7 minute read
Ledare
MARIE KJELLANDER FOTO
Barn – ett nödvändigt ont?
DET FANNS TRE MATTANTER på min första skola i Ängelholm: ”Snälla”, ”Dumma” och ”Sura”. ”Snälla” var som en rosig sol. Alltid glad, även när hon förmanade oss, vilket hon ofta gjorde. Henne minns jag med betydligt större värme än maten. ”Dumma” hade mord i blick och missade aldrig ett tillfälle att komma med vassa kommentarer. ”Sura” såg nog egentligen mest ledsen ut, tycker jag så här i efterhand.
På den tiden, åttiotalet, var de vuxnas roll att undervisa eller läxa upp. Maten skulle ”tysta mun” och den som inte åt upp sina ärter borde skämmas eftersom ”barnen svälter i Afrika”.
Och mattanten, hon var som alla andra människor en individ och mer eller mindre bra på sitt jobb – att skapa goda måltidsupplevelser.
I dag är kockarna för det första kockar som verkligen kan laga mat. De är ofta yngre, i alla fall i sinnet. Sen är det inte nödvändigtvis så att de gillar barn – i dag heller. Speciellt inte barn som dissar ens gastronomiska ansträngningar och surar när ketchupen till pastan är hemgjord. Jack Göransson, en av kockarna i vårt reportage om unga kockar i offentliga kök, säger till exempel så här: – När jag började, tänkte jag att jag kommer att få laga mat och jobba dagtid, och så kommer jag att få stå ut med att vara bland barn. Det var den inställningen jag hade: ”Man är där ute i matsalen, sen slipper man det.”
Han är säkert inte ensam. Jag menar, vem går en kockutbildning bara för att få höra att färdigpanerad fisk är godare än sprödbakad, färsk?
Men Jack gav sig inte. Genom att gå ut i restaurangen till barnen och utsätta sig för deras dagliga ros och ris, har de funnit vägen till varandras hjärtan och magar.
Kockar gillar att laga mat. Men de flesta gillar också bekräftelse i form av nöjda, återvändande gäster. När det gäller barn är det knepigt. Men en kock som vill må bra på jobbet MÅSTE hitta fram till ett samspel med gästerna. Att ta in småkockar i köket är ett sätt att lära känna sina gäster. Under min egen skoltid kan jag bara minnas att jag var inne i skolköket en enda gång. Jag hade brutit armen och behövde hjälp med att sortera min disk. Genast drabbades jag av ”Dumma” mattanten som tyckte att det där fick jag minsann göra själv, trots min gipsade arm. Henne har jag inte heller glömt.
Det finns SÅ många anledningar till att offentliga kockar stannar länge inom just det offentliga. Goda arbetsvillkor, trygghet och bekväma arbetstider är några av dem. Men för att uppnå trivsel på jobbet måste man – som ”Snälla” – le mot barnen och prata med dem, varje dag. När man har gjort det kan man börja kräva saker tillbaka. Som att de ska smaka den hemgjorda ketchupen, innan de eventuellt dissar den.
EVA KVANTA, redaktör Magasin Måltid
Nytt&Noterat
ISTOCK.COM FOTO
Miljonregn över Stockholms seniorer
n Tårtfestival för seniorerna på Norrmalm och kolonilottsfika på Söder tillhör de initiativ som får pengar, när Stockholms äldrenämnd beslutar om hur det utökade Matlyftet på 8 miljoner ska fördelas mellan Stockholms stads stadsdelar. Matlyftet är en satsning från Stockholms stad som för tredje året i rad fördelas mellan stadens stadsdelsförvaltningar. Tanken är att stadsdelarna själva ska komma med idéer om hur måltiden kan användas för att motverka ensamhet och undernäring bland äldre. I år har samtliga stadsdelsförvaltningar ansökt om medel ur Matlyftet. De ansökningar som har beviljats medel innehåller aktiviteter som bryter social isolering och förebygger undernäring som till exempel utflykter, gemensamma måltider med olika teman och matlagningsträffar. ◉
ISTOCK.COM FOTO
Svinnrobot i Helsingborg
n Snart kan barn och pedagoger i Helsingborgs stad få hjälp med allt från påklädning till matsvinn av en AI-robot vid namn Laiban, i en Ipad på väggen i kapprummet. Planen är att en första version av Laiban ska rullas ut i alla Helsingborgs förskolor inom kort. Samtidigt fortsätter roboten att utvecklas. Nu utvecklas även en pedagogisk matsvinnsapp som ska vara en del av Laiban. Via appen får förskolorna bland annat hjälp med digital vägning och mätning av maten. ◉
78,6
kilo kött äter medelsvensken per år. Det är den lägsta nivån på 20 år. Toppnoteringen var 2016.
72 %
av köttet i vårt land har svenskt ursprung. Det är den högsta andelen på 15 år.
För oss på Lecora® är det viktigt att tillaga goda och hållbara produkter. Det betyder att vi noggrant väljer råvaror som håller hög kvalitet, och i möjligaste mån är närproducerade. Alla våra produkter är tillagade i Vadstena, Östergötland.
Mungböna - en annan skön böna
Mungbönan kommer från Indien och är rik på protein, fiber och järn. Tillsammans med andra vegetariska ingredienser som couscous och kikärtor har vi utvecklat tre produkter med fin smakbalans. Upptäck den formbara mungbönfärsen som ger dig möjlighet att skapa vad du vill!
Mungbönnugget EKO 2,62 kg. ca 175 st à 15 g Art nr 2135
Mungbönbiff EKO 4,4 kg. 88 st à 50 g Art nr 2145
Mungbönfärs EKO 6 x 1 kg, Art nr 9520
Nytt&Noterat
ISTOCK.COM FOTO
Odlad lax bättre än sitt rykte
n Odlad lax från Norge påverkar inte klimatet lika mycket som nötkött. Det visar svenska forskare i en ny studie där man jämfört olika animaliers näringsinnehåll och klimatavtryck. Rapporten från RISE slår fast att norsk odlad lax har lägre klimatavtryck än animalier producerade i Europa och mycket lägre klimatavtryck än svenskt nötkött. Däremot är laxens klimatavtryck något högre än svensk kyckling och gris. Laxen har dessutom högre innehåll av flera näringsämnen än nöt, gris och kyckling. Det gäller till exempel omega-3-fettsyror, D-vitamin, vitamin B12, jod och selen, skriver SVT Nyheter. ◉
ISTOCK.COM FOTO
Ny grossistgrupp
n Sex regionala grossister går samman under namnet SKG, Storköksgrossisten, i slutet av månaden. Målet är att bli stora i hela Syd- och Mellansverige. SKG bildas genom en sammanslagning av Storköksgrossen i Stockholm, Skaragross i Lidköping, City Food i Uddevalla, Mini Gross i Göteborg, Matexpressen i Kalmar och Hallands Food i Halmstad. Företaget uppger sig vara en helhetsleverantör av råvaror och förbrukningsmaterial till restauranger, pizzerior, gatukök och kvarterskrogar, med kontor i Göteborg, Stockholm, Halmstad, Lidköping, Kalmar och Uddevalla. ◉
10 000
leverantörer förser stat, regioner och kommuner med livsmedel i Sverige. Källa: UHM
kronor är den årliga kostnaden för Sveriges offentliga livsmedelsinköp. Källa: UHM
10 miljarder
Nytt&Noterat
ISTOCK.COM FOTO
Allt hållbarare livsmedelsinköp
n Hållbarhetskriterier används för en allt större andel av de offentliga livsmedelsinköpen. År 2016 var andelen räknat i kronor 53 procent, 2019 hade den ökat till 60 procent. Ökad kännedom och större sortiment är två förklaringar till ökningen, enligt Upphandlingsmyndigheten. Myndighetens analys av inköpsstatistik för åren 2016–2019 visar att den andel av livsmedelsinköpen där hållbarhetskriterierna använts har ökat med 7 procentenheter de senaste fyra åren, vilket motsvarar en ökning på 13 procent. ◉
NY BOK: Jord
Av: Bill Buford. Albert Bonniers förlag n ”Jord” är en roman som handlar om Bill Bufords tid som lärling på en Michelinkrog i Lyon. Det är en humoristisk och samtidigt djuplodande bok om en värld där sexistiska kommentarer och till och med misshandel av kockarna är vardagsmat. ◉
”Det svenska lantbruket satsar främst på baljväxter till djurfoder(...) Bristen på svenska vegetabiliska råvaror leder till ett omfattande importberoende för den svenska livsmedelsindustrin”
– Ur uppropet Mer svensk ekologisk växtmat nu! som överlämnades till landsbygdsministern i början av mars av en rad organisationer, bland annat WWF, KRAV och Naturskyddsföreningen.
ISTOCK.COM FOTO
Kommuner blir testbäddar
n Fyra kommuner blir testbäddar i ett stort projekt för att skapa framtidens hållbara skolmåltider, nämligen Munkedal, Hofors, Vallentuna och Karlstad. Bakom projektet ligger Livsmedelsverket, Vinnova och flera andra nationella aktörer. Tillsammans ska de testa innovativa lösningar för att göra måltiderna hållbara – från bonden till klassrummet och tillbaka igen.
Projektet ”Ett nytt recept för skolmåltider” utforskar hur ett hållbart system kan se ut – socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Tanken är att skolmåltiderna kan bilda modell för hur hela livsmedelssystemet kan ställas om, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Det handlar bland annat om smartare upphandling av hållbara livsmedel, att öka kompetensen om hållbar mat på alla nivåer – från politiker till pedagoger – och om att involvera eleverna mer. ◉
Pandemins mattrender
1. Lokalproducerat, svenskt 2. Premium 3. Hälsosamma livsmedel 4. Klimatavtryck 5. Egna märkesvaror 6. Proteinrika alternativ 7. Lågprisalternativ 8. Vegetariska produkter 9. Bekväma alternativ/färdigmat 10. Ekologiska produkter Källa: Livsmedelsföretagen
ISTOCK.COM FOTO
Titta efter mÄrket nÄr du BESTÄLLER varor!
