Nyttan med Strukturfonder by Region Gavleborg

Nyttan med Strukturfonder En inblick i vad socialfonden och regionalfonden bidragit till i Norra Mellansverige

2007â&#x20AC;&#x201C;2013

ordförande har ordet

En ny programperiod med strukturfonder står för dörren, men vad har vi lärt oss av den innevarande perioden? Vad har de regionalfondsfinansierade insatserna tillfört den lokala, regionala och nationella utvecklingen? Hur har socialfondens projekt bidragit till att till exempel underlätta ungas etablering i arbetslivet eller kompetensutveckling av redan anställda? Utvärderingar och följeforskning visar på positiva resultat, men även på möjliga förbättringsområden.

Karin Ånöstam Ordförande, Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige www.sfpnorramellansverige.se

Det är vår förhoppning att denna skrift ska ge en bild av vad Strukturfondspartnerskapets prioriteringar lett till i Norra Mellansverige under 2007–2013. Samarbetet mellan strukturfondspartnerskapet, förvaltningsmyndigheter och regionförbund har varit nyckeln till ett bra utfall. Regionala utvecklingsprogram/strategier i Värmland, Dalarna och Gävleborg har varit vägledande för det gemensamma beredningsarbetet av de projektansökningar som inkommit till Tillväxtverket respektive esf-rådet. Inom vart och en av regionalfondens tre åtgärder och socialfondens två programområden presenterar vi här exempel på strukturfondsprojekt som bidragit till regional utveckling under programperioden. Faktarutorna ger också en översiktlig bild av vad som stoppats in i form av medfinansiering, och vad som kommit ut i form av kronor och projekt. Jag konstaterar att strukturfonderna har mycket stor betydelse för den lokala

och regionala utvecklingen. Målsättningen har varit hög och måluppfyllelsen gällande antal arbetstillfällen och antal företag har varit god i programområdet och ger oss anledning att vara nöjda. Om fonderna bidragit till några strukturförändringar är svårare att bedöma och kräver ett längre tidsperspektiv. Hade vi sett andra behov om näringslivets parter varit mer delaktiga i det regionala tillväxtarbetet? Jag är övertygad om det, och det tar vi med oss in i nästa programperiod. Likaså att vi nu i ännu högre utsträckning kan och bör använda strukturfonderna som en hävstång för att satsa på hållbar tillväxt och bidra till att lösa klimatutmaningen.

Innehåll Förvaltningsmyndigheterna

Projektexempel Regionalfonden 1.1 innovativa miljöer Regionalfonden 1.2 entreprenörskap Regionalfonden 2.1 tillgänglighet Socialfonden PO1 kompetensförsörjning Socialfonden PO2 ökat arbetskraftsutbud Regionförbunden ser på nyttan med strukturfonder

4–5 6–7 8–9 10–11 12–13 14–15

Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige

© 2013, Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige Redaktion: Maria Gelin Axelsson och Matilda Lindgren Copy: Ola Liljedahl Foto: Britt Mattson, Björn Sedwall, Agneta Carlsson, Kalle Assbring, Øyvind Lund, Region Dalarna, Per Eriksson, Kola Productions, Mats Åstrand, Michaela Brauns, Lilith Dahlgren Produktion: Baringo reklam & kommunikation Tryck: Backman Info

förvaltningsmyndigheterna

Europeiska Socialfonden 2007–2013 Arbete och nya möjligheter för alla Europeiska socialfonden är det

viktigaste verktyget då Europeiska unionen omsätter sina sysselsättnings-, utbildnings- och näringspolitiska mål i praktiken i medlemsländerna. Socialfondens uppgift är att bekämpa arbetslöshet, främja arbetstagares yrkeskunnande och stödja arbetskraftens och företagens kompetens inför arbetslivets nya utmaningar. Under 2007–2013 har socialfonden

i Sverige nått ut till 450 000 individer genom drygt 2000 projekt. I Norra Mellansverige har 27 000 individer deltagit i drygt 100 genomförandeprojekt. Insatserna riktades dels till personer långt ifrån ett arbete så att de ökat sina möjligheter att komma in på och stanna kvar på arbetsmarknaden, och dels till redan anställda för att ge dem bättre förutsättningar att möta framtidens arbetsliv. I Norra Mellansverige har vi samlat en mängd erfarenheter och kunskaper om metoder och arbetssätt

som utvecklats i de projekt som genomförts under 2007–2013. Erfarenheter och kunskaper har förverkligats bland annat genom kompetensutvecklingsprojekt för solo- och mikroföretagare, projekt som syftat till att underlätta ungas väg in på arbetsmarknaden, samt projekt som omfattat hela Norra Mellansverige. Socialfonden har bidragit till ökad kunskap och ökat medvetande om jämställdhetsoch tillgänglighetsfrågor, men också till att projekten och arbetsplatserna blivit mer jämställda och mer tillgängliga.

Annette Saväng Regionchef Svenska ESF-rådet, Norra Mellansverige www.esf.se

Socialfondens bidrag till tillväxt

och välfärd är viktig och i kommande programperiod under åren 2014–2020 fortsätter vi skapa förutsättningar för att koppla samman den nationella arbetsmarknadspolitiken med de regionala tillväxtstrategierna. Socialfonden i Norra Mellansverige ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt.

Europeiska Regionala Utvecklingsfonden 2007–2013 Regional konkurrenskraft och sysselsättning Det regionala strukturfondsprogram-

met för Norra Mellansverige 2007–2013 har utvecklats på ett mycket bra sätt med många intressanta projekt som bidrar till att skapa regional tillväxt och nya arbetstillfällen. Intresset för programmet har varit mycket stort och totalt under programperioden har 525 ansökningar om stöd kommit in omfattande nästan 3,2 miljarder kr i sökta eu-medel. I programmet har 325 projekt bevil-

jats över 1,8 miljarder kr i finansiering från europeiska regionala utvecklingsfonden. Flera projektsatsningar håller mycket hög kvalité och vi kan se att denna programperiod bidrar till att ska-

pa och utveckla flera intressanta projekt som skapar konkreta resultat. Några exempel är klustersatsningar

där akademi, offentlig sektor och små och medelstora företag samverkar, satsningar på regionala riskkapitalfonder, projekt för att utveckla besöksnäringen, bredbandsinvesteringar och satsningar för att stärka förutsättningar för kollektivt resande och underlätta näringslivets transporter. Ser man dessa satsningar i en större helhet så bidrar de alla till att skapa bra förutsättningar för företagande, utveckling av nya och befintliga företag samt nya arbetstillfällen i Norra Mellansverige.

Per Persson Programchef, Norra Mellansverige Tillväxtverket www.tillvaxtverket.se

regionalfonden 1.1 innovativa miljöer: compare

Compare Business Innovation Centre är projektet som håller på att skapa ett helt nytt kompetensområde i Karlstad. Och allt började med ett nedrustat försvar.

Karlstad testar en succé Det finns projekt som är

konkreta och enkla. Skaffa femton lyktstolpar till en mörk väg. Sätt upp dem. Klart. Och så finns det stora projekt som pågår många år och ger både direkta resultat, indirekta resultat och som på olika plan innebär en investering för framtiden för ett område. Compare Business Innovation Centre (c-bic) till exempel. – De pengar vi fått från bland annat regionalfonden har gett en långsiktighet som är ovärderlig. Utan de pengarna och den långsiktigheten hade detta inte varit möjligt. Göran Österman och Ulf Lidberg ser båda rätt nöjda ut när de står i gamla Försvarets sjukvårdscentrum på Hammarö som nu blir Nordic MedTest, ett nationellt center för test av sjukvårdssystem. Resan dit har varit lite krokig men,

som den som reser vet, kan omvägarna vara det som i slutändan ger mest. När regeringsbeslutet att dra ner på försvaret kom drabbades Värmland hårt. Pengar avsattes för att skapa

alternativ. Värmland behövde helt enkelt kraftsamla. Landshövdingen kontaktade bland annat näringslivet med den lika svåra som enkla frågan: Hur kan vi skapa tillväxt? Stiftelsen Compare, för företag inom it-branschen, var ett av dessa kluster där kloka skallar slogs ihop. För att göra en lång historia kort väcktes tanken att skapa ett oberoende testlabb för stora och små företag. Sagt och gjort. Med stort stöd av Region Värmland och hjälp av regionala, nationella och eu-medel föddes projektet Compare Business Innovation Center. – I projektet som drog igång 2007 var skapandet av Compare Testlab i gamla Försvarets Sjukvårdscentrum en viktig del, men där ingick också mycket mer än byggnaden. Ett nära samarbete med Karlstad universitet

regionalfonden 1.1 innovativa miljöer: compare

» Vi ser det som en av de häftigaste saker vi stött på «

startade, seminarier hölls, delprojekt genomfördes. Inriktningen var i huvudsak telekombranschen. Ett tag satt 500 testare världen över och körde tester mot lokalen i Värmland. Men när stora aktörer flyttade eller minskade verksamheten i Karlstad förändrades behovet och därför styrdes inriktningen i testlabbet delvis om. För kompetensen kring test finns i området nu – och ökar bokstavligt talat varje dag. Yrkeshögskolan har utbildat ett 60-tal testare och Datavetenskapen på Karlstad universitet, med bland annat kursen ’Testdesign för programvara’, har till och med en professur i test och kvalitetssäkring av programvara.

Göran Österman berättar: – Vi fick signaler från sjukvården att det fanns ett behov. Vi insåg snart att test av sjukvårdssystem är ett jätteområde. Telekom testar varje applikation till en telefon oerhört noga – men i sjukvårdssystem som i slutändan handlar om din och min hälsa fanns inte alls den nivån på tester. Sagt och gjort igen. Göran Österman: – Nordic MedTest dök upp som idé. Vi ser det som en av de häftigaste saker vi stött på. Med en mängd olika aktörer som Landstinget Värmland, Sveriges Kommuner och Landsting, Ingenjörsvetenskapsakademien skapar vi nu ett nationellt center för test av vårdsystem. – Lyckas vi kan det bli hur stort som helst. Vi är inte där ännu men vi är inne på en spännande resa, där vi vet att riktigt stora aktörer följer oss. Senaste året har fyra företag etablerat

sig. Vi har även sett stort intresse från Norge, bland annat Oslo Universitetssjukhus och Oslo Medtech. Ulf Lidberg: – Vår tanke redan från början var att den som kan bli expert på test kan skapa nya affärer och kan hjälpa andra. Det blir olika spinoffer och genom att företag i samma bransch möts kan gemensamma affärer tas. Den som blir expert kan dessutom utveckla egna kvalitativa och konkurrenskraftiga produkter. Vi skapar nu i Värmland ett kompetenscentra som kan driva utvecklingen inom det här området. Det är inte lika enkelt som att sätta upp femton lyktstolpar – men framtiden kan å andra sidan bli extremt ljus.

» Lyckas vi kan det bli hur stort som helst «

När vi besöker testlabbet pågår full

aktivitet. Ärligt talat förstår man inte alls vad experterna där inne håller på med – men man förstår att de förstår. Om ni hänger med. Och i förlängningen är det vi inte-experter som i högsta grad drar nytta av deras jobb.

regionalfonden 1.2 entreprenörskap: movexum

Jakten på

stjärnor När man kliver

Vissa företag har potentialen att bli riktigt stora tillväxtbolag. Movexum letar först och stöttar sedan just de företagen i Gävleborg. Över 70 aktiebolag har skapats – hittills.

in på Ulf Borbos kontor på Movexum i Gävle är det lätt att börja prata ishockey. På väggarna hänger signerade bilder på Tord Lundström, Tommy Sjödin och andra gamla stjärnor från Brynäs if. Så istället för att prata inkubatorföretag blir det först lite matcher och spelare och … egentligen är det inte helt ologiskt. Ulf Borbos skrattar och konstaterar: – Som regional företagsinkubator kan vi inte stötta alla. Precis som ett elitlag i ishockey måste vi leta stjärnorna, eller de som vi med vår kunskap och erfarenhet tror kan bli stjärnor. Cirka 300 företagsidéer hamnar

på deras skrivbord varje år. Ungefär 70 av dem granskas djupare. Ett tiotal tas in i inkubatorprogrammet och skriver avtal med Movexum om en detaljerad handlingsplan med aktiviteter från båda parter under 36 månader.

Bolagen betalar en summa till Movexum men större delen är finansierat av det offentliga systemet. Sedan 2010 och fram till halvårsskiftet 2013 har de varit med och skapat 72 aktiebolag, varav bara tre har gått i konkurs. – Det har attraherat nytt kapital till regionen. Våra bolag har fått tillgång till 35–40 miljoner mellan 2011 och 2013 och vi får nog in cirka 10 miljoner till innan årsskiftet. Det handlar om investeringskapital till bolagen för att de ska kunna växa, berättar Ulf Borbos. Och så här långt ser det lovande ut. – En utredning visade att det fanns ett behov av en regional inkubator i Gävleborg. 2008 startade därför Movexum utifrån tanken att förse entreprenörer med goda idéer med bästa möjliga förutsättningar för att skapa

bolag med bra tillväxtpotential. – De parametrar som behövs är: en driven entreprenör, en innovation med kunskapshöjd som är säljbar, tillväxtpotential på en internationell marknad samt att det ska stödja ett långsiktigt och hållbart samhälle. Finns detta står Movexum där med kunskap, kontakter och kan stötta i att hitta rätt kapital. Movexum var från starten projektfinansierat av regionalfonden. – Det var nödvändigt för att vi de två första åren skulle kunna jobba mycket med att skapa en metodik och en process för hur man bedriver en professionell företagsinkubator, säger Ulf Borbos. En målsättning var att komma med i det nationella inkubatorpro-

regionalfonden 1.2 entreprenörskap: movexum

grammet big, Business Innovation Growth, som är en kvalitetsverifierad inkubatorprocess med bland annat externa validerare. – Vi känner oss nu trygga med att leverera en av Sveriges bästa möjligheter att skapa tillväxtbolag utifrån de förutsättningar vi har i regionen, säger Borbos. – 2011 kom vi med i det nationella

inkubatorprogrammet. Nu ligger vi på 15–16:e plats bland de som ingår i det. 90 procent av de entreprenörer Movexum går med till investerare får tillgång till riskkapital. Ja, 90 procent! – Många innovatörer går för tidigt till investerare. Genom vår process kvalitetsverifierar vi det de gör. De frågeställningar investerarna tar upp har vi redan besvarat, säger Ulf Borbos. Inte minst nyckelfrågan: finns det någon kund där ute? De har varit ute i ett antal länder, i de flesta fall i direkta försäljningsmöten med kunder. Enbart 2012 hade de framgångsrika försäljningar i sex länder. – Vår styrka är att vi kan tillföra kunskap om hur bolagen ska driva affärer på ett strukturerat sätt, vi kan stötta med kunskap om legala

» Vår styrka är att vi kan tillföra kunskap om hur bolagen ska driva affärer på ett strukturerat sätt « sidor och kunskap i att göra affärer utomlands.

Eller jättetalanger för att tala hockeyspråk.

Movexum har fem anställda i

– Ett bra, och ganska nytt exem-

tre kontor (Gävle, Hudiksvall och Söderhamn) men framförallt ett stort kontaktnät som växer varje dag. – När vi började var tillgången till kapital i vår region för den här typen av bolag väldigt bristfällig. Men efterhand som vi visat att våra bolag kan lyckas på marknaden så får vi mer tillgång till kapital. Nu kommer investerare till oss och ber oss validera en innovation, eller en entreprenör. Sex år menar han det tar att bygga ett tillväxtbolag. Den historien har Movexum inte ännu ”men vi har flera företag på god väg”.

pel, är ssy, Swedish Steal Yacht. De kom till oss med en idé om att bygga en båt. När de började beskriva sin idé insåg vi att det inte var båten i sig utan andra komponenter som var det intressanta. Ett arbete drogs igång för att skydda innovationen, trygga produktion, diskutera konstruktionsarbete med kth, finansiera upp en prototyp … – Nu är vi i mål. Sex miljoner har finansierats genom privata investerare och fyra miljoner genom Energimyndigheten. De har fått tillgång till tio miljoner på en ritning. Jag har då aldrig sett det hända i den här regionen och vi vet nu att det blir en ny industri i Gävle.

» Nu kommer investerare till oss «

Och precis som med hockeyta-

langer kan ingen säga hur bra det kommer att gå, bara att det finns stora förutsättningar med rätt stöttning. 7

regionalfonden 2.1 tillgänglighet: bredbandsprojekt malung-sälen

Projektet Fibernät i Malung-Sälens kommun möjliggjorde nio mils fiberkabel mellan Malung och fjällvärlden. Livskvalitet och affärsmöjligheter ökade därmed i hela området.

Ett Vasalopp av digital motorväg Det var norrmannen Jörgen

Leif Eriksson, bredbandsansvarig

Aukland som vann Vasaloppets nio mil en marsdag 2013. Längs hela sträckan fick han, och Laila Kveli som tog hem damklassen, stora applåder. Men frågan är om inte de verkliga vinnarna fanns kring några andra nio mil i samma trakter? Så mycket fiberkabel har nämligen lagts från Malung till Sälen via bland annat just Transtrand där Vasaloppstarten varje år går i klassiska Berga by.

på Malungs Elnät ab, berättar: – Det fanns dåligt med fiber här, bara Skanova/Telia har en gammal fiber längs dalgången. Vi kände att behovet var stort och fick ett beviljat bidrag från regionalfonden som möjliggjorde en stor satsning med start i augusti 2009. Drygt tre år och 27 miljoner kronor senare (varav hälften från regionalfonden) finns ett så kallat

stamnät, populärt kallat digital motorväg, från Malung och upp till fjällvärlden. Det vill säga fiberkabel som rent fysiskt grävts ner. – I och med att vi fått stamnätet kan vi nu själva gå ut i byarna och orterna längs vägen och bygga ett mer finmaskigt nät. Något som gynnar både privatpersoner och företag, säger Leif Eriksson. Snabbare uppkoppling väntar därför i orter som Malungsfors, Lima, Transtrand (med Vasaloppstarten), Sälens by och vidare upp mot fjällen och turistområdet. – Nu finns fiber längs hela fjällvägen mot norska gränsen. Det är viktigt i en glesbygdskommun med långa avstånd. Utan bidrag hade det blivit för dyrt för oss. Så är det bara. Både livskvalitet och

affärsmöjligheter ökar tack vare

regionalfonden 2.1 tillgänglighet: bredbandsprojekt malung-sälen

» Utan bidrag hade det blivit för dyrt för oss. Så är det bara. « ’Fibernät i Malung-Sälens kommun’, som projektnamnet var. Leif Eriksson konstaterar: – Sälen är ett av Nordens största turistområden. En vinterhelg är det ungefär 80 000 människor där. Som alla helst vill ha snabb uppkoppling – oavsett om det är privatpersoner som vill kolla Facebook eller företag som anordnar konferenser med videomöten. – I turistområdet betyder det mycket. Nu kan besöksplatser som Lindvallen, Högfjällshotellet, Tandådalen, Hundfjället och andra ha bättre kommunikationer. Det är viktigt idag när folk är vana att ha snabba uppkopplingar, säger Leif Eriksson. Att många kanske skulle må bra av att inte vara uppkopplade, ja, det är en helt annan diskussion. Det måste vara självvalda beslut, inte framtvingade av dålig infrastruktur. Hur viktigt detta anses vara för glesbygd inser man när statens mål är att år 2020 ska hela 90 procent av befolkningen ha tillgång till snabbt bredband. Leif Eriksson berättar:

– Sedan projektet avslutades vid årsskiftet har bland annat de stora telekomföretagen Telenor och Tele2 hyrt in sig på vår fiber upp till de master de har i fjällområdet. De kom in tidigt i detta. Ett tiotal företag har sedan under 2013 anslutit sig, trots att vi inte marknadsfört oss hårt ännu. Att dra fiberkabel nio mil i den bländade vackra dalgången har sina sidor. – Klimatet här gör att vi bara kan gräva från maj till oktober– november. Övrig tid är det tjäle i marken. Vi fick därför kraftsamla resurserna under barmarksperioden och hade två grävmaskiner i gång. Vi korsade också Västerdalälven med kabel på botten som placerades där med hjälp av dykare.

Malungs Elnät AB, som till 75 procent är ett kommunalt bolag, äger fibern själva men har ett avtal med en kommunikationsoperatör, Open Universe, som förser fibern med ett innehåll. Leif Eriksson: – I grunden är vi ett traditionellt eldistributionsföretag, men vi bygger även bredbandsnät och gör större satsningar som är bra för bygden. Vasaloppet är en viktig katalysator i besöksnäringen. – För åtta år sedan började vi tillsammans med Vasaloppet lägga fiber längs själva Vasaloppsspåret. Så tv-sändningen av loppet går numera faktiskt på vår fiber från starten i Berga by via kontrollerna mot Mora. Det, om inte annat, kan man tänka på när man i mars 2014 sitter med morgonkaffet framför tv:n för att se om det blir Jörgen Aukland, Jörgen Brink eller någon annan som vinner Vasaloppet. Om Leif Eriksson själv åkt Vasaloppet? Givetvis. 14 gånger.

» Det är viktigt i dag när folk är vana att ha snabba uppkopplingar « 9

socialfonden po1 kompetensförsörjning: affärskraft värmland

Projektet Affärskraft Värmland har utbildat över tusen människor på fyra år. Målsättningen var att skapa tillväxt. Resultatet? Strålande.

Små blir

STORA Under fyra år har 1 032 personer

» Det kändes nästan som att det fanns en mening «

fördelade på 443 företag utbildats i Värmland. Målet har varit att skapa Affärskraft. Resultatet är strålande då det visat sig att 49 procent av företagen har ökat sin omsättning, 29 procent av dem har ökat sin avlönade arbetstid och hela 96 procent (!) av deltagarna anser att det gett dem personlig nytta. Det är därför inte så konstigt att Frida Johansson, projektledare i Affärskraft Värmland som projektet heter, ser nöjd ut när hon tar emot i Handelskammaren Värmlands lokaler. Att hon på morgonen träffat ett företag som förra året ökade sin omsättning med 25 procent gör ju inte dagen sämre… – Nittio procent av alla företag i Sverige är solo– och mikroföretag (med mindre än nio anställda). Det är samma siffror här i Värmland. 4 av 5 jobb skapas bland de företagen.

Från hennes rum ser man Klarälven och det känns nästan symboliskt: mindre flöden i hela Värmland bildar tillsammans till slut denna mäktiga älv. – Handelskammaren gör hela tiden medlemsundersökningar bland våra 1 200 medlemmar, varav 60 procent är solo- eller mikroföretag. En sådan undersökning gjorde vi även 2009. En fråga var: vad vill ni ha hjälp med? När de sorterade svaren blev en sak tydlig. – De mindre företagen ville

ha hjälp med kompetensutveckling och affärsutveckling, berättar Frida Johansson. Strax efter hörde esf-rådet av sig och ville komma till Karlstad för att presentera en ny utlysning som handlade om, just det, kompetensutveckling hos solo- och mikroföretag. Frida Johansson skrattar: – Det kändes nästan som att det fanns en mening …

socialfonden po1 kompetensförsörjning: affärskraft värmland

Deras färska medlemsundersökning och det faktum att de jobbar företagsnära bidrog till att de, givetvis i konkurrens med andra, fick pengar från bland annat socialfonden till projektet Affärskraft Värmland. De satte ihop utbildningspaket som passade många företag. Eftersom bara 29 procent av företagens anställda hade utbildning fanns en viss skepsis mot utbildning generellt. – Målsättningen var därför att utbildningarna skulle vara väldigt konkreta och skräddarsydda. Vi vet ju att de här företagen ofta har svårt med tid, så det var viktigt att en utbildning kring till exempel försäljning skulle leda till att de i princip gick hem med en försäljningsplan som de kunde implementera i verksamheten. Många företag är extremt duktiga på det de gör, oavsett bransch. Kun-

nandet har varit grunden till företaget. Men ett gemensamt problem är ofta att de saknar kompetenser när det gäller sälj, marknadsföring, ledarskap, ekonomi … Kort sagt: de affärsmässiga bitarna som får företag att växa. Med detta i åtanke skapades en flora av utbildningar: Försäljning business to business, Försäljning handel och tjänster, Ledarskap, Förhandling och presentationsteknik, Office för småföretagare, Ekonomi för småföretagare, Sociala medier samt Marknadsföring. Frida Johansson berättar: – Metoden går till så här. Företaget anmäler sig till en fyra timmar lång företagsanalys. I den ser vi var företaget är idag, vart de vill vara om tre år, vilka hinder och resurser som finns. Utifrån det fastställs utbildningsbehovet.

» Med tanke på resultatet och att det finns 12 000 sådana här företag i Värmland känner vi att, oj, vilken potential det finns «

– Företaget har fått samma antal utbildningar som de har anställda. En ensam får en utbildning, företaget med tre personer får tre och så vidare. Plus att vi erbjudit några bonuskurser för att få lagom stora grupper, mellan 6 och 10 personer. Vi har dessutom varit flexibla och ändrat kurser efter efterfrågan. Till exempel togs Juridik bort och ersattes med Sociala medier. Företagen, som i snitt haft 3,4 anställda, kommer från Värmlands alla 16 kommuner och ”alla” branscher är representerade, från grävföretag i norra Värmland till små it-företag i Karlstad. – Vår ambition är att driva det här i en omgång till. Vi tror det tar mer än fyra år att skapa attitydförändringen. Med tanke på resultatet och att det finns 12 000 sådana här företag i Värmland känner vi att, oj, vilken potential det finns. Nästan varje dag blir vi uppringda av företag som vill gå fler utbildningar …

socialfonden po2 ökat arbetskraftsutbud: coachingprojektet sandviken-hofors

Tips från coachen:

”Ta hjälp av oss” Coachingprojektet i Sandviken och Hofors har fått hundratals ungdomar på banan och in i studier eller arbete. Succéfaktorn och nyckelordet är ’samverkan’.

GPS:en har lagt av så i Sandviken

stannar jag till, vevar ner rutan och frågar en ung kille om han möjligen vet var Arbetsmarknadscentrum ligger. Dum fråga, visar det sig. – Det är tack vare dom som jag pluggar nu, säger han nämligen och förklarar vägen. Den lilla händelsen är egentligen

rätt typisk i Sandviken och Hofors. Coachingprojektet i de två kommunerna har nämligen på tre år hjälpt över 800 till en väg in i jobb, utbildning och rent allmänt ett bättre liv. Ett projekt så lyckat att det utnämnts till ett av fem spetsprojekt som presenterades på esf-rådets hemsida, under eu-kommissionens hemsida.

Anders Johansson, som tar emot inne på Arbetsmarknadscentrum, ger ett typexempel från verksamheten. En ung människa befann sig i en nedåtgående spiral utan vare sig fullständiga betyg eller jobb och tillbringade mesta delen av tiden framför tv:n med sjunkande självförtroende för varje påse chips som tröståts … I det skedet kom personen in i Coachingprojektet. – Det handlar ofta om att bryta mönster och ge rätt stöttning. Via vår hälsopedagog fick den här unga människan hjälp att komma igång med träning, började äta rätt, fick stöttning av en coach för att först gå en orienteringkurs om studier, läste sedan in kärnämnen, kompletterade

» Det handlar ofta om att bryta mönster «

socialfonden po2 ökat arbetskraftsutbud: coachingprojektet sandviken-hofors

upp betyg och pluggar idag på högskolan … Coachingprojektets målgrupp är

ungdomar upp till 25 år och invandrare över 25 år. – Tanken var att hitta bättre struktur för att samarbeta tillsammans inom arbetsförmedling, socialtjänst och arbetsmarknadsenheten i de två kommunerna, berättar Anders Johansson. ’Samverkan’ blev ett nyckelord. – Det gjordes en processkartläggning, där man kunde följa en ungdoms väg. Den sammanfattades på ett a4. När jag tittade på den tänkte jag att om det är det här en ung människa upplever när den går in i systemet, ja, då är det lättare att lära sig kopplingsschemat för ett kärnkraftverk … En byråkratisk djungel av vägar, blanketter och kallelser är svårt för alla men svårare ändå för de med någon form av problematik i bagaget; adhd, dyslexi, missbruk eller vad det kan vara. – En av våra målsättningar var att minska så kallade ledtider. Från 90–100 dagar är vi idag nere i under tio dagar innan de är inkluderade i verksamheten för att få hjälp och stöd. Han betonar att pengarna från

socialfonden betydde allt för projektet i början. – Utan de hade vi inte kunnat prova de här samverkansvägarna. Av Coachingprojektets deltagare saknar 70–75 procent fullständiga grundskole- eller gymnasiebetyg. – Många vågar inte läsa in kärnämnen med csn-stöd. De är rädda att inte klara det och i så fall bli återbetalningsskyldiga. Där kan vi med stöttning på olika sätt hjälpa dem. Han berättar om unga som halkat snett under skoltiden som nu kommit och stolt visat mvg-betyg i matte.

» Men Coachingprojektet är lönsamt både på kort och på lång sikt « De köpte in tjänster av en psykolog ett tag, men övergick sedan till att anställa en kbt-terapeut (kognitiv beteendeterapi). – Kombinationen kbt-terapeut och hälsopedagog har varit ett mycket lyckat koncept. Det handlar om att bygga upp självförtroende och självkänsla och göra de här människorna mer mottagliga för vägledning in i studier eller arbete. På många sätt handlar det om att skapa en plattform för alla som kommer in i projektet. – Det socioekonomiska värdet har analyserats. Generellt kan man ju säga att det sällan är lönsamt för kommuner att bedriva arbetsmarknadspolitiska projekt, även om samhällsnyttan är stor. Eftersom kommunen går in med lokaler, personal, insatser med mera

krymper ofta vinsten, säger Anders Johansson. – Men Coachingprojektet är lönsamt både på kort och på lång sikt. Även om vi nu räknar bort stödet från socialfonden går projektet nu med en halv miljon i plus. Sedan, och det får man inte glömma, finns ju även stora vinster i form av mänskliga värden som inte går att mäta i pengar. När projektet nu tar slut vid årsskiftet implementeras den lyckade verksamheten i ordinarie verksamhet. Sandvikens kommun bygger ny struktur och skapar en ny enhet, Aktivitetscentrum för unga (acu) från årsskiftet. I Hofors kommun låter man metodutvecklingen – med bland annat coaching och kbt-terapeut – bli en del av verksamheten.

regionförbunden ser på nyttan med strukturfonderna

”Värmland växer – och känner inga

• God tillgång till kunskap och kompetent gränser” är den strategi och vision som arbetskraft. Värmland har jobbat för under större delen • Bygga ihop Värmland, och Värmland med av denna strukturfondsperiod 2007–2013. världen. Värmland växer har varit ett viktigt • Värmland ska vara en region som många underlag för alla prioriteringar, beslut vill bo i och flytta till. och vägval. • Stor öppenhet – att välkomna och öppna upp för nya värmlänningar och ta vara på Regionalfonden och socialfonden är för både kvinnors och mäns kompetens. Värmlands del de största strukturfonderna från vilka viktiga resurser för utveckling Att utveckla Värmland är en långsiktig har tillförts och möjliggjort angelägna sats- process i vilken många aktörer har varit ningar som bidragit till stora mervärden. involverade. På ett mycket framgångsrikt Det finns ett ömsesidigt beroende mellan sätt har alla projekt som berör Värmland det regionala tillväxtarbetet och eu:s tillsammans bidragit till denna utveckling. sammanhållningspolitik. Det är något att bygga vidare på inför kommande strukturfondsprogram 2014–2020. Utmaningarna som Värmland jobbat med under perioden 2007–2013 är: • Ökad innovationskraft och internationell Eva Lena Östlin, Region Värmland www.regionvarmland.se konkurrenskraft i det värmländska näringslivet.

EU:s sammanhållningspolitik med

regional- och socialfond betyder mycket för utvecklingen i Dalarna. De utvecklingsmedel som tillförs via fonderna har inneburit att flera olika typer av insatser för att stärka länets konkurrenskraft och attraktivitet blivit möjliga. ”Dalastrategin”, vår övergripande utvecklingsplan, utgör grunden för Region Dalarnas arbete med utvecklingsfrågor och fungerar som styrdokument i samspel med eu-programmen. Besöksnäringen i Dalarna, främst i landet sett till besökare per invånare, står inför en fortsatt expansion. De projekt som drivits under programperioden handlar om gemensamma åtgärder för samverkan, marknadsföring och produktutveckling, till exempel bokningssystemet VisitDalarna och affärsutvecklingsprojektet Kurbits. Projekt har också drivits för att förbättra kommunikationerna i länet till nytta för både invånare, företag och besökare. Här kan till exempal nämnas utveckling av resecentra på

Vad har vi stoppat in och vad har kommit ut? Fakta: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Norra Mellansverige 2007–2013 Antal prioriterade projekt

Beviljat belopp (miljoner kr)

Offentlig medfinansiering (miljoner kr)

1.1 Innovativa miljöer

548,9

555

1.2 Entreprenörskap

145

729,1

747,7

Åtgärd

2.1 Tillgänglighet Totalt14

535,7

636,3

325

1 813,7

1 939

Total offentlig finansiering (EU+offentlig medfinansiering, miljoner kr) 3 757,7

regionförbunden ser på nyttan med strukturfonderna

flera orter i länet samt bredbandsutbyggnad med fiber. Utveckling av näringslivet har också möjliggjorts genom inkubatorsverksamhet och uppbyggnad av innovativa miljöer som drivits tillsammans med Stiftelsen Teknikdalen och Högskolan Dalarna. Projektet Unga till arbete: w18–24

arbetar över hela länet med att erbjuda stöd till unga som står långt från arbetsmarknaden. Genom den hjälp de erbjudits i form av praktik, utbildning och kontakter är nu 70 procent av deltagarna i jobb eller studier. Projektet är unikt i Sverige och har fått mycket positiv uppmärksamhet. Mot bakgrund av våra goda erfarenheter

av programgenomförandet 2007–2013 ser vi med tillförsikt fram emot den nya programperioden och ett fortsatt bra samarbete mellan Dalarna, Gävleborg och Värmland. Eric Boo, Region Dalarna www.regiondalarna.se

Inom ramen för det regionala utveck-

lingsarbetet har strukturfondsprogrammen utgjort ett kraftfullt verktyg för att förverkliga det regionala utvecklingsprogrammet ”Möjligheter nära dig” och från 2013 utvecklingsstrategin ”Nya möjligheter”. Det regionala utvecklingsarbetet syftar till utveckling av de strukturer och sammanhang som vi verkar inom. Gävleborg är inne i en strukturomvandling i bemärkelsen att arbetskraften omfördelas mellan olika branscher. Arbetslivet har haft stora utmaningar i form av att matcha arbetskraftens kompetens med arbetslivets behov. Den könssegregerade arbetsmarknaden och den låga utbildningsnivån försvårar omställningen. Det finns flera goda exempel på strukturfondernas bidrag som motor för denna omvandling:

vanor att inte prioritera kompetensfrågor, samtidigt som den egna personalen blir en del av företagets utveckling. SLIM System Ledning Innovativa

Miljöer utvecklar klustersamarbeten i Gävleborg, Dalarna och Värmland, för att skapa innovation, regional tillväxt och internationell konkurrenskraft. Samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlighet kanaliseras med hjälp av klusterorganisationer som tillsammans omfattar mer än 700 företag och 60 000 anställda. Projekt Nya Ostkustbanan kraftsam-

lar regionen kring insatser som visar på de fördelar som regionintegrering längs Norrlandskusten innebär. Genom en utbyggd Ostkustbana förbättras arbetspendling, kompetensförsörjning och Projekt BraFöre – branschanknuten och näringslivsutveck ling, viktiga förutsättföretagsnära kompetensförsörjning i Gävle- ningar för en hållbar strukturomvandling. borg, handlar om att integrera anställdas kompetensutveckling med verksamheters Magdalena Berglin , Region Gävleborg utveckling. Projektet förändrar företagens www.regiongavleborg.se

Fakta: Europeiska socialfonden, Norra Mellansverige 2007–2013

Åtgärd

Antal prioriterade projekt

Beviljat belopp (miljoner kr)

Offentlig medfinansiering (miljoner kr)

PO1, Förprojektering

143

PO1, Genomförande

284,3

PO2, Förprojektering

7,3

3,5

291,7

514,5

277

619,3

518

PO2, Genomförande Totalt

Total offentlig finansiering (EU+offentlig medfinansiering, miljoner kr)

1 137,3 15

Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige har under programperioden 2007–2013 prioriterat ansökningar om projektstöd för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden i regionen (Gävleborg, Dalarna och Värmland). PARTNERSKAP 2007–2010

PARTNERSKAP 2011–2013

Kommuner och landsting

Kjell Höglin (s) Gävleborg, ordförande

Karin Ånöstam (c) Gävleborg, ordförande

Eva Tjernström (s) Gävleborg, v ordförande

Kjell Höglin (s) Gävleborg, v ordförande

Evy Degerman (c) Gävleborg

Marie-Louise Dangardt (s) Gävleborg

Gun Drugge (c) Dalarna

Jonny Gahnshag (s) Dalarna

Nils-Åke Norman (m) Dalarna

Inga-Britt Kronnäs (s) Dalarna

Jonny Gahnshag (s) Dalarna

Nils-Åke Norman (m) Dalarna

Sune Ekbåge (s) Värmland

Lena Melesjö-Windahl (s) Värmland

Kjell Ericsson (c) Värmland

Åsa Johansson (s) Värmland

Arbetsmarknadens organisationer

Thomas Rehn (LO)

Jan Sjölander (TCO)

Lars Sundström (LRF)

Birgitta Sacredeus (SKL)

Lili André (SKL)

Länsstyrelserna

Eva Eriksson, Länsstyrelsen Värmland

Kenneth Johansson, Länsstyrelsen Värmland

Maria Norrfalk, Länsstyrelsen Dalarna

Länsarbetsnämnderna

Arbetsförmedlingen

Charlotte Palmborg, Gävleborg

Intresseorganisationer

och föreningar

Per Fontin, Coompanion Dalarna

Ett samarbete mellan Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, Region Värmland, Region Dalarna och Region Gävleborg Finansieras av