det okända djupet

Vättern ansågs länge vara bottenlös. Två män försöker loda djupet utanför

Omberg där sjöns största djup troddes vara. De skarvar ihop allt de har i tågvirke men ingenting räcker. När de skarvat i sista stumpen hörs en röst från djupet: ”Mäter du min längd så vet du mitt djup!”

En skeppare i forna tider vid namn Bojharthefinne, lär väster om Rödgavels grotta (Omberg) ha sänkt ner en lina på 1100 famnars längd utan att nå botten.

På 1600-talet gör Per Brahe resultatlösa mätningar utanför Visingsö, liksom Greve Oxenstierna på Västgötasidan. Botten kan inte nås. Till slut ingriper själva sjöfrun och uttrycker sitt missnöje med dessa mätningar. Lodet som används byts oförklarligt ut mot hästhuvuden och andra otrevliga ting som kommer upp ur sjön. Då växer respekten för den bottenlösa sjön så till den grad att ingen längre vågar delta i mätningarna. Norr om Visingsö är det officiella djupet nu 128 meter.

Underjordiska strömmar

Det finns flera föreställningar om underjordiska förbindelser med andra sjöar t.ex. Vänern och Bodensjön i Alperna. Det berättas om en drunkningsolycka av en ung kvinna i och filma i djupet men strömmar gör det nästintill omöjligt. Att sjöodjur är förknippat med Vättern kan ses i Huskvarna där Nessie tagit form av en sjöorm vid E4:an.

Vättern vars kropp sedan återfinns i Bodensjön. Kvinnan identifieras med hjälp av sin psalmbok med namn.

Flera märkliga fenomen är också förknippade med underjordiska strömmar eller vindar, bl.a. historierna om Vätterns hägringar eller luftbilder som kan ses vid speciella väderförhållanden. Än idag berättas det om märkliga bilder som skapas över sjön, de mest otroliga ting har skådats: segelflottor, krigslag, borgar, kyrkor, ja hela städer.

Jättarnas värld

Granne med Nessie står Jätten Vist, gjord av konstnären Calle Örnemark 1969. Området runt Vättern är verkligen jättarnas värld. Många är historierna om jättarna runt Vättern, hur de i ilska över kyrkbyggen singlade iväg stenar för att krossa den nya kristna tron för över tusen år sedan. Så här berättar östgöten Elis Åström 1962 för Folktro och Folkliv i Östergötland:

Enligt folktron är det sjöfrun, som före en storm flyttar sina palats och trädgårdar till en lugnare plats av sjön. Hon tros ha sitt hemsviste vid ön Jungfrun utanför Vadstena.

Det stora sjömonstret

2003 hittades äggskal i Motalaviken, Baby Nessie blev en stor nyhet och tros vara en släkting till Loch Ness odjuret i Skottland. Men finns det verkligen något i djupet? Fiskare har berättat om oförklarliga vattenbubblor som sprängt både isar och båtar. De kommer från ingenstans för att sedan försvinna. Försök har gjorts att mäta

”I Omberg bodde sjöfrua. När Visingsö byggdes, gick det till såhär. Det var en jätte och hans fru som skulle gå över Vättern till Omberg.

– Det är för brett för att kliva över, sa jättekvinnan.

– Du får lov att ta ett spadtag och häva i pölen. Jätten tog ett spadtag på Ombo Öjer på Västgötasidan och där syns märket än i dag. Där han släppte ut jorden, vart det en fläck som kallas Visingsö. På den klev de över till Gränna, och därifrån gick de till sjöfrua i Omberg. Hon ville bjuda på gädda, så hennes tjänsteflicka fick springa till Hammarsundet längst i norr och hämta en.”

Bevisligen firade jättarna många gånger och orkade inte gå runt. Liknande berättelser finns hur Landsjön och Visingsö blev till när jätteparet skulle på fest i Västergötland.

Sagornas Ö

Där Vättern nu ligger låg en gång en stor och bördig dal. Två kungar, bröderna Vätte och Vise, regerar över riket i dalen. Vise är god och rättvis medans Vätte är elak och grym. Vise gifter sig med en vacker prinsessa från grannskapet. Vätte upptänds av en häftig kärlek till svägerskan, slår ihjäl sin bror och tar prinsessan till maka. Ett stort gravröse reses över Vise, det som idag är Visingsö.

Kärleken är inte besvarad och för att komma ifrån sin nya make tar prinsessan sjöfrun till hjälp. Sjöfrun vill locka ner Vätte till sitt rike och antar prinsessans gestalt vid bröllopet. Därefter förtrollar hon honom och alla hans ägodelar, gårdar och slott. Hela riket sjunker ner i djupet. Sjön får därefter namnet Vättern.

Vätte trivs inte där nere i djupet. Lugna, vackra sommardagar försöker han uppföra sitt sjunkna rike och många har sett dessa hägringar. Men då rör den mördade brodern, Vise, på sig i sitt kummel på Visingsö och då ramlar åter alla Vättes byggnader ner i djupet. Då rasar Vätterns konung och sjöns vågor häver sig mot stranden, även om det är vindstilla.

Ordspråket ovan kommer från en annan av sjöns egendomligheter, att oberoende nederbörd så är vattenståndet detsamma. Ett ovanligt lågt vattenstånd rapporteras år 1826 och de följande åren blev skörden god. Vi får hoppas att det stämmer även i våra dagar.