dhak dhak ho-hum ah eekff iii ie En utställning av Hillside Projects, Arijit Bhattacharyya och Julia

D A TRÄ ÄD

N DE

R

SVENSKA

Lämn a tillba gärna ka m ig

Hillside Projects, Arijit Bhattacharyya, Julia Schuster

11.6–14.8 2022 @rodastenkonsthall rodastenkonsthall.se

dhak dhak ho-hum ah eekff iii ie Med den ljudhärmande titeln dhak dhak ho-hum ah eekff iii ie bjuder Röda Sten Konsthall in dig att i sommar ta del av tre aktuella konstnärskap.

Utställningen presenterar nya verk av konstnärerna Arijit Bhattacharyya, Julia Schuster och konstnärsduon Hillside Projects som förhåller sig till utställningsrummen och till varandra.

Mellan konstnärerna finns gemensamma tankebanor om evolution, rörelser och kretslopp. Utställningens vävs runt tankar om transformation genom tid och rum men också rörelser genom idéer och kroppar.

Visioner och föreställningar är grunden för alla världens gemenskaper. Samhällen och samhörigheter bygger på idéer och vare sig de är religiösa, politiska eller sociala så har de drivit mänsklighetens utveckling till den punkt där världen befinner sig idag. I många språk är ordet för fysisk rörelse det samma som för sammanslutningar av människor med gemensamma övertygelser.

Rörelser.

Arijit Bhattacharyyas monumentala installation Tystnad utgörs av målningar på traditionella indiska och bengaliska handvävda sovmattor, Madurkathi. Verket är en del av konstnärens stora projekt Mina skrik är tysta i dina drömmar som utvecklades tillsammans med indiska hantverkare och konstnärer.

11 juni–14 augusti 2022 Curator Amila Puzić & Mia Christersdotter Norman Röda Sten Konsthall

Bhattacharyya tar utgångspunkt i frågor om makt och förtryck av människor i världens största demokrati, Indien. Men också från andra dagsaktuella händelser; hur idén om Indien som nation formas av den hinduiska högerextrema regeringen och genom motståndshandlingar av regeringskritiska proteströrelser. Transformation av samhällen och rörelser är oupplösligt förenade.

En annan slags rörelse är det ständiga cykliska kretsloppet, från födelse till död, från död till liv igen – den komplexa gemenskapen mellan allt levande. De grundläggande premisserna för livet är inte förhandlingsbara men trots det under attack.

Ljudet av indiska gamar som rensar kadavrets kött ner till benen är kärnan i Hillside Projects ljudinstallation Vakan. Verket består av såväl rumsliga som ljudande delar skapade i samarbete med konstnären Jonas Holmer. Ljudet representerar den grundliga fest som gör gamen till en mytomspunnen och stigmatiserad länk mellan liv och död, men vars roll i kretsloppet inte kan underskattas.

I verket Reek eek mmm rk rotten är gamars ljud transkriberade på de kyrkolika fönsterna i utställningsrummet Katedralen. Utställningens

Projektet Kroppen och landets geologi av Julia Schuster är ett poetiskt konstverk bestående av tre monumentala lerinstallationer och ett textverk. Verket innehåller hundratals lerobjekt skapade i dialog med utställningsrummets specifika förutsättningar, ljuset och havet utanför fönstren. Detta nya verk utgår från Schusters intresse för födande och hennes pågående utbildning till doula. Var och en av de tre lerinstallationerna är inspirerade av olika lager av bäckenbotten, centrala för såväl vår kroppshållning som för förlossningsprocessen. Bäckenbotten är den plats där det nya livet passerar i transformationen mellan två olika tillstånd.

I utställningens konstverk knyts idéer samman, tanketrådar leder från ett verk till ett annat, samband skapas eller bryts. Det finns oräkneliga idéer som kan få människor att röra sig mot gemensamma eller skilda mål. Vart vi som mänsklighet ska ta oss, från den punkt där vi befinner oss idag, återstår att se. Vilka idéer leder din väg, din rörelse framåt?

Mia Christerdotter Norman Verksamhetschef Röda Sten Konsthall

Reek eek mmm rk rotten, Vakan ,Hillside Projects & Jonas Holmer 2022. Foto Röda Sten Konsthall

titel dhak dhak ho-hum ah eekff iii ie hämtades även från detta verk. Här blandas läten från ätande gamar exempelvis “eekff iii ie” med etablerade ljudhärmande ord som “krasch” eller “ho-hum”, ett uttryck för uppgivenhet och tristess. “Dhak dhak” är bland annat ett mänskligt uttryck för hjärtslag i språket Marathi som talas i en indisk region där gamen är allmänt förekommande.

HILLSIDE PROJECTS

Att läsa, till fränder

En äng för hjärtesorg

2021 Videoinstallation med tyg HD video 16:9, färg, 46 min

2022 Äggoljetempera med växtpigment och eteriska oljor, sandsäckar med torkade blommor och skylt i aluminium och trä

Producerad i samarbete med Das Esszimmer – Raum für Kunst Bonn

Att läsa, till fränder är ett performance-verk för de döda. Smärtsamma svullnader, inflammation och njursvikt. I Indien har miljontals gamar dött på detta vis. Oavsiktligt förgiftade med diklofenak, ett smärtstillande läkemedel som används av bönder för att nötkreatur ska orka arbeta längre och hårdare samt för att öka mjölkproduktionen. I jämförelse med 1980-talet har Indiens gambestånd minskat med 95% och har därigenom lämnat ett ekologiskt tomrum omöjligt att fylla.

Nyproducerat verk i samarbete med Röda Sten Konsthall

En äng för hjärtesorg är en monokrom målning av en blomstrande äng. Målningen består av äggoljetempera blandad med naturliga pigment och eteriska oljor framställda från medicinalväxter som sägs vara bra för hjärtesorg. Växterna är läkevänderot, rosmarin, betelpalm, vallmo, rabarberrot, havtorn, lavendel, rosenblad, gurkmeja och hjärtstilla. Växternas egenskaper kan stilla nerverna och inge en känsla av lugn. Detta specifika recept av växter skulle potentiellt kunna bidra till ett liv fyllt av rikedom.

Performance-verket Att läsa, till fränder framfördes i den indiska gamsamlingen på Alexander Koenig Zoological Research Museum i Bonn.

Med avsikt att inkludera gamarna i konversationen om deras försvinnande, samt pågående händelser i Indien, lästes artikeln Vi bevittnar ett brott mot mänskligheten av Arundhati Roy till en samling uppstoppade gamar. Arundhati Roys text handlar om den politiska situationen och Covid-pandemin i Indien våren 2021.

Äggoljetempera har använts sedan antiken och var väldigt populärt inom medeltida- och renässansmåleri. Färgen är naturlig och består av ägg, linolja och pigment. Pigmentblandningen bestämmer kulören och i detta konstverk färgen och doften på den blomstrande “ängen”. Den tillhörande skylten är även den doftsatt med eteriska oljor från samma medicinalväxter och sandsäckarna som håller skylten på plats är fyllda med de torkade växterna.

Översättning av Arundhati Roys text från engelska till svenska: Anna Tebelius Videograf: Robin Deutschbein Klippning: Hillside Projects Ljud: Jonas Holmer

Video still från Att läsa, till fränder, 2021

Om och om igen ställer vi oss dessa frågor 2019–2022 Installation med video och tidningspapper HD-video 16:9, färg, 7 min 28 sek

Om och om igen ställer vi oss dessa frågor tar alla arter, kulturer och livsformer som inte längre finns eller som drivs mot utrotning i beaktande.

Det är en åminnelse till de försvunna och de nästan försvunna.

En samling frågor, upprepade tankar och ord läses om och om igen. Texterna är av existentiell karaktär och tryckta på tidningspapper. Över tid kommer tidningspappret att gulna och det svarta bläcket blekna. De lästa texterna täcker också maniskt utställningsrummets väggar.

Reek eek mmm rk rotten

Den performativa läsningen, tillsammans med artificiella orgelljud och texterna på väggarna, skapar en visuell komposition som för berättelsen framåt. Om och om igen ställer vi oss dessa frågor är ett försök att förstå sig på någonting och ett sätt att förlika sig med det som är förlorat.

2022 Hillside Projects & Jonas Holmer Ljudinstallation med nio högtalare, 40 min. loop

Regi och manus: Hillside Projects Videograf: Giorgos Chloros Musik: Jonas Holmer Klippning: Jonas Holmer och Hillside Projects Distributed av: FilmForm – The Art Film & Video Archive and Vidéograph Montréal

Magikern och kitteln 2022 Gicléetryck på arkivbeständigt papper och målad vägg Åtta ramar, vardera 137 cm x 27 cm

Magikern och kitteln innehåller åtta berättelser som alla börjar med ”Magician” (magiker) och slutar med “death” (död). Varje berättelse består av samma 19 ord men i olika kombinationer. De 19 orden är lånade från Arundhati Roys text Vi bevittnar ett brott mot mänskligheten och skapar nya narrativ genom en experimentell process av att läsa, destillera, repetera och kasta om Roys ord.

Berättelserna hänger på en målad fond som antyder om en scendekor. Kanske en scen ämnad åt en magiker, där varje berättelse blir en akt i ett större skådespel.

2022 Vinyl på fönster, 18 paneler vardera 150,5 cm x 85 cm och 3 paneler vardera 142 cm x 76,5 cm

Vakan

Nyproducerade verk i samarbete med Röda Sten Konsthall

Gamen är en renare. Den tar hand om de döda och äter det andra inte kan. Genom historien har gamen och människan levt i symbios. Gamen är en asätare och den äter kadaver innan en förruttnelseprocess hunnit sätta i gång. Bakterier och andra gifter hindras på så sätt från att spridas.

Gamen är miljöns obesjungna hjälte.

Reek eek mmm rk rotten och Vakan är två sammanlänkade installationer om poesin i att ätas. Nio högtalare, placerade i en organisk formation, spelar ljudet av ätande gamar, ljud samlade från Youtube och ljudbanker. Med hjälp av en equaliser har ljuden förstärkts för att skapa en musikalisk skala likt den harmoniska skalan i indisk ragamusik. Varje högtalare spelar en unik harmoni, låg eller hög, och beroende på var betraktaren står upplevs den som fragmentarisk eller som en helhet. Högtalarnas formation och placering imiterar en grupp ätande gamar, som även kallas “en vaka”, därav titeln Vakan.

Reek eek mmm rk rotten är ett textverk som onomatopoetiskt1 beskriver en måltid på de döda.

Verket refererar till kyrkfönster och förhöjer det vackra i narrativet samt i den omgivande arkitekturen. Texten till Reek eek mmm rk rotten skrevs genom att aktivt lyssna på gamarna och transkribera deras måltid. Det är också en betraktelse av en alternativ begravning2 och den ekologiska cykeln av att äta och att ätas.

Texter av Hillside Projects

ARIJIT BHATTACHARYYA Mina skrik är tysta i dina drömmar 2022

I våra drömmar inkluderas inte de människor som i vår verklighet är icke-önskvärda. Om vi har oönskade människor i våra drömmar så benämns dessa drömmar oftast som mardrömmar. Våra drömmar är vårt undermedvetnas medvetna val av en påhittad verklighet. I sin tillblivelse är postkoloniala nationer drömmar mot förtryck, andrafiering, exkludering, bedrägeri och brutalitet.

Men för varje dag som går bryts världens största demokrati Indien ned av makthavares drömmar.

Människor som gör sitt bästa för att inte ge efter för skadorna som orsakats av denna extremt splittrade politiska atmosfär, skriker efter empati, solidaritet och viktigast av allt hjälp. Även om deras, våra, mina skrik är tysta i de drömmar som dröms av dem som omformar strukturen i världens största demokrati.

Tystnad 2022 Arijit Bhattacharyya i samarbete med Suvojit Roy, Santanu Dey, Shibyan Halder, Soumik Ghosh, Suvankar Halder, Akhil Jana, Nilima Parda, Janardan Jana, Kabita Jana, Manaka Jana, Chandrakanta Jana, Dulu Parda, Rita Jana, Susama Kar, Kalipada Kar, Lakshmi Kar och Biswanath Mallick.

Vävda stråmattor (Madurkathi) och plastisolfärg 990 cm x 353 cm Nyproducerat verk i samarbete med Röda Sten Konsthall

Tystnad är en storskalig och sammanhängande berättelse målad på båda sidor av fem Madurkathis. På ena sidan av målningen bärs en död

Vävandet av Madurkathi är ett traditionellt hantverk, främst från i Bengalen (Indien och Bangladesh) och är en viktig del av landsbygdens ekonomi. Mattorna används i det varma och fuktiga klimatet för att sova på eftersom de är svala och svettabsorberande.

I detta verk har Madurkathi mattorna målats för att visa på konflikterna mellan dem som styr och folket som styrs.

Foto: Arijit Bhattacharyya.Tack till Soumik Ghosh.

Mina skrik är tysta i dina drömmar är ett projekt uppdelat i fyra större verk. Dessa verk är, Tystnad, Skrik och drömmar, Protestens spöke och Hur politisk är (din) vår curry?.

kropp bort av beväpnade soldater. I bakgrunden brinner en hög med böcker. En grupp kvinnor ses bevittna denna fruktansvärda handling. På andra sidan av målningen bildar armar en kollektiv kropp som bär en banderoll. Banderollen består av tre ord ”We The People” (Vi, folket), de tre första orden som inleder Indiens konstitution.

Skrik och drömmar 2022 Arijit Bhattacharyya i samarbete med Safoora Zargar, Binita Limbani, Owanka Bhattacharjee, Suchandra Kundu, Chapola Biswas, Sabita Das, Pintu Halder, Prasun Moule, Kunal Pramanik, Braja Sankar Gorai, Sanat Rupray, Prnay Moule, Soumik Ghosh, Suvojit Roy, Shibayan Halder och Swagata Bhattacharyya

klädesplagget. Bilden visas på översta våningen i Röda Sten Konsthall. Verket uttrycker en önskan om komplex design inriktad på social förändring.

Video 1 tim 30 min

Trilogin Skrik och drömmar är en del av det större projektet Mina skrik är tysta i dina drömmar som påminner publiken om politiska fångar som Umar Khalid, Sharjeel Imam och många andra som är offer för det politiska förtrycket i Indien.

Skulptur gjord av Khadi-, Lizzy bizzy- och Zari-tyg, nylon, aluminiumlegering, terrakotta, galvaniserad järntråd, färgade plastblad. Varierande storlek

Protestens spöke

Bläckstråletryck på tyg 365 cm x 244 cm Nyproducerade verk i samarbete med Röda Sten Konsthall

Skrik och drömmar är en trilogi med många olika perspektiv. Verket kretsar kring den indiska polisens gripande av aktivisten och akademikern Safoora Zargar. Hon är åtalad enligt den mycket stränga koloniala lagen, UAPA 2019, om förebyggandet av olagliga aktiviteter.3 Under Zargars tid i polisens arrest (10 april–24 juni 2020) i det ökända Tihar-fängelset var hon gravid. Den 24 juni 2020 släpptes hon mot borgen av humanitära skäl.

Den första delen av Skrik och drömmar-trilogin är baserad på en intervju mellan Safoora Zargar och Arijit Bhattacharyya. Deras samtal kretsar kring idén om nationen, motstånd och den hinduiska högerregeringen som formar Indiens nationella värderingar.

Den skulpturala delen av verket som är ett föränderligt klädesplagg som baserar sig på samtalet.

Det är ett är ett förändringsbart klädesplagg som kan bäras till vardags men som under demonstrationer kan utvecklas till en banderoll och därefter till ett tält. I utställningsrummet på tredje våningen fungerar plagget som en skulptur med en terrakottamask föreställande Safoora Zargar.

Broderiet på tyget är inspirerat av miniatyrmålningar från Mogulriket.

Den sista delen av Skrik och drömmar-trilogin är en bild från en offentlig plats i Calcutta med

2021 Arijit Bhattacharyya i samarbete med Lea Maria Wittich och Swagata Bhattacharyya 3D-animerad video, 4 min Verket är producerat i samarbete med Leipzig stad, Bauhaus-Universität Weimar och Röda Sten Konsthall

Protestens spöke är en video som visar en postapokalyptisk plats för protester. Huvudbyggnaden i videon är den gamla Stasi-byggnaden i Leipzig (Tyskland).4 Konstnären föreställer sig en protest som äger rum år 2053 genom en berättelse baserad på samspelet mellan det förflutna, nuet och framtiden. De tre tidsaspekterna konkretiseras genom tre datum: 1989 året för den fredliga revolution som ledde till järnridåns fall; år 2021 då det var torka i det offentliga livet och år 2053 – ett årtal som man hamnar på när summan av tiden mellan de två första årtalen lagts till 2021.

Med inspiration från genren Social Science Fiction5 och Antropologisk Science Fiction6 utforskar projektet de utopiska egenskaperna hos protester i det samtida samhället och i en dystopisk framtid. Den tidigare Stasibyggnaden blir en startplats. I det fysiska rummet lagras spåren av det historiskt förflutna och den föreställda framtiden, i nuets verklighet.

Texter av Arijit Bhattacharyya

JULIA SCHUSTER Kroppens och markens geologi 2022

Vågor

Lera, keramik, plywood, färg, sand 400 cm x 400 cm x 6 cm

Förundran: kärlek

Keramik, ståltråd, trådlås Varierande storlek

Genomresa

havsbottnen. Schuster fick leran av forskaren Julek Chawarski som hämtat den under en forskningsexpedition, Synoptic Arctic Survey (2021), med fartyget Oden. Det svaga ljuset i kammaren förstärker doftupplevelsen av den unika leran.

Verket är en inbjudan till kontakt med tidens väsen – att bevittna livets övergångar.

De tre elementen är sammankopplade genom dikten Hemkomst. Kärnan i projektet Kroppens och markens geologi välver sig genom de livsformande processer som förbinder oss med det som var, det som är och det som kommer.

Foto: Julia Schuster

Arktisk lera, sand, sågspån, jutefiber, plywood, träbalkar, skruvar, LED-lampor 400 cm x 290 cm x 252 cm

Hemkomst

Text på pappret Munken Kristall, 200 gsm, spik Nyproducerade verk i samarbete med Röda Sten Konsthall

Projektet Kroppens och markens geologi består av ett textverk och tre stora installationer som skapats särskilt för utställningsrummet Katedralen.

De tre installationerna är var och en inspirerad av olika lager i bäckenbotten. Bäckenbotten som är placerad i mitten av våra kroppar är central för vår kroppshållning såväl som för födelseprocessen. Här igenom passerar det nya liv som blivit till.

I golvinstallationen Vågor upprepas en kraftfull böljande rörelse om och om igen. Hundratals delar av lera har genom en gammal tradition och i en lång meditativ process polerats glansig. I verket Vågor skapar metoden reflekterande ytor som interagerar med ljuset i katedralen.

Installationens andra del består av hängande former som uppmuntrar betraktaren att lyfta blicken. Svävande stavar av keramik skapar tillsammans verket Förundran: kärlek. En mängd lager öppnar upp för olika perspektiv på det ofattbara och nya.

Det tredje installationen, Genomresa, är en kammarkonstruktion som innehåller uråldrig lera som kommer direkt från djupet av den arktiska

Du har mig, jag har dig 2021 Installation i lera Olika leror, MDF, färg Sex tavlor, vardera 18 cm x 30 cm Verket är producerat i samarbete med Boy konsthall för en grupputställning med Arijit Bhattacharyya, ‘‘Manifesto for Clay’’, GIBCA Extended 2021

Du har mig, jag har dig är en serie lertavlor som påminner om mänsklighetens äldsta bevarade skrifter som härstammar från det forntida Mellanöstern och föregick de första biblioteken. Installationen utforskar hur lera som en universell och riklig naturresurs – gemensam för kulturer världen över – fortsätter att spela en viktig roll.

Varje lertavla är ett samtal mellan skaparen och materialet. Upprepningen i verket blir till ett mantra och beskriver lerans olika egenskaper och funktioner. Tavlorna skildrar lerans poesi, dess tyngd och styrkan som krävs för att lyfta den; det skydd som lera utgör när den omvandlas till

tegelstenar som bygger hus; dess kraft när stora mängder lera rör sig, som jordskred.

Leran som används i detta verk har Schuster grävt upp från platsen för Bollebygds gamla tegelbruk och Sveriges enda kvarvarande bruk där teglet tillverkas för hand, Horn Tegelbruk samt från Clanger Woods i Storbritannien. Tavlorna har torkats av luft och sol, de förblir obrända och är därför mycket sköra. Detta beskriver lerans cykliska natur och dess potential att återvända till den jord det kom ifrån.

Längtan 2016 Videoinstallation på delad skärm HD-video, 16:9, färg, 2 min 31 sek Verket är skapat i samarbete med Royal College of Art, London

Längtan är en intim performance som synliggör hur människans kontakt med världen sker genom huden. Huden är vårt största organ, centralt för känseln och utgör själva kärnan i att vara människa. Redan som foster samlar vi alla slags sinnesintryck, känslor och upplevelser genom hudens membran.

Tack vare lerans inneboende plasticitet och formbarhet delar materialet och människokroppen en förmåga att minnas genom vilken spår förblir synliga.

Regissör och manus: Julia Schuster Färgkorrigering: Roddy Cañas Redigering: Julia Schuster

Texter av Julia Schuster

1. En onomatopoeia är ett ord som fonetiskt imiterar, efterliknar eller föreslår ljudet som det beskriver.

2. Olika kulturer och religioner, såsom Zoroastrier och Tibetaner, tar hjälp av gamar för begravningsritualer där de döda placeras för att ätas som en sista uppoffring, eller kanske ännu viktigare, där döden blir del av en större ekologisk cykel.

3. Lagen om (förebyggandet av) olaglig verksamhet är en indisk lag som syftar till att förhindra olagliga aktiviteter och föreningar i Indien. Dess huvudsakliga mål var att göra befogenheter tillgängliga för att hantera aktiviteter riktade mot Indiens integritet och suveränitet. Den senaste lagändringen, lagen om olagliga aktiviteter (förebyggande) 2019 (UAPA 2019) har gjort det möjligt för unionsregeringen att utse individer som terrorister utan en vederbörlig rättsprocess. UAPA är också känd som antiterrorlagen.

4. I staten Östtyskland, även kallad Tyska demokratiska republiken (1949–1990) var ministeriet för statssäkerhet allmänt känt som Stasi. En av Stasis huvuduppgifter var att spionera på folket genom att använda ett nätverk av medborgare som blivit informatörer för att lokalisera och förhindra ”statens fiender” från att organisera sig i uppror.

5. Social science fiction är en undergenre av science fiction, vanligtvis mindre intresserad av teknologi och mer av spekulationer om samhället.

6. Antropologisk science fiction är en subgenre av science fiction som använder antropologi som grundläggande förankring för att skapa den föreställda världen.

Genomresa, Julia Schuster 2022. Foto: Röda Sten Konsthall

I Längtan ersätts hud med lera. Verket frammanar en känsla av att röra vid leran men också en känsla av att vara leran själv.

Slutnoter

Foto: AnnaCarin Isaksson

Photo: Hillside Projects

Foto: Gerhard Schuster

HILLSIDE PROJECTS

ARIJIT BHATTACHARYYA

Hillside Projects består av Emily Berry Mennerdahl (f. 1980) och Jonas Böttern (f. 1977) en svenskbrittisk konstnärsduo baserad i Stockholm.

Genom utforskande av metoder kring berättande och performance manifesteras deras verk som installationer med text, ljud, video och publikationer. I deras konstnärliga processer undersöker Hillside Projects berättelser om försvinnanden och utrotningar i natur och miljö, samt de socio-politiska frågeställningar som uppstår. De omfamnar det absurda, komiska och tragiska som frågorna väcker. Vem borde räddas och varför? Vem bestämmer vem som ska räddas? Är det dags att ta farväl?

Arijit Bhattacharyya en konstnär och oberoende curator som lever och arbetar i Weimar, Tyskland. Hans praktik undersöker omstridda berättelser om motstånd genom socialt engagemang, designinterventioner, stora väggmålningar och föreläsningsperformances. Hans konstnärliga uttryck är djupt rotat i en kritisk analys av socio-politisk historia och dess betydelse för kulturella traditioner. Som curator är han även intresserad av konstnärliga frågeställningar som undersöker metoder av civil olydnad.

Jonas Holmer skapade ljudet i verket Vakan i samarbete med Hillside Projects.

Jonas Holmer (f. 1980) är en konstnär som bor och verkar i Stockholm. Han tog sin kandidatoch masterexamen på Konstfack 2013 respektive 2016. Hans praktik involverar video, animation, musik och ljudinstallationer.

JULIA SCHUSTER Julia Schuster är en konstnär som lever och arbetar i Bollebygd, Sverige. Hennes huvudsakliga medium är lera och keramik som kombineras med fotografi, ljud, video och text. Hon undersöker lerans unika cellulära minne i förhållande till det minne som finns i den mänskliga kroppen. Genom att utforska hur materialitet, skrivande och kroppens rörelser förenas skapar hon fängslande och tankeväckande rum som gestaltar något grundläggande och väsentligt.

Performance

Vernissage lördag 11 juni 2022 kl. 13.00 Öppningsceremoni kl. 13.30 Performance med Hillside Projects kl. 14.30 Performance med Arijit Bhattacharyya kl. 16.00 Konstnärssamtal

HILLSIDE PROJECTS

ARIJIT BHATTACHARYYA

Sökandet efter blåkråkan

Hur politisk är (din) vår curry?

2015–2022 Performance-föreläsning 35 min

2022 Performanceföreläsning, 60 min Projektion, Johl med nötkött, potatis, ris

Sökandet efter blåkråkan är en performance-föreläsning med utgångspunkt någonstans mellan fakta och fiktion, spektakel och mytbildning, humor och tragedi, diskurs och aktion.

Sedan 2015 har den framförts flertalet gånger och fortsätter att omvandlas och utvecklas i nya format.

Blåkråkan är en fågel som levde och byggde bo i norra Europa. Sista gången fågeln sågs häcka i Sverige var på Fårö 1967. Genom en kartläggning och utforskning kring fågelns livsmiljö, känslor och migrationsmönster är Sökandet efter blåkråkan ett försök att förstå önskan om återintroducerandet av vissa arter och hur vi konstruerar vår natur. Varför är vissa arter mer önskvärda än andra? Vem eller vad hör hemma var och vem eller vad får känna tillhörighet var?

I denna performance-föreläsning blir berättelsen om blå kråkan en metafor för begrepp som omger migration, liv och död.

Performanceföreläsningen framfördes under utställningens vernissage 11 juni.

När fartygen först anlände till Calcuttas kust (Indien) höll nya former av matlagning och samhällen på att utvecklas i två olika delar av världen. Hur politisk är (din) vår curry? är en gastronomisk performanceföreläsning om Indiens mat och politik och dess förhållande till kolonialismen. Bhattacharyyas performance diskuterar makt genom mat i ett postkolonialt sammanhang och utvecklar argument som genom gastronomi undersöker nykolonialism, misslyckad avkolonisering och hypernationalism i den samtida kulturen i Indien.

Performanceföreläsningen framfördes under utställningens vernissage 11 juni.

rodastenkonsthall.se @rodastenkonsthall @hillsideprojects @arijitbh @juliaschuster_art