STANDARD FÖR MER CIRKULÄRT BYGGANDE

Kraven på att rapportera miljö- och klimatdata ökar, och med ett gemensamt elektroniskt affärssystem blir det enklare att kommunicera dessa data. Med en standard, ett gemensamt språk, kan beställare och leverantörer använda sina egna system men ändå dela uppgifter om produktion, ekonomi och miljö. Det är tanken bakom BEAst som arbetar med en digital kommunikation på internationell nivå.

TEXT: Hans Lundgren

EAst är Byggbranschens elektroniska affärsstandard och syftar till att förenkla och plocka bort onödig administration. Samtidigt ska kvaliteten i datasamlingen öka och avvikelser och brister upptäckas.

– Idag görs mycket med papper eller i Exceldokument. Ska man få ett cirkulärt samhällsbyggande innebär det att en rad ytterligare data och information behöver redovisas. BEAst är en möjliggörare, genom att ta den gamla följesedeln och göra den digital, men det är bara första steget, i framtiden kan man dela allt fler uppgifter, förklarar konsulten Johan Andersson, som varit delaktig i arbetet med BEAst och genomförandet både i Peab och NCC.

Idag finns många olika krav på rapportering och man digitaliserar var och en för sig, konstaterar Johan Andersson. Det kommer att bli kostsamt och svårt att dra nytta av detta material utan en gemensam standard. Det börjar redan vid upphandlingen, där man måste ställa enhetliga krav och sedan vidare i hela kedjan för att möjliggöra cirkularitet och kvalitet.

Beast

Den ideella organisationen BEAst ägs och drivs gemensamt av cirka 120 företag i byggbranschen. Med sina informationsstandarder vill BEAst skapa förutsättningar för digitala transaktioner mellan svenska företag och organisationer, oberoende av datasystem.

? LÄS MER på BEAst.se. Följ QR-länken för att se hur det fungerar på Västlänken i Göteborg:

Med hjälp av BEAst är det möjligt att koppla ihop många aktörer för att kunna dela data. Johan Andersson jämför med banktjänsten Swish. Där skickar man och tar emot information – i det fallet handlar det om att föra över pengar. Man kan göra det utan att vara bunden till något speciellt datasystem eller teknisk utrustning. Olika banker ingår och du kan göra det från vilken mobiltelefon som helst. På samma sätt fungerar BEAst. Företagens egna system ska kunna kommunicera med varandra.

Den nya versionen av BEAst är nu uppgraderad till det internationella nätverket Peppol, som också är en ISO-standard. Man kopplar upp sig till en elektronisk brevlåda, där Peppol fungerar som ”brevbärare”. Anslutningen till Peppol har bekostats av SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) och genomförts i samarbete med DIGG (Myndigheten för Digital förvaltning).

Det handlar inte bara om att hantera ekonomiska flöden. BEAst kan också dela miljödata, för att möta krav från Trafikverket, Boverket och andra myndigheter, för att sedan kunna lägga till annat, som exempelvis leveransplaner för en bergtäkt.

Ett exempel från Stockholms stad visar hur det kan fungera: ett åkeri skickar information till en entreprenör om transporter av schaktmassor med mera. Entreprenören vidarebefordrar uppgifterna till upphandlaren Stockholms stad. Det är tre olika aktörer med tre olika datasystem, men alla är anpassade till BEAst-metoden, med gemensamma artikel- och datanummer.

Johan Andersson liknar BEAst vid ett kinderägg, man får tre saker i ett: information om produktionen, information om ekonomin och even- tuella fel och kvalitetsavvikelser samt information om miljö och klimatpåverkan.

Även klimatpåverkan har tillkommit de senaste tio åren och finns med i den digitala följesedeln ner på fordonsnivå. Redan 2012 började Peab använda metoden med e-fakturor och e-fraktsedlar. Idag har BEAst utvecklats och kan nu omfatta även uppgifter om bränsleförbrukning, CO2 och så vidare.

I det stora byggprojektet Norra Djurgårdsstaden använde Stockholms stad BEAst för digitala standardiserade processflöden för hantering och rapportering av förorenade och rena schaktmassor, men också för att redovisa miljödata, som exempelvis bränsleförbrukning.

Enligt utvärderingen är samtliga inblandade överens om att det varit värdeskapande och lärorikt. Arbetssättet plockar bort administration, frigör tid och ger bättre överblick i realtid. Man får en bättre kontroll på drift, ekonomi och klimatpåverkan. I stället för manuell datadelning och sammanställning kan tid och resurser användas till att hantera avvikelser, förbättringsarbete och kunskapsöverföring till kommande projekt.

– Nu är hela den kommersiella kedjan med, där SBMI är en av flera aktörer. BEAst hoppas få med sig fler myndigheter, som exempelvis Naturvårdsverket. Andra myndigheter är redan i gång. Boverket ställer krav på klimatdeklaration från och med i år vid husbyggen, där ingår exempelvis betong, som ju är beroende av ballastmaterial, säger Johan Andersson.

Mårten Sohlman, vd för SBMI, tycker att BEAst är ett viktigt verktyg, som idag är underutnyttjat i branschen.

– Den är effektiv för upphandling och uppföljning och kan förbättra kravställning för att åstadkomma ett cirkulärt samhällsbygge, säger han.

På uppdrag av BEAst har SBMI tagit fram ett företagsneutralt artikelnummerregister som när det används kommer att underlätta automatisering, minska kostnader och öka effektiviteten i branschens elektroniska affärer. Registret beskriver mer än 100 av de vanligaste bergmaterialprodukterna. Systemet är anpassat för att möta kommande behov, som exempelvis cirkulära råvaror.

Den stora beställaren Trafikverket vill ha lika mycket koll på koldioxid som kronor och ställer därför allt fler krav på miljödata – något företagen måste följa för att kunna vara aktuella för att få ett uppdrag. I projektet ”Greppen om utsläppen” arbetar Trafikverket för att få en digitaliserad inrapportering som ska göra det lättare för branschens största beställare att ha koll på utsläppen. Det som tidigare har gjorts har baserats på olika papper och Excel-ark som inte följt någon standard och där risken för fel har varit stor.

Trafikverkets eget systemstöd, Energiledningssystem för anläggningar – ELSA, kan ta emot och hantera informationen från en elektronisk följesedel. Systemet erbjuder ett samlat gränssnitt som gör att hela Trafikverkets organisation samt alla underentreprenörer och leverantörer kan rapportera miljödata på samma sätt. Systemet ger kunskap om utsläppsmängder som gör att man kan ta fram konkreta nyckeltal som underlag för kravställning vid upphandlingar.

2024 är ambitionen att alla Trafikverkets upphandlingar av entreprenader för byggande och underhåll av vägar och järnvägar ska omfatta krav på att rapportera massförflyttningar och drivmedelsförbrukning. Det ska ske enligt BEAsts format via Trafikverkets elektroniska postlåda till ELSA. Modellen kan sedan utvecklas och omfatta fler miljöfarliga ämnen.

BEAst har också genererat nordiskt intresse. Nordiska ministerrådet har identifierat behovet av datadelning för miljödata och vill nu sätta upp två projekt i Sverige och Norge under ledning av upphandlingsmyndigheten samt Trafikverket i Sverige respektive Norge.