Det öppna Skåne 2030 - remissförslag till Skånes regionala utvecklingsstrategi by Region Skåne

REMISSFÖRSLAG SKÅNES REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGI 2030

Remissförslag – Skånes regionala utvecklingsstrategi januari 2014 Politisk styrgrupp: Pia Kinhult, Katarina Erlingson, Rikard Larsson, Pontus Lindberg, Ewa Bertz, Christine Axelsson, Carl Johan Sonesson, Anders Åkesson, Henrik Fritzon, Yngve Petersson, Birgitta Södertun, Stefan Lamme, Vilmer Andersen och Lars-Johan Hallgren representanter från regionstyrelsen, regionala tillväxtnämnden samt hälso- och sjukvårdsnämnden inom Region Skåne. Politiska sekreterare: Sofia Nerbrand, Mattias Olsson, Jacqueline Doohan, Jonas Duveborn, Emelie Larsson, Mattias Svensson, Stefan Brandt, Region Skåne. Projektansvarig: Mikael Stamming, Region Skåne. Projektgrupp: Therese Andersson, Sarah Ellström, Ola Jacobson, Eskil Mårtensson, Richard Gullstrand, Patrik Lindblom, Carina Nordqvist Falk, Christina Ståhl, Thomas Nilsson samt Gudmundur Kristjansson, Region Skåne. Layout: Dockside Reklambyrå AB. Foto: Jörgen Johansson. Utgiven av: Region Skåne 2014.

www.skane2030.se 2

Förord Skåne har framtiden för sig. Vi har en stor variation på de flesta områden, och är Sveriges länk till kontinenten. Vi har en ung befolkning och en flerkärnig ortstruktur. Skåne har storstadspuls, arbetspuls och vilopuls. Skåne är i rörelse och mycket arbete utförs årets alla dagar, dygnet runt. Det vi gör idag påverkar också hur framtiden kommer att te sig i regionen. För att nå dit vi vill behöver vi samla krafterna och göra kloka prioriteringar och investeringar. Därför behövs en regional utvecklingsstrategi som vi i Skåne kan samlas kring och agera utifrån. Samtidigt påverkas vi av det som händer i vår omvärld. Skånes regionala utvecklingsstrategi tar sikte på 2030 och på 16 år kommer mycket att hända. Inte minst den tekniska utvecklingen påverkar hur vi lever och kommunicerar, och det är till exempel svårt i dag att förutspå hur 3D-skrivaren kommer att möjliggöra nya produktionssätt på den skånska landsbygden. Eller hur universitetsutbildning online kommer att ge fler möjlighet att förkovra sig genom livet. Det är av stor betydelse att Skåne är öppet för nya influenser, ny teknik och nya idéer för att förstå sin samtid och forma sin framtid. Detta kräver både analysförmåga och ödmjukhet. För att röra oss i den riktning vi önskar behöver vi enas kring en målbild och göra strategiskt viktiga insatser. Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 är ett dokument att samlas kring, ett kvitto på att Skåne väljer väg, prioriterar och samarbetar. Det handlar om att ta vara på våra styrkor och hantera våra utmaningar. Att överbrygga gränser, både fysiska och mentala, för att forma ett öppet Skåne som erbjuder hög livskvalitet och där skåningen ges goda förutsättningar att försörja och förverkliga sig själv. Region Skåne har under hösten 2012 till och med våren 2013 träffat de skånska kommunerna, statliga myndigheter, universitet och högskolor, representanter från den idéburna sektorn och näringslivet för att diskutera hur vi tillsammans ska forma Skånes framtid. Resultatet från denna dialog sammanfattades under sommaren 2013 i Tankar om Skåne 2030, där ett förslag till målbild presenterades. Under hösten 2013 har målbilden diskuterats, förädlats och byggts på med fem ställningstaganden inklusive delstrategier och mål. I din hand håller du ett förslag till en regional utvecklingsstrategi för Skåne som tar sikte på 2030. Ambitionen är ta fram en strategi som skapar ett engagemang och en vilja och förmåga att ta ansvar. Nu ser vi fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter, förslag och idéer för att ytterligare förbättra hela Skånes regionala utvecklingsstrategi.

Pia Kinhult (m)

Katarina Erlingson (c)

Rikard Larsson (s)

Regionstyrelsens ordförande

Regionstyrelsens förste vice ordförande

Regionstyrelsens andre vice ordförande

Innehåll Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Skåne här och nu

Det öppna Skåne – målbild för Skåne 2030

Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet

Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor

Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur

Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster

Skåne ska vara en globalt attraktiv region

Mål för 2030

Arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi

Samhandling för utveckling

Genomförande och fortsatt arbete

Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de regionala utvecklingsfrågorna, och leda arbetet med att ta fram den regionala utvecklingsstrategin. En avgörande framgångsfaktor är att arbetet genomförs öppet, inkluderande och i kontinuerlig dialog. Skånes invånare, kommuner, myndigheter, högskolor och universitet, näringsliv och idéburen sektor behöver vara delaktiga för att det ska uppstå fler initiativ, samarbeten och nätverk, och för att Skåne ska få mer hållbar tillväxt och attraktionskraft. Skånes regionala utvecklingsstrategi ingår även i både en nationell och europeisk kontext, till exempel genom den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft, Östersjöstrategin, Europa 2020 och EU:s sammanhållningspolitik. Skånes utvecklingsstrategi samspelar även med många andra processer och strategier på regional och lokal nivå. Den internationella innovationsstrategin för Skåne, strategier för Det flerkärniga Skåne, trafikförsörjningsprogrammet, regional mobilisering kring ESS och MAX IV, ÖRUS, Kompetenssamverkan Skåne, miljöstrategiska programmet, miljömålsarbetet, landsbygdsprogrammet, transportinfrastrukturplanering, kulturplanen, kommunala översiktsplaner med mera är byggstenar i Skånes regionala utvecklingsstrategi. Olika områden och sektorer har olika dialog- och arbetsformer beroende på specifika förutsättningar som organisation, rollfördelning, resurser och nuläge.

Den regionala utvecklingsstrategin ska formulera och skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne 2030. En målbild som underlättar ett gott samarbete mellan olika aktörer, och bidrar till att skapa ett sammanhang, en berättelse, för de som bor i Skåne. Målbilden bör också användas i marknadsföringen av Skåne ute i världen. Målbilden har arbetats fram genom ett otal analyser, möten och samtal under ett par års tid. I processen har vi värderat, prioriterat och valt ut. Vi vet var Skåne står här och nu. Vi har identifierat och accepterat de utmaningar som finns – men också tagit fasta på Skånes goda förutsättningar. Vi har samlats kring en gemensam målbild om ”Det öppna Skåne”. Vi har även pekat ut fem prioriterade ställningstaganden, för att förverkliga målbilden. För varje ställningstagande finns ett antal delstrategier samt några mätbara mål.

De fem prioriterade ställningstagandena är: • • • • •

Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara en globalt attraktiv region 7

Skåne här och nu Skåne är både mångfacetterat och motsägelsefullt. Vi har lägst sysselsättningsgrad i landet – samtidigt som vi har en kraftig sysselsättningstillväxt. Aldrig har så många skåningar varit i arbete som nu. Skåne har en stor andel högutbildade – samtidigt som vi har en ökande andel elever som går ut grundskolan med icke godkända betyg. Denna paradoxala situation genomsyrar vårt nuläge. Här redovisas ett urval fakta som grundar sig i OECD:s genomlysning av Skåne tillsammans med ett omfattande material och befintliga rapporter och statistik, som även sammanfattats i Fokus: Skåne 2030. Skåne har signifikanta styrkor, men också utmaningar att ta på allvar. Skåne har en ung, varierad befolkning som växer • Skåne har en relativt ung befolkning, framför allt tack vare en inflyttning av utrikes födda. • Nära en femtedel av Skånes befolkning är födda utomlands och de har rötter i sammanlagt 193 länder. • Skåne växer med motsvarigheten av ett nytt Lund vart tionde år. • Skånes folkmängd ökar i alla delar av regionen, men ökar snabbast i sydvästra Skåne.

Många i befolkningen lever längre • Andelen äldre ökar samtidigt som fler barn föds och befolkningen lever längre. • Försörjningsbördan i Skåne är trots allt låg, eftersom vi har en gynnsam demografisk struktur. Men sysselsättningsgraden är inte lika hög som i övriga län.

Skåningarna blir friskare men många mår sämre • Det allmänna hälsotillståndet – bland annat mätt som ökad medellivslängd och sjunkande dödlighet – förbättras stadigt. • I Skåne finns stora skillnader i hälsa, som är kopplade till utbildningsnivå, sysselsättning, boendemiljö, levnadsvillkor och levnadsvanor. • Den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland unga.

Sverige är tolerant men intoleransen är större i Skåne än i övriga riket • Värderingsundersökningar visar att intoleransen är hög, framför allt bland män med lägre utbildning. • Skåne förknippas i högre grad med ord som främlingsfientlighet, traditionellt och gemytligt, och i lägre grad med ord som tryggt och tolerant. • Skåne förknippas ofta som en region med integrationsproblem och hög brottslighet.

Utbildningsnivån i Skåne är hög, samtidigt som alltför få kommer in på gymnasiet • Skåne har många invånare med enbart grundskoleutbildning. • Skåne ligger på plats 18 av 21 län i Sverige när det gäller andelen behöriga till gymnasieskolan. Av dem som kommer in på gymnasiet går däremot många vidare i utbildningssystemet. • Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre utbildning i Sverige, där Skånes universitet och högskolor står för 15 procent av landets utexaminerade studenter. • Könsskillnaderna ökar inom utbildningsområdet, nästan två tredjedelar av alla studenter inom högskolan är kvinnor.

Alltför få har ett arbete, även om efterfrågan på arbetskraft är stor • Sysselsättningen i Skåne har generellt ökat, men förtas av en ännu större befolkningsökning. • Skåne har historiskt visat låga sysselsättningssiffror och har de senaste åren haft lägst sysselsättningsgrad bland Sveriges samtliga län. • Om alla invånare i Skåne som är födda i ett land utanför Norden skulle ha samma sysselsättningsgrad som de svenskfödda skulle sysselsättningen i Skåne nå ett högre resultat än genomsnittet för riket. • Mellan 2009 och 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne öka med 8 procent, men efterfrågan på personer med enbart folk- och grundskoleutbildning beräknas minska med 23 procent. • Sysselsättningstillväxten sker huvudsakligen inom befintliga företag.

Skåne har en tudelad arbetsmarknad • Skåne har idag i princip två arbetsmarknadsregioner, Malmö/Lund/Helsingborg och Hässleholm/ Kristianstad, med en bristfällig rörlighet inom och mellan dessa. • Sydvästra Skåne dominerar utvecklingen med en positiv sysselsättningstillväxt, medan sysselsättningen i nordöstra Skåne minskar. • Den skånska arbetsmarknaden är könsuppdelad där kvinnor är koncentrerade till ett mindre antal yrken inom offentlig sektor, medan mäns arbetsmarknad är spridd till ett större antal yrken och står för en stor del av den privata sektorn. • Arbetslösheten för utrikes födda och ungdomar sticker ut, där den redan höga arbetslösheten ökar. • Nyföretagandet domineras av män: i Skåne, liksom i riket, startas endast en tredjedel av alla nya företag av kvinnor.

Skåne har en stark innovationskraft men behöver fler livskraftiga och växande företag • Skåne utmärker sig som en innovativ region vad gäller investeringar i forskning, utveckling och patent och har rört sig mot en mer kunskapsintensiv näringslivsstruktur. • Under perioden 1998-2009 ökade nyföretagandet i Skåne med 100 procent, jämfört med 75 procent i riket. • Innovationsförmågan behöver främjas, såväl inom de specialiserade kunskapsintensiva företagen som inom det befintliga breda näringslivet.

Skåne har låg produktivitet och skattekraft • Skåne har i jämförelse med resten av Sverige en låg produktivitet; den skånska andelen av rikets produktivitet är oförändrad trots ökad befolkning och fler sysselsättningstillfällen. • Flera viktiga näringar i Skåne, som bygg- och anläggning, handel, hotell- och restaurang samt transport, har fortfarande en relativt låg produktivitet. Samtidigt sysselsätter dessa branscher många människor med lägre utbildning. • Skånes traditionella styrkeområden – livsmedel, läkemedel och IT/Telekom – har haft en bekymmersam utveckling under de senaste åren.

Skåne har låg tillväxt • Skåne har en svag tillväxt av bruttoregionprodukten (BRP) per invånare och har generellt en låg nivå i förhållande till de andra storstadsregionerna och riket. • Skåne har låg tillväxt per sysselsatt. • Skåne har relativt låg export jämfört med andra regioner. • Skånes BRP skulle kunna öka med 55 miljarder, eller + 13 procent, om Skåne skulle nå upp till riksgenomsnittet för sysselsättningsgrad och produktivitet.

Skåne har en för Sverige unik flerkärnig ortstruktur • Med sina städer och nära 250 mindre tätorter har Skåne en mycket större tätortstäthet än någon annan del av Sverige, med korta avstånd och hög tillgänglighet. • Den flerkärniga och täta ortstrukturen ger ett annat resemönster än andra storstadsregioner och Skåne har inte traditionella förorter. • Skånes åtta regionala kärnor – Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm, Ystad och Trelleborg – spelar alla en viktig roll för Skånes utveckling. • Bostadsbyggandet har inte hängt med befolkningsökningen och det råder idag brist på bostäder i stora delar av Skåne.

Skåne är länken till kontinenten men integrationen i Öresund har tappat fart • Som en del av Öresundsregionen har Skåne en hög internationell tillgänglighet. • Integrationsprocessen i Öresundsregionen har de senaste åren tappat fart; pendlingen minskar och många danskar väljer att flytta tillbaka till Danmark. • Juridiska, skattemässiga och regelmässiga gränshinder innebär en sämre möjlighet för arbetsgivare på bägge sidor om sundet att hitta rätt kompetens samtidigt som arbetstagare tvekar att söka jobb över gränsen.

Skåne är en transitregion och mer investeringar i kommunikationer behövs • Under 2000-talet har transporterna i Skåne ökat på väg, järnväg och med sjöfart. • Skåne har en omfattande genomfartstrafik, och trafiken väntas öka kraftigt, inte minst när Fehmarn Bältförbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar 2021. • Trafikverkets kapacitetsutredning visar på allvarliga brister och trängsel i Skåne. • Jämfört med andra län/regioner bidrar Skåningen mest i hela landet till infrastruktur, dvs andelen medfinansieringen från region och kommun till infrastrukturen är högst här.

Skåne har en vacker natur med Europas bästa åkermark • Skåne är den del av Sverige som har flest landskapstyper och mest bördiga jordbruksmarker. • Skåne har lägst andel allemansrättslig mark i Sverige och nästan hälften av Skånes mark består av jordbruksmark. • Skåne svarar för ungefär hälften av Sveriges livsmedelsproduktion och drygt en femtedel av rikets sysselsättning inom livsmedelsindustrin samtidigt som Skåne har lägst andel ekologisk livsmedelsproduktion jämfört med riket. • Skåne brukar en betydligt större andel av jordbruksmarken än övriga Sverige.

Skåne har stora miljöutmaningar • Skåne förväntas inte leva upp till något av de nationella miljömålen till 2020. • Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning att hantera för Skåne, trots en redan relativ stor minskning i förhållande till resten av Sverige de senaste åren. • Skåne har en låg elproduktion jämfört med resten av Sverige och konsumerar mer el än vad som produceras lokalt. Energianvändningen är däremot lägre i Skåne än i riket. • Kust och hav är drabbade av fortsatta övergödningsproblem, erosion, en växande hotbild mot kustfisket och konkurrerande intressen om havsområden. • I Skåne orsakar luftföroreningar ungefär tusen fall av för tidig död per år; fordonstrafiken är den främsta orsaken. Utsläppen skadar även natur, material och kulturmiljöer.

– målbild för Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet landskap. Vi välkomnar nya människor och nya influenser med öppna armar. Människor rör sig fritt över olika gränser. Mellan stadsdelar. Mellan städer. Mellan städer och byar. Mellan bebyggelse och natur. Mellan kommuner. Mellan regioner. Mellan länder. Men också mellan olika grupper, mellan olika kulturer, mellan olika branscher, mellan jobb och utbildningar. Det öppna Skåne vet värdet av samarbete och erbjuder möten och möjligheter. Här finns det mesta för de flesta: människor, upplevelser, arbete, kultur, sammanhang, kapital, nya idéer, utbildning, natur, ren luft, dofter och smaker finns i en uppsjö av varianter. Mångfalden är vårt starkaste signum. Här finns livskvalitet och puls.

de starka forskarmiljöerna i världsklass, leder både till spetskompetens och att den skånska ekonomin ständigt växer. Skåne är Europas mest innovativa region. Särskilt inom områden som smarta material, hållbara städer och personlig hälsa. Det finns ett nära samarbete mellan universiteten och näringslivet. I Skåne finns jobben, tillgång till regionalt riskkapital nära nystartade och växande företag. I det öppna Skåne är storstaden granne med den lilla byn på landet. Vår flerkärniga karaktär och våra goda kommunikationer skapar dynamik och erbjuder många sätt att leva på. Det varierade landskapets åkrar och betesmarker flätar samman både städer och skogar. I det öppna Skåne går det att bo på landet och jobba i staden – eller tvärtom. Det går att röra sig klimatneutralt mellan tätorterna på motsvarande sätt som det går att röra sig mellan stadsdelar inom storstäder. Vi är alla en del av en helhet och vi håller ihop för att få med alla delar. Skåne har en balanserad och hållbar markanvändning och är väl sammanbundet.

Vi har brutit gränser för individens delaktighet i samhället. Människors lika värde och möjlighet att påverka är grundläggande i utvecklingen. I det öppna Skåne, bejakas att människor har olika bakgrund eller kultur. Mångfalden är en av de starkaste drivkrafterna i vår tillväxtmotor. Skåne är en plats som ger utrymme för olikheter, och en plats där allas unika potential tas tillvara. Skåne är en kreativ mötesplats för människor med olika bakgrunder och kompetenser, för branscher och organisationer där nya innovationer lätt växer fram. Vi är en levande, hållbar och attraktiv region med global konkurrenskraft och hög livskvalitet.

I det öppna Skåne har alla likvärdiga möjligheter att förverkliga sina mål i livet, att ha god hälsa och välbefinnande. Vi erbjuder en bra hälso- och sjukvård på jämlika och jämställda villkor. De skånska välfärdstjänsterna håller en hög kvalitet och är tillgängliga. Allt fler företag i Skåne utvecklar tjänster och produkter som sätter individens hälsa i fokus. I Skåne har alla tillgång till bra barnomsorg, kultur, goda rekreationsmöjligheter, kommunikationer, fritidssysselsättning, skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg och universitetsutbildning. Det finns en bred utbildningspalett, och utrymme för spetskompetens att vässas ytterligare. I Skåne är det tryggt att leva.

Skåne är välkomnande. Vi ser gärna både fler besökare och nya invånare i samtliga delar av regionen. I det öppna Skåne finns hela världen representerad. Vi har en gemensam arbetsmarknad, ett brett näringsliv med många arbetstillfällen, för människor med alla utbildningsnivåer och det är lätt för individer och arbetsgivare att mötas. Det är attraktivt att starta och driva företag. Den skånska innovationskulturen och

Skåne 2030 I det öppna Skåne mår såväl skåningen som platsen bra. Och det beror på att Skåne är hållbart. Grunden vilar på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Dessa tre hållbarhetsperspektiv är fullständigt integrerade i vårt agerande, när vi fattar beslut om hur vi planerar, hur vi bygger, hur vi förflyttar oss, hur vi utvecklar hälso- och sjukvården, hur vi konsumerar, hur vi odlar, hur vi transporterar gods. Omställningen till ett klimatneutralt Skåne har gett utvecklingskraft. Oavsett vilken roll vi har, eller vilken fråga vi arbetar med, samarbetar vi över gränserna för att se till att Skåne är hållbart. Ett innovativt och utvecklat företagande på landsbygden och förstärkta ekosystemtjänster till havs och på land har bidragit till en hållbar livsmedelsförsörjning, ökad biologisk mångfald, ökad tillgång till förnyelsebar energi och ett varierat landskap. Vi är ett Skåne i balans. I det öppna Skåne vet vi att en sömlös sjukvård, kollektivtrafik och arbetsmarknadsinsatser kräver täta samarbeten mellan stat, kommun och region. I det öppna Skåne samverkar, samarbetar och berikar människor, myndigheter, organisationer, kommuner, näringsliv, universitet, regioner och idéburen sektor varandra och arbetar med gemensamma krafter för ett Skåne, en hållbar helhet. Vi ser inte länsgränser som något problematiskt, utan samarbetar gärna med våra grannar. Vi har en nära och integrerad relation

till länderna runt Östersjön och till Europa. Vi har ett tätt och förtroligt samarbete mellan våra kommuner eftersom vi vet att ensam inte alltid är stark. Skånes unika läge har alltid skapat gränsöverskridande aktiviteter. Det globala Skåne är en del av Öresundsregionen, närmare sammankopplat med Själland, Köpenhamn och Kastrups flygplats, som ger oss en direkt länk till hela världen. År 2030 är det öppna Skåne nära sammankopplat med Köpenhamn, men vi har också nära samarbeten över gränserna med Hamburg, Berlin, Stockholm, Oslo och södra Östersjöområdet. Vi har stark koppling till omvärlden genom våra utvecklingskorridorer, våra infrastruktursatsningar och våra höghastighetståg, som tillsammans med en utvecklad kommunikationsteknologi kopplar upp oss mot en större marknad. Högklassig infrastruktur knyter ihop miljontals människor. Vi är porten till Sverige och ut i världen. Skåne är en internationell, dynamisk plats, som samverkar och samarbetar över gränserna. Här finns en beredskap för det oväntade. Vi är beredda på förändring. Det öppna Skåne är en attraktiv plats, med hög livskvalitet.

Ida är 20 år gammal och bosatt i Hässleholm. Just nu söker hon arbete.

Skånes befolkning mår bra och lever allt längre, men samtidigt begränsas i dag många människors liv av ohälsa, arbetslöshet och utanförskap. Målet är att alla människor ska ha grundläggande förutsättningar att efter egen förmåga forma sitt eget liv, och delta och bidra i samhället. Vi ska forma ett öppet Skåne där människans önskemål, initiativ och behov styr utvecklingen. Människor ska känna att de är delaktiga i samhället, att vi bryr oss om våra medmänniskor och att det är värdefullt att engagera sig i arbete som förbättrar vår gemensamma framtid. Fler ska vilja flytta till Skåne för att leva och verka här. Fler ska också vilja och våga sätta barn till världen.

och utflyttning samt bättre kommunikationer. För att lyckas behöver vi även utmana invanda normer och attityder och synliggöra hur ojämlikhet skapas och upprätthålls. Kulturen är en kraft som skapar social gemenskap och bidrar till individens och samhällets utveckling och välfärd. Även hur vi bor, äter, rör oss, träffas, konsumerar och producerar har betydelse för hur människor mår. Personlig utveckling, delaktighet och samhörighet är andra viktiga ingredienser. Skåne behöver satsa på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet för att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.

Det ska vara möjligt att pröva sina vingar, och socialt accepterat att gå sin egen väg och att misslyckas. Vi måste öppna Skåne genom en ökad nyfikenhet på det nya och ovana, genom att släppa in fler på arbetsmarknaden, genom bättre utbildning, genom mer förebyggande hälsoarbete och genom utmärkt omsorg. Skåne behöver även bli ännu mer öppet gentemot omvärlden, genom mer handel, utbyte, in-

Delstrategier

Stärka individens egen kraft och frihet Den som bor i Skåne ska ha stora möjligheter att leva sitt liv efter egna preferenser och att försörja sig själv. Såväl det offentliga som den idéburna sektorn behöver möjliggöra för fler individer att utifrån egen förmåga nå självförverkligande. Det kan bland annat röra sig om att göra ett livslångt lärande till en realitet för var och en, och att förbättra matchningen på

arbetsmarknaden. Andra exempel är att utnyttja kulturens fulla potential och att öka sociala investeringar och socialt företagande i samverkan med olika aktörer. Att göra det enklare att hitta en försörjningsform som passar den enskilda; förenkla att starta företag eller att få en tillsvidareanställning på heltid. Att öka tillgängligheten i hela Skåne såväl fysiskt som digitalt.

Skapa förutsättningar för att alla ska ha makt att forma sitt eget liv 2 Vi vet att en god hälsa, kunskap, boende, gemenskap, ekonomisk trygghet och en bra start i livet är avgörande för vilka förutsättningar man får att påverka sitt eget liv. Kvinnor och män ska ha samma rätt till möjligheter att vara aktiva och engagerade medborgare. Det ska finnas ett inkluderande förhållningssätt som är oberoende av kön, ålder, etnicitet eller sociala omständigheter. För att uppnå detta bör vi i Skåne arbeta mer med att utveckla samverkan mellan

akademi, näringsliv, offentlig sektor, den idéburna sektorn och den enskilde medborgaren. Vidare måste skolan och vidareutbildning anpassas så att var och en får de förutsättningar som behövs för att tillgodogöra sig ny kunskap och färdigheter. Möjligheter att försörja och förverkliga sig själv ska skapas i näringslivet, idéburen sektor och offentlig sektor. Insatser bör göras för att öka medborgarnas samhällsengagemang och demokratiansvar.

Arbeta för en förbättrad och mer jämlik hälsa 3 En god hälsa ger bättre förutsättningar för ett gott liv för den enskilde. En strävan om en jämlik hälsa i samhället vilar på ett humanistiskt förhållningssätt om att alla ska ha så goda livschanser som möjligt. En jämlik hälsa förstärker även en hållbar utveckling i samhället i stort. För Skånes utveckling handlar det om att minska den ojämlika hälsan och öka den

generella hälsan genom att ta hänsyn till folkhälsa och jämlikhet i beslutsfattande. Indikatorer för social hållbarhet bör formuleras och följas upp. Arbetet för att främja en mer hälsosam livsstil hos befolkningen bör intensifieras. Att fler får ett arbete är centralt för folkhälsan.

Skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer Upplevelsen av närmiljön har stor betydelse för vår hälsa och livskvalitet. Det hälsofrämjande stärks med ett varierat boende, blandade funktioner och mötesplatser anpassade efter människors olika behov och förutsättningar. Utemiljön nära bostaden är betydelsefull för rekreation, trivsel i området och vardaglig fysisk aktivitet. Vi behöver utveckla det offentliga rummet för att samla människor och skapa förutsättningar för ett mer dynamiskt kultur- och fritidsutbud.

Närheten och tillgängligheten till grönområden, handel, service, kultur och transporter ska utvecklas – oavsett var man bor. Individen måste även uppleva miljön som trygg och tillgänglig. Skåne bör också utnyttja sin unika flerkärniga ortstruktur som gör det möjligt att arbeta i staden och leva på landet – eller tvärtom. Goda kommunikationer till när och fjärran är också av avgörande betydelse i en globaliserad värld.

Säkerställa att platsen Skåne mår bra 5 En hållbar livsstil som möjliggör medvetna och klimatneutrala val är en förutsättning för att platsen Skåne ska må bra. En frisk plats ger bättre villkor för sina invånare. Alla människor ska ha tillgång till rekreation, trivsel i området och vardaglig fysisk aktivitet. Skåne ska vara klimatneutralt och fossilbränslefritt 2030. Därför behöver vi utveckla den biologiska mångfalden och vara varsamma med ekosystemen.

Vidare ska vi bevara och utveckla natur- och rekreationsområden, utveckla ett hållbart transportsystem, arbeta för friska och livskraftiga hav och vatten samt prioritera en hållbar stadsutveckling för att minimera negativa effekter av buller, ljud och luftföroreningar. Skåne ska agera kraftfullt för att nå de regionala miljömålen.

Förbättra företagsklimatet och främja innovation 6 Att uppfylla en dröm kan vara att starta något eget, skapa ett kulturuttryck eller att uppfinna något nytt. Skåne ska erbjuda en så god miljö som möjligt för människor att hitta affärskontakter, riskkapital, nya

kunskaper och nätverk. Den utveckling som sker i offentlig sektor får med fördel kommersialiseras för att öka export, sysselsättning och tillväxt.

Lars är 53 år gammal. Just nu arbetar han med ungdomar och kultur i Malmö och Lund.

Skåne har goda förutsättningar att bli en hållbar tillväxtmotor med bra internationellt anseende. Vi har ett gott geografiskt läge med närhet till Själland och Köpenhamn, en internationell flygplats och med bättre tågkommunikationer i Europa 2030. Regionen är en kreativ mötesplats för människor med olika bakgrund och kompetens, en kulturell smältdegel för nya idéer och lösningar. Skåne har en ung och växande befolkning och bra högre utbildning och forskning. Här finns lust och lekfullhet, skaparkraft och utvecklingsförmåga. Och inom några år finns två världsunika forskningsanläggningar på plats, ESS och MAX IV. Detta ska vi ta tillvara. Vi ska i högre grad bidra till Sveriges tillväxt.

förmåga. Skåne behöver utvecklas ännu starkare som forsknings- och utvecklingsregion, så att vi kan omvandla våra kunskaper och idéer till konkreta handlingar. Ett gott innovationsklimat lägger grunden för fler jobb, ett mer hållbart samhälle med bättre livskvalitet och högre tillväxt. Smart specialisering är en viktig utgångspunkt i EUs tillväxtstrategi Europa 2020, och det gäller att utveckla det i Skåne som har speciellt goda förutsättningar att bli världsledande.

Att fler kan arbeta är en avgörande framtidsfråga. Var och en måste få en möjlighet att öka sin kompetens och att komma in på arbetsmarknaden. Vi behöver i högre grad matcha rätt kompetens utifrån den efterfrågan på arbetskraft näringslivet ger uttryck för. Skåne behöver säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen och bli en stark utbildningsregion.

Vi ska medvetet arbeta för att lyfta våra nu tre prioriterade styrkeområden smarta material, hållbara smarta städer och personlig hälsa. Ansatsen ska dock vara bred, inkluderande och stimulera till nya initiativ. Utvecklingen av nya innovationsområden ska stimuleras genom satsningar på till exempel deltagande i internationella nätverk och framtidsstudier. Idag framstår innovationsarenor som livsmedel, media, mobil kommunikation, turism, logistik, packaging, cleantech, city training och life science som intressanta. Att öka innovationen ytterligare är centralt för tillväxten.

Fler behöver starta och driva företag. Vi behöver främja produktivitet, omställning och förnyelse inom näringslivet och organisationer samt skapa nya innovationsarenor som stödjer den pågående tjänste- och produktutvecklingen. Förmågan att attrahera investeringar, stärka kapitalförsörjningen och finansieringsalternativen är därför samtliga viktiga element i att stärka Skåne som hållbar tillväxtmotor.

Vår tillväxt ska vara resurseffektiv, klimatneutral och konkurrenskraftig. Miljödriven näringslivsutveckling är central i omställningsarbetet. Utveckling och tillväxt i Skåne ska vara såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt hållbar.

En ständigt ökande global konkurrens ställer stora krav på högre utbildning, forskning och innovations-

Delstrategier

Utveckla Skåne till en av världens tio mest innovativa regioner 1 Stora demografiska förändringar och växande global konkurrens gör att hög kunskap och stark innovationskraft är avgörande faktorer för att kunna hävda sig internationellt. Därför är det skånska näringslivets framtida förmåga till innovation av stor betydelse. Utvecklingen måste bygga på ett tydligt strategiskt förhållningssätt till innovation, där forsknings- och innovationsmiljöerna utgör viktiga grundelement. Skåne ska tydligt fokusera på smart specialisering utifrån Europa 2020. Ett centralt redskap i arbetet är Den internationella innovationsstrategin för Skåne.

Det handlar om insatser för att främja produktivitet, omställning och förnyelse i Skåne. Arbetet inom Forsknings- och innovationsrådet Skåne (FIRS) behöver stärkas för att Skåne ska förbli en framstående forskningsregion, liksom arbetet för stärkt innovationskraft inom befintligt näringsliv och offentlig verksamhet. Vi bör stärka förutsättningarna för kreativitet och innovation inom exempelvis kulturella och kreativa näringar. Prioriteringen av de tre strategiska innovationsområdena smarta material, personlig hälsa och hållbara smarta städer bör generera en kraftsamling av resurser.

Förbättra matchningen på arbetsmarknaden 2 Arbetsgivare efterfrågar allt fler med dagsaktuella färdigheter och med spetskompetens. Det gör att Skåne står inför stora utmaningar när det gäller att säkra en långsiktig kompetensförsörjning. En bättre matchning mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft med rätt utbildning och kompetens innebär att fler får ett arbete. På så sätt ökar tillväxten och fler människor får en försörjningskälla och en gemenskap. Vi behöver därför underlätta för främst nya skåningar och unga att komma in på arbetsmarknaden. Det kan vi uppnå genom att bredda arbetsmarknaden med

en palett av låg- och högkvalificerade arbeten, men även med att utveckla samverkan mellan näringslivet och utbildningssystemen. Vi kan kartlägga behov hos arbetsgivare, validera kompetens och utnyttja mångfalden i arbetskraften. Fler kan få stöd och nätverk för att starta egna företag eller att hitta ett nytt jobb. Fler än arbetsförmedlingen kan medverka till matchningen på arbetsmarknaden. Vi bör kraftsamla kring Kompetenssamverkan Skåne. Gränshinder till Danmark bör minimeras.

Bygg en stark utbildningsregion 3 Skåne behöver erbjuda en god utbildning, med både bredd och spets. För att kunna göra det behöver samverkansformerna mellan de olika utbildningsaktörerna på respektive nivå bli tydligare och samarbetet med näringslivet stärkas. Våra universitet och hög-

skolors kvalitet och anseende behöver fortsatt stärkas såväl nationellt som internationellt. Skåne behöver stärkas som forskningsregion. Yrkesutbildningarnas betydelse för Skåne ska utvecklas och stärkas. Vi behöver satsa på att utveckla mer spetskompetens inom

våra styrkeområden cleantech, IT/telekom, livsmedel, förpackningsindustrin, maskinindustri samt läkemedel- och läkemedelsteknik. Vi bör även säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning genom ett livslångt lärande. Vi behöver bredda de skånska utbildningsal-

ternativen avseende såväl inriktning som utbildningsform. Vi bör även verka för att studentutbytet mellan Skåne och Danmark ökar och attrahera utländska universitet att etablera sig i Skåne.

Agera för fler investeringar och finansieringsmöjligheter i regionen 4 Tillgången på riskvilligt kapital och olika former av lån är avgörande för det skånska näringslivet och de framtida företagsetableringarna. För att öka den skånska attraktionskraften är det viktigt att ta ett samlat grepp om hela kapitalstrukturen. Det innebär

att finansieringen av samhällsfrågor utökas till att omfatta fler än bara EU och andra offentliga finansiärer. Vi bör även verka för ökade infrastrukturinvesteringar liknande Skånepaketet, mer forskningsanslag och attrahera riskkapital och investeringar till regionen.

Optimera samhällsnyttan av ESS och MAX IV 5 Arbetet inom projektet Regional mobilisering kring ESS och MAX IV – TITA är en värdefull grund att stå på i utvecklingen av Skåne som tillväxtmotor. Det gäller för Skåne att maximera de spin off-effekter möjligheter anläggningarna medför. Vi måste fortsätta

uppmärksamma anläggningarnas möjligheter för hela Sverige som helhet och använda ESS och MAX IV som hävstång för exempelvis näringslivsutveckling, samhällsplanering och bostadsbyggande.

Stärka förutsättningarna för att starta och driva företag 6 Förutom att stärka det befintliga näringslivet är det viktigt med förnyelse, vilket sker genom att nya företag startas och etableras i regionen. För att åstadkomma det behöver Skåne stimulera entreprenörskap och undanröja de hinder som företagen upplever. Kommunerna bör jämföra sitt näringsklimat och lära av varandra. Produktiviteten i såväl näringsliv som offentlig sektor behöver öka, liksom exporten från

företag i Skåne. Vi behöver främja företagsverksamheten exempelvis genom att attrahera fler företag till regionen och utveckla de små och medelstora företagen. Kvinnor och personer med låg utbildning ska särskilt uppmuntras att starta eget företag eftersom de är underrepresenterade som företagare i dagsläget. Att starta ett företag ska i framtiden vara lika naturligt som att ta ett arbete.

Hans 채r 72 책r gammal och bosatt i Ynglingarum. Just nu njuter han av livet som pensionerad lantbrukare.

Skåne är med sina 1,3 miljoner invånare en av Sveriges tre storstadsregioner. Med 250 tätorter har Skåne en större täthet än någon annan del av Sverige. Den flerkärniga ortstrukturen är en av Skånes styrkor. Variationen av byar, orter, städer och skogar, åkrar, parker, stränder och hav inom en relativt liten yta med korta avstånd och hög tillgänglighet är unikt för Skåne och gör oss attraktiva. Människor kan mötas, leva och verka tillsammans utan att resa långa sträckor.

En god tillgänglighet ställer i sin tur krav på markanvändningen. Tillgången till mark och naturresurser är både en förutsättning och en begränsande faktor som behöver användas på rätt sätt för att Skåne ska kunna utvecklas. En balanserad och genomtänkt markanvändning är avgörande för Skånes attraktionskraft och en hållbar utveckling. Vi måste utveckla det inomregionala samarbetet, skapa samsyn för Skånes bästa och utveckla en mer samordnad planering.

Skåne är dock fortfarande tudelat. Skåne består idag av i princip två arbetsmarknadsregioner: Malmö/ Lund/Helsingborg och Hässleholm/Kristianstad. De närmar sig varandra rent fysiskt, med fler som pendlar allt längre sträckor till studier och arbete, men för att Skåne ska kunna utveckla hela sin potential behöver de i högre grad kopplas samman.

Skåne måste klara av att ställa om samhället mot en mer klimatneutral och resurseffektiv utveckling. Vi måste agera proaktivt och ansvarsfullt när vi planerar morgondagens Skåne. Vi ska skapa ett Skåne där vi nyttjar regionens olika delar som draglok åt varandra för att stärka helheten. Det är viktigt att alla orter och kommuner ser sig själva i ett större omland, som en pusselbit i Skåne samtidigt som kopplingarna mellan dem är central. Skånes samtliga delar fyller viktiga funktioner för regionens utveckling och är ömsesidigt beroende av varandra. Utvecklingen av morgondagens stads- och byutveckling är nära sammankopplad med Skånes satsning på det strategiska innovationsområdet hållbara smarta städer.

Vi ska skapa möjligheter för människor att kunna bo, leva och verka i hela Skåne. Att säkerställa en långsiktig bostadsförsörjning i hela Skåne är en viktig framtidsfråga. Vi måste binda ihop Skåne till en arbetsmarknad och möjliggöra en bättre tillgång till hela Skånes utbud av boende, arbete, tjänster, kultur och service. God tillgänglighet med bra kommunikationer är grundläggande för att flerkärnighetens mångfald används optimalt. Vi ska satsa på att utveckla kommunikationer, framför allt kollektivtrafiken, som bidrar till att alla invånare kan ta sig till och från jobb, studier eller kultur- och fritidsaktiviteter på ett klimatneutral och energisnålt sätt – oavsett var de bor. Lika viktig som transportinfrastruktur är utvecklingen av bredband och telekommunikation.

Delstrategier

Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Skånes tillväxt bygger på att regionens invånare ska kunna resa till och från jobb, studier eller fritidsaktiviteter på ett klimatneutral och energisnålt sätt. Detta ställer krav på de fysiska förtutsättningarna vid utvecklingen av kollektivtrafik, både på spår och väg. Förtätningen är inte bara fysisk: utbyggda IT-tjänster och ökad tillgång på bredband kommer att vara viktiga insatser för hur tillgängligheten upplevs i Skåne.

Att utveckla och genomföra och den regionala transportinfrastrukturplanen och trafikförsörjningsprogrammet är av stor vikt, liksom att agera för ett infrastrukturpaket med ökad satsning på fler spår, nya stationer och utvecklade kollektivtrafikkoncept.

Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne 2 Den skånska flerkärnigheten, med korta avstånd mellan en mängd städer, orter och byar, innebär för många en hög livskvalitet. Det mesta finns inom räckhåll. Utvecklingen av flerkärnigheten bör ske genom att kärnorna växer sig starka med hjälp av sitt omland och det är enkelt att förflytta sig och verka över gränser. Genom att samverka och skapa regional variation kan Skåne erbjuda ett brett utbud av attraktiva mil-

jöer. Vi behöver agera för ett ökat bostadsbyggande i Skåne med en blandad bebyggelse och olika upplåtelseformer. För att ytterligare stärka fördelen med att bo i Skåne bör möjligheterna till arbete och utbildning på distans förbättras, inte minst genom att genomföra den skånska bredbandsstrategin och att främja utbyggd IT-infrastruktur. Kollektivtrafiken bör bli mer sömlös mellan Skåne och grannlänen samt Danmark.

Utveckla Skåne hållbart och resurseffektivt Skånes miljö är hotad. Klimatanpassning och god resurshushållning är viktiga faktorer för att Skåne ska kunna utvecklas hållbart, framförallt vad gäller resande och transporter. Förfogandet över mark och naturresurser är både en förutsättning och en begränsning för att Skåne ska kunna utvecklas. För att kunna svara upp till framtida krav behöver marktillgången

hanteras varsamt och naturresurserna utnyttjas i flera led. Skåne måste bli energieffektivare och öka andelen förnyelsebar energi. Vi arbetar därför aktivt för ett fossilbränslefritt Skåne 2030. Vi bör stimulera ett kollektivtrafiknära, förtätat, blandat och integrerat byggande med balanserad och hållbar markanvändning.

Stärka det inomregionala samarbetet Samarbete är en förutsättning för regional utveckling. Till det behövs relevanta, anpassade platser, arenor, forum, och ”smörjmedel” som kan stimulera samverkan. Skåne har redan etablerade forum för dialog och diskussion som fungerar bra. Dessa ska stärkas, förfinas och utvecklas. På områden som saknar relevanta samarbeten ska sådana möjliggöras. Det är av särskild vikt att skapa tvärsektoriella arenor

inom företagande, forskning, kultur, fysisk planering, miljö, hälsa, med sikte på ett gemensamt ledarskap mellan offentlig sektor, näringsliv, idéburen sektor och akademin. Den skånska flerkärnigheten behöver en utvecklad samverkan över kommungränserna vad gäller översiktlig planering där strategier för Det flerkärniga Skåne har en central roll.

Jenni är 34 år gammal och arbetar som sjuksköterska i Helsingborg. Just nu är hon gravid i fjärde månaden.

Samhället står inför ett paradigmskifte vad gäller människors ökade krav och förväntningar på välfärden. Människor förväntar sig hög kvalitet, direkt tillgång, valfrihet, snabb service, skräddarsydda tjänster, flexibla lösningar samt ett brett och varierat utbud. Att leverera tjänster som människor är nöjda med kommer att vara en nödvändighet för att dagens modell med solidarisk finansiering ska behålla sin legitimitet. Att kunna erbjuda bra välfärdstjänster kommer i allt högre grad även vara en konkurrensfördel i framtiden. Vikten av att se vårt erbjudande av välfärdstjänster som en viktig beståndsdel i Skånes attraktionskraft och tillväxt är avgörande. I Skåne ska vi vara proaktiva och ledande i att investera och utveckla morgondagens välfärdstjänster som sätter den personliga hälsan i centrum.

ett resurseffektivt nyttjande av välfärdstjänsterna. Därför måste Skåne gemensamt agera och investera i en förebyggande vård och behandling med ny teknik, nytt kunnande och nya förhållningssätt för att ur ett helhetsperspektiv få riskgrupper att leva ett sundare liv. Utvecklingen av morgondagens välfärdstjänster är nära sammankopplat med Skånes satsning på det strategiska innovationsområdet personlig hälsa. Individen ska involveras och ges utrymme att efter egen förmåga vara den viktigaste medaktören i att skapa och bidra till sin egen hälsa. Skåne ska konsekvent arbeta med att utveckla det strukturella folkhälsoarbetet.

Vi ska nyfiket och med hög beredskap för det okända, anpassa, utveckla och skapa nya välfärdstjänster. Detta ställer krav på nya och utvecklade samarbeten mellan offentlig sektor, näringsliv, idéburen sektor och akademi. Välfärdens organisationer ska utgå från individens önskemål och behov när morgondagens tjänster utformas. God hushållning av välfärdsresurser kan, smart utnyttjade, underlättas av den snarast explosionsartade utvecklingen av välfärdsteknologi med vilken individen själv kan producera sina välfärdstjänster parallellt med, och ibland med stöd av, inom till exempel vård och omsorg.

I Sverige har vi skolplikt för att garantera att alla barn erbjuds möjlighet och hjälp för att tillgodogöra sig kunskap och utveckla färdigheter. Vi behöver även tidigt i livet lära oss att samarbeta och bli medborgare i ett samhälle. Sverige är en kunskapsnation och för att behålla denna position bör vi säkra elevens möjlighet att nå sin fulla potential genom att utveckla och investera i insatser som utgår från individuella förutsättningar och behov. Även omsorg av barn och äldre ska präglas av hög kvalitet och med respekt för människors olikheter, och olika familjeförhållanden.

Att vara frisk och må bra är en viktig förutsättning, inte bara för hälsa och god livskvalitet, utan även för

Delstrategier

Underlätta människors möjligheter att påverka välfärdsutbudet 1 I takt med samhälls- och teknikutvecklingen ställer människor ökade krav på kvaliteten i välfärden, mer effektiv samhällsservice och ökat självbestämmande över val som påverkar ens vardag. I Skåne ska det vara enkelt att hitta eller nå information och upplysning, vägledning, rådgivning snabbt. Människors krav på flexibilitet, effektivitet och behovsanpassning utmanar dagens samhällsstrukturer med lösningar och utbud.

Skåne ska satsa på ny välfärdsteknologi och e-tjänster, med vilka individen själv kan medproducera sina välfärdstjänster. Vidare behöver vi stimulera en utveckling av utbudet inom välfärdsområdet. Att utveckla ambulerande samhällstjänster och ha en beredskap för att ta hand om människors idéer kring utveckling av samhällstjänster är av stor vikt.

Säkerställ en personcentrerad vård och omsorg 2 Skåne ska erbjuda en väl fungerande vård och omsorg som upplevs som välkomnande och har en utpräglad helhetssyn där individers samlade behov möts av flexibla tjänster. Människor kan enkelt orientera sig och erbjudas goda valmöjligheter på lika villkor. Skåne behöver utveckla en personcentrerad vård och omsorg och säkerställa att den bygger på ett partnerskap mellan patienter/brukare, närstående och professionella vårdgivare. Vi ska utveckla vård och omsorg utifrån det samlade resultat som ska åstadkommas sett ur individens perspektiv, och så kostnadseffektivt och hälsofrämjande som möjligt. Att skapa reellt

medinflytande genom att göra patienter och brukare till medaktörer i utvecklingen av smartare och bättre anpassade välfärdstjänster har framtiden för sig. Samtidigt är det viktigt att utveckla arbetssätt för att säkerställa att även individer och grupper med svårighet att göra sin röst hörd kan påverka sin situation. Ytterligare insatser kan vara att stimulera utveckling av e-tjänster och interaktivitet i informationssystemen, med hänsyn och respekt för individens integritet samt att investera i mångfacetterad forskning kring patientoch brukarperspektiv och inflytande.

Utveckla framtidens vård och omsorg 3 Framtidens vård och omsorg i Skåne ser och möter hela människan där hon är. Ny teknik och tvärvetenskaplig forskning utmanar befintliga arbetssätt och beredskapen är stor för att introducera nytt och avveckla gammalt. Vården kan allt mer exakt diagnosticera och behandla sjukdomar samtidigt som ovissheten är stor om framtida sjukdomar. Vi bör fokusera insatser i vård och omsorg på att stödja män-

niskor med kroniska sjukdomar samt riskindivider med behov av förebyggande insatser. Vi ska erbjuda en god och trygg äldreomsorg där den enskildes självbestämmande och välbefinnande är i fokus. Vi behöver utveckla arbets- och förhållningssätt som genomsyras av evidensbaserade metoder, samtidigt som icke värdeskapande avvecklas. För att öka kvalitet och produktivitet måste fler arbeta för att forskning,

inom och mellan vetenskaper, blir en integrerad del i organisationerna så att innovationer säkerställs och kompetensförsörjning garanteras. Vidare behöver

forskning inom nya, dynamiska områden som teknik, logistik och organisation stärkas. Dessutom måste en långsiktig hållbar kompetensförsörjning garanteras.

Anpassa och omforma ledning och styrning 4 Utvecklade välfärdstjänster ställer nya och högre krav på aktörerna och dess samarbeten, såväl i som mellan organisationer. Skåne behöver säkerställa och arbeta för att välfärdstjänsterna erbjuds utifrån bästa tillgängliga kunskap, att resultat och kvalitet ses ur individens perspektiv och att det organiseras resurseffektivt. Vi behöver organisera vård och omsorg sömlöst så att individen slipper uppleva organisatoriska eller administrativa gränser. Vård- och omsorgstjänster

för kroniskt sjuka individer med stora behov behöver konstrueras så att de direkt, och anpassat efter den enskildas behov, kan göras tillgängliga, en så kallad nätverkssjukvård med en ingång för den sjuke. För att utnyttja befintliga resurser optimalt behöver ledning och styrning där uppdrag, ersättning och uppföljning utgå från det värde som så kostnadseffektivt som möjligt erbjuds individen.

Stärka möjligheten till en bra skolgång 5 Den skånska skolan behöver utvecklas från förskola till gymnasieskola, våra barn ska ges lika förutsättningar att utvecklas och tillgodogöra sig kunskap. Vi ska därmed skapa morgondagens attraktiva skola; barn ska vilja gå i skolan – och personal ska vilja arbeta där. Modern teknik och nya arbetssätt måste utvecklas och integreras i utbildningen och göras tillgänglig för både elever och lärare/pedagoger. Lärarna har en nyckelposition och måste få möjligheter

att utvecklas som goda pedagoger och ledare. Skolan behöver även skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa samt uppmärksamma barn med särskilda behov tidigt. Barn med särskilda behov ska få den hjälp och stöd de behöver; det gäller såväl barn med inlärningssvårigheter som särbegåvning. IT-tekniken ger nya möjligheter att lära sig nytt, och skolan behöver ligga väl framme i utvecklingen såväl i klassrummet som på internet.

Stärka möjligheten till livslångt lärande 6 För att ge fler människor nya möjligheter att utvecklas och hitta ett nytt arbete behöver det livslånga lärandet stärkas. Om fler får möjlighet att skaffa sig ny kunskap eller utveckla sina färdigheter ökar också möjligheten för näringslivet att växa och utvecklas genom att det hittar rätt kompetens. I Skåne ska möjlig-

heten till livslångt lärande stärkas på flera plan genom mer och bättre högskoleutbildning, forskarutbildning, vuxenutbildning, yrkesutbildning, folkbildning och vidareutbildning. Även god utbildning som ges globalt via internet behöver valideras och erkännas.

Monica 채r 54 책r gammal. Just nu verkar hon som keramiker i Lund.

Skånes utveckling är starkt kopplad till regionens samspel med omvärlden. Skånes centrala läge, internationella tillgänglighet och direkta närhet till Själland och Köpenhamn ger oss goda förutsättningar. Med Köpenhamn som internationell tillväxtmotor på andra sidan sundet har vi unika möjligheter. Vi ingår i Öresundsregionen och är centralt placerade i södra Östersjön, Skandinavien och norra Europa. När Fehmarn-bältförbindelsen öppnar 2021 knyts vi allt närmare norra Tyskland och Europa med möjlighet att skapa vidgade arbets- och utbildningsmarknader och öka vårt forsknings- och näringslivsutbyte. Skåne ska bli en av de mest dynamiska regionerna i världen. Vi ska sätta Skåne på världskartan.

hetståg som knyter samman Skåne och Öresundsregionen med Stockholm, Oslo, Göteborg, Hamburg och Berlin skapas ett effektivt och klimatneutral transportsystem, där olika arbetsmarknader knyts samman. Att stärka positionen för vår internationella storflygplats Kastrup är en nyckelfaktor för Skånes och Öresundsregionens globala tillgänglighet. Vi ska stärka vår internationella konkurrenskraft. För att utvecklas som europeisk och global spelare behöver Skåne fördjupa samarbetet på flera plan, med starka regioner i hela världen, på den nationella och den europeiska arenan, i Öresundsregionen, Skandinavien med norra Tyskland samt på hemmaplan, tvärsektoriellt mellan näringsliv, lärosäten, kulturinstitutioner och offentliga aktörer. ESS och MAX IV ger Skåne förutsättningar att bli en ännu tydligare global aktör med stor potential, när forskare från hela världen söker sig hit. Vi ska locka kompetens från hela världen. Skåne behöver därför stärka sitt varumärke och internationella lyskraft för att klara av morgondagens konkurrens.

Vi ska utveckla Skåne som en internationellt attraktiv plats att besöka, bo och verka i – för såväl människor som för företag. Skåne måste därför kunna absorbera förändringar, vara öppet, inkluderande och spännande. Det faktum att Skåne i mångt och mycket redan är globalt, med språk och nationaliteter från världens alla hörn, måste i högre grad vändas till en styrka – och därmed bli en framgångsfaktor som bland annat utvecklar nya exportmarknader för det skånska näringslivet. Skåne ska främja hållbara helhetslösningar för både person- och godstrafiken i ett gemensamt perspektiv med grannregionerna. Med ett system av höghastig-

Delstrategier

Göra Skåne mer känt i omvärlden Skåne behöver bli mer känt på den europeiska och globala arenan. Det är avgörande att Skåne uppfattas som en internationellt attraktiv region och att människor och företag vill söka sig hit. På så sätt kan vi få allt fler talanger, turister, företag och investeringar till Skåne. Skåne ska profilera sig som en region med hög

livskvalitet och välfärd. Vi måste utveckla varumärkena Skåne och Öresundsregionen och samla våra resurser. Vi ska marknadsföra Skåne som en attraktiv, internationell smältdegel och utveckla besöksnäringen i Skåne i ett internationellt perspektiv.

Nyttja Skånes internationella befolkning och profil 2 För att kunna konkurrera globalt är det viktigt att Skåne i högre grad drar nytta av sin internationella prägel. Här talas nästan alla världens språk och det finns en stor kulturkompetens att använda inom exempelvis ökad export till nya marknader. Det är

därför centralt för både tillväxt och social hållbarhet att de resurser som finns i Skåne används på bästa sätt. Skåne behöver också i högre grad locka fler internationella spetskompetenser, talanger och företag.

Göra Skåne till internationellt föredöme 3 En attraktiv region agerar föredöme. Lyckas Skåne med detta stärks den globala konkurrenskraften och regionen blir en internationellt attraktiv plats att bo och verka i. Skåne har potential att bli världsledande inom flera områden. Till exempel genom en befolkning med hög utbildning och öppet sinne. Eller att

erbjuda utbildning i världsklass; från grundskola till forskarnivå. Vi ska ha en frisk befolkning och en god sammanhållning. Vi ska även nyttja den potential som skapas genom etableringen av två unika forskningsanläggningarna ESS och MAX IV.

Stärka den internationella tillgängligheten Att snabbt och lätt ta sig till och från Skåne är en förutsättning för globala utbyten, vidgad arbetsmarknad och ett blomstrande näringsliv. Det är därför nödvändigt att stärka Skåne som porten till och från Europa, men även vår internationella tillgänglighet som helhet. Tillgängligheten till Kastrup är strategiskt viktigt eftersom flygplatsen fungerar som ett internationellt nav för Skåne. Fehmarn bältförbindelsen och andra europeiska infrastrukturprojekt skapar nya möjligheter som Skåne måste ta tillvara. Ut-

byggnaden av det europeiska järnvägsnätet är av stor betydelse. Därför bör vi agera samfällt för höghastighetståg till Stockholm, Oslo, Berlin och Hamburg samt ta fram en samlad strategi och prioriteringar för infrastruktur och transportkorridorer i Öresundsregionen, Skandinavien, södra Östersjön och i EUperspektiv – för både passagerar- och godstrafik. Att utveckla e-samhället, med bredbandskapacitet som möjliggör att Skåne kan agera i framkant är en annan framgångsfaktor i en uppkopplad global värld.

Agera strategiskt på nationella och internationella arenor 5 Genom att agera tillsammans inom Skåne, med grannregionerna och med starka regioner i Europa och hela världen kan Skåne bli en betydande europeisk och global aktör. Då kan vi också stärka näringslivets och forskningens internationella konkurrenskraft, vidga vår arbetsmarknad och skapa nya, fruktbara samband. Vi behöver vidareutveckla samarbetet i Öresundsregionen, inom Skandinavien, med norra Tyskland, västra Polen, i södra Östersjöområdet och med Sydsverige. Parallellt med detta är det nödvändigt att vi samarbetar på den europeiska

och globala arenan. Exempel kan vara att använda EU:s finansieringsinstrument för att utveckla Skåne tillsammans med andra regioner. Vidare behöver vi utveckla skånska samarbeten mellan lärosäten, forskningsanläggningar, kultursektor och näringsliv för utveckling av idéer i globalt perspektiv. I det öppna Skåne ska vi agera tillsammans med andra regioner för att utveckla gemensamma arbetsmarknader, främja gränsregionala infrastrukturinvesteringar och arbeta bort gränshinder.

År 2030 ska vi vara det öppna Skåne. För att nå dit har vi pekat ut fem prioriterade ställningstaganden. För varje ställningstagande har några mål identifierats och lyfts fram för att synliggöra önskad utveckling. Skåne ska år 2030 ha stärkts inom ett flertal områden.

År 2030 ska: fler medborgare i Skåne vara nöjda med sitt liv än nuläget. medborgarnas tillit och delaktighet i demokratin vara högre än nuläget. medellivslängden i Skåne vara högre än riksgenomsnittet. hälsan hos befolkningen ha förbättrats och skillnaderna minskat med avseende på jämlikhet och jämställdhet.

Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet

Skåne ha nått upp till de nationella miljömålen.

År 2030 ska: sysselsättningsgraden i Skåne vara högre än rikssnittet.

Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor

arbetslösheten i Skåne vara lägre än rikssnittet. Bruttoregionalprodukten (BRP) vara större än riksgenomsnittet. etableringsfrekvensen för nya företag vara högre än i riket. det finnas god tillgång till bostäder i goda kollektivtrafiklägen. Skåne vara en av världens tio mest innovativa regioner.

År 2030 ska:

Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur

alla Skånes kommuner ha en positiv befolkningstillväxt jämfört med nuläget. ska 80 procent av de skånska arbetsplatserna vara nåbara inom 45 minuter med kollektivtrafik. den digitala tillgängligheten vara god oavsett var man än väljer att bo och verka i Skåne. Skåne erbjuda god tillgång till bra boende både i stad och på landsbygd.

År 2030 ska: andelen skåningar med god självskattad hälsa vara högre än nuläget och nivån ska ligga över riksgenomsnittet i alla befolkningsgrupper och åldrar. skåningarna erbjudas välfärdstjänster vars kvalitet ligger över riksgenomsnittet i de åtta kategorier som SKL mäter i öppna jämförelser (folkhälsa, företagskli mat, grundskola, gymnasieskola, hälso- och sjukvård, läkemedel, trygghet och säkerhet och socialtjänst).

Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster

alla elever ha gymnasiebehörighet när de lämnar grundskolan. barn och ungas självskattade hälsa ha stärkts och andelen som ser ljust på framtiden ha ökat.

År 2030 ska: Skåne ha 1,5 miljoner invånare.

Skåne ska vara en globalt attraktiv region

den internationella tillgängligheten ha förstärkts genom en utveckling av Kastrups flygplats, ytterligare en fast förbindelse över Öresund samt bättre järnvägsstråk genom Europa. omsättningen i besöksnäringen ha fördubblas jämfört med nuläget. Skåne ha ett ökat antal lokaliseringar av myndigheter, institutioner, forskningsinstitut och huvudkontor från globala företag än nuläget.

Arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi Arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi inleddes hösten 2010 med en beställning av en OECD-analys av Skåne. Våren 2012 drevs en intern dialog inom Region Skåne för att förankra och säkra ambassadörskapet som processledare. Under hösten 2012 och våren 2013 genomfördes sedan Skånesamtalen – en dialog med de skånska kommunerna om Skåne 2030. Syftet med dessa var att identifiera viktiga frågeställningar för den kommande regionala utvecklingsstrategin. Samtliga 33 kommuner besöktes på kommunstyrelsenivå av Region Skånes ledande politiker, de så kallade Skånesamtalen. Inför Skånesamtalen togs ett diskussionsunderlag fram, Fokus: Skåne 2030, där ett flertal frågor ställdes för att öppna upp för en diskussion om Skåne 2030 och arbetet med en regional utvecklingsstrategi. En viktig del av detta underlag var att skapa en gemensam bild av nuläget och fastslå vilka utmaningar och möjligheter Skåne står inför. Parallellt förde Region Skåne även diskussioner utifrån samma underlag med övriga samverkansparter,

såsom statliga myndigheter, högskolor och universitet, näringsliv- och branschorganisationer, projekt och nätverk. Kommun- och dialogmötena har summerats i en övergripande punktlista. Dessa har varit ett viktigt underlag i arbetet med att ta fram det förslag till målbild för Skåne 2030 som presenterades på Mötesplats:Skåne i augusti 2013 i Tankar om Skåne 2030. Under hösten 2013 har sex större dialogmöten genomförts tillsammans med Skånes utvecklingsaktörer, i syfte att diskutera utkast till målbild samt identifiera möjliga strategier och insatser.

OKTOBER 2012

SOMMAREN 2013

Varumärket Region Skåne Europa 2020 7 prioriterade områden OECD/analyser Vad sker i sektorerna? Pågående processer? TITA, Strukturbild för Skåne, andra projekt

Skånesamtal Medborgardialog Pågående processer, nätverk och arenor Statliga myndigheter

DISKUSSIONSUNDERLAG

Strategier/mål VAD och HUR? Dialogmöten

FÖRSLAG MÅLBILD SKÅNE 2030 MÖTESPLATS: SKÅNE

Regionalt utvecklingsprogram 2009

Regionalt utvecklingsstrategi 2014

Nya strukturfonder OECDArbetsmarknadsoch utbildningsprognos för Skåne

Innovationsstrategin för Skåne Eventstrategi Öresundsregional utvecklingsstrategi Strukturbild för Skåne Klimat- och energistrategi för Skåne Klimatstrategier

Folkhälsostrategi för Skåne

Kulturplan för Skåne Bredbandsstrategi för Skåne

Budgetplaner Kulturplaner Folkhälsoplaner UtbildningsplanerSkånes miljöhandlingsprogramMiljömålsplaner Trafikplaner Arbetsmarknadsinsatser Näringslivsprogram för Skåne Strategisk plan för turism- och besöksnäringen i Skåne Trafikförsörjningsprogram Regional mobilisering kring ESS och MAX IV – TITA Kompetenssamverkan Skåne

ÖP

RTI

Arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 är därmed en process som involverar många aktörer, från statlig till lokal nivå och över alla sektorer. Processen bygger på växelverkan och en kontinuerlig dialog där ny kunskap och nya perspektiv ständigt tillförs. Strategier kring regionens utveckling växer härigenom fram i en ömsesidig dialog mellan den lokala och den regionala nivån, med utgångspunkt i dess olika förutsättningar.

Genom att på detta sätt aktivt arbeta för att i flera steg inkludera flera aktörer och hämta utgångspunkter från pågående arbete, har Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 byggts upp. Arbetet med utvecklingsstrategin har handlat om att skapa en gemensam grund, ett gemensamt engagemang och ansvar för Skånes utveckling. Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 är därmed ett verktyg att använda när vi behöver agera för gemensamma intressen.

JANUARI 2014

JUNI 2014

23/3

Remiss /dialog

Förädling

REMISSTID SLUT

BESLUT

REMISSFÖRSLAG

Samhandling för utveckling Att skapa en gemensam målbild och strategi kräver tid, prestigelöshet och förtroende. Det tar tid att bygga relationer, att skapa tillit, att formulera gemensamma mål och att bygga en beredskap för det oväntade. Att utveckla det framtida Skåne kommer att kräva nya samverkanskonstellationer, där flera aktörer agerar kring en viss utmaning, som knyter samman rätt människor vid rätt tidpunkt. Ensam kommer inte att vara stark vad gäller sociala investeringar eller omställning till ett hållbart samhälle.

Resan mot Skåne 2030 är inte en process, som kräver en roll. Tvärtom. Att befinna sig i rörelse innebär att vi ständigt når nya destinationer. Detta fordrar olika aktörer som tar på sig ledartröjan vid olika tillfällen. Eller rättare sagt, det behövs olika förmågor. Det krävs också att olika aktörer tar ansvar för sina respektive kompetensområden. Samtidigt är det viktigt med en gemensam målbild om vad vi hoppas av framtiden. Men samarbete handlar inte om att släta ut. Ett starkt, gemensamt agerande tar inte bort det faktum att det finns 33 kommuner som fortsätter att verka och utvecklas var och en för sig. Detsamma gäller företag, föreningar och andra typer av organisationer. Effekterna av att samarbeta och lyfta varandras styrkor är flera, dels kortar vi ledtiderna genom att den bäst lämpade leder vid rätt tillfälle och dels lär vi av varandra. Att rätt aktör engageras vid rätt tillfälle i processen skapar dessutom ett tydligt driv som sätter en tydlig riktning.

Det krävs särskilda förmågor och kompetenser för att skapa mobiliseringskraft kring en gemensam strategi. Steg ett är att skaffa sig god samlad kunskap kring det omvandlingstryck omvärlden ställer på Skåne, vilka utmaningar eller möjligheter kräver ett gemensamt agerande. Därefter handlar det om att mobilisera aktörer och skapa tvärsektoriella plattformar, så att ett helhetsgrepp kan tas. Inte minst krävs ett ledarskap präglat av mod och risktagande, för att utmana rådande föreställningar och för att anpassa sig till nya förutsättningar.

Modellen ska läsas utifrån och in: I de olika pågående processer som sker parallellt identifierar en eller flera aktörer en möjlighet, man tar gemensam ställning och formulerar en gemensam målbild – detta vill vi uppnå. Och inifrån och ut: Utifrån den gemensamt processade målbilden gör man prioriteringar och ställningstaganden som möter olika möjligheter och utmaningar som leder till att man aktiverar olika processer och aktörer som i sin tur resulterar i insatser och åtgärder. I själva verket förﬂyttar sig många aktörer över detta plan hela tiden. Dessa förﬂyttningar kan skapa nya förutsättningar och möjligheter, nya idéer och samarbeten – ny rörelse.

Insatse r

P r o du kti on

STÄ LL N

Ins at se r

rs pr o

on kti du o r

Budgetar

MÅLBILD 4

Ver ks Ve a m rk he sa tsp lan

ogram rspr kto e Budgetar S

ANDEN O TAG CH GS N I

Mötesp latse r

MÖ JL I

Arenor

Ar en or

et amh rks latser Ve ötesp

ANINGAR OC UTM H

TRATEGIER LS DE

Produk tion

am gr

ER ET GH

Bu dg Se et kto a

r no r R Are gärde Åt SE

splaner mhet Ö ksa PÅGÅENDE PROCES veren Ver sk SER OC omm am ogr H r P t r o e d p h uktio IN else sam rs n Verk SA kto Se T

elser er omm lan nsk ere tsp Öv he m

r geta Bud

Verksa mhe t

Ve r k s am he t

Överenskommelse r

Sekto r s p rog ram

Pågående processer och insatser – ständig rörelse

Utmaningar och möjligheter – nya och gamla förutsättningar

Ställningstaganden och delstrategier - samsyn på gemensam prioritering

Målbild – vad vi tillsammans vill åstadkomma

Genomförande och fortsatt arbete Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 utvecklar inte Skåne av sig själv. Bakom orden måste ﬁnnas ambitioner och vilja, som måste följas av handling. Det är genom att agera tillsammans som vi kan uppnå verkliga resultat. Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 syftar till att visa på en riktning för detta dagliga arbete. Genom att veta vart vi vill att Skåne ska befinna sig i framtiden är det lättare att fatta rätt beslut och det är lättare att hitta rätt samarbetsformer. De beslut vi fattar idag formar framtidens Skåne.

Region Skåne har ansvar för att ta fram en regional utvecklingsstrategi för Skåne 2030 och har ansvaret för uppföljningen. I det fortsatta arbetet kommer det att behövas ett tydliggörande av hur vi ska följa upp utvecklingen och av hur resultaten ska synliggöras. Detta kommer, precis som allt annat i arbetet med Skånes utveckling, ske genom det dagliga arbetet. Indikatorer för uppföljning av utvecklingen kommer att tas fram under våren 2014. Region Skåne har även ambitionen att det under och efter remissperioden ska tas fram ett tydliggörande av vilken aktör som har huvudansvar för vad.

Budgetar och verksamhetsplaner, strategier och handlingsprogram, projekt och investeringar, översiktsplaner och insatser, alla är de på ett eller annat sätt en del av Skånes utveckling. Genom att använda sig av utvecklingsstrategin kan varje organisation i sin verksamhet docka in i arbetet när strategier och verksamhetsplaner beslutas, när handlingsprogram sjösätts och när samarbetsprojekt inleds. Det är när vi agerar i samma riktning som vi kan utnyttja Skånes växtkraft till fullo. För att alla ska dra åt samma håll krävs också gemensamma arenor och ett pågående samtal. Det kan röra sig om att mötas, men också om att utöva ledarskap. Alla har ansvar för genomförandet utifrån sitt arbete och sin roll.

Region Skåne kommer att erbjuda särskilda arenor för alla aktörer i arbetet med utvecklingsstragein, som Mötesplats:Skåne i augusti 2014. Dessutom är webbplatsen www.skane2030.se en framtida samarbetsplats för alla som arbetar med att förverkliga målbilden.