3 minute read

NÖDVÄNDIG

Martin Tengsved, SBMIs konsult, har varit med och utformat remissvaret. Han tycker det är synd att Naturvårdsverket inte kom till samma slutsats som SBMI och bedömer massor som biprodukter. En biprodukt måste uppstå i en produktionsprocess och Naturvårdsverket anser inte att schaktmassor är en sådan. Naturvårdsverket pratar i stället om att klassa ”massor som inte utgör avfall” som produkter. Massor och entreprenadberg kan snarare vara råvara till en produktionsanläggning och upparbetas till produkter i andra anläggningar.

– Rent juridiskt är det positivt med ett förtydligande, säger Martin Tengsved. Det är ett bra förslag. Man inför en del nya tolkningsbedömningar. Därför är det viktigt med en tydlig vägledning för vad som är produkter – något som också Naturvårdsverket förordar och ska jobba vidare med.

Advertisement

Det behövs ytterligare vägledning för att förtydliga vad som menas med begrepp som ”säkerställd avsättning” och att den fortsätta användningen är ”lämplig för människor och miljö”, begrepp som Naturvårdsverket använder.

– För att produktspåret ska kunna få genomslag är det helt avgörande att Naturvårdsverket tar fram en robust och konstruktiv vägledning kring detta så att branschen kan hitta tydliga former för att använda sig av detta spår.

Möjligheten att lagra material längre än tre år tycker alltså SBMI är positivt, men man ser en risk för att det blir en svårtillämpad undantagslösning som får en spretig tillämpning i olika kommuner. Naturvårdsverkets begrepp om att lagring kan ske om det finns ”särskilda skäl” kan bli svåruppnått. SBMI föreslår i stället alternativet ”vid behov”, förklarar Martin Tengsved.

Men det finns också det som är negativt. Martin Tengsved tycker inte att de delar där Naturvårdsverket vill se ett antal förändringar i tillstånd eller anmälan rimmar med uppdraget om att hitta åtgärder för en ökad cirkulär hantering.

Enligt SBMI ingår det inte i Naturvårdsverkets uppdrag att föreslå åtgärder som komplicerar miljötillståndsprocessen för bergtäkter. Materialets lämplighet regleras i produktlagstiftning och i de regelverk som anger i vilka tillämpningar bergmaterialindustrins produkter är lämpliga att använda. Förslagen främjar inte den cirkulära hanteringen och tillför ingen miljönytta.

Masshantering

– Naturvårdsverket föreslår saker som man tycker är problematiska med dagens hantering, man anser att det är problem med tillståndshanteringen för bergmaterial som sker idag utifrån hälso- och miljörisker. Men några sådana problem finns inte, och det var heller inte uppdraget, annars hade man fått ett sådant, säger Martin Tengsved.

Han tycker att förslagen på det här området motverkar utredningens syfte.

– De leder till kraftigt ökade kostnader för stora infrastrukturprojekt och till längre tid för tillståndsprövningar. Naturvårdsverket skruvar upp kraven flera jack. Den så kallade U-verksamheten, som inte är anmälningspliktig, avskaffas och ärendena blir nu anmälningspliktiga. Här vill SBMI att det i stället införs allmänna regler för det som idag inte behöver anmälas, säger Martin Tengsved.

Han konstaterar att Naturvårdsverkets förslag går emot det som sägs i andra sammanhang. Det rimmar ju inte heller med miljöprövningsutredningen, som syftar till att skapa enklare och snabbare tillståndsprocesser.

SBMIs vd Mårten Sohlman är kritisk till delar av Naturvårdsverkets förslag. Uppdraget är, ur branschens perspektiv, lite av upp och nedvända världen.

– Om man från myndigheternas sida från början valt att se på frågan utifrån ett risk-nyttoperspektiv så hade vi nog inte haft något behov av detta uppdrag alls. Fokus borde vara på att tillsammans med branschen utveckla bedömningssystem utifrån hur de olika materialkategorierna används, och vilka möjliga begränsningar olika material bör ha utifrån den avsedda användningen. I stället har Naturvårdsverket valt att använda en försiktighetsprincip där mängderna som får användas minskat. Stora mängder prima material har klassats som avfall – vilket lett till både miljömässiga som ekonomiska förluster för samhället, säger han i en kommentar på SBMIs webbplats.

Mårten Sohlman framhåller att reglerna för återanvändning upplevs som alltför komplexa, krångliga och tidskrävande.

– Naturvårdsverket har trots detta tagit fram ett detaljerat och komplext förslag, som tillför ytterligare reglering, komplicerade bedömningsmoment, volymbegränsningar och nya undantag. Vi vill att dessa förslag stryks, eller i andra hand omarbetas för att bättre möta samhällets efterfrågan på cirkulära material och branschens förmåga att tillhandahålla dessa.

Att införa allmänna regler för återvinning av rena material, när man nu föreslår avskaffandet av den tidigare anmälningsfria U-verksamheten, har påpekats av en lång rad tunga remissinstanser som Jordbruksverket, Trafikverket och Avfall Sverige. Nu blir det anmälningsplikt för en lång rad enkla ärenden som hade kunnat omfattas av allmänna regler. Det är inte rimligt, tycker Mårten Sohlman: det kommer att leda till minskad återvinning och mer utsläpp från onödig lastbilstrafik.

I bästa fall, säger Mårten Sohlman, innebär Naturvårdsverkets förslag att det blir tydligt för alla entreprenörer hur entreprenadberg och schaktmassor ska kunna cirkuleras. Men det hänger på att Naturvårdsverket tar fram en bra vägledning. Det är vägledningen och tillämpningen av regelverket som har begränsat möjligheterna till cirkulär hantering. SBMI kommer att fortsätta bevaka frågan. Följa att inte alla delar av förslagen blir verklighet men framför allt följa Naturvårdsverkets arbete med fortsatt vägledning, lovar Mårten Sohlman.

I bästa fall, säger SBMIs vd Mårten Sohlman, innebär Naturvårdsverkets förslag att det blir tydligt för alla entreprenörer hur entreprenadberg och schaktmassor ska kunna cirkuleras.

VI SES NÄSTA ÅR!

Under 2023 kommer Stenkoll ut med fyra nummer.

Nr 1 – mars

Nr 2 – maj

Nr 3 – september

Nr 4 – december

Vad vill du läsa om i tidningen? Mejla till kansliet@sbmi.se

This article is from: