SD-Kuriren 116

Nr 116 | December 2014

TEMA

K I T I L O P D S

Sidan 2 | Ledare

En budkavle är utskickad. Den löper genom dag och natt. Den går, såsom otaliga bud­ kavlar fordom har gått, rättsols från gård till gård, från härad till härad. Det är den löpande elden som genom dag och natt skall kringfö­ ras. Budkavle går! Rid i natt!

Vilhelm Moberg, 1941

Kära läsare! Om det i förra månadens nummer var svårt att smälta valresultatet har det denna gång varit svårt att ens ta in allt som har hänt sedan sist. Därför har jag också nöjet att bjuda på ett lite tjockare nummer, med fyra sidor extra läsning.

Som ni alla vet har vi skrivit historia, än en gång. Den tredje december fälldes den rödgröna regeringens budgetproposition efter att Sverigedemokraterna röstat på Alliansens budgetalternativ. Mer om vad detta innebär och varför vi gjorde som vi gjorde kan ni läsa på sidorna 14-15. På uppslaget därefter kan ni läsa om det budgetförslag som borde ha vunnit - nämligen vårt eget.

SD-Kuriren Box 26 291 21 Kristianstad info@sdkuriren.se www.sdkuriren.se Chefredaktör Paula Bieler chefredaktor@sdkuriren.se Ansvarig utgivare Richard Jomshof richard.jomshof@sdkuriren.se Utgivning SD-Kuriren utkommer med tio nummer per år till Sverigedemokraternas medlemmar samt övriga prenumeranter.

Prenumeration, 10 nummer En årsprenumeration kostar 250 kr.

Annonsering Kontakta annons@sdkuriren.se Upplaga 16000 exemplar SD-Kuriren utges av Sverigedemokraterna och är officiellt partiorgan. De åsikter redaktionen eller externa skribenter uttrycker i tidningen behöver inte nödvändigtvis motsvara partiets ståndpunkter. Redaktionen tar tacksamt emot foton, artiklar, sakuppgifter, tidningsutklipp och teckningar. Insänt material betraktas som tillhörande SD-K:s arkiv.

Redaktionen förbehåller sig rätten att korta, rätta, redigera, illustrera och publicera insänt material. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material.

OKRATISK T IDS DEM GE K RI

KURIREN - SD SV FT E RI

OKRATISK T IDS DEM GE K RI

I HÄNDELSERNAS CENTRUM

KURIREN - SD SV FT E RI

© Sverigedemokraterna.

Eftertryck tillåts endast om källan anges.

ISSN 1103 - 4009

Såväl SD-Kvinnor som SDU har hunnit ha sina årsmöten. Vi har därför valt att ge dem var sitt helt uppslag för att dela med sig av bilder från kongresserna och hälsningar från de nyvalda styrelserna. Vill ni ta del av detta bläddrar ni fram till sidorna 10-13. Även på redaktionen har det skett förändringar. Efter att ha varit med från omorganiseringen förra året har nu Henrik Gustafsson gått vidare med andra uppdrag inom partiet. Jag vill givetvis tacka honom för allt arbete han lagt ner och önska honom lycka till framöver.

Denna förändring innebär också att vi från och med detta nr ersätter Henriks analys med en stående krönika från EU. Denna gång berättar Peter Lundgren bland annat om hur en omröstning i parlamentet kan gå till. Ni hittar krönikan på sida 4.

Från stora EU ner till lokal nivå. I början på december avhandlades partiets Kommun- och Landstingskonferens och SD-Kuriren var givetvis på plats. Uppslaget 20-21 bjuder på reportage därifrån. På nästa sida hittar ni istället uppdateringar från vad som händer inom Svenska Kyrkan.

Den som är sugen på lite djupare reflektioner kring ideologi och partiets principer bläddrar med fördel till uppslaget 18-19. Där presenterar Gabriella Hedarv och Mattias Karlsson delar av vårt principprogram och fördjupar sig i socialkonservatismen. Själv har jag med en liten text om sverigedemokratisk nationalism, på sida 17.

Kort sagt: SD-kuriren 116 är ett brett nummer, där temat i sig självt är partiet och partiets politik. Jag hoppas det ska bjuda på både nöjsam läsning och lite nya kunskaper. Nästa gång vi hörs är det ett nytt år, och kanske befinner vi oss då mitt i brinnande valkampanj på nytt. Till dess önskar jag er en riktigt god jul, ett fantastiskt nyårsfirande och tillfälle till välbehövd vila och ro!

PAULA BIELER | CHEFREDAKTÖR

Medarbetare i detta nummer: Biträdande redaktör:

Logistikansvarig:

Gabriella Hedarv

Dag Sundius

Layout, bild och grafik:

Redaktion:

Jörgen Fogelklou

Emma Sandkvist

Sven Pernils

Aron Emilsson

Jonathan Othén

Carina Herrstedt

Joakim Wallerstein

Joakim Isheden

Linnéa Cortés

Peter Lundgren

Mikael Simm

Klara Eklund

Vill du bidra till SD-Kuriren? Idag är vi två anställda för arbete med tidningen. Övriga medarbetare jobbar på ideell basis vid sidan av andra åtaganden. Men vi vill bli fler! Kan och vill du åta dig att finnas tillgänglig i ba­ sen av skribenter så anmäl ditt intresse till chefredaktor@sdkuriren.se

Sidan 3 | Ledare

INNEHÅLL LEDARE

SVENSK KULTUR FINNS

Det finns ett ämne som är ständigt aktuellt för oss sverigedemokrater. Vi vet aldrig riktigt när vi ska behöva bemöta det, bara att det kommer att hända igen och igen. ”Det finns ingen traditionell svensk kultur”. Häromdagen läste jag det igen i en krönika i Metro, som ett direkt påhopp på just SD, som vill bevara en traditionell svensk kultur.

Vän av ordning frågar sig förstås då om det bara är svenskarna och Sverige som saknar en egen traditionell kultur, eller om samma fenomen förekommer i andra nationer. Finns det något annat folk i världen som saknar en egen kultur? Som bara är ett hopkok av allt möjligt som kommit utifrån, med invandring och med utbyte av influenser?

Om vi åker till andra länder och umgås med lokalbefolkningen ett tag så upptäcker vi rätt snabbt intressanta egenheter hos dem. Kultur är inte bara maten man äter, även om den brukar vara det första som möter en när man kommer till ett nytt land. Kulturyttringar kan ju vara ceremonier, dans, konst, firande av högtider och dylikt, men en annan stor del av kulturen är de värderingar och det beteende som anses normalt i ett givet samhälle.

Svensk kultur är midsommar med jordgubbar och blommor, det är också kräftskivor, julbord, valborgsmässoafton, våffeldag, semlor och kanelbullar. Fikapauserna på jobbet och fredagsmys. Vissa företeelser är nya, andra är gamla. Några har alltid funnits men nyligen fått namn. Det är också kulturellt betingat att vi inte tränger oss på andra människor, varken genom att sätta oss intill dem på bussen när det finns lediga säten, eller genom att komma oannonserat på middag. Det är normalt i Sverige att ringa innan man kommer hem till någon vid middagstid, och det är normalt att hålla ett visst fysiskt avstånd till andra människor och att respektera kösystemet. Det är sociala koder, och de är kulturella.

Värderingar, kring sådant som jämställdhet, våld mot svagare individer som barn och djur, kvinnomisshandel, mobbning, förtryck och orättvisor, är kulturella. I Sverige fördöms och bestraffas våld och övergrepp, för den starkes rätt gäller inte i vår kultur.

Kultur betyder odling. Allt som är svensk kultur idag uppstod inte här, men allt som är svensk kultur är förädlat och framodlat här, till en alldeles egen, svensk, variant. Det som vi tagit till oss och gjort till något unikt, det har vi förädlat till att passa vårt levnadssätt och umgängessätt. Precis på samma sätt som alla andra folks kulturer utvecklas genom tiderna.

“Det som är annorlunda med just Sverige är att det finns människor som är födda och uppvuxna här men ändå inte förstår sin kultur.”

Det som är annorlunda med just Sverige är att det finns människor som är födda och uppvuxna här men ändå inte förstår sin kultur.

Ironiskt nog så är den svenska fascinationen för allt utländskt även det ett gammalt kulturellt särdrag. Tegnér och Heidenstam har diktat om det, och Teodor Holmberg, som omnämns i temadelen i detta nummer får avsluta denna text med sina ord om Gustav Vasa och Sverige, från 1920-talet: ”Bland mycket annat, som vi hava att bemärka, är även kung Göstas manande varning: ”De svenske kacker alltid i eget bo”. Ty vi klandra ofta hårdt och obilligt vårt eget land och samhälle, nedsätta vad svenskt är, framdraga, upphöja och efterapa allt utländskt. Vi hava sett, hur våra fäder under Gustaf Vasas ledning frälste svenskheten under det trefaldiga trycket från dansk, tysk och romersk folkanda. Under 1700-talet bugade sig svensken för Frankrike; vi funno oss smickrade av att kallas ”Nordens fransmän”. I den tid, som är, finnas många tusenden svenskar, som kritiklöst se sitt mönster i Amerika västerut, i Ryssland österut.”

3

PÅ GÅNG

Nytt från EU-parlamentet SD står rustade för extra val Partisekreterarbrev

4

RIKS

6

Nya regler för partistöd ”Utgångspunkten är att medlemmarna äger partiet” Sverigedemokraterna påverkar svensk politik i grunden Historisk presskonferens av SD

LOKALT

10

I korthet SD Norrtelje med hjärta för Roslagen SD-motion leder till stämning av Migrationsverket Hallå där

SD-KVINNOR

12

SDU

14

TEMA SD-POLITIK

16

Principrogrammet styr våra ställningstaganden På socialkonservativ grund Budgetpropositionen – ett viktigt åsiktsdokument Nationalist – javisst!

Kommun- och landstingskonferensen Kyrkomötet – en viktig kulturpolitisk plattform Miljöpartiet – en försvarspolitisk katastrof SD-ledamöterna flitiga med motioner

DEBATT 24 KULTUR 26 Svenska skatter Ny kulturminister LÄTTSMÄLT Barockt MATTIAS BREV

GABRIELLA HEDARV

27

28

Sidan 4 | På gång

EU-PARLAMENTET NYTT FRÅN EU-PARLAMENTET Sociala medier – den

tidens spelpLåt mig börja lan?att berätta med

nya

om en ytterst DET h ä n d e l FINNS serik FLERA vecka jag olika nyss verktyg att hade.

Det mäta ettmed partis började att vår grupp, EFDD, hade besök av Beppe s a m h ä lden l s u t vkarismatiske eckling Grillo, ledaren för med.

Inte Femstjärnerörelsen, minst de otaliga mängder italienska ett parti opinionsmätningar som varje månad som även de ingår i EFDD. publiceras. Dessa kan dock i själva verket likställas med en inofficiellpå kamp Jag mötte Beppe Grillo i korridoren väg mediedrakarna emellan.

Betydelsen av till ett möte på Nigel Farages kontor och de han faktiska – eller när får synresultaten på mig utbrister hansnarare i något dess lätobefintliga betydelse – verkar som som ”camionista swedese” som komma Denlastbilschauffören primära tyngden betyder sekundärt. den svenske läggs på attjag. generera en större kvothan av misstänker I nästa stund springer lösexemplar lämnarupp hyllorna. mig till mötes som och hoppar i famnen på mig till säkerhetsvakternas förfäran och ger en björnkram.

Jag mig föddes på 80-talet och växte upp mitt i den era av tekniksymbios som Som sagtattentamycket spontan och härlig kommit över vårt samhälle.

För människa lätt attdel tycka om, och mig är detsom en är naturlig i vardagen. som gärna skojar på sig själv.

Relativt ofta nåsoch jag bjuder av frågeställningar En annan framstående och berömd person som berör de satsningar vi väljer att jag äran att träffa denna veckatycks var görafick genom Facebook, många Vaclav Klaus, en legend i de EU-kritiska uppfatta partiets engagemang där som leden.

Jag lyssnade först på vid att ett en märklig prioritering. Dehonom framför tal höll för hela gruppen vi han istället borde fokuseraoch pålitedesenare mer träffade jag honom vid ett mer privat möte traditionella alternativen. vi hade på Nigel Farages kontor med alla gruppledarna närvarande.

Det intressanta med Facebook är den enorma exponering som erbjuds – utan Det som blev veckans skandal levererades kostnad – om vi spelar korten rätt. som vanligt av Martin Schultz, sin vana Idag gillar närmare 59 000 personer trogen spottade han demokratin i ansiktet Sverigedemokraterna, vilket kan när vi skulle rösta för en vice ordförande till jämföras med Socialdemokraterna som parlamentet. fått drygt 29 000 gilla-markeringar.

Vikten av att nyttja denna spelplan Han börjar med att förklara för oss att de är lika stor som vikten av att se de enda alternativ som finns är att rösta ja ytterligare möjligheter vi kan skapa. eller avstå, man kommer helt enkelt att elektroniskt koppla bort Nej-knappen så Ett ypperligt exempel är kampanjen om vi trycker på den kommer rösten inte ”Vård till tillståndslösa”. Vi släppte fyra att registreras. väl planerade bilder med en kortare text som berörde kampanjens kärna.

Jag lovar er att protesterna som uppstod Bilderna fick en virtuell räckvidd på över var öronbedövande där ledamöter 661 000 individer. bankade i bänkarna och verbalt lät honom förstå att detta tilltag var något som inte För att spinna vidare: Jimmie Åkesson uppskattades, men protesterna hjälpte har idag 28 000 gilla-markeringar på föga och Schultz lät teknikerna koppla bort Facebook. Närmast efter är Jonas nej-knappen som alternativ och hånet mot Sjöstedt med sina 10 000 fans. Våra demokratin var återigen ett faktum. möjligheter är enorma.

Kampen går vidare i Bryssel, ha det bra alla Sverigedemokraterna äger den virtuella vänner. världen. En värld som blir allt viktigare och mer relevant för“NALLE” var dagLUNDGREN vi lämnar PETER dåtiden bakom oss.

SD STÅR RUSTADE FÖR EXTRA VAL SD-Kuriren har pratat med partisekreterare Björn Söder om det kommande extra valet i mars. Medlemmarna och de partiaktiva har många frågor om hur detta ska gå till, och vi försöker här besvara en del av dem.

När kommer SD att köra igång sin valrörelse?

Vi brukar ju lite skämtsamt säga att nästa valrörelse börjar omgående efter valresultatet är presenterat och allt vi gör är en del av en valrörelse inför nästa val. Men om man skall vara mer allvarlig så har vi idag sparkat igång förberedelserna för att inleda en ny valrörelse inför extravalet. Men vi vet ju inte helt klart om det blir något extraval eftersom det formella beslutet om ett sådant fattas först den 29 december.

Vad ska kommunföreningarna förbereda sig på inför denna extra valrörelse? Nu gäller det ju bara riksdagsval, och inte lokala val.

Jag gjorde ju en sondering för några veckor sedan om kommunföreningarnas och distriktens beredskap inför ett eventuellt extraval eftersom denna parameter också fanns att beakta innan beslut fattades. Responsen var otroligt positiv och det verkar som om alla är taggade inför en valrörelse. Både den organisatoriska och ekonomiska beredskapen verkar vara mycket god.

För kommunföreningarna och distrikten gäller att nu hushålla med de ekonomiska resurserna eftersom varje krona kommer att behövas i valrörelsen och jag hoppas att man är villig att skjuta till medel som behövs för att vi tillsammans skall kunna göra ett historiskt valresultat.

Har vi utrymme i budgeten till en valrörelse?

Ja, jag bedömer att vi har bra resurser. Vår ekonomichef kommer inom kort att ge mig en utförlig redovisning och sedan hoppas jag att vi kan få exakta besked från resten av organisationen över hur mycket pengar var och en kan bidra med, antingen som bidrag eller lån. Men som jag ser det efter distriktens återrapportering så har vi en stabil valkassa.

Kommer 2014 års riksdagslista att stå kvar eller får partiets medlemmar välja en ny?

Vi kommer inte att hålla en ny valkonferens utan valkonferensen beslut sedan i vintras står fast.

Partistyrelsen har dock fått mandat av valkonferensen att fylla på de av valkonferensen fastställda listorna och det kommer med all sannolikhet att tas ett nytt beslut i partistyrelsen om vissa förändringar som faller inom det mandatet. Vi har ju en del kandidater som inte längre är aktuella på grund av andra uppdrag. Därför kommer listorna att uppdateras.

Finns det en förberedd valstab, eller kommer partiet att anställa folk att arbeta specifikt med valrörelsen?

Vi hade ju en valstab inför båda valen i år och den kommer att återupprättas.

SD-Kuriren har även pratat med Joakim Wallerstein, kommunikationschef hos Sverigedemokraterna.

Kommer vi även i denna valrörelse att boka reklamtid? Blir det en ny reklamfilm?

Vi kommer att göra ett större reklamköp, men det beror till stor del på hur ekonomin ser ut.

Riks egen kampanjkassa är inte i närheten av tillräckligt stor, och det kommer att vara väldigt viktigt med ekonomiskt stöd från kommunföreningarna och distrikten. Vi planerar att ta fram ett antal filmer; en ljudfilm med ett antal stödfilmer, som utformas beroende på vad som händer under valrörelsens gång.

Vilka blir de viktigaste valfrågorna?

Det här blir en valrörelse om endast en fråga för oss, en sorts folkomröstning om fortsatt extrem invandring eller ej. Invandringsnivåerna påverkar hela samhället och vilka resurser vi kan lägga på andra områden i välfärden. Vi ser detta som SDs stora chans, och Sveriges absolut största chans att få tycka till om invandringen och dess konsekvenser för landet.

Vad önskar du från de aktiva i partiet i valrörelsen?

Att alla sluter upp och håller ihop i partiet. Att alla förstår allvaret, att det är nu eller aldrig, vår stora chans.

Hur arbetar ni på kommunikationssidan just nu?

Nu sonderar vi terrängen för att se vilka pengar vi kan få loss till valrörelsen. Det är väldigt mycket möten just nu, om vilka budskap vi ska föra fram och hur uppgifterna ska fördelas. Vi är fokuserade på ett ämne, så på ett sätt är det lättare att arbeta med en smal valkampanj än de tidigare med många fler fokusområden.

HENRIK GUSTAFSSON GABRIELLA HEDARV

Sidan 5 | På gång

VIKTIGA DATUM

SVERIGEVÄNNER, I helgen samlades över 800 sverigedemokratiska kommun- och landstingspolitiker i Västerås under partiets Kommun- och landstingskonferens, vilket blev den hittills största konferensen i partiets historia. På programmet fanns bland annat att debattera nya riktlinjer för en sverigedemokratisk kommun- och landstingspolitik men helgen var också en avspark på den nya mandatperioden. För många var det kanske den första stora rikskonferens som man deltagit på och jag hoppas att alla politiska debatter och seminarier gav en hel del. Jag tror också att många uppskattade helgens möjlighet att träffa andra kollegor och stifta nya bekantskaper.

Det är uppenbart att vi, som parti, håller på att mogna och ta nästa steg i vår utveckling mot att bli en av de största politiska krafterna i landet. Nu gäller det bara att på allvar visa att vi kan förvalta det förtroende som våra väljare gett oss. Och det är jag övertygad om att våra duktiga företrädare runt om i landet kan. Jag vill tacka alla som deltog på Kommun- och landstingskonferensen. Ett särskilt tack till ansvariga för arrangemanget och alla de funktionärer som gjorde konferensen möjlig.

I helgen nåddes jag av flera positiva besked. Under mitt öppningstal blev jag avbruten av en riksdagsledamot vid namn Josef Fransson, som bröt mot alla former av praxis (vi brukar ju numera bli beskyllda för att bryta mot praxis) genom att fräckt stega upp på scenen och viska i mitt öra att SD slagit nytt opinionsrekord. I senaste Yougovmätningen fick nämligen SD hela 17,7 procent. När jag meddelade detta så lyfte nästan taket av jubel. Mätningen påbörjades dagen efter Stefan Löfvens besked om att ett extra val skall utlysas.

2015 25 April Vårtal, Stockholm 1 Maj Sista motionsdag till LD 28 Juni Almedalen börjar 1 Juli Sverigedemokraternas dag 5 Juli Almedalen avslutas

Det kan väl inte ha undgått någon vad som hänt de senaste dagarna? Statsminister Stefan Löfven meddelade, efter att regeringens budget röstats ned, att regeringen den 29 december kommer att fatta formellt beslut om ett extra val den 22 mars. Till dess att beslut om extra val fattats finns i alla fall teoretiska möjligheter att det inte blir av. Men vi kan nog räkna med att det blir ett extra val i mars. Vi har därför påbörjat planering för detta och satt igång visst arbete, men vi kommer inte att gå i gång skarpt innan det är formellt beslutat.

1 Augusti Sista nomineringsdag till LD

22 Augusti Sommartal, Sölvesborg

Redan när jag gick med i partiet en gång i tiden förespråkade vi att svenska folket borde få säga sitt i en folkomröstning. Nu har vi alla chanser att se till att det förverkligas – om än i ett val. Det är vi mot de övriga partierna i sjuklövern. För svenska folket är det enkelt; vi mot sjuklövern. Enklare kan det inte bli.

27-29 Augusti Landsdagarna 2015

Ett annat positivt besked som jag nåddes av i helgen var att vi för första gången passerat 15.000 medlemmar. På lördagsmorgonen var vi nämligen 15.011 medlemmar i partiet och fler är på ingång. De senaste dagarna har medlemsansökningar strömmat in till partiet i så stor utsträckning att vårt medlemssekretariat har svårt att hinna med att expediera alla. Vi kan således se framemot att vi sannolikt kommer att växa ordentligt kommande månader.

Riksdagen, Stockholm, den 8 december 2014

BJÖRN SÖDER, PARTISEKRETERARE

PARTISEKRETERAREN HAR ORDET

Sidan 6 | Riks Riks

NYTT NYA REGLER KRING PARTISTÖD Enligt partistadgarna ska distrikt och kommunföreningar överföra ett belopp som motsvarar 25 procent av sitt partistöd till riksorganisationens partigemensamma valfond.

De nya reglerna kring partistöd stipulerar att ”mottagarna av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning” och att ”en av mottagarna utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild”. Vidare stipuleras att ”fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport”.

Dock ska redovisningens innehåll ”inte läggas till grund för något ställningstagande från fullmäktiges sida. Fullmäktiges roll begränsar sig till att ta emot och hålla redovisningen tillgänglig för den som vill ta del av den” och fortsatta utbetalningar kan ”inte stoppas med hänvisning till redovisningens innehåll”.

Detta betyder att kommunförening eller distrikt som mottar partistöd årligen ska lämna in en redovisning till kommun eller landsting. Redovisningen skall granskas av en av kommunförening eller distrikt utsedd särskild granskare, dvs kommunföreningens eller distriktets egen lekmannarevisor, som utses på kommunförenings- eller distriktsårsmöte.

Riksorganisationen kommer genom ekonomichefen att ta fram mall för redovisningen, som alla kan använda sig av.

Riksorganisationen kommer också genom ekonomichefen ta fram utbildningsmaterial och mall för hur kommunföreningens eller distriktets revisors granskningsrapport skall se ut. Detta material och dessa mallar kommer under 2015 att distribueras ut till partiorganisationen för att kunna användas när redovisning skall ske efter nästa årsskifte.

Vi skall i redovisningen vara öppna med att kommunföreningarna och distrikten avsätter medel till den partigemensamma valfonden.

Partisekreterare Björn Söder

“UTGÅNGSPUNKTEN ÄR ATT MEDLEMMARNA ÄGER PARTIET” Med två succéval och en kraftig medlemsökning i ryggen så har förutsättningarna för Sverigedemokraterna att bedriva aktiv oppositionspolitik förändrats.

Partiet kommer framöver att ställas inför stora utmaningar, och en förutsättning för att kunna hantera dessa är en välfungerande intern struktur med en tydlig ansvarsfördelning. Vi har träffat Sverigedemokraternas operative chef Martin Karlsson, som tillsammans med en ledningsgrupp varit ytterst ansvarig för att utreda och utforma framtidens partistruktur.

När Martin Karlsson beskriver för oss varför arbetet med en ny organisationsmodell inleddes och hur man valt att gå tillväga så blir det tydligt att det är ett digert arbete som genomförts. ”Den organisationsmodell som fanns på plats när jag tillträdde som operativ chef för Sverigedemokraterna i februari hade stora brister vad gäller till exempel avsaknaden av konkretiserad ansvarsfördelning mellan olika avdelningar och organisatoriska nivåer.

Organisationsmodellen uppfattades också ha bristande förankring i partiet, mycket utifrån den otydliga

ansvarsfördelningen.

Därför blev vårt första, och främsta, fokus att identifiera de brister som uppfattats av olika aktörer inom partiet. Detta genomfördes bland annat genom en medarbetarenkät och många, långa samtal med nyckelpersoner på olika organisatoriska och administrativa nivåer. Vidare så har flera versioner av den nu antagna organisationsmodellen gått ut på remiss i partiet för att förankra den nya modellen så bra som möjligt.”

Den nya organisationen beskrivs också som en modell för att särskilja politik och organisation och därigenom avlasta de folkvalda från många av de organisatoriska och administrativa uppgifter de tidigare innehaft. Martin Karlsson beskriver det som att ”ta fram en organisation som går i takt med den politiska utvecklingen”, där tjänstemannasidan måste leva upp till de krav som kommer med partiets storlek, väljarstöd och de ökade förväntningarna som finns på partiet utifrån detta. Martin Karlsson om den behovsanalys han och ledningsgruppen har genomfört, och vad den nya organisationen kommer att få för effekter på partiet i stort: ”Ett av problemen med den tidigare organisationsmodellen var att den inte var grundad på en behovsanalys.

Sidan Sidan 77 || Riks

MÅNADENS MOTION Rekryteringssvårigheterna kommer inte, till 100%, att överbryggas av tydlig ansvarsfördelning och organisation.

Dock är detta en grundförutsättning för att kompetent personal överhuvudtaget ska vara intresserade av att arbete hos oss. Den nya organisationen är uppbyggd för att möta de behov som finns på såväl rikstäckande som distriktsoch kommunföreningsnivå, oavsett vilket politiskt eller organisatoriskt kompetensområde det gäller.

Utgångspunkten är, och har hela tiden varit, att medlemmarna äger partiet, så organisationens utgångspunkt måste vara att bistå medlemmarna oavsett om de är riksdagsledamöter eller funktionsansvariga på kommunal- eller föreningsnivå. Partiet har tidigare haft stora internkommunikativa problem där informationsflödet mellan olika organisatoriska nivåer varit bristfälligt.

Viljan att bistå medlemmar och förtroendevalda med den nödvändiga och efterfrågade informationen finns och har alltid funnits, men avsaknaden av rätt redskap för att åstadkomma detta är vad som varit boven i dramat.

Vi har haft som ambition att skapa förutsättningar för att bygga bort detta i den nya organisationen.”

Vi, och våra läsare, är också nyfikna på hur Martin Karlsson upplevt arbetet med partiets omorganisation, och fram träder en bild av en rolig prövning. ”Vi människor är vanedjur och förtjusta i färdiga rutiner, varför det hela tiden föll sig naturligt att ett visst motstånd mot de stora och genomgripande förändringarna hela tiden varit att vänta. Samtidigt har det också funnits en utbredd medvetenhet om att vi har ett behov av att förändra och förbättra organisationen, vilket inneburit att den skepsisen mot de kommande förändringarna varit mindre än vad den hade kunnat vara. Många har haft frågor och varit nyfikna på vårt arbete, men ingen har försökt att förhindra eller ändra inriktningen i förändringsprocessen utan alla har varit överens om att det behövs förändring – på riktigt. Uppdraget att leda gruppens arbete har varit både roligt och utmanande, och eftersom att jag som person trivs med och drivs av utmaningar så har detta varit ett av de roligaste uppdragen i min karriär.”

EMMA SANDKVIST

DAGPASSNING FÖR HUNDAR En uppmärksammad SD-motion är den som Hanna Wigh och Cassandra Sundin tillsammans lämnat in till riksdagen, angående passning av ledamöternas hundar.

Motiveringen i motionen lyder: “Att vara ledamot i Sveriges Riksdag innebär för många ledamöter många nätter hemifrån familj och vänner med ett högt stressat arbetstempo. Det vore värdefullt att som ledamot kunna ta med sin hund upp till riksdagen och erbjudas möjligheten att den får tillsyn, rastning och omsorg under kontorstid” Hanna och Cassandra har fått många reaktioner, och utsatts för en hel del näthat och till och med hot. Hanna berättar: Att bli vald till riksdagsledamot är ett enormt privilegium under stort ansvar. Men det leder också till stora personliga uppoffringar där riksdagsledamöter som bor långt från Stockholm tillbringar mycket tid ifrån sitt hem och sina familjer. Det är ett uppdrag som också innebär en stor psykisk press och det finns tyvärr alltför många tidigare exempel på där pressen blivit för stor.

Jag tycker inte det är särskilt konstigt då det ofta står mellan att sitta ensam i sin lägenhet eller social samvaro som alltför ofta inkluderar alkohol.

I Sverige har många hushåll hund och många betraktar sina hundar som familjemedlemmar. En hund har inga sociala åtaganden som gör att de inte skulle kunna följa med upp till Stockholm någon gång ibland. En hund ger fysisk aktivitet då de kräver promenader och oändlig kravlös kärlek. En känsla av att inte vara ensam.

Att ha någon att “komma hem till” efter en stressig dag i Riksdagen skulle kunna ge en positiv hälsoeffekt på många plan samt uppmuntra till ett mer hälsosamt leverne.

Jag tror att för många skulle det ge en känsla av ett mer normaliserat liv.

Att vissa förutsätter att det skulle innebära gratis hundvakt är en absurd tolkning. I min värld är det en sådan självklarhet att man skulle betala för en sådan tjänst att tanken aldrig slog mig att det skulle behöva skrivas med.

Sidan 8 | Lokalt

SD NORRTELJE

I KORTHET

MED HJÄRTA FÖR ROSLAGEN

OPINIONSLÄGET Efter regeringens förlust i budgetomröstningen den 3 december utlyste statsministern extra val.

Opinionsinstitutet YouGov startade dagen efter en undersökning, där 1010 personer svarade på frågan vilket parti de skulle rösta på om det var riksdagsval idag. 17,7 procent svarade Sverigedemokraterna.

Tidigare rekordet låg på 16,7 procent, det var i Sentio i oktober 2014.

Vikarierande partiledaren Mattias Karlsson kommenterade mätningen: 29,6 23,1

17,7 6,9

5,7

5

4,7

4,2

2,5

0,7

”Det är tydligt att svenska folket uppskattar att vi sagt ifrån i invandringsfrågan.

Den tysta majoriteten har fått en röst.

Svenska folket vill ha välfärd framför massinvandring. Det är vad valet den 22 mars kommer att handla om.”

Det svenska landskapet har under en lång tid förändrats av politiker som fattat oansvariga beslut.

Dessa beslut har fört Sverige från att vara ett land med rötter i och många uttryck för vår historia och våra traditioner, till att bli ett i raden av moderniserade länder där såväl arkitektur som kulturella inslag ska passa in i en av historielösa politiker förutbestämd mall. Sverigedemokraterna vill se förändring.

Kampen för att åstadkomma detta sker på alla politiska nivåer, och i Norrtälje har Sverigedemokraterna intagit en ledande position i att värna Roslagens särart.

GABRIELLA HEDARV

SD-NEJ TILL HÖJDA ARVODEN I REGION SKÅNE Då den nya styrande minoriteten, vilken består av S+MP med stöd av V tillträdde så gjorde de stora förändringar i den politiska organisationen. Flera nya nämnder tillsattes, och sammansättningen ändrades på flertalet av nämnderna. Syftet var att stänga ute SD från inflytande, i flera fall fick omorganisationen till följd att sammansättningen inte speglade vårt väljarstöd och vår vågmästarroll gick om intet.

Detta trixande medförde också att Sverigedemokraterna tappade en ledamotsplats i Regionstyrelsens arbetsutskott då utskottet krymptes till fem ordinarie från tidigare sju. En kraftigt utökning av politiska sekreterare skedde också, från 23 till 33,5 tjänster. Vi har tydligt deklarerat att vi motsätter oss denna organisation. Vi har för avsikt att i vårt kommande budgetförslag yrka på PATRIK JÖNSSON en generell sänkning av arvodena och en kraftig bantning av antalet politiska sekreterare. Den skånska vården är i behov av fler vårdanställda, inte fler politiker.

Man gick till val med ett kommunpolitiskt program som i mångt och mycket syftade till att värna Roslagens traditioner. Som ett led i detta har man valt att lyfta fram behovet och nyttan av en kommunantikvarie med uppgift att värna om det lokala kulturarvet. Inför valet publicerade man en skrivelse där bland annat följande gick att läsa: ”Vi anser att det behövs ett värn för Norrteljes tradition och att en kommunantikvarie skulle kunna medverka.

Det behövs en person med både antikvarisk och arkitektonisk kompetens. Dessutom med känsla för Roslagens speciella traditioner vad gäller både miljö och livsstil.

Med en antikvarie med remissrätt för nya byggprojekt i traditionella miljöer kunde det bli möjligt att bevara och utveckla den fina Roslagsmiljön för kommande generationer. Dessa tankar är varken nya eller unika. De har framgångsrikt realiserats i krigsdrabbade städer med fin tradition som Warszawa och Jerusalem. Låt inte Norrtelje bli krigsdrabbat när inte något krig ens varit i närheten.”

Vi på SD-Kuriren både imponeras och rörs av den uppenbart starka kärleken till hembygden, som lyser igenom i SD Norrteljes politiska dokument, och vi har ställt några frågor till Mikael Strandman och Dennis Ekström, ordförande respektive vice ordförande för SD Norrtelje.

Låt mig få börja med att gratulera er till ett välskrivet och genomarbetat lokalpolitiskt program. Hur kommer det sig att ni valt att lyfta fram just kulturarvsfrågorna så starkt inför valet? Hur har reaktionerna på detta varit från väljarnas sida?

Mikael Strandman: ”Vad det gäller kulturarvsfrågorna så tycker vi att det är viktigt för nuvarande och kommande generationer att vår historia inte glöms bort. Den ger oss ett sammanhang och en identitet och denna anser vi är en rättighet och skyldighet att bevara.

Många väljare har hört av sig om detta och vill att kommunledningen ska gå mer varsamt fram vid stadsplaneringen.”

Dennis Ekström: ”Ett annat viktigt skäl till att vi lyft just kulturarvsfrågan är att vår kommun är i en expansiv fas just nu. Det kommer behöva byggas väldigt mycket. Många Rospiggar, båda uppväxta här och nyinflyttade, vill att detta görs med varsam hand och med respekt för det säregna kustlandskapet och småstadsidyllen. Kulturarvet handlar ju dels om bevarandet av äldre bebyggelse, en plan för att underlätta boende på landsbygden och i skärgården, samt att vårda det som är unikt för just Roslagen.”

2) I ert kommunpolitiska program kan vi bland annat läsa följande: ” Vår Roslagskommun är också känd för sin vackra natur, sin fina skärgård, sin historia och sina anor, något som är unikt och värdefullt och som vi vill värna om. Därför ska varsam utbyggnad och långsiktighet eftersträvas så att rekreationsområden, natur och historiska miljöer bevaras för att vi ska kunna lämna över en attraktiv kommun till kommande generationer.” Vilka konkreta politiska förslag ämnar ni lägga fram för att uppnå detta?

Mikael Strandman: ”Det mest konkreta är vårt förslag för hamnen och bebyggelsen där samt att vi i större utsträckning vill stödja och värna de historiska miljöerna i kommunen.”

Dennis Ekström: ”För att uppnå det vill vi tillsätta en kommunantikvarie med ansvar för bevarande av stadsbilden och den traditionella boendemiljön på landsbygden. Vi är för en varsam förnyelse, anpassad till vår kulturhistoria. Vi vill också ha mer undervisning i lokal historia genom att samverka med museer och hembygdsföreningar.”

För var och en som följer ert kommunpolitiska arbete blir det tydligt att frågan om framtidens utformning av Norrtälje hamn varit föremål för mycket fokus under valåret. Hur anser SD Norrtelje att hamnområdet ska utformas framöver?

Dennis Ekström: ”Hamnen är det största byggprojektet någonsin i Norrtälje.

Förslaget som ligger liknar en nyproducerad storstadsvision, ungefär som Hammarby sjöstad. Det förslaget är vi starkt emot, vi tycker inte att det passar Norrtälje. Vi vill att stadsdelen ska byggas med småskalig trähusbebyggelse för på att naturligt sätt smälta samman med övriga Norrtälje och det för oss viktiga kulturlandskapet. Detta projekt riskerar vidare att dela upp Norrtälje i fattiga och rika områden och de problem som medföljer i form av segregation och utanförskapsområden vill vi förskona Rospiggarna från.”

EMMA SANDKVIST

Sidan 9 | Lokalt

SD-MOTION LEDER TILL STÄMNING AV MIGRATIONSVERKET I Ånge kommun i Medelpad har en motion från SD lett till att kommunen tänker stämma Migrationsverket på obetalda fakturor. Det var 1999 som Ånges kommunala fastighetsbolag ÅFA tecknade avtal med Migrationsverket om uthyrning av lägenheter. I kontraktet stod att Migrationsverket var betalningsskyldigt för skador på lägenheterna vid hyrestidens slut.

Kostnaden för återställning av lägenheterna till uthyrningsbart skick efter att Migrationsverket sagt upp kontraktet uppgick till 2,3 miljoner kronor. Pengar som Migrationsverket aldrig betalat till ÅFA. Detta beror på att Migrationsverket inte godkänner besiktningen som ÅFA utfört utan representant från verket närvarande. Om en hyrestvist inte lösts efter ett år preskriberar Migrationsverket ärendet.

Efter att SDs Daniel Engström hört rykten om denna obetalade skuld tog han kontakt med kommunalrådet som bekräftade att Migrationsverket inte reglerat sin skuld.

Engström lade då en motion i november 2013, där han begärde en redovisning av hur ärendet hanterats, samt riktlinjer för framtida

HALLÅ DÄR TRE FRÅGOR TILL TRE SVERIGEDEMOKRATER

tvister om obetalda fakturor hos kommunen. ÅFA besvarade motionen och föklarade då att ärendet drivits av parternas juridiska ombud. ÅFA anser att ärendet fortfarande lever, då Migrationsverket erlagt en, visserligen blygsam, del av kravet. Förslag på riktlinjer ska ÅFA återkomma med till kommunstyrelsen senast vid årsskiftet. S-kommunalrådet Sten Ove Danielsson säger att kommunjuristen sedan motionen lämnades in arbetat med ärendet och nu bedömer att det finns grund för att ta ärendet vidare till domstol, och kräva Migrationsverket på pengarna.

1.

2.

Engström är nöjd med att hans krav fått gehör, och mycket glad att kommunen driver frågan vidare så att skattebetalarna får tillbaka sina pengar in i verksamheten.

Mikael Svärdshammar, Emmaboda

1.

Jag sitter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och bygg- och miljönämnden i Emmaboda kommun samt landstingsfullmäktige, valberedningen och regionförbundet i Kalmar län.

2. Att lära mig så mycket jag kan.

3. Integrationen är det viktigaste.

3.

Vad har du för politiska uppdrag Vad ser du mest fram emot under kommun- och landstingskonferensen?

Vilken politisk fråga tycker du är viktigast att driva på kommunal/regional nivå?

GABRIELLA HEDARV

Lotta Nordfeldt, Stockholm

1. Jag sitter som ersättare i Stockholm läns landsting samt ersättare i kommunfullmäktige i Stockholms stad.

2. Att knyta kontakter, lyssna in debatter och gå på så många seminarier om socialpolitik som möjligt.

3. Massinvandringen, i och med att det är en fråga som splittras upp och blir minst hundra frågor.

Anna Sarnes Magnusson, Oxelösund

1.

Jag sitter i kommunfullmäktige och är ordförande i Oxelösund.

2. Att lära mig nya saker eftersom att jag precis blivit invald i kommunen och vald till ordförande.

3. Äldrevården och ekonomin är nog det viktigaste.

Sidan 10 | SD-Kvinnor Som omvald ordförande för kvinnoförbundet så vill jag börja med att tacka för förtroendet att tillsammans med den valda förbundsstyrelsen leda vårt fantastiska kvinnoförbund ytterligare ett år. Förbundet växter ständigt och har sedan förra årsmötet ökat med 63 procent i medlemsantal.

Detta gläder såklart oss och märks inte minst på våra populära utbildningar. Utbildningarna är väldigt uppskattade och givande och i helgen deltog ett 70-tal kvinnor. Alla fick de boken “Ny i politiken” och förvånansvärt många hade inte fått den via sina kommunföreningar eller distrikt.

Menar vi allvar med att locka fler kvinnor måste vi också se till att de får den mest grundläggande utbildningen och här utgör kvinnoförbundet en viktig komponent. Tyvärr är det idag alltför många kommunföreningar och distrikt som inte stöttar dessa kunskapstörstande kvinnor ekonomiskt och därför har de inte heller råd att åka på våra utbildningar trots att förbundet står för kost och logi.

Frågan man bör ställa sig är varför denna diskussion inte uppstår i samband med moderpartiets arrangemang utan endast när det kommer till kvinnoförbundets? Är det så vi vill locka kvinnor att bli aktiva? Hur kommer det sig att när det kommer till kvinnor så förväntas kvinnoförbundet göra kommunernas och distriktens arbete med utbildning och dessutom betala deltagarnas resor medan man i andra sammanhang inte ens reflekterar över kostnaderna för olika arrangemang?

Resonemangen till denna trista motvilja haltar å det grövsta. Vi hör resonemang om att kvinnoförbundet har pengar och borde ta alla kostnader som resa, anmälningsavgifter, kost och logi. Var finns detta resonemang när det gäller moderpartiets evenemang? Liknande resonemang utgör också en fara och underminerar kvinnoförbundets primära syfte att få fler kvinnor in i partiet. Det riskerar istället att kvinnoförbundet blir isolerat snarare än integrerat, en utveckling vi från dag ett varit tydliga med att vi inte vill ha. Vi vill vara en del av partiet, arbeta sida vid sida istället för att behöva ta oss fram med armbågarna. Det finns tack och lov en hel del goda exempel också där kommunföreningar årligen avsätter en summa pengar i sin budget, just för att få sina kvinnor utbildade.

Som ordförande så hoppas jag naturligtvis att fler kommunföreningar tar efter. Jag skulle vilja gå så långt att jag faktiskt kräver det om vi menar allvar i vår strävan att få fler kvinnor aktiva. Det är trots allt så att jag får in en del valanalyser från olika delar av landet och dessa pekar på att där vi synts med kvinnor i våra valrörelser, där har också andelen aktiva kvinnor ökat, det finns en del ställen där det faktiskt är hälften kvinnor bland de aktiva. Detta har uppnåtts helt utan kvotering eller andra påtvingade åtgärder, helt enkelt bara genom att kvinnor har lockat fler kvinnor. Och det hade inte gått utan självsäkra, kunniga kvinnor.

Vid nästa utbildningstillfälle den 7-8 mars så förväntar jag mig att ingen av kvinnoförbundets medlemmar “tvingas” avstå för att kommunföreningen inte ställer upp. Jag lovar er här och nu att i så fall kungöra vilka kommuner eller distrikt det rör sig om!

Jag brukar ha en väldigt positiv attityd här i min spalt men ibland måste man också sätta ner foten och det gör jag i detta nu.

Tack än en gång för förtroendet och tack alla SD-Kvinnor för en fantastisk helg! Tack också till Kent Ekeroth för din föreläsning och de debattargument du gav oss alla.

God Jul och gott nytt år!

SD-K Lördagen den 22 november samlades kvinnor från hela landet i vackra Vänersborg, för att delta på SD-Kvinnors årsmöte. Att kvinnoförbundet växer så att det knakar blir än mer tydligt när vi sluter upp för årsmöte. Det är likaså glädjande att se så många nya ansikten och driftiga kvinnor som tagit steget in i kvinnoförbundet.

Förutom årsmöte bjöd helgen på god mat, livemusik och dans.

På söndagen hölls utbildning i bland annat kommunikation och helgen avslutades med en intressant föreläsning av Kent Ekeroth.

De nyvalda styrelsen består av: Carina Herrstedt – Ordförande Janita Kirchberg – Vice ordförande / Kassör Clara Aranda – Förbundssekreterare Paula Bieler – Ledamot Cassandra Sundin – Ledamot Monica Tedestam Berglöw – Ledamot Jennie Åfeldt – Suppleant Maria Danielsson – Suppleant Jessica Ohlsson – Suppleant Förbundsstyrelsen tackar för förtroendet och ska arbeta för att förvalta uppdraget väl.

Vi vill även passa på att tacka alla deltagare för en mycket trevlig helg, vi ses snart igen!

KVINNOR

Sidan 11 | SD-Kvinnor

Sidan 12 | SDU SVERIGEVÄNNER först och främst vill jag tacka för förtroendet att leda Sverigedemokratisk Ungdom under nästa verksamhetsår! Det är ett förtroende som både förpliktigar och ger mig möjlighet att arbeta vidare med att utveckla förbundet.

Vi har nu en stark förbundsstyrelse med såväl rutinerade rävar som nya talanger. Detta är av yttersta vikt med tanke på den rådande politiska situationen i Sverige. Regeringen har visat tydligt att den är oförmögen att leda Sverige. Den har ett exceptionellt svagt mandat från svenska folket och har dessutom idéer som vore direkt skadliga för Sverige.

Mitt besked till er alla är att SDU står väl rustat ifall det skulle bli nyval! Vi har under år 2014 bedrivit två framgångsrika valrörelser och samlat på oss erfarenheter som gör att vi är redo ifall situationen skulle uppstå.

GUSTAV KASSELSTRAND

TACK!

I egenskap av företrädare för två av landets sent bildade SDU-distrikt vill vi rikta vårt varma tack till Jonas Andersson, Dennis Dioukarev och Henrik Vinge som alla gjort ovärderliga insatser för Sverigedemokratisk Ungdom under det gångna verksamhetsåret. SDU är ingenting mer och ingenting mindre än dess medlemmar, men förbundsstyrelsens roll är att axla det yttersta ansvaret för förbundets verksamhet och detta har Jonas, Dennis och Henrik gjort med bravur. Vi önskar er alla lycka till i era nya roller och hyser stora förhoppningar om att ni ska lyckas väl i ert fortsatta engagemang inom den Sverigevänliga rörelsen. Ni kommer att vara saknade inom SDU! FILIP DJUPENSTRÖM, ORDFÖRANDE SDU DALARNA CAMILLA JONASSON, VICE ORDFÖRANDE SDU DALARNA TOBIAS UTTER, ORDFÖRANDE SDU VÄRMLAND OLIVIA BÄCKSTRÖM, LEDAMOT SDU VÄRMLAND JIMMY JONASSON, LEDAMOT SDU VÄRMLAND

PRESIDIE Gustav Kasselstrand, 27.

Uppdrag: Förbundsordförande för SDU sedan 2011 Ort: Uppvuxen i Valdemarsvik, bosatt i Stockholm

William Hahne, 22.

Uppdrag: Vice förbundsordförande för SDU sedan 2011.

Ort: Stockholm

Pontus Andersson, 22.

Uppdrag: Andre vice förbundsordförande för SDU samt ordförande SDU Skåne Ort: Helsingborg

Jessica Ohlson, 24.

Uppdrag: Förbundssekreterare, ordinarie ledamot av förbundsstyrelsen och ordförande SDU Uppland

Sidan 13 | SDU

KOLUMNEN SDU:S FÖRBUNDSKONGRESS

ORDINARIE LEDAMÖTER Joakim Isheden, 24.

Uppdrag: Förbundskassör samt ordinarie ledamot av SDU:s förbundsstyrelse.

Ort: Uppvuxen i Stockholm, bosatt i Uppsala

Eric Myrin, 27.

Uppdrag: gruppledare för Sverigedemokraterna i Nacka kommunfullmäktige samt ordinarie ledamot av SDU:s förbundsstyrelse.

Ort: Nacka

Camilla Jonasson, 25.

Uppdrag: jämställdhetspolitisk utskottsledare, vice ordförande för SDU Dalarna samt ordinarie ledamot av SDU:s förbundsstyrelse.

Ort: Falun

Daniel Hallin, 21.

Uppdrag: Ordinarie ledamot av SDU:s förbundsstyrelse Ort: Linköping

Johan Juthberg, 22.

Uppdrag: vice ordförande i SDU Västmanland, ledamot av Sala kommunfullmäktige samt ordinarie ledamot av SDU:s förbundsstyrelse.

Ort: Sala

SUPPLEANTER Sofia Hanson, 22.

Uppdrag: ordförande för SDU Väst samt första suppleant i SDU:s förbundsstyrelse.

Ort: Härryda

Adam Berg, 24.

Uppdrag: Andra suppleant i SDU:s förbundsstyrelse Ort: Stockholm

Eddie Ek, 19 år.

Uppdrag: ledamot för SDU Skåne, gruppledare för Sverigedemokraterna i Åstorp kommunfullmäktige samt tredje suppleant i SDU:s förbundsstyrelse Ort: Åstorp

Jacob Krasowski, 16.

Uppdrag: ledamot för SDU Stockholm, medlem av SDU:s kulturpolitiska utskott samt fjärde suppleant i SDU:s förbundsstyrelse Ort: Stockholm

Filip Djupenström, 22.

Uppdrag: ordförande för SDU Dalarna, gruppledare för Sverigedemokraterna i Avesta kommunfullmäktige samt femte suppleant i SDU:s förbundsstyrelse.

Ort: Avesta

Julia Ahnfeldt Grubb, 16.

Uppdrag: vice ordförande SDU Malmö samt sjätte suppleant i SDU:s förbundsstyrelse.

Ort: Malmö

Utöver valet av förbundsstyrelse är en av kongressens viktigaste uppgifter att besluta om och fastställa förbundets politik. Åt detta ändamål hade som brukligt hela kongressens söndag vigts. SDU har 17 sakpolitiska inriktningsprogram samt vårt idéprogram, som handlar om vår ideologiska grundsyn. Samtliga dessa diskuterades liksom de många motioner som skickats in. Alla kan såklart inte tycka lika om allt, men troligen är alla stolta över förbundets politik i sin helhet.

Förbundets politiska debatter, liksom övriga diskussioner för den delen, satte fingret på vilken fantastisk utveckling förbundet har genomgått. Aldrig förr har vi haft så många kompetenta, vältaliga och välartade företrädare som nu. Anförandena höll genomgående en mycket hög klass och värdig nivå såväl när det rådde konsensus som i de frågor då det fanns spridda viljor.

Förbundsstyrelsen önskar ta tillfället i akt att tacka samtliga delegater och gäster för fina insatser under förbundskongressen!

Joakim Isheden

Sidan 14 | Budgetomröstningen

SVERIGEDEMOKRATERNA PÅVERKAR SVENSK POLITIK I GRUNDEN Tisdagen den 2 december meddelade Sverigedemokraternas riksdagsgrupp att man beslutat sig för att fälla regeringens budgetproposition och istället avsåg rösta på Alliansens förslag under omröstningen dagen efter. Beskedet gavs under en lång presskonferens i riksdagen, där Oscar Sjöstedt och Mattias Karlsson förklarade grunderna till SDs beslut. Samma dag fick SD-Kuriren en intervju med Mattias Karlsson om detta historiska beslut.

Vad är det ni har beslutat?

- Riksdagsgruppen har idag fattat ett principiellt beslut om att Sverigedemokraterna kommer att agera för att försöka fälla varje regering, varje budgetproposition som lägger fram förslag om en ökad invandring. Vi kommer också att agera mot varje regering som ger Miljöpartiet ett avgörande inflytande över svensk migrationspolitik. I den nuvarande situationen innebär det här att vi, i händelse av att vår egen budgetmotion faller, kommer att rösta på Alliansens förslag. Det innebär också att skulle Alliansen hålla fast vid sin politik utan att förändra den så kommer vi framöver att hamna i ett liknande läge där vi också är beredda att fälla en Alliansregering som lägger fram en lika ansvarslös invandringspolitik.

Varför har ni fattat det här beslutet?

– Sverige står inför ett väldigt svårt läge.

I många kommuner pratar man om en hotande systemkollaps. Sverige har under en väldigt lång tid haft en väldigt ansvarslös invandringspolitik, en politik som är extrem i förhållande till vår omvärld. Vi tar emot ungefär tio gånger så många asylinvandrare som genomsnittet i EU. Den är extrem i förhållande till vår mottagningskapacitet och till vår historia. Vi menar att någon måste ställa sig upp och säga ”nu är kejsaren naken”.

Den här utvecklingen kan inte fortgå längre därför att den hotar i grunden både välfärd, sysselsättning, tillväxt och trygghet i det svenska samhället.

Många hävdar att genom att rösta på Alliansbudgeten så sviker ni alla de som trodde att ni skulle driva frågor om förbättrade välfärdssatsningar, att det kommer att drabba till exempel pensionärer.

Vad säger du till dem?

– I vårt budgetförslag, vilket är det som vi kommer att rösta på i första hand, så finns det väldigt stora satsningar på välfärden på olika sätt. På svaga grupper, på sjuka och på äldre. Vi lägger fram förslag om att helt eliminera pensionärsskatten inom den här budgetperioden. Hade de övriga partierna varit intresserade av att på riktigt göra förändringar inom de här områdena så hade de röstat på vårt förslag, men det gör man inte.

När det gäller skillnaden mellan Alliansen och de rödgröna så är inte den så stor som den först kan verka. De rödgröna har helt enkelt inte de finanser som man säger sig ha, det reformutrymme som behövs för att göra de här satsningarna. De förstår inte hur negativt deras sysselsättningspolitik kommer att slå, med skattechocker på landsbygd, företagande och annat. De förstår inte heller att när man höjer skatten på till exempel äldre som jobbar så blir det färre som jobbar och det innebär att i realiteten så beskattar den rödgröna regeringen pensionärskollektivet hårdare än både Alliansen och Sverigedemokraterna gör.

Man tar ut ungefär 2,3 miljarder extra i skatt på äldre som har valt att ha en fot kvar i arbetslivet och ger lite med andra handen – 1,9 miljarder – och behåller en del själv. Sammantaget är det så att pensionärer kommer få högre skatt med en rödgrön regering.

Nu när ni har bestämt er, vad får det för konsekvenser? Hur kommer det här att utvecklas framöver?

– Det vi hoppas och tror är att det här kommer att leda till att budgeten revideras på något sätt. Hade vi lagt ner våra röster så vet vi med säkerhet att då hade vi fått en rödgrön budget som är skadlig för Sverige, som sliter isär Sverige på olika sätt. Nu öppnar vi ett fönster för en revidering av budgeten och där finns en möjlighet för oss att fortsatt

påverka. Det kommer vi att försöka göra så långt det är möjligt. Vi hoppas och tror att till exempel Moderaterna kommer vara öppna för att omvärdera sin hittillsvarande hållning när det gäller invandringspolitiken. Vi vet att en majoritet av de moderata väljarna vill minska invandringen, likväl som en pluralitet av det svenska folket. Jag tror att förutsättningarna för att påverka och att få upp invandringsfrågan på dagordningen är väldigt goda. Det är också det som är grunden för vår analys.

Det blev dock ingen reviderad budget.

Efter omröstningen, där statsminister Stefan Löfvén fått se sin budget fällas, höll han en presskonferens på Rosenbad där han utlyste extra val och satte valdagen till 22 mars 2015. Han uppgav att han sökt stöd och samarbete för regeringens budget, men att han fått kalla handen av Alliansen. SD har han överhuvudtaget inte pratat med.

Extra val har vi inte haft i Sverige sedan 1958. SD välkomnar denna nya möjlighet att nå väljarna; såhär kommenterade Mattias Karlsson beskedet om extra valet: Vi har inte ställt några radikala krav på Stefan Löfvén, utan endast kravet att inte göra en redan extrem invandringspolitik ännu extremare, samt att samtala med Sveriges tredje största parti. Vi har hela tiden varit tydliga med att vi är villiga till långtgående kompromisser. Löfvén har avvisat detta, avgår nu istället och utlyser extra val. Denna situation är Stefan Löfvéns ansvar.

Vi välkomnar möjligheten att låta den tysta majoriteten bland befolkningen höja sin röst i invandringsfrågan. Vi ska se till att denna valrörelse i praktiken blir en folkomröstning för eller emot ökad invandring.

Sidan 15 | Budgetomröstningen

HISTORISK PRESSKONFERENS AV SD Sverigedemokraternas presskonferens tog ungefär 20 minuter av den samlade journalistkårens tid, och partiet fick för första gången någonsin tala oemotsagda direkt till väljarna. Oemotsagda under tjugo minuter i alla fall, för journalisternas fördömanden och kritiska expertanalyser lät förstås inte vänta på sig.

Medieansvarig på pressträffen, Henrik Vinge, och kommunikationschef Joakim Wallerstein skrev i en debattartikel i Expressen:

DN, 2014-11-15

”En viktig funktion för Sveriges mediekår är att förmedla åt folket hur dess förtroende förvaltas och när politiska förutsättningar förändras. Detta kunde man uppnå genom att närvara och sända från vår presskonferens. Därför är vi mycket nöjda med arrangemanget och överens om att även om det måhända var frustrerande för [journalisterna] så var det sannolikt till gagn för allmänheten.”

På presskonferensen presenterade Mattias Karlsson siffror och fakta kring invandringen till Sverige, med stöd av bilder på projektorduken. Vi lämnar upp till läsarna att avgöra om nedan information är relevant för väljarna eller inte.

Migrationsverkets tabell över beviljade uppehållstillstånd i Sverige under åren 1980 – 2013

Polisens rapport, En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet, Brå-rapport 2005:17. Överrepresentation inom olika brottskategorier.

GABRIELLA HEDARV Enkät i Dagens samhälle till ledande kommunpoliker 6:e feb, 2013

Intervju med Anders Tornberg, chef på Säpo

Sidan 16 | TEMA

BUDGETPROPOSITIONEN – ETT VIKTIGT ÅSIKTSDOKUMENT Sverigedemokraternas riksdagsgrupp, med ekonomisk-politiske talesmannen Oscar Sjöstedt och gruppledaren Mattias Karlsson som huvudförfattare, har lämnat in budgetpropositionen för 2015.

Detta oerhört viktiga dokument är förutsättningen för all politik som partiet driver i riksdagen. Utan finansiering av kostsamma förslag på förbättringar är man inte seriös som beslutsfattare och makthavare. Alla förändringar man vill göra som kostar mer jämfört med regeringens politik måste finansieras genom att man drar in på resurser inom andra områden. Principen är förstås densamma som för vår privatekonomi. Om vi vill åka på en semesterresa kanske vi måste dra in på inköp av kläder och fina saker under en period.

Ju fler och ju större besparingar jämfört med regeringen, desto större reformutrymme har partiet. Det är här ideologin kommer in. Den hjälper oss att välja ut områden att prioritera och områden att spara in på. Två grupper som SD satsar särskilt på i 2015 års budget är pensionärerna och de offentliganställda inom vård och omsorg. Hela skillnaden i skatten för pensionärer och löntagare ska bort under den innevarande mandatperioden, då partiet menar att pension är uppskjuten lön och att de som byggt upp Sverige inte ska straffbeskattas. Alla offentliganställda ska ha rätt till en heltidstjänst om de så önskar, detta är ett sätt att förbättra de anställdas ekonomiska situation och göra yrkena mer attraktiva.

Det förbättrar förstås även situationen för brukarna med fler händer i vården. Det kostar, men det är en prioritering som SD vill göra både för att Sverige måste ta hand om de som utför otroligt viktiga arbetsuppgifter, och om de som är sjuka och inte kan vänta på överarbetad och stressad personal att få tid för dem. Välfärdens kärna är de människor som arbetar med att ta hand om andra.

En annan kostsam satsning i budgeten är den på småföretagarna. Här är dock förhoppningen att det på sikt ska leda till att fler företagare vågar och har råd att anställa, och därmed nya skatteintäkter. Här är förslaget att den allmänna löneavgiften för små företag med upp till nio anställda helt avskaffas. Detta skulle ge en genomsnittlig småföretagare med nio anställda en skattelättnad på upp till 300.000 kronor per år.

Några andra kärnfrågor för Sverigedemokraterna är de typiskt värdekonservativa områdena rättsväsende och försvar. Under parollen ”Krafttag mot brottsligheten” vill Sverigedemokraterna tillföra mer resurser till rättsväsendet och anslår nästan 13 miljarder kronor extra under budgetperioden. Som enda parti anslår Sverigedemokraterna dessutom medel till en kraftigt stärkt

försvarsförmåga. Med 24 satsade miljarder kan vi göra skillnad för Sveriges försvar.

Finansieringen Partiets reformutrymme ligger på drygt 303 miljarder, och den stora besparingen görs på området invandring och integration, nästan 188 miljarder kronor. Sverigedemokraternas utgångspunkt är att den utomeuropeiska asyl- och anhöriginvandringen ska begränsas så kraftigt som möjligt, med åtminstone 90 procent från nuvarande nivåer. Samtidigt bör arbetskraftsinvandringen från tredje land moderniseras för att ha fokus på hög- istället för lågkvalificerad arbetskraft. De tre större besparingsområdena, utöver invandring och integration, är anpassad biståndsram, återställning av arbetsgivaravgiften och återställd krogmoms.

Sverigedemokraterna tror på ett ansvarsfullt bistånd där varje satsad krona gör så mycket nytta som möjligt. Vi fäster stort fokus vid kvaliteten och ett bistånd som är inriktat på effektivitet och resultat. Det långsiktiga målet med bistånd måste vara att länder utvecklas till den grad att de inte längre behöver något bistånd. Genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd, en större koncentration av biståndet till de minst utvecklade länderna och färre inriktningar kan vi minska kostnaderna för utvecklingsbiståndet till 0,7 procent av BNI, vilket är i linje med FN:s rekommendationer. Vi stärker även det humanitära biståndet, även kallat katastrofbistånd. När vi renodlar och effektiviserar det svenska biståndet är en viktig del att vi kraftigt höjer anslagen till UNHCR – FNs flyktingorgan som gör stora insatser på plats i närområdena.

Sverigedemokraternas ambition är att det ska vara tämligen billigt att anställa och arbeta. Vi kan dock konstatera att regeringens generella sänkning av arbetsgivaravgiften varit dyr i förhållande till det resultat den renderat. Sverigedemokraterna väljer att återställa den generella sänkningen för att istället fokusera resurserna mot småföretagarna. En sänkning som riktar sig tydligare mot de mindre företagen bedöms ge större effekt än en generell sänkning.

Alliansregeringens sänkning av restaurang- och cateringmomsen var en oerhörd felprioritering.

Den är väldigt kostsam och enligt de studier som gjorts bedöms

Sidan 17 |TEMA antalet nya jobb uppgå till som högst ett par tusen. Enligt Konjunkturinstitutet kan antalet sysselsatta ha ökat med 4 000, men man poängterar att osäkerheten är stor. Även om den siffran skulle stämma, så indikerar det en bruttokostnad per jobb på över en miljon kronor. Det är därför beklagligt att den nya regeringen inte river upp reformen.

Sverigedemokraternas nationalistiska grundsyn innebär bland annat ett fokus på nationell solidaritet och att vi vill motverka uppkomsten av ett klassamhälle. Sveriges befolkning ska identifiera sig med varandra baserat på en gemensam kulturell identitet, inte strida inbördes på grund av ekonomiska orättvisor. Solidariteten och samhörigheten utgör grunderna i ett tryggt och harmoniskt samhälle.

Denna grundläggande inställning leder till att Sverigedemokraterna väljer att prioritera den grupp som har minst och som får mest nytta av varje satsad skattekrona. Hjälp på plats i närområdena är mest ekonomiskt försvarbart, och småföretagare har mer nytta av sänkningar av arbetsgivaravgiften än stora multinationella bolag.

Det var med detta i åtanke som SD under förra mandatperioden var med och sänkte skatten för låg- och medelinkomsttagare, men förhindrade en höjning av brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilket bara ger skattelättnader för de som tjänar allra mest.

NATIONALIST

JAVISST!

För ett par veckor sedan släpptes en rapport som granskat Sverigedemokraternas nya väljare. Rapporten konstaterade bland annat att allt fler väljare valde beteckningen ”konservativ” (socialkonservativ existerar inte som valalternativ) framför ”nationalist” när de skulle definiera sin ideologi. När vi 2011 antog det nuvarande principprogrammet var det också vanligt att utomstående försökte skapa en falsk motsättning mellan att vara socialkonservativ och att vara nationalist. Det sades att partiet bytte ideologi, fast vi endast satte ord på den vi redan hade. I själva verket går det nämligen alldeles utmärkt att vara bägge delar, faktum är att en sund nationalism på många sätt är såväl en självklar del av som en grundläggande förutsättning för ett välmående socialkonservativt samhälle. Utan nationell gemenskap – ingen välfärdsstat.

Egentligen är det inte konstigt alls. Välfärdsstaten bygger på solidaritet, och solidaritet i sin tur bygger på en vilja att ställa upp för de du känner dig nära – eftersom du vet och litar på att de kommer göra detsamma för dig. En för alla, alla för en.

Det var detta som lade grunden för det svenska välfärdssamhället, gemensamma reformer och trygghetssystem som finansierades genom skatter. Skatter vars höga nivå varit möjlig tack vare tanken på folkhemmet. En för alla, alla för en.

Den sverigedemokratiska nationalismen betonar dock mer än ekonomi och möjligheten att ta ut höga skatter. I vårt principprogram betonar vi bland annat människans inneboende behov av relationer till sin omgivning. Av trygghet och samhörighet. För oss är det självklart att en grundläggande gemenskap inte bara är en förutsättning för solidaritet, utan också för individers välmående. Vi slår helt enkelt fast värdet av att känna sig hemma.

Tillsammans med den konservativa idétraditionen erkänner vi också värdet av att bygga vidare på det som skapats genom tidens gång.

Vi vet att trygghet inte bara följer av samhörighet med människorna omkring dig, utan också med samhällets historia. För oss är det också självklart att den som växt upp i ett samhälle inte ska behöva se det förändras för att bättre passa de som senare valt att flytta dit. Öppenhet är att välkomna in till vår gemenskap, inte att skapa en ny.

PAULA BIELER

Sidan 18 | TEMA

PRINCIPPROGRAMMET STYR VÅRA STÄLLNINGSTAGANDEN Sverigedemokraternas övergripande mål, visioner och grundläggande ideologi presenteras i det dokument som vi kallar principprogrammet. Det nu gällande antogs av Landsdagarna 2011.

Inledningen slår fast grunden för partiet.

Programmet avhandlar 21 olika politikområden, där socialkonservativa idéer löper som en röd tråd. Ibland påstås det att Sverigedemokraterna är ett odemokratiskt parti, men det brukar inte konkretiseras vad detta påstående bygger på. I programmet gör partiet klart vilken syn man har på just demokrati, både internt i organisationen och ute i samhället.

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn, som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiet bildades 1988 med det övergripande målet att formera en demokratisk, politisk rörelse som skulle slå vakt om den gemensamma nationella identitet som utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.

Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande.

Partiets ambition är att kombinera de bästa elementen från de traditionella höger- och vänsterideologierna. Vi bejakar lag och ordning, gemensamhetsskapande traditioner, samhällsbärande institutioner och bevisat välfungerande naturliga gemenskaper i form av familjen och nationen. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Ett samhälle där alla medborgare också garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Vi inser att vi i likhet med alla andra människor har ofrånkomliga fel och brister och tror därför inte att ett perfekt, utopiskt samhälle är möjligt att uppnå. Genom att basera vår politik på ovan nämnda strävanden och genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap, hoppas vi dock kunna återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Detta är den övergripande målsättningen med partiets verksamhet. Ändringar i principprogrammet görs genom motion till Landsdagarna, vilken måste antas genom att en majoritet av ombuden på Landsdagarna röstar för motionen. Det vanliga är då att partistyrelsen får i uppdrag att föra in en ny formulering eller ett nytt stycke, alternativt ta bort text som inte längre speglar medlemmarnas inställning och vilja. Ombuden företräder medlemmarna.

Principprogrammet har tagits fram av en ansvarig programskrivare, i detta fall Mattias Karlsson, som sedan skickat ut förslaget på remiss.

Remissvaren har beaktats och vissa ändringar har gjorts i förslaget innan det hamnat hos ombuden och blivit föremål för ändringsyrkanden i ett antal motioner. Efter Landsdagarna låg principprogrammet färdigt som det dokument som styr våra politiska ställningstaganden ute i folkvalda församlingar. Programmet är frukten av studier av idéhistoria, medlemmars erfarenheter och engagemang och ett långvarigt demokratiskt arbete inom partiet.

Sverigedemokraternas organisation är uppbyggd enligt grundläggande demokratiska principer. Partiets företrädare och politiska ställningstaganden väljs i enlighet med majoritetsprincipen efter fria och öppna diskussioner.

Vi bekämpar alla rörelser och idéer som vilar på antidemokratisk grund och försvarar alla individers grundläggande människovärde och alla folks rätt till självständighet och demokratisk utveckling.

Vi bekänner oss till den klassiska definitionen av demokrati, där demokratibegreppet inte görs synonymt med de egna politiska uppfattningarna utan primärt vilar på principerna om att beslut skall fattas enligt majoritetsprincipen, att likhet inför lagen och allmän och lika rösträtt för medborgare skall råda, att yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet och rättstrygghet är helt nödvändiga inslag för att medborgarna skall kunna och våga informera sig, engagera sig och fullt ut utnyttja sin rösträtt i fria och hemliga val.

GABRIELLA HEDARV

Sidan 19 | TEMA

PÅ SOCIALKONSERVATIV GRUND Socialkonservatismen som idé uppstod ur konservatismen på 1800-talet. Då var det konservativa som ville integrera arbetarna i den nationella gemenskapen för att motarbeta revolution och konflikter.

Man var för allmän rösträtt och ett socialt skyddsnät med en dräglig levnadsstandard för alla medborgare.

Flera stora tänkare har utvecklat socialkonservatismens grundläggande idéer, så som Benjamin Disraeli, Teodor Holmberg, Aksel Möller och den samtida Roger Scruton.

Benjamin Disraeli (1804-1881) räknas av många som grundaren av socialkonservatismen och det moderna konservativa Tory-partiet i England. Han var en kristen engelsman av judisk börd som i sin ungdom gjorde sig ett namn som skönlitterär författare. Senare i livet började han engagera sig politiskt. Disraeli bröt mot de invanda politiska mönstren och försökte skapa samförstånd mellan adeln och arbetarklassen. Disraeli var bedrövad över tillståndet i England. Enligt hans mening var klyftan mellan fattiga och rika engelsmän så stor att de i praktiken var två olika nationer. Begreppet One nation kom därför att bli slagord och bas för hans politiska tänkande. Den så kallade One nation-tanken har haft stor inverkan på nationalistiska och konservativa organisationer i hela den anglosaxiska världen ända fram i modern tid.

1842 grundande han organisationen Young England, som pläderade för att överklassen borde använda sin makt och rikedom till att skydda sina landsmän i underklassen från exploatering. Han arbetade bland annat för en utvidgning av rösträtten.

I ett tal i Edinburgh 1867 sade Disraeli om samhällsförändring: ”Den stora frågan är inte huruvida vi skall motsätta oss all förändring.

Förändring är oundvikligt. Nej, den stora frågan är om förändringen skall utgå från det egna folkets seder, lagar och traditioner eller om den skall utgå ifrån abstrakta principer och generella doktriner.”

Teodor Holmberg (1853-1935) var en svensk folkhögskoleföreståndare, ideolog, samhällsdebattör och författare. Han blev en av den svenska folkbildningens främsta pionjärer. Han arbetade under större delen av sitt liv för att sprida bildning, moral och fosterlandskärlek till även mindre bemedlade ungdomar ur bonde- och arbetarklassen. Holmberg uppges bland annat ha varit upphovsmannen bakom det beslut som fattades i Riksdagen år 1883 om att införa ett särskilt anslag, som skulle göra det möjligt för ungdomar från fattiga familjer att kunna studera vid folkhögskolan.

Holmberg och hans hustru deltog i grundandet av den skandinavistiska föreningen Brödrafolkens väl, som verkade för ett stärkande av den skandinaviska identiteten. När Norge 1905 bröt sig ur unionen tog Holmberg det hårt och lämnade föreningen för att istället starta Sveriges väl. Inom ramen för Sveriges väl lade Holmberg i ett föredrag fram sitt förslag till politiskt program: Svensk nationaldemokrati.

Huvuddraget i Holmbergs nationaldemokrati var en strävan efter att

hålla ihop samhället och begränsa den revolutionära socialismens inflytande genom att försöka nå en kompromiss mellan socialismen och konservatismen. Kompromissen bestod i att kombinera demokrati och sociala reformer med värdekonservatism, nationalism och kristen moral. Kärnan i Holmbergs tänkande och syfte är i de flesta avseenden identiskt med den idéströmning som ibland annat Storbritannien och Tyskland kommit att sammanfattas under beteckningen socialkonservatism. I föredraget ”Svensk nationaldemokrati” använder sig Holmberg (22 år före Per-Albin Hanssons berömda folkhemstal) av begreppet folkhem. I likhet med Hansson definierar Holmberg folkhemmet som en samhällsmodell där de värderingar som råder i det goda privata hemmet har utsträckts till att omfatta hela nationen.

Aksel Möller (1906-1958), socialkonservativ ideolog och framgångsrik realpolitiker, även dansk patriot och statsman, bidrog i hög grad till dansk politisk och geografisk självständighet från radikala ideologier på höger- och vänsterkanterna. Aksel Möller förespråkade en konservatism på demokratisk, nationell och social grund. De naturliga gemenskaperna i form av nationen och familjen stod i centrum för hans politiska tänkande. Genom sin demokratiska socialkonservativa utgångspunkt på nationell grund, blev Möller en uttalad motståndare till såväl den gammelkonservativa överklassen som försökte bevara sina medfödda privilegier, som till fascister och radikalkonservativa och naturligtvis till socialister och kommunister. Trots att hans parti av hävd rymde en betydande liberalkonservativ falang, så tog han även tydligt strid mot liberalismen. Han fördömde liberalismens internationalism, bristande sociala samvete och dess överdrivna fokus på individen.

Möller ansåg att staten i grunden var av godo och att dess primära roll borde vara att bevara och stärka den nationella kulturen och identitet, att försvara nationens territorium mot yttre fiender och att ge familjerna goda förutsättningar att klara vardagen och största möjliga handlingsutrymme att fatta sina egna beslut.

Roger Scruton (f. 1944) är en brittisk filosof, som även gjort sig känd som journalist, kompositör och landsbygdsförkämpe. Scrutons filosofi utgår ifrån att människan är en social varelse. Han är en individualist, men förkastar den liberala idén om att individen är alltings början.

Enligt Scruton är istället: ”Individen skapad av en gemenskap och de moraliska begränsningar som råder i den. Individen är inte samhällets grund utan dess viktigaste biprodukt”. Det är ur denna övertygelse som Scruton härleder sitt försvar för nationalstaten, sin skepsis mot mångkulturalism och sin kritik mot postmodernism och radikal avantgardism.

Mer om dessa och andra socialkonservativa tänkare finns att läsa i bloggen Socialkonservativa tankar (www.socialkonservativatankar. wordpress.com).

Sidan 20 |TEMA

Första helgen i december gick Sverigedemokraternas kommun- och landstingskonferens av stapeln på Aron Congress Center i Västerås. Över 800 Sverigedemokrater från hela landet samlades för att debattera innehållet i de kommun- och landstingspolitiska programmen samt förkovra sig i alla möjliga politiska områden på olika seminarier. På sidan här intill kan ni läsa en sammanfattning av lite av det som sades under konferensen. Vi på SD-Kuriren vill tacka arrangörerna för en lyckad konferens.

Sidan 21 |TEMA

Fler än 800 företrädare för Sverigedemokraternas drygt 800,000 väljare samlades första helgen i december för att i dagarna två diskutera, debattera och utveckla partiets kommunoch landstingspolitik. Till kommunoch landstingskonferensen inkom drygt 70 motioner, där engagerade Sverigedemokrater från hela landet tog tillfället i akt att föreslå såväl stora som små förändringar i de politiska programmen.

Vissa motioner bifölls och skall införlivas i de kommun- och landstingspolitiska inriktningsprogrammen såsom det föreslogs, andra avslogs och ytterligare andra hänsköts till partistyrelsen att arbeta in i programmen på olika sätt. I stort valde våra kommun- och landstingspolitiker att gå på de av partistyrelsens förslag, men i två olika frågor fick partistyrelsen se sig nedröstade. Det gällde dels en motion av Jörgen Fogelklou om att verka för en nationell handlingsplan mot hedersrelaterad brottslighet, dels om en motion från Runar Filper om att verka för att morgonsamling ska införas på landets skolor. I båda fallen föreslog partistyrelsen att avslå motionen, men med små marginaler beslutade Sverigedemokraternas kommun- och landstingskonferens att bifalla motionerna vilket innebär att detta är nya inslag i våra kommunpolitiska ställningstaganden. Ni kan läsa mer om motionerna här intill och även läsa motionärernas egna motiveringar till varför Sverigedemokraterna med fördel tar ställning för de olika förslagen.

Själva revideringen av de Sverigedemokratiska inriktningsprogrammen för kommun- respektive landstingspolitik har enligt partiets vikarierande partiledare Mattias Karlsson inte omgetts av något särskilt politiskt fokus. Det övergripande syftet har istället varit att hålla programmen aktuella, och de förändringar som gjorts är mest av allt en anpassning till om partiet ändrat ståndpunkt i en fråga eller om nya forskningsrön kommit. Även i de fall lagändringar genomförts som berör någon av de politiska frågor som behandlas i programmen har en anpassning av innehållet gjorts.

Vid sidan av debatten kring de två inriktningsprogrammen så bjöds deltagarna på ett helt smörgåsbord av seminarier, rörande allt från partiets ideologi till kommunal avfallshantering.

Ett av de mest uppskattade och välbesökta seminarierna var utan tvekan Richard Jomshofs seminarium om skolpolitik. Flera hundra intresserade åhörare lyssnade andäktigt på en mycket pedagogisk genomgång av såväl partiets skolpolitiska ställningstaganden som den rådande situationen i den svenska skolan. Många tycktes förfärade när Richard beskrev lärarkårens utsatthet i ett skolväsende som mer kommit att likna vilda västern än en plats för lärande och personlig utveckling. Den skolpolitiska delen i partiets kommunpolitiska program innehåller bland annat förslag om bevarande av bygdeskolor, att införa jourskolor för stökiga elever och kraftigt reducerad modersmålsundervisning till förmån för utökad svenskundervisning.

Så här i startgroparna av en ny mandatperiod så bereddes deltagarna också tillfälle att lyssna till erfarna kommun- och landstingspolitiker som berättade om sina erfarenheter av det politiska arbetet på kommunal och regional nivå. Pavel Gamov från Uppsala höll ett uppskattat föredrag om livet som landstingsråd och poängterade då att det bland landstingsrådets primära uppgifter ingår att både vara politisk gruppledare och verka som extern såväl som intern opinionsbildare. För helt nykläckta kommun- och landstingspolitiker så bjöds det båda dagarna möjlighet att lyssna till Patrik Jönsson som höll ett seminarium om vad som är att tänka på som ny i politiken. Såväl formella som informella ordningsregler berördes, så förutom att lära sig om det formella politiska arbetet i en fullmäktigeförsamling så informerades deltagarna också om de oskrivna reglerna för uppträdande i sociala och formella sammanhang. Vikten av hel och ren klädsel poängterades likväl som vikten av att vårda sitt språk och minimera risken för att uppfattas som ett störande moment i olika sammanhang.

Det samlade intrycket tycks vara att det var en mycket lyckad kommun- och landstingskonferens som resulterat i att partiets företrädare känner sig mer än rustade att ta sig an politiska bataljer under den kommande mandatperioden.

För många är det nu dags att ge sig ut i den politiska hetluften ordentligt för första gången, och vi på SD-Kuriren önskar alla våra företrädare ett stort lycka till!

EMMA SANDKVIST

Under kommun- och landstingskonferensen valde delegaterna att bifalla två motioner utöver vad partistyrelsen föreslagit. Dels en motion av Jörgen Fogelklou om att verka för en nationell handlingsplan mot hedersrelaterad brottslighet, dels en motion från Runar Filper om att verka för att morgonsamling ska införas på landets skolor. Dessa två ändringar förs nu in i det kommunalpolitiska programmet. Här följer motionärernas motiveringar HEDERSRELATERAD BROTTSLIGHET Hedersrelaterat våld, och allt våld i nära relationer måste förebyggas. Att det finns en handlingsplan både för att förebygga och ta hand om, offer och inblandade är av yttersta vikt. Detta bör ske via en nationell handlingsplan. Vi riskerar annars att få 290 st olika handlingsplaner, och att kommunerna kommer agera och hantera helt olika. Vart i Sverige du bor – ska inte spela någon roll om du är drabbad. Offret/offren skall alltid få adekvat och lika bemötande oavsett vart den bor. Kommunerna bör istället trycka på – för att en nationell handlingsplan tas fram, och efterlevs.

Jörgen Fogelklou kommenterar: Jag delar partiets uppfattningen om detta är ett oerhört viktigt ämne. Så viktigt att jag inte tycker att det inte går att lämna till kommunerna. Och jag är glad att många delegater höll med om det. Det är alltid roligt när ens ideér får gehör. Det visar på att vi har en vitalitet och en fungerande interndemokrati. Nu tar jag sikte på att få samma gehör i Göteborgs kommun - där är det betydligt svårare!

MORGONSAMLING För att skapa en bra start på dagen är det viktigt att känna gemenskap i klassen och utöver klassgränserna. Genom att minst en gång i veckan hålla morgonsamling - med fördel planerad och arrangerad av eleverna enligt ett turordningsschema, där samlingen både kan innehålla sång, berättelser, lekar och annat som skapar glädje och skratt - blir det något att se fram emot på morgonen samtidigt som gruppkänslan och inspirationen bidrar till en positiv energi.

Sidan 22 | TEMA

KYRKOMÖTET - EN VIKTIG KULTURPOLITISK PLATTFORM För drygt ett år sedan valdes femton Sverigedemokrater in i Kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ.

I november i år samlades Kyrkomötet för sin andra session för 2014 och vi har intervjuat Sverigedemokraternas kyrkopolitiska gruppledare, Aron Emilsson, kring denna.

Omkring 100 motioner avhandlades under Kyrkomötet. Vilka av dessa fann den Sverigedemokratiska nomineringsgruppen mest angelägna att ta debatten kring? ”Under denna session så behandlades ett flertal viktiga motioner, rörande bland annat stöd till förföljda kristna med betoning på situationen som råder i Mellanöstern och intensifiering av Svenska kyrkans kulturarvsarbete. Det var med stor glädje vi såg Kyrkomötet enas om ett uttalande kring situationen i Mellanöstern, men tyvärr riskerar detta att drunkna i uppmärksamheten kring Kyrkomötets uttalande om EU-migration.

Det är min och Sverigedemokraternas åsikt att Svenska kyrkan fokuserar alldeles för lite på frågor kring förföljelsen av kristna och kristen identitet. Det är vår mening att en av Svenska kyrkans främsta uppgifter är att hjälpa utsatta bröder och systrar runt om i världen och att mer fokus borde ligga vid detta.”

Menar du att det finns nomineringsgrupper i Kyrkomötet som inte delar er uppfattning om att en av Svenska kyrkans viktigaste uppgifter är att visa solidaritet och handlingskraft gentemot utsatta kristna runt om i världen? ”Det finns en tydlig ideologisk skiljelinje bland nomineringsgrupperna i Kyrkomötet. På ena sidan befinner sig vi och ett par andra, som menar att Svenska kyrkan måste bejaka sin egen identitet och visa solidaritet gentemot utsatta och förföljda kristna runt om i världen. På andra sidan återfinns framförallt de rödgröna

nomineringsgrupperna som snarare har en allmänetisk hållning och anser att Svenska kyrkan har ett allmänt socialt ansvar och ska fokusera på interreligös dialog snarare än att betona den kristna gemenskapen och dess särdrag i sitt utåtriktade arbete.

Varför är Kyrkomötet en viktig politisk arena att göra sin röst hörd i?

Av historisk och traditionsenlig hävd är Svenska kyrkan tätt sammanflätad med den svenska nationen och har än idag en särställning i form av att man är myndighetsutövare. Det är viktigt med konservativa, Sverigedemokratiska röster i Kyrkomötet för att värna tro och tradition och se till att Svenska kyrkan blir en kyrka i tiden men inte av tiden.

Att vi sitter med i Kyrkomötet är en garant för att den organisatoriska utveckling som är nödvändig inte innebär att det görs avkall på Svenska kyrkans roll som en trygg grundpelare för tro, gemenskap och kulturarv i en föränderlig värld. Medan andra vill sudda ut Svenska kyrkans roll som traditionsbärare, kulturarvsförvaltare och samhälleligt grundfundament står vi upp för tro och tradition.

Där andra vill uppluckra den kristna identiteten ska vi vara en tydlig motkraft och värna det kristna.

ARON EMILSSON

EMMA SANDKVIST

MILJÖPARTIET - EN FÖRSVARSPOLITISK KATASTROF

Miljöpartiet i Svenska Kyrkan (MPSK) la en motion där man ville att Svenska Kyrkan skulle tillskriva Sveriges regering och föreslå dem att omfördela hela den svenska försvarsbudgeten till humanitära insatser. Något som, om det genomfördes, skulle betyda att Sverige skulle stå helt utan militärt försvar.

Med tanke på att Miljöpartiet numera är med i regeringen och kan påverka Sveriges politik på området, så är motionen anmärkningsvärd. Nu kan man tänka sig att detta bara skulle vara en enskild motion som övriga i MPSK inte ställde sig bakom, men så var inte fallet. Man röstade för motionen vid voteringen och man var även uppe i talarstolen och debatterade för denna motion och framförde i både inlägg och repliker att man verkligen tyckte att försvaret till största delen var onödiga kostnader som skulle göra bättre nytta om de användes för andra ändamål. En ständigt återkommande devis var ”fred skapar fred” och då menar man att om vi inte försvarar oss så blir det inte krig, vilket i och för sig är sant eftersom vi direkt skulle ses som slagna och tvingas underkasta oss en främmande makt. För Sverigedemokraternas del så tog jag debatten med MPSK och framhöll en stark oro för att Miljöpartiet faktiskt skulle kunna påverka försvarspolitiken och att Sverige är värt att försvara. Jag ifrågasatte också hur de ser på fredsbevarande trupper och att använda militär för att förhindra folkmord, liknande det vi sett på kristna i mellanöstern under den senaste tiden. Trots flera repliker och upprepade frågor så valde Miljöpartiet att inte svara på vad man egentligen ansåg om fredsbevarande trupper, utan istället höll man fast vid att ”fred skapar fred” vilket kan tolkas som att man motsätter sig alla former av militära insatser.

MIKAEL ESKILANDERSSON

Sidan 23 | TEMA

SD-LEDAMÖTERNA

FLITIGA MED MOTIONER Sverigedemokraternas riksdagsgrupp har under den allmänna motionstiden 2014 lämnat in sammanlagt 434 motioner. SD-Kuriren presenterar här två stycken som illustrerar vilka vitt skilda områden som partiet arbetar inom och ständigt utvecklar politiken.

På området rättsväsende har Kent Ekeroth och Richard Jomshof lämnat in en motion som heter Skärpt straff för mord: ”Enligt kriminalstatistiken döms i dag endast cirka 10 procent av brottslingar lagförda för mord till livstids fängelse. Detta kommer sig framför allt av att Högsta domstolen 2007 ändrade rättspraxis till att livstidsstraff endast ska vara förbehållet en liten del av alla mord.

När den förra regeringen valde att skärpa straffet för mord, med målet att strax över 50 procent av de lagförda mördarna ska ges livstids fängelse, välkomnade Sverigedemokraterna detta. Det är dock viktigt att poängtera att den genomförda straffskärpningen sannolikt inte kommer att innebära något mer än en återgång till en praxis snarlik den vi hade för bara några år sedan. År 2006 var siffran för andelen utdömda livstidsstraff för mord nämligen 44 procent, vilket får anses ligga mycket nära det föreslagna målet på strax över 50 procent. Straffskärpningen får därför anses vara mer av en reparativ ansats än en reell straffskärpning.

Sverigedemokraterna vill gå längre än så och förordar att straffet för mord ska skärpas ordentligt, till fängelse i exempelvis mellan 18 och 40 år. Vidare anser Sverigedemokraterna att livstidsstraffet ska vara förbehållet de allra värsta av mördare, men att det tvärtemot hur det är i dag, i regel inte ska omvandlas till ett tidsbestämt straff.

Vi menar att livstidsstraffet, enligt den allmänna rättsuppfattningen, också just ska utgöras av ett riktigt livstidsstraff.

En straffskärpning i enlighet med vad Sverigedemokraterna föreslår uppvärderar inte bara brottsoffrens kränkning, utan ger också domstolarna större möjlighet att beakta proportionalitetsprincipen.

Slutligen bör det nämnas att det åtminstone en gång har skett att en livstidsdömd mördare i Sverige mördat på nytt under en permission.

För att förtroendet för rättsväsendet inte ska skadas allvarligt måste medborgarna verkligen kunna lita på att de är helt skyddade från grova mördare när dessa väl har dömts till livstids fängelse. De obevakade permissionerna för livstidsdömda mördare bör därför helt avskaffas.”

Vår kulturpolitiske talesperson Aron Emilsson har tillsammans med sex partikamrater lämnat in motionen Insatser för ökad fornminnesvård och förbättrad tillgänglighet till kulturarvet: ”Sverige är ett land med en rik historia, vilket bland annat avspeglar sig i våra fornlämningar. Genom åren har Riksantikvarieämbetet kartlagt och registrerat nästan en miljon fornlämningar. I de allra flesta fallen vilar ansvaret för fornminnesvården på markägaren.

Den statligt finansierade fornminnesvården har under lång tid varit kraftigt underfinansierad. Den nationella överblicken över tillståndet bland våra fornminnen lämnar också en hel del övrigt att önska.

Det har tidigare konstaterats att Riksantikvarieämbetet haft mycket dålig uppfattning om hur det ser ut med tillgängligheten till landets fornminnen. Först när man fått fram ett system för uppföljning av tillgänglighetsarbetet kan man få den överblick över arbetet i länen som idag saknas.

För att komma närmare målet om en god fornminnesvård och ett kulturarv som är tillgängligt för alla medborgare är det uppenbart att det förutom ökade statliga resurser till fornminnesvården också krävs ökade insatser för att öka omfattningen av den ideella fornminnesvården.

På flera håll i landet bedrivs redan idag lokala och regionala projekt där enskilda medborgare, skolklasser och föreningar erbjuds att ”adoptera ett fornminne” eller bli ”fadder” för ett fornminne. Som fornminnes-fadder får man genomgå en kortare utbildning, ofta i länsstyrelsens eller ett länsmuseums regi, kring vård och skötsel och åtar sig sedan att göra fornminnet tillgängligt genom att röja bort sly, kontrollera informations-skyltar samt genom att regelbundet kontrollera och rapportera eventuella skador på fornlämningen.

För till exempel en skolklass kan uppdraget som fornminnesfadder innebära ökade möjligheter till meningsfull utomhusvistelse, bättre känsla för historien samt ökad närhet och förståelse för hembygden och dess landskap.

Vår bedömning är att det fortfarande finns en relativt stor outnyttjad potential inom den ideella fornminnesvården och att staten med relativt små medel i form av förbättrad marknadsföring och ökad information skulle kunna uppnå stora vinster för fornminnesvården och tillgängligheten till kulturarvet.”

På riksdagens hemsida går det att göra en sökning på alla motioner av ett visst parti, en viss ledamot eller som rör ett visst utskott. Där kan man hitta alla 434 motioner som SDs ledamöter skrivit under.

GABRIELLA HEDARV

Sidan 24 |Debatt

GÖR DIN RÖST HÖRD!

Har du funderingar kring partiets politiska ställningstaganden? Vill du lyfta en fråga internt? Kontakta: debatt@sdkuriren.se Under en lång tid har många undrat och spekulerat. Skulle högprofilerade kristdemokraten Gunilla Gomér, med gedigen erfarenhet från såväl kommunal som regional politik, lämna KD och istället söka sig till ett parti vars politik ligger bättre i linje med de åsikter hon ger uttryck för?

Den 16 november kom beskedet i form av en debattartikel på Nyheter24, signerad Gunilla Gomér och med rubriken ”Därför lämnar jag KD för SD”. Här nedan kan ni läsa Gunillas egna ord om partibytet.

NU SER JAG MED TILLFÖRSIKT AN PÅ FRAMTIDEN De sista veckorna har varit omvälvande.

Partibytet blev en riksnyhet, och responsen blev enorm. Det har varit ömsom vin och ömsom vatten bland de kommentarer som florerat på sociala medierna. Många har påtalat, att de förstår varför jag valt att lämna KD. Mitt val av ny partitillhörighet har fått en del att lyfta på ögonbrynet. Själv anser jag, att jag har gjort rätt val. Som kristen värdekonservativ, finner jag att mina frågor finns i Sverigedemokraterna.

“Vi kan nu börja se att pendeln är på väg i annan riktning. Skaran av konservativa som ser värdet i värderingar som består över tid växer.”

De senaste decennierna har det ansetts inne att vara liberal. Vi kan nu börja se att pendeln är på väg i annan riktning. Skaran av konservativa som ser värdet i värderingar som består över tid växer. De som ser att saker hänger ihop. Den ökade psykiska ohälsa kan ha att göra med att människor blir förvirrade av att se hur goda värderingar ryckts upp med rötterna. Barn växer upp i ett samhälle utan tydlighet och trygghet.

“Det behövs ett konservativt parti som tar ställning mot månggifte, könsneutralitet, feminism och för kärnfamiljen och klassiska traditioner.”

Det behövs ett konservativt parti som tar ställning mot månggifte, könsneutralitet, feminism och för kärnfamiljen och klassiska traditioner.

Som kristen är det viktigt att konstatera att Sverigedemokraterna är ett Israelvänligt parti. För mig är det en viktig fråga.

Dessutom är det ett parti som kan vara en motkraft till den islamisering som pågår.

Vi skall inte ha särlagstiftning, muslimska helgdagar eller moskéer i varje kommun i

enlighet med Kaplans önskan.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Enligt Migrationsverket kom 120 000 invandrare till Sverige 2013. Antalet motsvarar i storleksordning 20 kommuner av Strömstads storlek. Den största gruppen är anhöriginvandrare. Vissa menar att vi är ett så rikt land att det finns plats för alla. Oavsett vad kommer det att medföra ett enormt tryck på kommunerna. Antalet bostäder samt vård- och utbildningsplatser kommer inte att kunna möta det skriande behovet. Det är här våra, enligt Reinfeldt, ”öppna våra hjärtan” kommer att prövas. Vi är vana vid att vi, när vi behöver sjukvård, får hjälp. Vi skall vara medvetna om att tillgängligheten kommer att försämras, inte minst inom psykvård och barn- och ungdomspsykiatrin som redan i dag är överbelastade.

I Sverige finns en hög skattemoral.

Kopplingen mellan inbetald skatt och förväntad service och välfärd är tajt. Vad händer när en förändring sker? Det är utmaning som kan komma att ge upphov till konflikthärdar. Inte bara i storstädernas ytterområden, utan även i de väletablerade villakvarteren. Då finns risken att den främlingsfientlighet vi alla fördömer, kan få grogrund. Antalet “No go zones” kommer att öka.

Sverige hela sitt liv.

Att ta fram rådande fakta och tydliggöra dessa, är inte rasistiskt. Vi måste veta vad vi tar ställning till.

Jag tar avstånd från all rasism. Det är systemet som behöver en rejäl översyn.

Dock skall vi vara medvetna om att det även finns en omvänd rasism, det sällan talas om.

Jag har blivit väl bemött efter mitt partibyte.

Några få har visat avståndstagande till mig som person. Helt smärtfritt har det inte varit att byta parti. Vissa förtroendeuppdrag har jag sagt upp, andra, där uppdragen inte anses förenliga med min politiska åsikt, måste jag troligen lämna.

Hur länge skall sjuklövern ignorera ett 13 procent-parti? Tror de verkligen att det är ett bra sätt att tysta politiska meningsmotståndare? Hittills har det inte visat sig fungera. Jag tror att det bara är en tidsfråga tills en förändring sker. Jag är glad att jag följde min övertygelse och tog steget över till Sverigedemokraterna och det känns helt rätt. Den kommande mandatperioden har jag plats i socialnämnden och i förvaltningsrätten. Jag har även en ersättarplats i kommunfullmäktige i Alingsås. Nu ser jag med tillförsikt an på framtiden.

Vågar vi se fakta och eventuella systemfel?

Hur många vet att föräldraförsäkring kan tas ut retroaktivt för var och ett av barnen under 8 år, även om de inte är födda i Sverige?

Det är ingen myt, utan det går att bekräfta dessa uppgifter, på Migrationsverkets och Försäkringskassans sidor. Där går även att räkna ut att en ensamstående förälder med tre barn med etableringsbidrag får bidrag motsvarande 22 000 kronor skattefritt. Det är mycket mer än vad en undersköterska får ut netto. En anhörig som kommer och är i pensionsåldern, har rätt att få samma pension som de som bott och arbetat i

“Att ta fram rådande fakta och tydliggöra dessa, är inte rasistiskt. Vi måste veta vad vi tar ställning till.”

GUNILLA GOMÉR

Sidan 25 |Debatt

KRÖNIKA

ROVDJURSFRÅGAN ÄR HET Rovdjursfrågan är het, och nu börjar det bli bråttom att ta ställning och göra någonting om inte katastrofen skall vara ett faktum.

Älg- och rådjursstammen är på många håll i Sverige hotad, av rovdjur i allmänhet och av vargen i synnerhet. Vi måste sluta tala om antal individer, vi måste istället börja titta på antal revir och var i landet de ska finnas. Ett vargrevir bör vara på minst 80.000 hektar, och det är min mening att de mindre vargreviren måste skjutas bort. Idag finns vargrevir som ligger mellan 20.000 och 40.000 hektar och förutom att det är ett mindre område än vad vargen naturligt rör sig kring så är det ett hot mot jakten i dessa områden. En vargflock tar ca 120 älgar per år, och det säger sig självt att det i vargtäta områden blir omöjligt att bedriva älgjakt eftersom att så många redan försvunnit.

Vi måste göra någonting åt detta och det omgående! Vargens stora utbredning är ett hot mot både biologisk mångfald och ett immateriellt kulturarv. Vi måste värna löshundsjakt och älgjakt som ligger så många jägare varmt om hjärtat, och vi måste värna jaktkulturen som helhet med allt vad det innebär med affärsverksamhet, avel av jakthundar, foderproducenter, bilförsäljning med mera. Detta är en mångmiljonindustri som vi måste värna, men dagens jaktpolitik hotar den. Den hotar de bönder som försöker att livnära sig på landsbygden men får ständiga och återkommande problem med skadad och dödad boskap, vilket leder till att de öppna landskapen hamnar i farozonen på grund av en oansvarig jaktpolitik. Också andra fritidsintressen, till exempel viss brukshundsverksamhet och hästsport, hotas.

Sist men inte minst så måste besluten kring jakt- och rovdjursfrågor fattas på en mer lokal nivå, och det första steget är att ta tillbaka allt beslutsfattande som rör dessa frågor från EU – detta är oerhört viktigt.”

ROGER VIKBERG SD Lindesberg

LÅT TJEJER VARA TJEJER Jag får ofta frågan om jag är en feminist, mitt enkla svar ‘’nej’’ ger ständigt den bisarra reaktionen ‘’så du står inte för jämställdhet?’’. Självklart står jag för jämställdhet.

Men jämställdhet är inte att skuldbelägga kvinnors fria vilja att själva välja att ha ett utseende som är typiskt feminint eller kvinnligt. Här har dagens feminism kommit in på fel spår.

Feministerna pratar mycket om utseendefixering och hur tjejer objektifieras i dagens samhälle. Jag tycker att det är gynnsamt att man lyfter dessa frågor eftersom det är en självklarhet att man inte behöver ha silikon i brösten eller den supersmala midjan för att vara tilltalande. Det feminismen förbiser är att det finns tjejer som vill ha det ‘’typiska’’ kvinnoidealet. Det finns tjejer som genom sina rättigheter och sin fria vilja förstorar brösten, har på sig mycket smink, klär sig i tajta kläder eller tränar hårt för att uppnå sin drömkropp. Hur en kvinna väljer att se ut är alltid upp till dem själva, oavsett anledning.

Vill en kvinna vara attraktiv inför män, sin partner eller helt enkelt bara för sig själv, så är det helt okej. Det borde vara en självklarhet för feministerna att uppmuntra alla typer av kvinnor och att definitivt inte skuldbelägga dessa tjejer att bidra till utseendefixering eller till objektifiering. Av den orsaken tilltalar inte dagens feminism mig och det är därför jag uppskattar SD/U’s syn på jämställdhet. Eftersom här får tjejer vara tjejer och killar får vara killar, utan att ifrågasättas.

Att få vara den man är och att få tycka vad man vill, är för mig viktigare än att behålla vänner som inte respekterar mig eller mina åsikter.

Jag vet att det finns många fler än jag som valt att vara tyst angående politiska åsikter, om man tycker som SD. Det handlar inte bara om att våga uttrycka sina åsikter, utan det handlar om att kunna leva med konsekvenserna.

För mig så var det ett svårt val som jag övervägde länge, men med goda råd från nära och kära så valde jag yttrandefriheten framför fortsatt tystnad. Jag gick ut med att jag sympatiserar med Sverigedemokraterna och är medlem i SDU. Till följd av det så förlorade jag vänner, jag förlorade kontakten med människor som stått mig nära.

Jag har lagt märke till en konstig situation som uppstår när man diskuterar politik med vissa personer. Jag kan yttra mina åsikter om allt möjligt, och de andra håller med.

Men avslutar jag diskussionen med ”… och därför ska jag rösta på SD” så blir det genast tvärtom. Då är det ingen som håller med och man får räkna med allvarsamma och dömande blickar.

En av personerna som bröt kontakten med mig efter att jag offentliggjorde min partitillhörighet delade en länk via Facebook, jag kände att det var riktat till mig. Det jag reagerade mest på var att det var en artikel som han delat där det stod något i stil med att man ska bryta kontakten med sympatisörer till SD, man ska inte heller ens dela matbord med sverigedemokrater även om det var släkt eller vänner. Så vi delar aldrig matbord längre, vi pratar inte längre. Det var en av alla konsekvenser som uppstod när jag berättade att jag ska rösta på SD. Trots de konsekvenser som kan uppstå så vill jag ändå rekommendera alla att stå för sina åsikter. För mig är yttrandefriheten en stor del av mitt välmående, jag måste få säga vad jag tycker och jag måste få visa vem jag är. De människor som inte respekterar det, är inga människor jag vill ha i min närhet ändå.

HANNA LINDHOLM

KLARA EKLUND

Sidan 26 |Kultur |

SVENSKA SKATTER Vårt Sverige är fullt av kulturhistoriska skatter. SD Kuriren guidar dig till några av dessa.

Såhär inför juletid uppmärksammar vi två konstnärer och deras alster med anknytning till temat i artikeln här bredvid illustratören Jenny Nyström och författaren Viktor Rydberg. Båda har de berört många svenskar, tidigare generationer och nu levande, med sina alster kretsande kring jul och inte minst tomten.

Viktor Rydberg (1828-1895) En av de stora svenska författarna och skalderna under slutet av 1800-talet.

Rydberg började sin bana som journalist, men var under sin levnad också språkvårdare, riksdagsman, översättare med mera. Berömd och avskydd för sin tolkning av Bibelns lära och Jesus Kristus.

Kanske mest känd för Betlehems Stjärna och dikten Tomten. Vilken stämning infinner sig inte när man hör orden; ”Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma…”. Dikten filmatiserades 1941 och tv-sänds traditionsenligt under julafton varje år.

Jenny Nyström (1854-1946) Folkkär svensk konstnär och illustratör.

Mest känd för att ha givit just tomten ett ansikte, inte minst på de julkort som än idag finns i nytryck och skickas över landet den här tiden på året. Nyström började måla som liten flicka, fortsatte sin konstnärliga bana vid Konstakademien i Stockholm och därefter genom stipendium i Paris. Jenny Nyström blev bekant med Viktor Rydberg då hon illustrerade hans ”Lille Viggs äfventyr på julafton”. Med illustrationen av Tomten lade hon grunden för ett nära förhållande till denna figur och var inte minst tongivande i att skapa bilden av tomten vi har än idag.

TOMTEN – EN SÄLLSAM GESTALT Julen rymmer som bekant en rad traditioner, seder och bruk. Rättare sagt börjar det redan i advent varpå sedvänjorna avlöser varandra fram till julafton och julhelgen. En del har sina rötter i det fornnordiska Sverige, medan andra är inympade i vårt land under modernare tid.

kunde bli mycket irriterad om gårdsfolket inte skötte gård och fä, eller behandlade honom respektlöst. Som tack för tomtens arbete och beskydd gav man honom en skål gröt, gärna med en smörklick i, en tradition som på julafton lever kvar på sina håll även idag runtom på den svenska landsbygden. Fick han också ett stop öl, så blev han mäkta nöjd och tillfreds, och det lönade sig för gårdsfolket att stå på god fot med gårdens nisse. Det sägs för övrigt att termen ”tomtegröt” kommer sig av denna sed att servera gårdens tomtegubbe gröt.

Så, den svenska tomten var alltså varken tjock, snäll eller rödklädd. Inte heller delade han ut några julklappar. Det skötte julbocken innan dagens tomtefar kom in i bilden. Finns det då

För att kulturella seder utifrån ska kunna anammas av nationen brukar vi hävda att det underlättar om det finns en liknande tradition sedan tidigare, med vilken det nya inslaget kan sammanflätas och omfamnas av allmänheten.

Ett exempel där fornnordisk folktro vävts samman med ett katolskt helgon och sedermera utvecklats mot en kommersiellt gångbar aktör i julruschen, är tomten.

Tomten är en självklar person i julfirandet, men vem är han? Den tjocka, rödbrusiga och snälla farbrodern med det långa vita skägget, det belåtna skrockandet och en massa julklappar i släden. Ja, det är kanske vad de flesta ser framför sig, men faktum är att den tomten är en tämligen nyinflyttad hybrid i det svenska julfirandet. Hans föregångare är dels det katolska helgonet Sankt Nikolaus, dels den nordiska folktrons övernaturlige gårdvar.

Den senare mycket annorlunda från dagens mysfarbror.

Ordet tomte kommer av ”tomt” som i fastighet eller gårdstomt, och det ger oss en förklaring om vem tomten egentligen är och vad han sysslar med. Den ursprungliga tomten var nämligen just gårdens skyddsväsen i nordisk folktro.

Den tomten beskrivs inte alls som särskilt snäll och trevlig. Inte heller var han någon stor, tjock farbror i röda kläder. Och han delade definitivt inte ut några julklappar. Nej, gårdstomten var en liten, ofta mycket gammal, gråklädd figur med ett mycket vresigt temperament. Till skillnad från vår tids tomte, så visade sig denne inte i onödan för folk, inte ens för familjen på gården där han hörde hemma.

Den äldre svenska gårdstomten såg till att gården hade lycka med sig och vakade över djuren och stall och ladugård. Han hade kontakt med vättar och andra fornnordiska väsen och

BILD | WIKIMEDIA Carta Marina from 1539

alls några likheter mellan gårdstomten och dagens jultomte? Nja, ”Jultomten är inte stort äldre än han ser ut, där han tultar kring i sina gammalmodiga kläder och sitt ovårdade skägg” konstaterar etnologen Jan-Öjvind Swahn i boken Svenska traditioner (Ordalaget 2014).

Just där har vi dock likheterna; skägget, luvan och delvis klädseln. Jultomten är variationsrik och porträtteras och framställs inte alltid som den amerikanska coca-colatomten som svenskamerikanen Haddon Sundblom skapade på 1930-talet, utan även idag ibland i mer gråa och grova kläder, dock ofta med inslag i rött.

Det unika för den svenska tomten är kanske bilden av Viktor Rydbergs klassiska dikt ”Tomten” illustrerad av Jenny Nyström. Det är nog så många av oss fortfarande tänker sig att vår jul- och folktrotomte ska se ut. Det unika för den svenska tomten är förstås också att han inte tränger sig ner genom skorstenen om natten, som i många andra länder, utan lugnt och städat tar plats i familjens firande med orden ”Finns här några snälla barn?”.

ARON EMILSSON

Sidan 27 Sidan |Lättsmält 27 |

BAROCKT ”Jag tillhör inte dem som tror att det vore speciellt lyckligt att alla partier nu gaddar ihop sig mot SD […]

Jan Björklund, P1-Morgon, 141204.

Det var väl klokt resonerat av Björklund, om än fyra år för sent.

Sent ska syndaren vakna?

”Om det är det största politiska målet, att få bort ett parti från riksdagen, då har man en bit kvar till att vara ett seriöst riksdagsparti.”

Stefan Löfven, presskonferens, 141202

För att inte under några omständigheter ens behöva titta åt SDs håll utlyser nu Stefan Löfvén extra val. Senast vi upplevde extra val i Sverige var 1958. Hade något av blocken vänt sig till SD för att diskutera migrationspolitik hade vi inte haft denna extrema situation. Vem är det som de senaste fyra åren har velat ha bort vem från riksdagen?

“Kom igen nu, snälla SD och Alliansen. Vi förstår hur ni tänkte, med det här har faktiskt gått för långt. De flesta av oss vill faktiskt bara ha jullov nu.”

Karin Pettersson, Aftonbladets ledarsida, 141202

Vi förstår att Karin Pettersson vill ta ledigt. Det måste tära på krafterna att som ledarskribent hitta rätt fokus i politiska analyser. Som att uppmana folkvalda till överläggningar där landets utveckling väger lättare än maximerad möjlighet till ledighet. Jag gissar att Pettersson också bad Löfven att lugnt

”Jag tolkar inte siffrorna på det sättet. Det här är den regering som hade starkast stöd i talmansrundan efter valet och de flesta väljare verkar ha ungefär samma uppfattningar som i förra valet, och det betyder att den regeringen också har det starkaste stödet i parlamentet. Vi har ju en regering som väljs av parlamentet och inte av folket.” Åsa Romson, DN-intervju, 141205

Att endast två procent av Sveriges befolkning vill se en fortsatt S-MP regering bekymrar inte vice statsministern det minsta.

Det viktiga är ju att partipiskor och maktspel kan skapa en majoritet i riksdagen. Eller just det, minoritet räcker faktiskt det också.

“En viktig del av neofascismen är att man aktivt ska förneka och dementera att man är fascist.”

Henrik Arnstad, TV4-Nyheterna, 141206

Författaren och hobbyhistorikern Henrik Arnstad har hittat det perfekta sättet att identifiera fascister. Det räcker att fråga; ett erkännande bekräftar direkt, förnekande bekräftar indirekt då ett viktigt kriterium uppfylls. Så, Henrik Arnstad, är du fascist?

– Jag flyger ofta över den svenska landsbygden. Det finns oändliga fält och skogar. Den som hävdar att landet är fullt måste visa var det är fullt.

Fredrik Reinfeldt, intervju i danska Politiken, 141207

Är det kvadratkilometer av snöiga skogar vi ska erbjuda de som flytt från sina hemländer, eller är det bostäder, utbildning, arbetstillfällen och en plats i det svenska samhället? Denne man har alltså styrt vårt land i åtta år?

När Socialdemokraterna bröt mot budgetpraxis 2013 “Det är tyvärr inte oppositionens uppgift att lotsa igenom budgetar”

Att Sverigedemokraterna enligt Magdalena ska följa budgetpraxis “Jag tror att de skulle få svårt att försvara för sina väljare om de skulle göra på något annat sätt”

POSTTIDNING

B

Avs: SD-Kuriren Box 26 291 21 Kristianstad

MOT NYA FRAMGÅNGAR! Partivänner!

I helgen arrangerade vi den största sammankomsten i vårt partis historia.

På Kommun- och landstingskonferensen i Västerås befann sig nästan 900 Sverigedemokrater. Samtidigt nåddes vi av uppgifter om att vi slagit nytt rekord i opinionsmätningarna: 17,7 procent, och nu utmanar vi på allvar om andraplatsen i svensk politik. Mot bakgrund av den senaste tidens utspel från statsministern är det kanske inte förvånande att svenska folket verkar nöjda över att vi valde att fälla regeringens budget. Socialdemokraternas partiledare har med rätta blivit starkt ifrågasatt den senaste tiden. Samtidigt är det glädjande att folk verkar ha så stor förståelse inför situationen med vår egen partiledare. Ingen saknar Jimmie mer än jag, samtidigt som jag verkligen unnar honom en tids ledighet efter allt han gjort för oss och vårt parti.

Nu väntar med all sannolikhet ett nyval den 22 mars och Sverigedemokraterna är redo att åter gå in i en valrörelse. Vi är stärka av resultatet i riksdagsvalet och av den senaste tidens enorma medlemstillströmning. Vi är närmare nu än någonsin att få inflytande över svensk rikspolitik och därmed är vi också närmare än någonsin att göra det vi kom hit för: åstadkomma en förändring – på riktigt.