: Jag är inte särskilt bekymrad över framtiden när det gäller rekrytering till vård- och omsorgsyrkena. Jag tror inte att det kommer att bli så kaotiskt som en del vill framhålla. Vi är på banan, vi är riggade och rustade och har en hög utbildningsnivå på vår personal.

Metod och avgränsningar En generellt genomgående svårighet är att avgränsa ett yrke till en specifik bransch. Ett yrke förekommer ofta i flera olika branscher. Därför behöver man undersöka i vilken utsträckning yrket förekommer inom de olika branscherna för att sedan ställa det specifika yrkets trend i relation till de branscher där det är vanligast förekommande för att kunna göra en bedömning av hur yrket kommer att utvecklas över tid. Vid närmare betraktelse av yrkesförteckningen i SSYK3 och SSYK4 blir det tydligt att flera yrkesgrupper kan förekomma i flera branscher i olika hög grad och att det därför inte alltid går att påstå att ett visst yrke hör hemma i en viss bransch. När utvecklingstrenden för ett specifikt yrke räknas fram ställs därför yrkets individuella trend i förhållande till den eller de näringsgrenar (SNI 2002 p.g.a. begränsningar i rAps – den programvara som använts i trendframskrivningar per näringsgren) inom vilka yrket har sysselsatta. Framskrivningen indikerar hur det kommer att se ut på sikt om trenden är bestående och det förväntade rekryteringsbehovet bygger på antagandet att de som går i pension kommer att ersättas. I denna sammanfattande rapport avser rekryteringsbehovet det sammanlagda för alla yrken per branschrapport. Rapporten har genomförts med den mätning av arbetslivets behov på tio års sikt som genomfördes av Sweco på uppdrag av Kompetensforum i Uppsala län 2011 som förlaga. I det uppdraget ingick att utveckla en metod som har kommit till användning också i den här studien6: 1. 2. 3. 4. 5.

Regionalekonomisk prognos: Beräkna befolkning och sysselsättning på tio års sikt. Branschfördelning: Beräkna tillväxtens fördelning på branscher på tio års sikt. Koppla yrken till branscher: Beräkna hur den branschvisa sysselsättningstillväxten slår på yrken. Komplettera och summera: Lägg till pensioneringar och ställ i relation till befintlig sysselsättning. Fördjupa och verifiera: Stäm av med branschaktörer för ökad kunskap.

Kompetensindex – att mäta arbetslivets behov, Kompetensforum Uppsala län 2011 http://www.regionuppsala.se/documents/d1885_Kompetensindex.pdf 6

Arbetssätt Prognosen har till stor del tagits fram med hjälp av rAps – regionalt Analys och prognossystem, ett system som bygger på en databas med regionalt fördelad statistik och som ägs av Tillväxtverket. I rAps har en trendframskrivning för sysselsättning per bransch tagits fram för Gävleborgs län fram till år 2023. De näringsgrensindelningar som trendframskrivningarna utgår från är SNI 2002 därför att databasen i rAps vid tillfället för framtagande av prognoserna inte hunnit bli uppdaterad till SNI 2007 av SCB. Den branschvisa sysselsättningsutvecklingen har sedan kopplats till de yrkesgrupper delrapporten gäller, och pensioneringar har räknats ut med hjälp av åldersgrupps- och könsfördelad arbetsmarknadsstatistik från SCB. Sweco rekommenderar i sin metodbeskrivning, som också är utgångspunkten i den här rapporten, att framskrivningar för yrkesgrupper på SSYK3-nivå är mer robusta än de som görs på SSYK4-nivå. Avstämningar av resultat från yrkes- och branschprognoserna har gjorts framför allt med representanter från Arbetsförmedlingen, men också gentemot rapporter och studier från Tillväxtverket och SCB med flera.

BILAGA

Platsens upplösning och kunskapssamhällets omdaning av arbetet – från hand till huvud till huvud och hjärta

Figur. Kompetensen förflyttning: Från armar och muskelkraft till huvud och tankekraft till hjärna och hjärta.

Tiden och rummet har länge erbjudit människorna stabila referenspunkter och ramar för att tolka sina liv. Tillsammans med religionen och andra överbyggnader som står över den egna individen skapades ett livsrum som i det stora hela gjorde tillvaron begriplig och hanterbar. I bästa fall också meningsfull. Människan hade sin förankring i tron som höll henne i tukt och förmaning och platsen gav henne en rumslig identitet och en social tillhörighet. De flesta ordnande principer och system kring och i henne själv var länge odelat vertikala. – Här nere hör jag hemma och däruppe finns min Gud. Livet var på många vis enkelt. Bortsett från att det var ansenligt mycket kortare än i våra dagar innehöll det också avsevärt fler existentiella och direkt dödsbringande hot såsom epidemier, hungersnöd och farsoter. Men tron och förankringen i platsen och bygden gav kontinuitet och beständighet. När så industrialismen bröt jordbrukssamhällets hämmande spärrar vände den uppochner på den agrara tillvaron. På mindre än etthundrafemtio år omstöpte den inte bara människornas liv. II

Den förändrade landskap, byggde järnvägar och städer och skapade nya nationer och så småningom en helt ny värld som luktade, lät och uppträdde helt olikt den agrara. Fabriken blev den nya katedralen som sög människorna till sig, ingenjörerna det nya prästerskapet. Människorna bokstavligen drevs ur sina gamla sammanhang. 1883 publicerade den tyske filosofen Friedrich Nietzsche en liten pamflett, Den glada vetenskapen. Där lät han en gestalt kallad Tokstollen ränna runt på stadens torg och ideligen upprepa den numera ofta citerade meningen Gud är död! Därmed hade Nietzsche proklamerat vetenskapens ankomst. Från och med nu var det inte längre religionen som hade tolkningsföreträdet avseende människans tillstånd här på jorden. Från och med nu var det vetenskapen som gällde. Det var vetenskaperna vi nu ställde de stora frågorna till. Det var vetenskapsmännen som gav de nya svaren. Det var vetenskaperna vi kom att tro på. Människan hade erövrat tolkningsföreträdet beträffande sin egen existentiella belägenhet. I fabriken började ingenjörerna räkna på flöden och produktivitet. Den arbetande människan reducerades till maskindel. Religionen ersattes med vetenskaplighet, människan blev geografiskt obunden och fick sitt värde i arbetslivet utifrån den muskelkraft hon förmådde leverera. Taylor och Ford var de nya idealen. För att balansera industriekonomins erövringståg utvecklades också politiken som begåvades med partier som i sin tur tävlade om att erövra parlamentarisk majoritet. Politiken åtog sig att beskatta och reglera människors och företags liv och verksamheter. Med hjälp av skatteuttag skapade den politiska strukturen en rekvisitionsekonomi som återförde och fördelade de enorma överskott som den nya produktionsordningen kom att skapa. Företagen siktade mot ständig tillväxt. Politiken mot välfärdssamhället. I takt med att industrisamhället omvandlades till välfärdssamhälle, huvudsakligen under andra halvan av förra seklet, skedde ytterligare förskjutningar skett avseende människosyn och synen på arbetets plats i tillvaron. Allt fler människor tjänade nu sitt uppehälle av annat arbete än varuproduktion. I början av nittonhundrasextiotalet växte så det så kallade tjänstesamhället fram vilket innebar att en majoritet av de yrkesverksamma nu försörjde sig i tjänsteproducerande verksamheter. Strax dessförinnan hade också den fackliga tjänstemannarörelsen installerat sig i det utpräglat partsorienterade svenska arbetslivet. Kvinnornas närvaro i arbetslivet ökade drastiskt. Allt fler barn kom att uppfostras utanför sina hem i kommunal regi. Vi är nu på god väg in i det så kallade postindustriella samhället. Vi är bättre utbildade, alltfler går i skolan allt längre. Entrén i arbetslivet sker allt senare, allt fler nya och allt mer kunskapstäta yrken och professioner avlöser eller ersätter de enklare och okomplicerade. Arbetets abstraktionsgrad tilltar. Nästan ingen har kroppsarbete. Företag går ihop, branscher glider samman, organisationer omorganiserar med allt tätare mellanrum, arbetet blir allt dyrare och allt fler enkla arbetsuppgifter försvinner från arbetsmarknaden. Osäkerheten, oförutsägbarheten och oron breder ut sig. III

Undan för undan har också synen på arbetet skiftat. Semestrar och ledigheter blir längre, arbetstiden kortas. Arbetskraften lämnar överkroppen. Nu är det inte muskelkraft som efterfrågas. Istället har arbetskraften förflyttat sig från armar till huvud – och till hjärta. Nästan omärkligt har synen på arbetet transformerats från brödföda och tak över huvudet till personlig utveckling, utmaning och sökande efter stimulans. Arbete skall vara kul. Arbetet skall vara spännande. Människan förefaller inte längre vara beredd att endast leverera en CV-definierad varudeklaration av sig själv. Hon nöjer sig inte med att skicka sin yrkeskompetens till arbetsplatsen. Hon kräver att få infinna sig hel och hållen i sin fulla gestalt, där kropp, själ och hjärta också finns med och detta förväntas också av henne. Människan bär inte endast kunskap, utan också mening.