Nr 114 | September 2014
A J E H A J E H A J E H SVERIGE! A J E H SVERIGE! SVERIGE! JIMMIE ÅKESSONS valturne –på riktigt
VALSPECIAL Reportage & rapporter
SVERIGE!
Sidan 2 | Ledare
En budkavle är utskickad. Den löper genom dag och natt. Den går, såsom otaliga bud kavlar fordom har gått, rättsols från gård till gård, från härad till härad. Det är den löpande elden som genom dag och natt skall kringfö ras. Budkavle går! Rid i natt! Vilhelm Moberg, 1941 SD-Kuriren Box 26 291 21 Kristianstad info@sdkuriren.se www.sdkuriren.se Chefredaktör Paula Bieler chefredaktor@sdkuriren.se Ansvarig utgivare Richard Jomshof richard.jomshof@sdkuriren.se Utgivning SD-Kuriren utkommer med tio nummer per år till Sverigedemokraternas medlemmar samt övriga prenumeranter. Prenumeration, 10 nummer En årsprenumeration kostar 250 kr. Annonsering Kontakta annons@sdkuriren.se Upplaga 12 000 exemplar SD-Kuriren utges av Sverigedemokraterna och är officiellt partiorgan. De åsikter redaktionen eller externa skribenter uttrycker i tidningen behöver inte nödvändigtvis motsvara partiets ståndpunkter. Redaktionen tar tacksamt emot foton, artiklar, sakuppgifter, tidningsutklipp och teckningar. Insänt material betraktas som tillhörande SD-K:s arkiv. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta, rätta, redigera, illustrera och publicera insänt material. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material.
OKRATISK T IDS DEM GE K RI
OKRATISK T IDS DEM GE K RI
KURIREN - SD SV FT E RI
KURIREN - SD SV FT E RI
© Sverigedemokraterna. Eftertryck tillåts endast om källan anges. ISSN 1103 - 4009
Ända in i kaklet! Kära läsare, här är det då, i sista stund. Valspecialnumret. På sidorna 6-7 hittar ni bilder och reportage från Jimmies valturné, mittuppslaget bjuder på en presentation av valmanifestet och Barockt synar vallöften från de andra sju riksdagspartierna. Ni hittar också ett antal fördjupade texter om både kända och okända prioriteringar. Minns ni valrörelsen 2010? Ett uppmärksammat inslag var den våldtäktsrapport som partiet släppte på sensommaren. På sidorna 15-17 kan ni läsa Richard Jomshofs sammanfattning av en uppdaterad genomgång av statistiken. Där hittar ni också fem punkter ur det åtgärdsprogram som han, jag själv och kvinnoförbundet lanserat i denna valrörelse. Uppslaget på sidorna 18-19 bjuder på en text från partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt där han sammanfattar något som alltid diskuteras när Sverigedemokraterna kommer på tal - våra beräkningar rörande invandringens kostnader. Nästa uppslag fokuserar i stället på en alltför bortglömd fråga - alla de barn som under lång tid utsattes för vanvård och sexuella övergrepp när staten ryckte dem från sina familjer till fosterhem utan att ta det ansvar som behövdes. Det är Margareta Larsson, för närvarande ledamot i kulturutskottet, som gjort detta till sin hjärtefråga och upprättat ett åtgärdsprogram för att säkra en värdig upprättelse. När politiker har misskött sig är det också upp till politiker att ta ansvar, även om de som orsakade skadan smiter. Medborgarna ska aldrig lämnas i sticket. I tider som dessa, när månader ägnats åt kampanjarbete och allt fokus fixerats på vägen fra till valet, är det ibland lätt att glömma vad som händer därefter. De allmänna valen är ju inte slutet för vår resa – de är tvärtom startskottet för ett nytt, intensivt arbete. Det råder ingen tvekan om att partiet kommer skörda stora framgångar, och många av oss får nya arbetsuppgifter. På nästa uppslag hittar ni en grundläggande kom igång-text för alla er som plötsligt blivit något av det finaste och mest ansvarsfulla man kan vara – folkvald. Ni hittar också utdrag ur partiets etiska riktlinjer och ett par sidor senare, på sida 8, också ett utdrag ur kommunikationsplanen. Läs dem, jag lovar, det kommer underlätta. Det här är kort och gott ett nummer som tagit fasta på att vi växer, vår politik breddas och våra medlemmars hjärtefrågor sträcker sig numer över hela det politiska spektrat. Och nu kör vi fullt ut dessa sista valrörelsedagar, ända in i kaklet. Vi har allt att vinna. Framtiden är, som man brukar säga, vår.
PAULA BIELER | CHEFREDAKTÖR
Medarbetare i detta nummer: Biträdande redaktör: Gabriella Hedarv Layout, bild och grafik: Jörgen Fogelklou Anne Lindgren Jonathan Othén
Logistikansvarig: Dag Sundius
Redaktion: Aron Emilsson Henrik Gustafsson Carina Herrstedt Joakim Isheden Margareta Larsson Jessica Ohlson Oscar Sjöstedt Emma Sandkvist Henrik Vinge
Vill du bidra till SD-Kuriren? Idag är vi två anställda för arbete med tidningen. Öv riga medarbetare jobbar på ideell basis vid sidan av andra åtaganden. Men vi vill bli fler! Kan och vill du åta dig att finnas tillgäng lig i basen av skribenter så anmäl ditt intresse till chefredaktor@sdkuriren.se
Hur vill vi använda 48 miljarder kronor? Krigshärdarna i Mellanöstern brinner och rasar, okontrollerat. Ingen kan väl ha missat slakten av kristna i Irak, begågna av Islamiska staten, IS? Eller övergreppen och det besinningslösa våldet i Syrien? Eller jakten på yezidier i Kurdistan, som fördrivs och mördas av islamister? Dessutom har vi Hamas, som gång på gång bryter vapenvilan med Israel, något som självklart leder till nya dödsoffer dag efter dag. Samtidigt är 50 miljoner människor på flykt världen över, och i Sverige har vi asylsökande från inte bara dessa nämnda länder, utan även från bland annat Somalia, Eritrea, Afghanistan, Albanien och förstås Ukraina. Sverige får för närvarande in mellan 2.000 och 2.500 asylsökande i veckan. Det är så ofattbart höga siffror att det är svårt att ta in. MiMaj 2014 grationsverket säger i en rapport den här sommaren att man behöver ökade anslag för sin verksamhet. Närmare bestämt 48 miljarder kronor de kommande fyra åren, utöver de redan budgeterade anslagen. 48 miljarder kronor extra under fyra år.
Psykiatrin kanske vi ska spara ytterligare på? Redan nu måste man i princip ha gjort ett allvarligt försök att skada sig själv eller någon annan för att alls komma i fråga för hjälp på psykakuten. Och väntetiderna till BUP för barn och ungdomar kan tyckas långa idag, men kan förstås bli ännu längre – med allt vad det innebär för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Vad får vi för alla dessa pengar, som måste tas från andra välfärdsområden? Vi får över 80.000 asylsökande per år, plus anhöriginvandrare. Dessa individer får försörjning. Boende, mat, kläder, möbler, vård, tandvård, mediciner, utbildning och allt annat som ingår i en skälig levnadsstandard. Allmännyttan har brist på bostäder, så Migrationsverket får hyra av dyra, privata näringsidkare. I bostadsbristens Sverige ska vi ta emot inte bara 80.000 asylsökande varje år, utan dessutom familjemedlemmar till de som redan fått uppehållstillstånd. Men nu ställer jag människor mot kronor, och min avsikt är inte att värdera människoliv i pengar.
Det motsvarar över 30.000 sjuksköterEn gång sade min pappa en sak till mig som ske-tjänster under samma tid. Eller polis har hängt kvar i mitt minne i många år nu. tjänster. Detstrax är mer pengar vad hela Han är född efter andraänvärldskrigets vårt och rättsväsende, från poliser slut minns 50-talet som till endomare, tid av kostar under ett år. optimism, framtidstro och samhörighet. När han pratade om detta blev jag så Läs siffrorna en gång nu. oerhört berörd. Han till önskade oss barn sådant Var skasamhälle dessa pengar komma ifrån? ett som han själv växte Migrationsverket måste såklart ha anslaupp i, men med tre barn födda på 70- och gen, detvar är det denenmyndighet som faktiskt 80-talet fåfäng önskan. Sedan ser samtalet till att vihar harjagenlevt reglerad det med eninvandring, liten sorg manen änsorg tycker omattinvandringspolitikivad hjärtat, över jag inte har fått en i Sverige idag. Den det ju politiker uppleva den tid som varärmina föräldrars som bestämmer över,tid intedåMigrationsverungdomsår och den Sverige på ket, som bara ett samhälle uppdrag med ett många sätt varsköter ett gott för de antal givna regler och lagar. Men pengarallra flesta. Som född på 70-talet så har na måste likvälupp tas ifrån områden. jag ändå vuxit ett andra Sverige som var Det är enpåskrämmande bäst i världen en hel del. Viframtid hade envi går till mötes. Haren nivälfärd ringt vårdcentralen skola i världsklass, i världsklass någon gång och inte få en läkartid, och möjligheter ochkunnat förutsättningar för fast ni som ringersaknade strax efter att dei världen. öppnat? kvinnor, motstycke Hur blir det pengarna från Vi klarade ossom ju faktiskt rätt ska bra, tas får man vården? säga medFärre facit iläkare hand. och sjuksköterskor, mindre resurser och många fler människor somhar söker vård. OmSverige man redan nu får vänVad hänt med sedan dess? ta i åtta timmar på akutmottagningarna, Idag har vi usla och sjunkande resultat i ettViårhar på en en operation, hur bliroch det ieller skolan. hög arbetslöshet då närantal besparingarna fram? Ni vet minst vårdplatser tvingas per capita i Europa. de där kan äldrebåde somgöra inte lumpen, kan få ägg till fruKvinnor bli präster kosten längre, ellermen eftermiddagskaffe på och bli brandmän, vi har en absurd boendet, eller som får blöjorna så mängd anmälda våldtäkter – näst vägda flest per att de inte får torra för ofta? Vad händer capita i världen. År ut och år in saknas det med dem? Drogas de ner så att de inte resurser i välfärdens kärna – vård, skola, behöver År äta få innågon omsorg. ut eller och år får vi uppmärksamnya EU-regler hetförhålla av denoss allttill, mindre att regler personalstyrkan? som inte gynnar Sverige och svenskarna, utan andra folk
har 50länder. miljoner människor på flykt 25 i iViandra I år betalar Sverige världen. Om vi tar emot 100.000 eller miljarder kronor netto bara i EU-avgift. Hur 300.000 flyktingar ochsom invandrare ett många svenska bönder i år får på lägga år gör ingen nämnvärd skillnad i det stoner verksamheten och sluta betala in skatt ra svenska hela, endast för ett relativt antal till statskassan återstårlitet att se. individer. Däremot blir konsekvenserna enorma för det svenska Det som hänt med Sverigesamhället sedan vi varoch bäst människor borom här. ide världen, är ettsom beslut massinvandring och mångkulturalism, och det är ett Sverigedemokraterna vill minska invandinträde i den överstatliga federationen ringen Sverige vill inte på att EU. Jagtill menar att kraftigt, vi måstemen ifrågasätta människor i nöd ute i världen ska lämnas vilket sätt vårt land blev bättre att leva i åt sittdessa öde. Istället rikta om Sveriges efter beslut vill ochvi efter EU-inträdet. bistånd FNsärflyktingorgan UNHCR, På vilkettill sätt Sverige bättre idag som vad ger hjälp på plats närområdena så att gäller välfärden? På ivilket sätt är Sveriges människor ta sig soldater över halvabättre jordkförsvar ochslipper svenska lotet till att ett försvara land där vårt språket kulturen rustade landoch i händelse är angrepp, vilt främmande. plats är den oerav idag? PåHjälp vilketpå sätt tjänar hört mycket mer resurseffektivt och insvenska befolkningen på att vara mjölkko, nebär dessutom ett nettobidragsgivare, enklare återvändande eller finare uttryckt: åt när hemlandet federationen EU?ska byggas upp igen efter att konflikten tagit slut. Vi skulle kunna hjälpa så många fler människor för dessa EU:s flagga är inte min, dess ”nationalsång” pengar, flyktingar ute i världen och är inte både min, dess ”president” är inte våra egna medborgare som behöver ta del min och i dagsläget företräds inte mina av välfärden. intressen i EU-parlamentet. Rösta, Om en månad har den Du möjlighet Sverigevänner. Rösta 25 maj att i vara med och välja vilken riktning det här valet till Europaparlamentet. Rösta på landet ska ta framöver.som Läggkämpar Din röst för på Sverigedemokraterna, Sverigedemokraterna den 14 september. svensk självbestämmanderätt.
SD KURIREN
Vad gör vi med vårt samhälle?
GABRIELLA HEDARV
Sidan 3 | Ledare
INNEHÅLL LEDARE
3
PÅ GÅNG Etiska riktlinjer Valet är över – men sedan då? Partisekreteraren har ordet Viktiga datum
4
RIKS Festligt, folkligt och förbannat bra respons
6
LOKALT
8
SD Linköping i hektisk valrörelse Torgmöte i Landskrona
SD-KVINNOR
10
Trygg på stan – på riktigt Ledare | Sidan 3 SD-Kvinnor på valturné
INNEHÅLL SDU
LEDARE SDU starkare än någonsin
11
2
PÅ GÅNG
4
LOKALT
8
Henriks analys TEMA – VALET 12 Jo, din röst spelar roll Valmanifest 2014 12 Våra valaffischer 14 6 RIKS Den som blundar löser inga 15 Tre nya talespersoner problem På turné i hela (S)verige Från kostsamt flyktingmottagande Vårtal och start för EU-kampanj till ansvarsfull flyktinghjälp 18 Värdig ersättning till vanvårdade 20
Flygbladsutdelningar i Burlöv SD Malm EU-utbildar med studiecirkel KULTUR 22 SD Oskarshamn stödjer flygplats Kulturvalet spelar roll – på riktigt
SD-KVINNOR
10
SDU
11
LÄTTSMÄLT plats under vårtalet SD-Kvinnor på Barockt JIMMIES BREV SDU:s förslag för ett bättre Europa
23
24
Alla folks frihet!
TEMA - MIGRATION SOM
12
PROBLEMLÖSNING Sysselsättningsgrad och invandring Hög tid att förbjuda hitrest tiggeri EU-konkurrens om jobben På besök i flyktingars vardag Myter om SD och flyktinghjälp
ÅSIKTSTORGET
12 14 15 16 19
21
Sidan 4 | På gång
ETISKA RIKTLINJER Sociala den nya tidens Partietsmedier etiska–riktlinjer – spelplan? riktlinjer för sociala medier DET FINNSföre FLERA olika verktyg att Tänk efter mätasom ett publiceras partis samhällsutveckling Det på webben får med. minst och de otaliga mängder snabbtInte spridning förblir offentligt opinionsmätningar som varje månad för all framtid. Allt du gör på Internet publiceras. Dessa kan Gör dock kan dessutom spåras. intei själva något verket likställas medkan en inofficiell kampi idag som du inte stå för även mediedrakarna emellan. Betydelsen av framtiden. de faktiska resultaten – eller snarare dess obefintliga betydelse – verkar Du är aldrig anonym komma sekundärt. primära tyngden Var öppen med dinDen identitet. Utgå ifrån läggs på att generera en större kvot av att du aldrig är anonym på Internet. lösexemplar som lämnar hyllorna. Skriv aldrig i affekt När känslorna som starkast blirupp inJag föddes på är 80-talet och växte lägg kommentarer sällan väl avvägmitt och i den era av tekniksymbios som da. Andas ut. samhälle. Skriv. Sociala kommit att in. ta Andas över vårt För medier bör överhuvudtaget använmig är det en naturlig del iinte vardagen. das när ofta mannås är upprörd eller befinner Relativt jag av frågeställningar sig som försämrar somi annat berör tillstånd de satsningar vi väljer omatt dömet. göra genom Facebook, många tycks uppfatta partiets engagemang där som Ta integritet De framför att en hänsyn märklig till prioritering. Du själv, liksom parti- och arbetsvi istället borde dina fokusera på de mer kamrater, äralternativen. i olika utsträckning offentraditionella tliga personer. Ta alltid hänsyn till din egen och andrasmed integritet. Ha som reDet intressanta Facebook är den gel att inte publicera eller tagga bilder enorma exponering som erbjuds – utan på partivänner deras medgivande. kostnad – omutan vi spelar korten rätt. Se bilder59 där000 du själv föreIdagockså gillar över närmare personer kommer. Sverigedemokraterna, vilket kan jämföras med Socialdemokraterna som Är fåttsammanhanget drygt 29 000lämpligt? gilla-markeringar. Det kan såväl politiska andra Vikten avav att nyttja dennasom spelplan skäl finnas anledning till att ett samär lika stor som vikten av att se de manhang inte är lämpytterligare överhuvudtaget möjligheter vi kan skapa. ligt att förekomma i. Var restriktiv med vilka personer exempel du väljer är att ha kontakt Ett ypperligt kampanjen eller bli vän med. Var alltid – oavsett ”Vård till tillståndslösa”. Vi släppte fyra syfte – uppmärksam vilka du väl planerade bilder på med en sidor kortare registrerar dig på och länkar till. text som berörde kampanjens kärna. Bilderna fick en virtuell räckvidd på över Tänk politiskt 661 000 individer. Eftersom du arbetar i ett politiskt sammanhang kan allt du säger, skriver och För att spinna vidare: Jimmie Åkesson gör oavsett om syftet har tolkas idag 28politiskt 000 gilla-markeringar på egentligen något heltefter annat.ärFundera Facebook. ärNärmast Jonas alltid övermed vilkasina politiska konsekvenser Sjöstedt 10 000 fans. Våra en publicering kan få. möjligheter är enorma. Undvik interna diskussioner Sverigedemokraterna den virtuella Interna problem elleräger konflikter hanvärlden.inom En värld som Offentliga blir allt viktigare teras partiet. utfall och relevant för var dag viska lämnar mot mer enskilda partiföreträdare inte dåtiden bakom oss. förekomma. Internhumor och ironi kan missuppfattas och bör därför undvikas.
HENRIK GUSTAFSSON
Respektera lagen Publicera inte upphovsrättsskyddat material utan tillåtelse. Om du ändå skulle råka göra något dumt så be om ursäkt. Alla kan göra fel eller misstag. Förvärra inte situationen utan förklara istället varför det blev fel.
VALET ÄR ÖVER, MEN SEN DÅ?
Till alla er som efter den 14 september kommer att finna er invalda i kommunfullmäktige: Grattis! Varje kommun har bestämt sina egna datum för när mandatperiodens första möte äger rum, men gemensamt lagstadgat är att den 15 oktober är ett brytdatum då den gamla sammansättningen kliver av och att ett möte med den nya sammansättningen sedan skall äga rum snarast möjligt efter. Ett par veckor innan mötet får du en kallelse i brevlådan tillsammans med handlingar, det vill säga en förteckning över alla de ärenden som skall tas upp på mötet. Det kan ju vara sådan otur att mötet äger rum när du jobbar. Då kan det vara bra att känna till att kommunallagen föreskriver att den som är förtroendevald har rätt att vara ledig från sitt jobb för att delta på mötet. Kan du ändå inte delta av någon anledning noteras din frånvaro på mötet och en ersättare tar tillfälligt din plats. Saknas ersättare lämnas platsen tom till nästa möte. Du behöver inte ta ut semester, utan det är ”tjänstledighet utan lön” som blir aktuellt. Din kommun ersätter nämligen din förlorade arbetsinkomst, men var beredd på att behöva lämna in ett intyg från din arbetsgivare som styrker din lön och din frånvaro. Ett arvode utgår för varje möte du deltar på oavsett om du skulle jobbat eller ej, storleken varierar från kommun till kommun. Om valresultatet föll väl ut i er kommun kan det bli aktuellt för er att tillsätta diverse platser i olika nämnder, styrelser eller andra politiskt sammansatta församlingar. Detta görs först i januari 2015. Värt att komma ihåg är att man inte är bunden
till att välja någon av de personerna som kandiderade till kommunfullmäktige i er kommun, utan ni kan själva välja fritt bland era medlemmar vem som skulle kunna passa bäst i den aktuella nämnden eller styrelsen. Personerna ni önskar nominera för Sverigedemokraternas räkning lämnar ni skriftligt in till kommunfullmäktigegruppen, som väljer och vidarebefodrar till kommunens valberedning som sedan föreslår dessa på nästkommande kommunfullmäktigesammanträde, varpå personerna väljs in. Skulle vi skriva allt du behöver veta för att göra ett bra jobb de kommande fyra åren i denna artikel skulle vi nog fylla hela SD-Kuriren och lite till, men lyckligtvis har all information du kan tänkas behöva redan sammanställts i något vi kallar för ”Fullmäktigepärmen”. Denna digitala pärm, som består av mer än 500 sidor texter, mallar, fakta och råd finner du på Internet på hemsidan http://utbildning. sverigedemokraterna.se. På denna sida finns även mer matnyttigt, såsom videoinspelade föreläsningar, presentationer, fakta, tips och länkar, och sidan uppdateras ständigt. Vill du veta mer är du alltid välkommen att kontakta din lokala ordförande eller ditt distrikts riksombudsman. Kontaktuppgifterna finner du i ovan nämnda fullmäktigepärm. Vi önskar dig stort lycka till inför de kommande fyra åren, tillsammans lyfter vi Sverige till nya höjder och skapar ett samhälle genomsyrat av trygghet och tradition – på riktigt!
MICHAEL RUBBESTAD Regional valorganisatör
Sidan 5 | På gång
VIKTIGA DATUM
SVERIGEVÄNNER, Vilken fantastisk sommar vi har haft! Jag kan inte själv komma ihåg en liknande sommar tidigare. Jag minns 1994, när Sverige tog brons i fotbolls-VM i USA, som en mycket varm och solig sommar. Men årets sommar måste nog vara den varmaste och soligaste hittills i mitt liv. Vem vill eller behöver åka utomlands när man kan uppleva värmen och solen här hemma i Sverige? Svensk sommar är ju det vackraste och bästa som finns, eller hur? Men sommarens väder började inte så bra. Under årets Almedalsvecka satt vi och bad till vädergudarna om att låta partiets dag undkomma regnet, som hängde i luften. Och vädergudarna var med oss. Liksom 2.600 personer, enligt uppskattad siffra från arrangörerna, som lyssnade på Jimmie Åkessons tal i ett soligt Almedalen och så många som 250.000 som satt och tittade på talet via direktsänd TV. Och då skall man komma ihåg att Jimmie hade konkurrens av just fotbolls-VM, som sändes samtidigt. Personligen passade jag på att ta det lite lugnt och vila batterierna efter Almedalsveckan. Jag åkte en vecka till Spanien med familjen för miljöombyte och för att kunna komma ifrån politiken under några dagar. Det var välbehövligt, men samtidigt svårt och visst blev det så att man via webbsidor hängde med i vad som hände här hemma – både inom partiet och politiken i stort. Trots det känner jag mig nu mer laddad än någonsin. Vi har ett viktigt val framför oss och våra förutsättningar att göra ett fantastiskt valresultat har aldrig varit större. I opinionen ligger vi stabilt runt 10 procent och slåss om tredjeplatsen inom svensk politik. Och då skall man betänka att vi alltid brukar vara underskattade i mätningarna, vilket inte minst Europaparlamentsvalet i våras visade. Vi har idag en större och starkare organisation och vi har nu för första gången en ordentlig valstab, med tjänstemän, på plats vilket möjliggör att vi andra kan ägna oss åt politik och att föra ut våra politiska budskap genom väljarkontakter. Det känns både befriande och tryggt. Under den gångna helgen hölls det traditionsenliga sommartalet i Sölvesborg, som också var partiets officiella valupptakt. På grund av en barndomskamrats bröllop kunde jag inte själv närvara, men jag lyssnade på ännu ett fantastiskt tal av Jimmie via webb-tv och jag har fått berättat för mig att både uppslutningen och stämningen var på topp. Det stärker oss när vi nu sätter igång på allvar. Som ni säkert lade märke till presenterades partiets vallåt ”Tillsammans” under sommartalet. Vi hade ju tidigare en utlyst tävling om att göra årets vallåt. Tyvärr bar inte tävlingen den frukt vi hoppats på och vi hittade inte det bidrag som vi var ute efter. Partiets kvinnoförbund, med Paula Bieler i spetsen, ryckte därför ut och det är de som står bakom årets vallåt, som jag tycker blev riktigt bra. Tack SD-Kvinnor!
14 september 2014 Val till riksdagen, landsting och kommuner 7 oktober 2014 Sista motionsdag till Kommun- och landstingskonferensen 1 november 2014 Ny mandatperiod inleds Val till SKL:s kongress 2015 5 – 7 december 2014 Kommun- och landstingskonferens 25 april 2015 Vårtal i Stockholm 1 maj 2015 Sista motionsdag till Landsdagarna 2015 13–14 juni 2015 Organisations- och utvecklingdagar 28 juni – 5 juli 2015 Politikerveckan i Almedalen
I skrivande stund börjar Jimmies valturné, som pågår fram till valdagen den 14 september. Under sex veckor kommer Jimmie att åka runt i landet, tala och träffa väljare. Själv startar jag min turné den 25 augusti och kommer att befinna mig ute i landet under de tre sista veckorna. Från Kiruna i norr till Ystad i söder kommer jag att besöka tre-fyra orter per dag. Det skall bli både roligt och givande att vara ute i landet och träffa er alla! Nu kör vi så det ryker. På valnatten den 14 september får vi resultatet över hur bra vi lyckats nå ut med vår politik. Jag är optimistisk och jag är övertygad om att vi får mycket att fira över. Och precis som Sverige gjorde i fotbolls-VM 1994 så skall vi se till att plocka minst bronset på valnatten. Kör hårt, mina vänner! Partikansliet, Kristianstad, den 4 augusti 2014
BJÖRN SÖDER, PARTISEKRETERARE
PARTISEKRETERAREN HAR ORDET
Sidan 6 | Riks
FESTLIGT, FOLKLIGT OCH Knappt har EU-valsturnén med torgmöten varje dag tagit slut innan Jimmie Åkesson med sina medarbetare gav sig ut på en ny torgmötesturné, på riktigt. Med start i Karlshamn jobbandes uppåt genom vårt avlånga land har tusentals människor mött upp för att lyssna och visa sin uppskattning. Utrustade med pappersfigurer och en egen husbil har Jimmie och Jörgen Fogelklou både lockat fram skratt och fått människor att förstå varför de ska rösta på Sverigedemokraterna. Journalisterna har unisont försökt att vara språkrör åt de få som ställt sig med ryggen emot men det har blivit allt svårare att bortse från alla hundratals människor som visat stöd och uppskattning till Jimmie Åkesson och SD. Ett extra stopp för turnén blev det i skånska Vittsjö, Gustav Fridolins födelseort och numera ytterligare en av de orter i Skåne där många väljer SD. 23 procent av Vittsjöborna röstade på SD i EU-valet, betydligt fler än de som
valde MP. Gustav Fridolin drabbades av politisk panik och anordnade ett “motmöte” mot Åkesson med Peps Persson som dragplåster. Intresset för SD var dock betydligt större. Överallt i Sverige har det slagits nya åhörarrekord vilket föranledde Jörgen Fogelklou att yttra: ”Jag börjar mer och mer tro på ett helt fantastiskt valresultat baserat på responsen på EU-valsturnén kontra På riktigt-turnén.” Upplägget för torgmötet är att Jimmie Åkesson får förklara varför olika människor och grupper i samhället både personligen och solidariskt med Sverige ska rösta på Sverigedemokraterna. Pappfigurerna illustrerar både varför väljare ska välja Sverigedemokraterna liksom vilka det inte är som röstar på SD. Efter Reinfeldts utspel om att svenskarna måste öppna sina hjärtan och vara beredda på försämrad välfärd på grund av Sveriges oansvariga invandringspolitik har invandringspolitiken fått
Sidan 7 | Riks
FÖRBASKAT BRA RESPONS! ett större inslag under torgmötena där Jimmie Åkesson förklarar att:
”Mitt hjärta är minst lika öppet som Reinfeldts, dessutom är mina ögon öppna” Det går att hjälpa betydligt fler människor i närområdet genom UNHCR för samma summa pengar som en invandrare i Sverige kostar. Invandringens omfattning och kostnader har blivit så enorma att de inte längre går att förneka. En angreppspunkt på alliansregeringen är hur denna slår sig för bröstet för att det har skapats 250 000 jobb under de två mandatperioder man regerat Sverige men hur Reinfeldt samtidigt “glömmer” att nämna att man under samma period har beviljat 800 000 invandrare uppehållstillstånd i landet. Sverigedemokraterna vill använda mer resurser till att hjälpa flyktingar i närom-
rådet och minska kostnaderna för invandring till Sverige vilket bidrar till att även minska arbetslösheten och segregationen i samhället. En annan fråga som gett många applåder är att SD vill ta bort den orättfärdiga pensionärsskatten och ta krafttag mot brottsligheten, som drabbar vanligt folk i hög utsträckning i form av bostadsinbrott - till följd av bristande gränskontroller som utnyttjas av hitresta stöldligor. Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna kanske inte är älskade av journalister och andra politiker men vi är älskade av vanligt folk, som i vardagen oroar sig och upplever hur samhället bryts sönder. Sverigedemokraterna talar ett språk som människor känner igen sig i och om en vardag som människor lever i. Sverigedemokraterna är en folkrörelse, på riktigt.
GABRIELLA HEDARV
Sidan 8 | Lokalt
KOMMUNIKATION Partiets kommunikationsplan – Vem talar vi till? Detta vill SD kommunicera Sverigedemokraterna är vinnare. Vi är förtroendeingivande och ansvarsfulla och vårt engagemang är byggt på omtanke, gemenskap och kärlek. Vi står för trygghet, rättvisa och likabehandling i samhället och vi tror på oss själva och vårt land och vi ser positivt på framtiden. Som individer är vi som folk är mest – vanliga människor, kort och gott. Att tänka på: - Vem talar jag till? - Är jag rätt företrädare i aktuell fråga? - Använder jag ett språkbruk som mottagaren är bekant med? - Riskerar jag att förmedla negativa signaler, såsom till exempel ilska eller bitterhet? - Uttrycker jag mig på ett sätt som inte riskerar att missuppfattas? Grundläggande utgångsläge vid kommunikation Ord betyder inte samma sak för alla människor och i politisk kommunikation är det mottagarens uppfattning av ordet som är det relevanta. Vem talar jag till? Identifierade målgrupper - Konservativa arbetare - Kvinnor - Förstagångsväljare Underlätta för alla delar av partiet En stor svårighet för partiets alla företrädare är att det inte alltid är lätt att veta vad som förväntas av oss. Ofta reagerar vi ryggmärgsmässigt på händelser, angrepp eller allmänna utspel, helt utan gemensam plan för hur det ska ske, för vilket begreppsspråk vi ska använda eller vilken ton vi bör hålla. Resultatet kan många gånger bli helt rätt, men det kostar väldigt mycket tid, resurser och förtroendekapital när det väl blir fel. Med en gemensam syn på hur vi kommunicerar, vad vi kommunicerar och vem som kommunicerar vad så kommer arbetet med att ta vårt parti till nya höjder att underlättas avsevärt. En röst Att alla delar av en organisation använder samma ton och samma begreppsspråk är av stor vikt för att bygga förtroende och signalera ansvarskännande och professionalism. Det kan till och med vara så att olika delar av en organisation kommunicerar ”rätt” men på olika sätt och därmed bidrar med att framställa budskapet som spretigt och organisationen som oenig. GUSTAFSSON
SD Linköping i hektisk valrörelse SD Linköping har fått sina nya lokala flygblad, och SD-Kuriren har fått en intervju med föreningens ordförande Jonas Andersson, som var på språng mellan olika valrörelseaktiviteter. Hur bedriver ni valrörelse i Linköping? Vi har planerat i omkring ett år för att kunna bedriva en stark valrörelse på många olika plan. Det är en enorm skillnad i Linköping gentemot valrörelsen 2010 där kommunföreningen hade bildtas på vårkanten precis innan valet, och var färsk. Vår valkampanj är väldigt omfattande. Sedan i våras har vår styrelse och våra kommunfullmäktigekandidater arbetat fram ett kommunalt valmanifest som i måndags presenterades under en pressträff inför media. Manifestet kommer med flera nya grepp, men är självklart en organisk vidareutveckling av den politik SD Linköping bedrivit i fullmäktige under mandatperioden. Vi försöker att, bland annat genom sociala medier, sprida kännedom om vårt manifest. SD Linköping finns under fyra veckor fram till valdagen på plats med en valstuga på Trädgårdstorget i staden. Stugan är bemannad varje dag. Utöver stugan på plats i staden så kommer vi även försöka besöka mindre orter i kommunen med vårt partitält. Sedan deltar vi självklart i olika slags debatter och evenemang, vi kommer sätta upp 600 affischer med lokala budskap över staden samt i brevlådor dela ut såväl våra lokala flygblad som riksorganisationens framtagna. En annan viktig del av valrörelsen är att vi i kommunföreningen satsat sexsiffriga belopp på marknadsföring i tidningen Corren där vi har TV-reklam, Internet- och mobilreklam samt reklam i papperstidningen och dess bilagor. Berätta lite om budskapen på era nya flygblad. Att profilera oss ytterligare i frågor om skola och utbildning via ett flygblad kändes givet för oss i Linköping. Skolan upptar oerhört stora delar av kommuners resurser, så även i Linköping. Samtidigt är en god skola med ordning och reda samt kunskap i fokus en förutsättning för att bygga ett gott samhälle tror vi. Därför vill vi gärna visa väljarna den goda politik vi som parti har på området. Vidare så har vi valt att genom att trycka upp flygblad visa var vi står i frågan om
det organiserade tiggeriet och det tilltänkta moskébygget. Det organiserade tiggeriet är ett växande problem i allmänhet i landet, och i synnerhet i Linköping är det väldigt påtagligt. Flygbladet rörande moskébygget tryckte vi upp för att visa att det finns ett parti för de många väljare som inte är förtjusta i att Linköpings kommun nu har givit mark till en islamisk förening som vill bygga landets största moské. Hur är stämningen i kommunen och ute på stan vid valstugan och vid utdelningar? Nästan alla väljare man möter vid valstugan och flybladsutdelandet nu under kampanjandet är glada och trevliga, och jag tycker att man bara i jämförelse med kampanjandet under EU-valrörelsen märker en skillnad till det bättre i den goda responsen. I ett större kommunalt perspektiv i Linköping så har frågor som SD är starkt profilerade i seglat upp allt mer på dagordningen hos vanligt folk. Till exempel har otryggheten eskalerat i mångkulturella områden i staden i år, inte minst i Skäggetorp som varit föremål för en rad skottlossningar, mordbränder och till och med ett tragiskt mord i samband med en gänguppgörelse. Just trygghetsfrågor är något vi lyfter fram mycket i Linköping såväl i debatter som i de budskap vi presenterar inför väljarna via vårt kampanjmaterial. Hur många procent fick SD i förra valet i kommunen? Vi fick 3,73 procent i val till kommunfullmäktige 2010, och det var också då vi kom in i församlingen för första gången. Hur många procent får vi i Linköping i detta val? Jag tror på omkring 9 procent i valet till kommunfullmäktige i höst för SD Linköping. En sådan kraftig ökning från 2010 känns klart sannolik, inte minst med tanke på att vi nådde 8 procent här i kommunen i EU-valet i maj. Det valsresultatet i ett EU-val är ett mycket gott resultat om man jämför med andra universitetsstäder där man har högt valdeltagande och liknande förutsättningar. Så det bådar alltså gott inför den 14 september i Linköping!
GABRIELLA HEDARV
Torgmöte i Landskrona
Sidan 9 | Lokalt
HALLÅ DÄR Tre frågor till tre sverigedemokrater 1) Vad är roligast med valrörelse? 2) Hur tycker du att stämningen är när ni är ute på stan och valarbetar? 3) Vad längtar du efter att göra efter valdagen?
Christian Hjertberg, Kumla 1) Att få träffa människor och diskutera politik, reda ut de missförstånd som media skapar omkring SD. 2) Den är positiv och spännande, många som man möter är vänligt inställda. 3) Jobba med kommunpolitik och få möjlighet att arbeta som grupp ledare i Kumla kommun. Att få börja arbeta med det som man brinner för.
Inramningen på Rådhustorget i Landskrona när Jimmie Åkesson höll torgmöte med hjälp av Jörgen Fogelklou och ett antal pappfigurer, med närmare 500 människor som lyssnade intresserat, hade varit ännu trevligare om det inte hade behövts kravallstaket och massor av poliser med rädsla för mötesstörare. SD Landskronas husbil stod som vägg och bakgrund vilket gav en trevlig inramning till torgmötet. Längs polisens staket hade åhörarna både ”Heja Jimmie”-skyltar och t-shirts som SD Landskrona delat ut med texten ”Landskrona ❤ Sverigedemokraterna”. T-shirtsen tog snabbt slut eftersom efterfrågan var större än tillgången. Förutom alla som stod och lyssnade på torgmötet var uteserveringarna och bänkarna upptagna av människor som ville lyssna men som inte ville stå längst fram. SD Landskronas ordförande Stefan Olsson var mer än nöjd med torgmötet: Det är oerhört glädjande att så många landskronabor kom och lyssnade så tidigt på förmiddagen. Många tyckte pappfigurerna var roliga och gjorde hela mötet mer lättsamt. Jimmies tal om de olika politiska områdena visar tydligt på att SD har en politik som går hem hos verklighetens folk. Även de som jag talade med efter talet och som bara hade stått och lyssnat var alla mer än nöjda. Kul inslag med pappfigurer och den där göteborgaren (Fogelklou)
var riktigt rolig och Jimmie är ju fantastiskt duktig, var några damers recension efter torgmötets slut. Det var en bild som även Stefan Olsson märkte av: Enbart positiva reaktioner och det var glädjande att se hur “vanliga” landskronabor röt emot de få motdemonstranter som var på plats. T-shirtsen vi delade ut till åhörare och sympatisörer har många på sig sen när de kommer ner och besöker vår husbil som är vår valstuga på torget. Stefan Olsson avslutar med att han är stolt över Jimmie Åkesson som åker runt och besöker cirka 100 städer i Sverige. Det visar på ett stort engagemang från en partiledare som vill vara nära väljarna och det kommer att ge ett positivt resultat den 14:e september. En avslutande fråga gäller en felvänd affisch. Ni har en gatupratare med en affisch som sitter på fel håll, tycker inte folk att det är konstigt? Stefan Olsson svarar blixtsnabbt med ett leende: Det är några stycken som kommit och frågat om det och vi svarar varje gång att vi har affischen på fel håll men vår politik är rätt, de andra partierna har sina affischer på rätt håll men deras politik är på fel håll. Vi låter sedan folk välja vilket de tycker är viktigast..
GABRIELLA HEDARV
Elin Jensen, Östansjö 1) Alla positiva människor man möter och alla diskussioner som blir. Det är spännande, många kommer fram och säger att de har fått nog av hur samhället utvecklas. 2) Den är mestadels positiv, men det finns en del ryggvändare som tyvärr är otrevliga. 3) Att fira resultatet.
Jesper Hansson, Kumla 1) Att träffa väljare, i synnerhet de osäkra. 2) Överlag är stämningen bra, vi får bra respons. Vi träffar många sympatisörer som tidigare röstat på de traditionella partierna och som tackar för det vi gör. 3) Sova ut, slappna av och inte behöva tänka på vilka mail som måste skickas eller vilka telefonsamtal som måste ringas.
Sidan 10 | SD-Kvinnor
CARINA HÄLSAR
Trygg på stan – på riktigt
Nu är vi mitt i valspurten och om ett par veckor är allt över. Eller snarare – om ett par veckor börjar det, på riktigt!
I valrörelsens slutspurt växlar SD-Kvinnor upp och lanserar en kampanj för bättre trygghet, mot våldtäkter, hot och överfall. Tillsammans med partiets rättspolitiska och jämställdhetspolitiska talespersoner, Richard Jomshof samt Paula Bieler, presenteras ett åtgärdsprogram för stärkt kvinnofrid och trygghet på riktigt. Under parollen “Samhällets ansvar, inte ditt” betonas att det faktiskt är upp till politiken att skapa förutsättningar för en ökad trygghetskänsla. Vi kan inte acceptera en ordning där var fjärde kvinna känner sig otrygg om hon är ensam ute en sen kväll, där unga tjejer får lära sig hur de ska försvara sig själva istället för att rättsväsendet och den offentliga miljön ser till att överfall
Många kommer att få nya politikiska uppdrag och jag är övertygad om att vi kommer erövra många platser runt om i landet. Den politiska temperaturen är hög just nu och man hör på flyget, på tåget och i matkön hur många det är som pratar politik och valresultat med varandra. Jag är inte ensam om att känna hur positivt det låter ute på gator och torg, den väntade ketchupeffekten förväntas komma nu.
och sexualiserat våld aldrig lönar sig eller accepteras. Det är inte och får aldrig bli den endkildes ansvar att slippa attackeras. Överfallslarm, självförsvarsspray och så kallat “feministiskt självförsvar” är inte lösningen på de problem som finns. Åtgärdsprogrammet finns att läsa online, och ett utdrag finns på annan TRYGG plats i denna tidning.
AN
INTE DIT SVAR T! ”Du är inte
1185 x 1750
Själv har jag just varit ute på en liten turné tillsammans med många av våra fantastiska gräsrötter, som alla gör ett fantastiskt arbete. Tillsammans kommer vi att nå oanade höjder, det är jag övertygad om. Vi gör allt så mycket proffsigare nu, vi satsar 100% på alla håll i landet och det värmer i hjärtat att se den utveckling som skett sedan förra valrörelsen. Det gör mig stolt. SD-Kvinnor drar sitt strå till stacken genom kampanjfilm, affischer och annat utåtriktat arbete. Syns vi så finns vi! Nu gäller det att kraftsamla och visa resten av Sverige att vi prioriterar riktig välfärd framför massinvandring, att vi har en politik som gynnar alla på ett eller annat sätt. Vi skall få alla att förstå att vi är det självklara valet om inte Sverige inom kort skall gå under. Vi hade rätt redan förra valrörelsen när vi sa ”politik handlar om prioriteringar” för vi prioriterar vårt land och de människor som bor här.
PÅ
STAN? SAMHÄ LLETS
SD kvinnor.indd
trygg på
riktigt om
du måste
bära själ
vförsvars
spray!”
1
2014-08-15
SD-kvinnor på valturné SD-Kvinnor region södra har under fyra dagar besökt tolv orter för att bistå kommunföreningarna med att dela ut flygblad och möta väljare. Tre av verklighetens kvinnor har utan extra lyx farit runt i en husbil, laddad med sverigevänligt material och ballonger. På vår resa har vi mött många glada tillrop, bilar som har backat och vänt för att veva ner rutan och be om flygblad, personer som ropat över gatan efter oss för att inte missas. Många verkar tyvärr ha dåliga erfarenheter från förra valet så det fanns ett sug efter att få valsedlarna i förtid eftersom folk är rädda för att de kan saknas i vallokalen. De orter där kommunföreningarna själva valt att inte delta har i alla fall fått ma-
terial av SD-Kvinnor i sin brevlåda. Folk har hjälpt till att släppa in oss i hyreshus med kod, till och med gått med en stund för att öppna fler portar åt oss, så vi upplever att bemötandet har varit övervägande positivt. Vi har på vår resa i de djupaste skogarna inte bara mött fantastiska och engagerade människor utan också stött på en del guldställen som är väl värda att besöka igen. Därför väcktes tanken om att planera en kultur- och traditionsresa nästa år, där SD-Kvinnor åker runt och blir påminda vad det är vi kämpar för, vår fina natur, vår anrika kultur och mycket mer. Men de tankarna får vi spinna vidare på sen för just nu lägger vi i en extra växel och kör så det ryker fram till den 14 september.
Nu kör vi lika hårt de dagar som är kvar så skördar vi frukten och solar oss i glansen sen. Möt alla intresserade med ett leende och med stor ödmjukhet så skall ni se att det går vägen. Var rädda om Er, var rädda om varandra, var rädda om vårt land!
CARINA HERRSTEDT, Ordförande SD-Kvinnor
16:02:19
Carina och Janita i Höör.
Carina Herrstedt och Kristina Wahlberg.
Foto: SD-kvinnor
På torget i Sävsjö.
Sidan 11 | SDU
SDU står starkare än någonsin inför valrörelsen Fyra år. Så lång tid har det gått sedan senaste riksdagsvalet. Det känns som att tiden gått snabbt och långsamt på samma gång. Om vi ska se tillbaka på vad som hänt i SDU under de senaste åren kan vi konstatera att mycket ser radikalt annorlunda ut. SDU var ett betydligt mindre förbund för fyra år sedan än vi är idag. Årsmodell 2014 har aktiva distrikt över hela landet, många duktiga företrädare på alla nivåer och fler medlemmar än någonsin. Vi har blivit en seriös och högintressant aktör i samhällsdebatten. Med andra ord har vi tillsammans byggt ett förbund som står starkt rustat för valrörelse. Den organisation som nu finns på plats har tagit år att bygga, och vi är stolta över den. I skrivande stund har förberedelserna dragit igång på riktigt. Från riksorganisationens sida gör vi vårt yttersta för att bistå distrikt och lokalavdelningar med det de behöver. Detta innebär bland annat att vi tryckt en lång rad nya profilprodukter. Det rör sig om pennor, karameller, flygblad, nya SDU-tröjor och mycket annat. Detta delar vi ut till distrikten gratis. Inför valrörelsen lanserar vi ett nytt och fräscht flygblad som beskriver vår politik på några av de viktigaste områdena i dagens samhällsdebatt: invandring, jämställdhet, arbetsmarknad, försvar, skola, kriminalitet, miljö och Europa. Vi har även släppt en rad kampanjfilmer som blivit mycket uppmärksammade och som fått otroligt många visningar i sociala medier. Vår senaste heter Ung svensk tjej! och uppmärksammar och hyllar alla fantastiska unga kvinnor som brinner för vårt fosterlands väl. Förbundets valrörelse har som viktigaste och främsta uppgift att besöka
skolor och tala med förstagångsväljare. Läsåret 2013/14 besökte vi 233 skolor och det lär bli ytterligare över hundra bara nu inför riksdagsvalet. Vid årets sommarläger i Sölvesborg var temat skolbesök och vi hoppas att det var givande för de ungsvenskar runtom i landet som nu ska ut på skolorna. Nu genomför vi i SDU en stark och landsomfattande valkampanj som ska hjälpa Sverigedemokraterna att nå nya framgångar. Vi tar förstagångsväljarna så får de före detta ungdomarna ta hand om resten! Drömmen om ett starkt valresultat lever, rösta på Sverigedemokraterna! SDU ger sig ut på landsomfattande turné Under valrörelsen ger sig SDU ut på en torgmötesturné. Den sträcker sig över två veckor och löper från Haparanda till Ystad för att sedan avslutas i stor stil i Malmö, Göteborg och Stockholm. Talare på torgmötena är förbundsordförande Gustav Kasselstrand och vice förbundsordförande William Hahne.
GABRIELLA HEDARV
KOLUMNEN I SKRIVANDE STUND, en regnig och trist augustikväll, börjar det kännas att En vanlig dag i valrörelsen hösten nalkas. Det är således dags att summera en mycket händelserik SDU8,1 procent. 9,0 procent. 11,3 procent. sommar. 12,4 procent. Ständigt stigande opinionssiffror, nästintill varje dag. Trots En av sommarens absoluta höjdpunkter regn utanför köksfönstret och en alltför var förbundets årliga nationaldagsfirande snabb frukost går man men lätta steg på Vargön i Vänersborgs kommun. I år till valstugan på Stora torget. Vi har vind hade turen kommit till distrikt SDU Väst i seglen. Trots att man möts av en nedatt få anordna firandet. Det gjorde de klottrad valstuga, hatiska budskap och med den äran och samtliga inblandade en kletig sörja på dörrhandtaget är det ansåg att tillställningen var synnerligen med ro i sinnet som valstugan återigen lyckad. Femkamp i nordiska grenar, målas röd och sörjan tvättas bort. Vi kulturhistorisk rundvandring, grillning växer. Känslan av att dela ut flygblad av en helstekt spädgris och allsång var till glada förbipasserande, att svara på några av de aktiviteter som dagen hade frågorna hos de som tvekar och att ge att bjuda på. valsedlar till de som frågar efter det, är vad som gör att man kan avfärda Årets topphändelse för många av oss de otrevliga kommentarerna med ett som är intresserade av politik och leende och en karamell. Vi vet att vi eftsamhälle är Politikerveckan i Visby er valet kommer ha dubbelt så många under vecka 27. Liksom tidigare år mandat i kommunfullmäktige som nu. arrangerade förbundet egna aktiviteter för det stora antal av förbundets På eftermiddagen, debatt på en av medlemmar som sökt sig till Gotland. kommunens största gymnasieskolor. SDU anordnade seminarium, torgmöten, Debattklimatet är hett när invandringsgrillkvällar och mycket mer. Det största frågan lyfts. Alla mot en. Stöd för massseminariet, dit vi erbjudit likasinnade invandringen från höger till vänster. ungdomsförbund från andra länder att Slutligen kommer frågan från publiken, vara medarrangörer, kan ni läsa om här riktat mot moderaterna: ”Jag och månbredvid. ga andra oroar oss för arbetslösheten. Varför inte satsa mer på oss, istället Härnäst på schemat står SDU:s för på invandringen?” Spridda applåder, årliga sommargille, som är förlagt till några burop men ett tydligt tecken på Sölvesborg i samband med Jimmie framgång. Eleverna har börjat fundera Åkessons sommartal. Dit kommer och ifrågasätta. Efter debatten smyger ungsvenskar från hela landet för några elever fram, tackar och berättar tal, utbildningar och samkväm. att vi har deras röster. Vi vet att valet Därefter är det dags för den stora kommer att gå bra. förbundskongressen. Senare på kvällen är det dags för gamJag hoppas att alla haft en vilsam malt hederligt partiarbete. Utskicket till sommar och känner sig redo att ta länets förstagångsväljare ska förberesig an vinterhalvåret fulla av energi. Vi das. Valsedlar läggs i valfoldern som ungsvenskar i SDU kommer inte att slå läggs i kuvertet. Frimärke, stämplar av på takten utan räknar med ännu ett och slutligen adressetiketter sätts på. livligt och aktivt verksamhetsår. Tiden går fort i sällskap med partivänner, några koppar kaffe och positiva JOAKIM ISHEDEN samtal. Snart är valdagen här. Snart får vi lön för mödan. Snart väntar glädjen Förbundssekreterare SDU när vi blir tredje största parti i riksdagen och vågmästare i riksdag, kommun och landsting. Efter en vanlig dag i valrörelsen vet man att Sverigedemokraterna har förmågan att påverka – på riktigt.
Gustav med Oscar Rosengren, ordförande SE Norrbotten.
Foto: Eric Myrin
JESSICA OHLSON,Förbundssekreterare SDU
SVERIGEDEMOKRATISKT Höjd Höjd pension pension och och rätt rätt till till heltid heltid Sverigedemokraternas att statsministern tillkännagivit tillkännagivit att att Sverigedemokraternasvalmanifest valmanifestpräglas präglasav avinsikten insiktenatt attall allpolitik politikhandlar handlarom om prioriteringar. prioriteringar. Efter Efter att att statsministern Sverigedemokraternas valmanifest präglas av insikten att all politik handlar om prioriteringar. Efter asylinvandringen kommer att ta i stort sett hela mandatperiodens reformutrymme i anspråk måste var och en ställa sig frågan, är det asylinvandringen kommer att ta i stort sett hela mandatperiodens reformutrymme i anspråk måste var och en ställa sig asylinvandringen kommer att ta i stort sett hela mandatperiodens reformutrymme i anspråk måste var och en ställa sig frågan, är det verkligen valet alltid varit självklart: självklart: Vi Vi verkligenvärt värtdet? det?Vad Vadvill villvivi viegentligen egentligenha: ha:Välfärd Välfärdeller eller massinvandring? massinvandring? För För Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna har har valet valet alltid alltid varit verkligen värt det? Vad vill egentligen ha: Välfärd eller massinvandring? För Sverigedemokraterna har väljer välfärd. väljer välfärd. väljer välfärd. Devisen undgå hur den genomsyrar genomsyrar årets årets Devisen”på ”påriktigt” riktigt”har harslagit slagitrot roti iimånga mångadelar delarav avdet detSverigedemokratiska Sverigedemokratiskapartiet partietoch och ingen ingen kan kan nog nog undgå undgå hur hur den Devisen ”på riktigt” har slagit rot många delar av det Sverigedemokratiska partiet och ingen kan nog valmanifest. Varje satsning är fullt ut finansierad och varje löfte är tänkt att infrias under den aktuella mandatperioden. Vikten av detta valmanifest. Varje satsning är fullt ut finansierad och varje löfte är tänkt att infrias under den aktuella mandatperioden. valmanifest. Varje satsning är fullt ut finansierad och varje löfte är tänkt att infrias under den aktuella mandatperioden. Vikten av detta blir såklart särskilt tydligt ii kontrast kontrast blir såklart såklart särskilt särskilt tydligt blir mot exempelvis Socialdemokraternas Socialdemokraternas mot exempelvis mot vaga uttalanden om villkorade villkorade vaga uttalanden uttalanden om vaga reformer som kanske kan genomföras reformer som reformer som kanske kan genomföras Områden som som omfattas omfattas av av valmanifestet: valmanifestet: längre fram, förutsatt att mer mer eller eller längre fram, fram, förutsatt förutsatt att Områden längre mindre osannolika kalkyler faller ut mindre osannolika osannolika kalkyler faller ut mindre enligt förhoppningarna. Istället för enligt förhoppningarna. enligt förhoppningarna. Istället för Ett tryggare tryggare Sverige Sverige att lova mer än man kan kan hålla hålla satsar satsar Ett att lova lova mer mer än än man att Sverigedemokraterna på att vara vara det det Sverigedemokraterna på på att Sverigedemokraterna trovärdiga alternativet. När vi säger Trygghet och värdighet på ålderns höst trovärdiga alternativet. Trygghet och värdighet på ålderns höst trovärdiga alternativet. När vi säger någonting ska människor kunna kunna lita lita någonting ska ska människor någonting på att det är på riktigt. riktigt. Visst, Visst, det det på att det är En invandringspolitik som befrämjar sammanhållning och välfärd på att det är på En invandringspolitik som befrämjar sammanhållning och välfärd kanske gör att man missar missar någon någon kanske gör gör att att man kanske enkel poäng här eller där, men det enkel poäng här eller enkel poäng här eller där, men ii det Trygga och och friska friska löntagare löntagare Trygga långa loppet kommer det löna sig att långa loppet kommer långa loppet kommer det löna sig att agera trovärdigt. Det bådar gott inför agera trovärdigt. trovärdigt. Det Det bådar gott inför agera Ökat stöd stöd till till arbetslösa arbetslösa Ökat framtiden. framtiden. framtiden. Ett förbättrat förbättrat företagsklimat företagsklimat för för nya nya jobb jobb Ett En god, god, rättvis rättvis och och lättillgänglig lättillgänglig sjukvård sjukvård En En trygg, trygg, svensk svensk och och kunskapsinriktad kunskapsinriktad skola skola En Sverige är är värt värt att att försvara försvara Sverige En politik politik för för starka, starka, självständiga självständiga familjer familjer och och trygga trygga barn barn En En realistisk realistisk och och hållbar hållbar miljömiljö- och och energipolitik energipolitik En En jämställdhetspolitik jämställdhetspolitik för för verklighetens verklighetens folk folk En Ett brett, brett, svenskt svenskt och och tillgängligt tillgängligt kulturliv kulturliv Ett En levande levande landsbygd landsbygd och och ett ett djurvänligt djurvänligt samhälle samhälle En Ett nära nära europeiskt europeiskt samarbete samarbete utan utan överstatlighet överstatlighet Ett En politik politik för för en en stark, stark, demokratisk demokratisk och och självständig självständig svensk svensk röst röst ii världen världen En En politik politik för för stärkt stärkt stöd stöd till till särskilt särskilt utsatta utsatta grupper grupper En Infrastruktur för för fler fler hem, hem, bättre bättre tillväxt tillväxt och och ett ett sammanhållet sammanhållet Sverige Sverige Infrastruktur
Det har nog inte undgått undgått någon någon att att Det har har nog nog inte Det pensionärerna är en prioriterad grupp pensionärerna är pensionärerna är en prioriterad grupp för Sverigedemokraterna höstens för Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna ii höstens för val. valmanifestet kallas detta detta för för val. III valmanifestet valmanifestet kallas val. Trygghet och värdighet på ålderns höst. Trygghet och värdighet Trygghet och värdighet på ålderns höst. En höjning av garantipensionerna garantipensionerna med med En höjning höjning av En 10 % och en sänkt pensionärsskatt till 10 % och 10 % och en sänkt pensionärsskatt till samma nivå som löntagare är kanske samma nivå nivå som som löntagare är kanske samma de mest välkända satsningarna. satsningarna. Det Det de mest mest välkända de kommer att kosta mycket pengar men kommer att kosta kommer att kosta mycket pengar men det är värt det, som som Jimmie Jimmie Åkesson Åkesson det är är värt värt det, det har uttryckt det. Utöver dessa viktiga har uttryckt det. Utöver dessa har uttryckt det. Utöver dessa steg för att låta pensionärer klara sig viktiga steg för att låta pensionärer viktiga steg för att låta pensionärer på sin sig pension görspension stora satsningar på klara sig på på sin sin pension görs stora stora klara görs äldrevården: En stor matreform för god satsningar på äldrevården: En stor satsningar på äldrevården: En stor och näringsrik stimulansbidrag för matreform förmat, god och näringsrik näringsrik matreform för god och fler djur och särskilda kategoriboenden mat, stimulansbidrag för fler djur och mat, stimulansbidrag för fler djur och för äldre och slopade patientavgifter för särskilda kategoriboenden för äldre äldre särskilda kategoriboenden för alla över 85 år. Mycket av detta borde och slopade patientavgifter för alla och slopade patientavgifter för alla gjorts för år. länge sedanav ochdetta i åratal har över 85 85 år. Mycket Mycket av detta borde över borde pratats omlänge liknande reformer både från gjorts för för länge sedan och ii åratal åratal har gjorts sedan och har vänster För reformer att det ska bli pratats och om höger. liknande reformer både pratats om liknande både verklighet verkar emellertid behövas från vänster och höger. För att det från vänster och höger. För att det ett som tar äldre på emellertid allvar och skaparti bli verklighet verklighet verkar emellertid ska bli verkar går in med ambitionen att när vi säger behövas ett parti som tar äldre på behövas ett parti som tar äldre på någonting, då menar vi det på riktigt. allvar och går in med ambitionen att allvar och går in med ambitionen att när vi vi säger säger någonting, någonting, då då menar menar vi vi det det när på riktigt. riktigt. på
T VALMANIFEST 2014 En annan stor satsning i valmanifestet är den på en bättre arbetsmiljö, inte minst inom offentlig sektor. Det är dags att ta väck de En annan stor satsning i valmanifestet är den på en bättre arbetsmiljö, inte minst inom offentlig sektor. Det är dags att ta väck de delade turerna och införa rätt till heltid för alla som vill. I valmanifestet finansieras också avskaffad karensdag för de som arbetar inom delade turerna och införa rätt till heltid för alla som vill. I valmanifestet finansieras också avskaffad karensdag för de som arbetar inom vård och omsorg där smittorisken är hög. Utöver det budgeteras också för att fortbilda fackliga skyddsombud och öka resurserna till vård och omsorg där smittorisken är hög. Utöver det budgeteras också för att fortbilda fackliga skyddsombud och öka resurserna till Arbetsmiljöverket och utökad friskvårdspeng. Arbetsmiljöverket och utökad friskvårdspeng. Invandringen är en klassisk fråga för Sverigedemokraterna. I takt med att vårt inflytande ökar närmar sig också möjligheterna att påverka Invandringen är en klassisk fråga för Sverigedemokraterna. I takt med att vårt inflytande ökar närmar sig också möjligheterna att påverka landets politik i denna viktiga fråga. I valmanifestet finns mängder av förslag som kommer att leda till kraftigt minskad invandring och landets politik i denna viktiga fråga. I valmanifestet finns mängder av förslag som kommer att leda till kraftigt minskad invandring och bättre anpassning för de som kommer hit. Bland annat vill Sverigedemokraterna slopa den generella arbetskraftsinvandringen och bättre anpassning för de som kommer hit. Bland annat vill Sverigedemokraterna slopa den generella arbetskraftsinvandringen och skifta från permanenta uppehållstillstånd till temporära. Införa obligatoriska hälsokontroller och införa ett försörjningskrav för den som skifta från permanenta uppehållstillstånd till temporära. Införa obligatoriska hälsokontroller och införa ett försörjningskrav för den som vill ta hit anhöriga. vill ta hit anhöriga.
RATISKT VALMANIFEST 2014
Sverige behöver försvaras och försvarsfrågan Sverige behöver försvaras och får som väntat stort utrymme. Återinförd försvarsfrågan får som väntat stort värnplikt och en betydande upprustning står utrymme. Återinförd värnplikt och en i fokus. Sverige, ja hela Sverige är värt att betydande upprustning står i fokus. försvaras! Sverige, ja hela Sverige är värt att försvaras! Det är kanske inte alla som förknippar Sverigedemokraterna med miljö- och energifrågorna, Det är kanske inte alla som förknippar En annan stor satsning i valmanifestet att statsministern tillkännagivit att är att vi har men faktum en väl utvecklad och är den på en bättre arbetsmiljö, inte minst inom offentlig sektor. Det är dags att ta väck de delade och införaoch rätt till heltid för alla som vill. I valmanifestet finansieras också avskaffad karensdag för de som arbetar inom var och en ställaSverigedemokraterna sig frågan, är det medturerna miljörealistisk syn på hur vi ska klara att leverara vård och omsorg där smittorisken är hög. Utöver det budgeteras också för att fortbilda fackliga skyddsombud och öka resurserna till a har valet alltid varit självklart: Vi energifrågorna, men faktum är attochviutökad harfriskvårdspeng. Arbetsmiljöverket billig och stabil el till industrin och hushållen, en väl utvecklad och realistisk syn på hur för Sverigedemokraterna. I takt med att vårt inflytande ökar närmar sig också möjligheterna att påverka är en klassisk fråga g undgå hur densamtidigt genomsyrar årets som vi sparInvandringen på de resurser vi har vi Vikten ska avklara billig stabil landets politikoch i denna viktiga fråga. I valmanifestet finns mängder av förslag som kommer att leda till kraftigt minskad invandring och a mandatperioden. detta att leverara en dagförska lämna bättrevianpassning de som kommer hit. Bland annat vill Sverigedemokraterna slopa den generella arbetskraftsinvandringen och såklart särskiltoch tydligtvårdar i kontrastden miljö som el till industrin och hushållen, samtidigt från permanenta uppehållstillstånd exempelvis Socialdemokraternas över till våra barn. I skifta valmanifestet avsätts till temporära. Införa obligatoriska hälsokontroller och införa ett försörjningskrav för den som vill ta hit anhöriga. uttalanden som om vi villkorade spar på de resurser vi har och enkan miljard mer som kanske genomföras för att vårda Östersjön och en vårdar vi en dag ska försvaras och re fram, förutsatt att merden eller miljö som satsning på kärnkraft Sverige som ärbehöver den försvarsfrågan får säkraste, som väntat stort dre osannolika lämna kalkyler faller ut till våra barn. över I valmanifestet Återinförd värnplikt och en t förhoppningarna. Istället och för billigaste utrymme. renaste energiformen som på betydande står i fokus. en miljard för att vårdaupprustning Östersjön ova mer än manavsätts kan hålla satsar ettpå att realistiskt sätt kan förse Sverige ja hela Sverige med igedemokraterna vara det ochNären satsning på Sverige, kärnkraft som är är värt att försvaras! ärdiga alternativet. vi säger el. Alternativen är europeisk kolkraft – den nting ska människor lita den kunna säkraste, renaste och billigaste Det är kanske inte alla som förknippar att det är på kanske riktigt. Visst,smutsigaste det energikälla som finns, energiformen som på ett realistiskt sätt Sverigedemokraterna med miljö- och ke gör att man missar någon eller rysk gas – som lätt kan leda till energifrågorna, men faktum är en l poäng här eller där, men i det kan förse Sverige med el. Alternativen att vi har en väl utvecklad och realistisk syn på hur a loppet kommer det löna sig att säkerhetspolitisk baksmälla. billig och stabil a trovärdigt. Det gott inför ärbådareuropeisk kolkraftvi ska – klara denatt leverara kanske el till industrin och hushållen, samtidigt tiden. smutsigaste energikälla som som vi spar på definns, resurser vi har och Det ärnågon som synes ett brett manifest med vårdar denleda miljö som vi en dag ska har nog inte undgått eller rysk att gas – som lätt kan till en till våra barn. I valmanifestet sionärerna är enen prioriterad palettgrupp av förslag på lämna varjeöverpolitikområde. säkerhetspolitisk baksmälla. avsätts en miljard för att vårda Östersjön Sverigedemokraterna i höstens blir allt prata om oss som som är en satsning på kärnkraft I valmanifestetDet kallas detta för svårare att och den detta säkraste,visar renaste ghet och värdighet ålderns höst. ettpå enfrågeparti och med vi och billigaste energiformen som på ett realistiskt sätt öjning av garantipensionerna med Sverigedemokratiskt valmanifest också att vi av att vara kan förse Sverige medvarken el. Alternativen % och en sänkt pensionärsskatt till inte hämmas är europeisk kolkraft – den kanske ma nivå som löntagare är kanske ett höger- eller vänsterparti. smutsigaste energikälla som finns, mest välkända satsningarna. Det
VI VÄLJER V LLFJÄ VIÄ VÄ ERRD!
mer att kosta mycket pengar men är värt det, som Jimmie Åkesson uttryckt det. Utöver dessa ga steg för att låta pensionärer a sig på sin pension görs stora ningar på äldrevården: En stor eform för god och näringsrik stimulansbidrag för fler djur och kilda kategoriboenden för äldre slopade patientavgifter för alla 85 år. Mycket av detta borde s för länge sedan och i åratal har ats om liknande reformer både vänster och höger. För att det bli verklighet verkar emellertid övas ett parti som tar äldre på r och går in med ambitionen att i säger någonting, då menar vi det ktigt.
eller rysk gas – som lätt kan leda till en säkerhetspolitisk baksmälla.
VÄLFÄRD! Sverigedemokratiskt valmanifest -
valet 2014
HENRIK VINGE
HENRIK VINGE | PRESSEKRETERARE
HENRIK VINGE | PRESSEKRETERARE Läs hela valmanifestet på: sverigedemokraterna.se/2014/08/26/valmanifest
Läs hela valmanifestet på: sverigedemokraterna.se/2014/08/26/valmanifest
valet 2014
Sidan 14 |
Våra valaffischer
FÖRÄNDRING
PÅ RIKTIGT!
För att komma till rätta med Sveriges riktigt allvarliga problem krävs handlingskraft. Det krävs att någon vågar vara obeväm och ta tag i de svåra frågorna. Det krävs att någon bryr sig mer om Sverige än om sin egen popularitet. Sverigedemokraterna är avskydda av de andra partierna, av fackpampar och av journalister, men vi bryr oss mer om Sverige än om något annat. Därför vågar vi vara obekväma och förändra Sverige. På riktigt.
Vi sverigedemokrater är övertygade om att massinvandringen till vårt land och det mångkulturalistiska samhällsexperimentet har varit och är destruktivt för vårt samhälle. Kostnaderna, de ekonomiska såväl som de sociokulturella, är enorma och svåra att överblicka. Välfärden för de människor som bor i Sverige idag kan bara tryggas om Sverige kraftigt minskar invandringen. Samtidigt frigör vi då resurser som kan hjälpa många fler av de miljontals människor som lever på flykt i vår omvärld.
MINDRE INVANDRING
HÄR MER HJÄLP TILL
FLYKTINGAR DÄR!
Vi är Sveriges enda oppositionsparti - En röst på oss, är en röst för förändring
HEJA
SVERIGE!
HÅRDARE
STRAFF
FÖR KRIMINELLA
ÖKAT STÖD
FÖR BROTTSOFFER
Vi är Sveriges enda oppositionsparti - En röst på oss, är en röst för förändring
Under EU-valrörelsen i våras skedde något som var unikt för vårt parti. En åhörare med en skylt med texten ”Heja Jimmie” startade en våg av öppet stöd för Jimmie och partiet under torgmötena. För första gången i partiets historia vågade sympatisörer i publiken visa var de står, att de hejar på Jimmie och på SD. Det blev en kampanj som kom underifrån, från gräsrötterna, och tog oss med storm. Denna affisch är en flört med denna fantastiska kampanj, och bilden visar en lite lättsammare och personligare Jimmie.
Pension är uppskjuten lön, det är en fråga som Sverigedemokraterna drivit i många år. Att pension beskattas högre än lön är djupt orättvist och något som saknar motstycke i jämförbara länder. Vi föreslår en sänkning av pensionärsskatten och vi kan finansiera den genom en särskild bankskatt som vi är ensamma om i vårt budgetutrymme. Vi tar ansvar. På riktigt.
AVSKAFFA STRAFFSKATTEN FÖR PENSIONÄRER
NU!
PÅ RIKTIGT!
Vi är Sveriges enda oppositionsparti - En röst på oss, är en röst för förändring
Riktiga straff, för att skydda samhället från brottslingar och för att ge brottsoffer upprättelse, är en självklarhet för Sverigedemokraterna. Straffskalorna måste vara i harmoni med den allmänna rättsuppfattningen om förtroendet för rättsväsendet ska kunna upprätthållas. Staten ska betala utdömda skadestånd och driva in pengarna från förövaren, det är inte en uppgift för brottsoffret - som måste få gå vidare med sitt liv och läka. Det är aldrig brottsoffret som ska straffas, endast gärningsmannen.
Sidan 15 |Kultur
Sidan 15 |
Den som blundar löser inga problem I fjol höll jag i ett seminarium i Almedlaen med rubriken “Kvinnors otrygghet – hur kan vi motverka det könsbetingade våldet? Syftet var att lyfta fram det omfattande problemet med mäns våld mot kvinnor. När det gäller (grova) vålds- och sexualbrott talar nämligen statistiken sitt tydliga språk; det är oftast män som är förövare medan kvinnor oftast är offer, i varje fall när vi talar om sexualbrott. Det som kallas Brott mot liv och hälsa under kapitel 3 i brottsbalken, innefattar
”Ett brott som sticker ut mer än andra är våldtäkt” framförallt brotten mord, dråp och misshandel, alltså de grövsta våldsbrotten. Under 2010 stod männen för cirka 85 procent av alla som dömdes för sådana brott, detta enligt siffror från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). Män döms alltså för en klar majoritet av alla våldsbrott. Det är viktigt att påpeka att det framförallt är män som faller offer för andra män när det gäller brott av detta slag. När det gäller misshandel är exempelvis en majoritet av offren män, ungefär en tredjedel är kvinnor, medan drygt tio procent är barn.
Om vi ser till sexualbrotten under kapitel 6 i brottsbalken (våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, våldtäkt mot barn och så vidare), är resultatet ett annat. Under 2010 stod männen för hela 99 procent av alla dömda gärningsmän. Det visar sig också att offren i en klar majoritet av fallen är kvinnor. Denna bild är något Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) i stort bekräftar. NTU:s mätningar åren 2007-2011, visar att män står för cirka 91 procent av sexualbrotten i egenskap av gärningsman, och att offret i 80 procent av sexualbrotten är en kvinna. Innebär det då att alla män är potentiella vålds- och sexualbrottslingar? Nej, naturligtvis inte. Just därför är det viktigt
Sidan 16 | att på om det kan vara tiellaförsöka vålds- ta ochreda sexualbrottslingar? Nej, så att vissa inte. grupper män är mer våldsnaturligtvis Justavdärför det viktigt benägna än ta andra – på detta vi att försöka reda om oavsett det kanom vara tiella våldsoch sexualbrottslingar? Nej, exempelvis talar om av social, eller så att vissainte. grupper män kulturell våldsnaturligtvis Just därför är mer det viktigt etnisk bakgrund – men också försöka benägna än ta andra – på detta om vi att försöka reda om oavsett detattkan vara ta redavissa på talar de bakomliggande orsakerna exempelvis om av social, kulturell eller så att grupper män är mer våldstill varför (och ibland också etnisk bakgrund –män men också att försöka benägna änvissa andra – detta oavsett om vi kvinnor) och sexualbrott. Och ta reda begår på talar de våldsbakomliggande orsakerna exempelvis om social, kulturell eller detta är viktigt. det(och är först vi har till varför vissa För ibland också etnisk bakgrund –män men också attnär försöka all fakta på på de bordet, det sägaorsakerna när viOch vet kvinnor) begår våldsochvillsexualbrott. ta reda bakomliggande vilka grupper som begår brott detta är viktigt. För det(och är vilka först när vi och har till varför vissa män ibland också varför, vi våldspå allvar kan försöka all faktasom på bordet, det säga när vigöra vet kvinnor) begår ochvill sexualbrott. Och något åt viktigt. problematiken. Och detnär gäller att vilka grupper som vilka brott detta är För begår det är först vi och har vi vågar granska varför, vi påutan allvar kan försöka all faktasom på bordet, detskygglappar. vill säga när vigöra vet något Ettgrupper som utvilka mer än andra åtbrott problematiken. detbrott gäller att vilka somsticker begårOch och är våldtäkt. Inte minst eftersom att göra det, vi vågar granska skygglappar. varför, som vi påutan allvar kan försöka vilket statistiken ovan Och visar, Ettåt brott som sticker ut mer än andra något problematiken. detframförallt gäller att rör sig om män utsätter kvinnor. är vågar våldtäkt. Intesom minst eftersom att Men det, vi granska utan skygglappar. också eftersom våldtäkter är andra något vilket ovan visar, Ett statistiken brott som att sticker ut merframförallt än av det värsta man kan utsätta enattannan rör våldtäkt. sig om män som utsätter kvinnor. Men är Inte minst eftersom det, människa för. vilket statistiken ovan visar, framförallt rör sig om män som utsätter kvinnor. Men ”Invandrare är generella
”Invandrare är generellt överrepresentation med 300– ”Invandrare är generella 300överrepresenterade 400 procent när detmed kommer överrepresentation med 300– 400våldsprocent det kommer till ochnär sexualbrott” 400 procent det kommer till våldsochnär sexualbrott! till vålds- och sexualbrott” också eftersom att våldtäkter är något
Sammanställning svensk forskning av det värsta manavkan utsätta en annan Under det senasteatt året har vi arbetat med människa för. också eftersom våldtäkter är något att det sammanställa tillförlitlig av värsta man all kan utsätta forskning, en annan publicerad under 1990-talet till i dag, Sammanställning av svenskfram forskning människa för. rörande eventuell mellanmed utUnder detensenaste åretkoppling har vi arbetat ländsk bakgrund och våldtäktsbrottslighet att sammanställa all tillförlitlig forskning, Sammanställning av svensk forskning ipublicerad Sverige. Vi har valt utgå från under 1990-talet till i med dag, Under det senaste året har att vifram arbetat frågeställningen om finns enmellan koppling rörande en eventuell koppling utatt sammanställa alldet tillförlitlig forskning, mellan våldtäktsbrottslighet och utländsk ländsk bakgrund våldtäktsbrottslighet publicerad under och 1990-talet fram till i dag, bakgrund om finnsfrån en i Sverige. Vi har samt valt att det utgå rörande eni Sverige, eventuell koppling mellan utkoppling mellan våldtäktsbrottslighet och frågeställningen om finns en koppling ländsk bakgrund och det våldtäktsbrottslighet specificerad bakgrund mellan våldtäktsbrottslighet utländsk inågon Sverige. Vi har utländsk valt attoch utgå fråni Sverige. sedan sammanställt resulbakgrundVii har Sverige, om det finns en frågeställningen om samt det finns en koppling taten i våldtäktsbrottslighet rapporten ”Vad sägeroch den svenskoppling mellan våldtäktsbrottslighet och mellan utländsk ka forskningen våldtäktsmännens någon specificerad utländsk bakgrund bakgrund i Sverige,om samt om det finns eni ursprung?”. Sverige. Vi har sedan sammanställt koppling mellan våldtäktsbrottslighetresuloch taten Tilli att börja med kansäger vi konstatera atti rapporten ”Vad den svensnågon specificerad utländsk bakgrund forskningsresultaten är entydiga vad resulgäller ka forskningen om våldtäktsmännens urSverige. Vi har sedan sammanställt sambandet mellan”Vad utländsk bakgrund och sprung?”. taten i rapporten säger den svensbrottslighet generellt – alltså utan attatt vi Till att börja medvåldtäktsmännens kan vi konstatera ka forskningen om urgår in på vilken typ avärbrottslighet rör forskningsresultaten entydiga vaddet gäller sprung?”. sig om.attI samtliga 21 sambandet mellan utländsk bakgrund och Till börja med kanforskningsrapportvi konstatera att er som finnsgenerellt att tillgå, och som antingen brottslighet alltså utan att vi forskningsresultaten är–entydiga vad gäller mäter lagförda eller misstänka går in på vilken typ avskäligen brottslighet detoch rör sambandet mellan utländsk bakgrund gärningsmän, är personer med utländsk sig om. I samtliga 21– forskningsrapportbrottslighet generellt alltså utan att vi bakgrund grovt överrepresenterade er som atttyp tillgå, och som antingen går in påfinns vilken av brottslighet detjämrör fört med Förenklat säger statismäter lagförda eller misstänka sig om. I svenskar. samtliga 21skäligen forskningsrapporttiken, hur man valt att mäta, gärningsmän, ärpå personer utländsk er somberoende finns att tillgå, och med som antingen att personer medeller utländsk bakgrund lägst bakgrund grovt överrepresenterade jämmäter lagförda skäligen misstänka är gånger så brottsaktiva jämfört förtcirka medtvå svenskar. Förenklat säger statisgärningsmän, är personer med utländsk med som högst cirka 20 tiken,svenskar, beroende på hur man valt att mäta, bakgrund grovt och överrepresenterade jämgånger. kan därmed slå fast att: statisatt personer med utländsk bakgrund lägst fört medVisvenskar. Förenklat säger är cirka två gånger tiken, beroende på så hurbrottsaktiva man valt attjämfört mäta, 1.personer All forskning omsom utländsk bakgrund med svenskar, högst cirkalägst 20 att medoch utländsk bakgrund och iså Sverige säger utgånger. Vi kan därmed slå fast att:att är cirkabrottslighet två gånger brottsaktiva jämfört ländska medborgare samt första eller med svenskar, och som högst cirka 20 andra generationens invandrare varit 1. All Vi forskning om utländsk bakgrund gånger. kan därmed slå fast att: kraftigt överrepresenterade underattåren och brottslighet i Sverige säger ut1980-, 1990och ländska medborgare samt första eller 1. All forskning om2000-tal. utländsk bakgrund och brottslighet i Sverige säger att utländska medborgare samt första eller
Redan åren 1989-1994 var en majoritet, 53 procent, av de skäligen misstänkta Redan åren våldtäktsmännen 1989-1994 var eni Sverige invandrare eller majoritet, 53 procent, avandra de skäligen generationens invandrare. misstänkta våldtäktsmännen i (Martens Sverige invandrare eller andra1997). generationens invandrare. (Martens 1997).
Om vi sedan går vidare till den förstavarit andra generationens invandrare frågeställningen, det vill säga om detåren finns kraftigt överrepresenterade under enandra koppling mellan våldtäktsbrottslighet 1980-, generationens 1990- och 2000-tal. invandrare varit och utländsk bakgrund i Sverige, är svaret kraftigt överrepresenterade under åren Ja. Av de totalt 18 forskningsrapporterna Om vi sedan går vidare till den första 1980-, 1990- och 2000-tal. om utländsk bakgrund brott pubfrågeställningen, det villoch säga omsom det finns licerats under 90och 2000-tal, så berörs en koppling våldtäktsbrottslighet Om vi sedanmellan går vidare till den första frågan om våldtäktsbrottsligheten elva. och utländsk bakgrund Sverige, äri svaret frågeställningen, det villi säga om det finnsI samtliga dessa redovisas en stark Ja. koppling Av deav totalt 18elva forskningsrapporterna en mellan våldtäktsbrottslighet koppling mellan utländsk bakgrund och om utländsk bakgrund och brott som puboch utländsk bakgrund i Sverige, är svaret våldtäktsbrottslighet. Inte sällan nämns licerats under 90och 2000-tal, så berörs Ja. Av de totalt 18 forskningsrapporterna också just våldtäktsbrott avI frågan om våldtäktsbrottsligheten i typ elva. om utländsk bakgrund ochsom brottden som pubbrottslighet som är särskilt utmärkande samtligaunder av dessa elva2000-tal, redovisassåenberörs stark licerats 90- och för personer medutländsk utländskbakgrund bakgrund. ViI koppling och frågan ommellan våldtäktsbrottsligheten i elva. kan därmed slå fast att: våldtäktsbrottslighet. Inte sällan nämns samtliga av dessa elva redovisas en stark också justmellan våldtäktsbrott den typoch av koppling utländsksom bakgrund 2. All modern omutmärkande utländsk brottslighet som forskning är särskilt våldtäktsbrottslighet. Inte sällan nämns och utländsk våldtäktsbrottslighet förbakgrund personer med bakgrund. Vi också just våldtäktsbrott som den typ av säger utländska medborgare samt förskan därmed slå fast att: brottslighet som är särskilt utmärkande eller andra generationens invandrareVi förtapersoner med utländsk bakgrund. varit kraftigt överrepresenterade under kan därmed slå fast att: 1980-, 1990- och 2000-tal.
Endast 15 procent av våldtäktsmännen som dömdes till minst två Endast 15 procent av våldtäktsårs fängelse för våldtäkt i Svea Hovmännen dömdes till minstSamtitvå rätt undersom 2002 var svenskar. års för våldtäkt i Svea Hovdigtfängelse var 38 procent från Mellanöstern rätt varprocent svenskar. Samtiellerunder Afrika.2002 Då 22 av de digt var var 38 av procent Mellanöstern dömda okändfrån eller sekretesseller Afrika. Då 22 procent av de belagd, icke-nordisk, härkomst kan dömda var avhaokänd eller sekretesssiffran dock varit avsevärt högre. belagd, icke-nordisk, härkomst kan Forskaren bedömde våldtäktsoffren siffran dock ha varit avsevärt eller högre. som framförallt minderåriga, Forskaren bedömde unga, svenska flickor.våldtäktsoffren som framförallt minderåriga,(2006). eller Hjelm, Anne-Christine unga, svenska flickor. Hjelm, Anne-Christine (2006).
2. All modern forskning om utländsk bakgrund och våldtäktsbrottslighet Svaret den andra frågan,om om detförsfinns säger utländska medborgare samt 2. Allpå modern forskning utländsk enbakgrund mellan våldtäktsbrottslighet takoppling eller andra generationens invandrare och våldtäktsbrottslighet och någon specificerad utländsk bakgrvarit kraftigt överrepresenterade säger utländska medborgare samtunder försund i Sverige, är också Ja. Av de totalt 1980-, 1990-generationens och 2000-tal. invandrare ta eller andra elva forskningsrapporter om utländsk bakvarit kraftigt överrepresenterade under grund och våldtäktsbrott som publicerats Svaret på den andra frågan, om det finns 1980-, 1990- och 2000-tal. under 1990-mellan och 2000-tal, så berörs en koppling våldtäktsbrottslighet frågan om en specificerad utländsk bakoch någon specificerad utländsk Svaret på den andra frågan, om detbakgrfinns grund i två. Utifrån dessa kan man dra und i Sverige, är också Ja. Av de totalt en koppling mellan våldtäktsbrottslighet slutsatsen det finns tecken på att särelva forskningsrapporter om utländsk bakoch någon att specificerad utländsk bakgrskilt Afrika utmärker sig, grundiMellanöstern och våldtäktsbrott som und Sverige, är och också Ja. Avpublicerats de totalt men att det även kan finnas andra invanunder 1990och 2000-tal, så berörs elva forskningsrapporter om utländsk bakdrargrupper som är starkt överrepresenfråganoch om våldtäktsbrott en specificerad utländsk bakgrund som publicerats terade. Vi kan således slutligen slå fast att: grund i1990två. Utifrån dessa kan dra under och 2000-tal, såman berörs slutsatsen finns tecken på attbaksärfrågan om att en det specificerad utländsk 3. De som finns, skilt Mellanöstern ochdessa Afrikakan utmärker sig, grund i två två.forskningsrapporter Utifrån man dra som specificerar våldtäktsmännens men att detatt även andra invanslutsatsen det kan finnsfinnas tecken på att särhärkomst, ger indicier till att personer drargrupper som är överrepresenskilt Mellanöstern ochstarkt Afrika utmärker sig, från Mellanöstern och Afrika skulle vara terade. Vi kan således slutligen fast men att det även kan finnas andraslåinvanväldigt grovt vid att: drargrupper somöverrepresenterade är starkt överrepresenvåldtäktsbrottslighet. terade. Vi kan således slutligen slå fast att:
Kulturell förklaring till överrepresentation 3. De två forskningsrapporter som Nästa ställa är hur det kan komfinns,fråga somatt specificerar våldtäktsmänma3. sig att (invandrar)grupper nens ger indicier till som attär De härkomst, två vissa forskningsrapporter överrepresenterade när det gäller sexualpersoner från Mellanöstern och Afrika finns, som specificerar våldtäktsmänbrottslighet. Rojas (tidigare riksskulle härkomst, varaMauricio väldigtger grovt överrepresennens indicier till att dagsledamot och integrationstalesman terade vidfrån våldtäktsbrottslighet. personer Mellanöstern och Afrika förskulle Folkpartiet) har konstaterat att anledvara väldigt grovt överrepresenningen generella överteradetill vid”invandrarnas våldtäktsbrottslighet. representation” på till 300-400 procent, när Kulturell förklaring överrepresentation det gäller våldsoch sexualbrott, intekomkan Nästa fråga att ställa är hur det kan förklaras medvissa en enkel hänvisning till exma sig förklaring att (invandrar)grupper är Kulturell till överrepresentation empelvis socioekonomiska faktorer eller överrepresenterade sexualNästa fråga att ställanär är det hur gäller det kan komdiskriminering. I stället handlar det enligt brottslighet. Rojas (tidigare riksma sig att Mauricio vissa (invandrar)grupper är Rojas om invandrarnas ”sociokulturella dagsledamot och integrationstalesman överrepresenterade när det gäller sexualarv”. (DN 12 Mauricio december 2005) för Folkpartiet) har konstaterat att anledbrottslighet. Rojas (tidigare riks I vårt Norge har Hanne ningen till grannland ”invandrarnas generella överdagsledamot och integrationstalesman Kristin Rohde har vid Oslopolisen representation” på konstaterat 300-400 procent, när för Folkpartiet) attavslöjat anledatt typiske förövaren vad gäller det den gäller våldsoch sexualbrott, inteöverkan ningen till ”invandrarnas generella fallsvåldtäkter ärpåen unghänvisning manprocent, med till invanförklaras med en enkel exrepresentation” 300-400 när drarbakgrund, ofta med ”en empelvis socioekonomiska faktorer det gäller våldsochasylsökande, sexualbrott, inte eller kan helt annan kvinnosyn” vad man har diskriminering. I stället handlar det till enligt förklaras med en enkel än hänvisning ex-i Norge. (NRK 15 april 2009) På frågan Rojas om invandrarnas ”sociokulturella empelvis socioekonomiska faktorer eller varför invandrare från 2005) Mellanöstern är arv”. (DN 12 december diskriminering. I stället handlar det enligt ”radikalt överrepresenterade” när det I vårt grannland Norge har Hanne Rojas om invandrarnas ”sociokulturella gäller våldtäktsbrott Finland, HanKristin Rohde vid iOslopolisen avslöjat arv”. (DN 12 december 2005) svarar nu vid Rättspolitiska att Niemi typiske förövaren vadforskningsingällerHanne överIden vårt grannland Norge har stitutet att ”de är kommer kultur där fallsvåldtäkter ungfrån manenmed invanKristin Rohde viden Oslopolisen avslöjat man sertypiske på kvinnan på ettvad mycket annordrarbakgrund, ofta asylsökande, med ”en att den förövaren gäller överlunda sätt än hos oss”. (Hufvudstadsblahelt annan kvinnosyn” vadmed maninvanhar i fallsvåldtäkter är en ungän man det 26 april Norge. (NRK2012) 15 2009) Påmed frågan drarbakgrund, oftaapril asylsökande, ”en Att det kvinnosyn” de facto än finns helt annan vad en manmånga har i gånger (NRK kvinnosyn bland visNorge. april På frågan ”Det ärsnedvriden inte15lika fel2009) att våldta sa invandrargrupper framgår inte minst i en intervju svenski DN tjej(11som att våldta en en februari 2000), med
”Det är inte lika fel att våldta arabisk tjej säger Hamid” en svensk som ”Det är intetjejlika felatt attvåldta våldtaen arabisk tjej säger Hamid” en svensk tjej som att våldta en arabisk tjej” säger Hamid
Sidan 17 | anledning av den då uppmärksammade gruppvåldtäkten i Rissne: Men arabtjejen får problem med sin familj. För henne är det en stor skam att bli våldtagen. Det är viktigt att hon har kvar oskulden när hon gifter sig. [...] Det var ingen tillfällighet att det var en svenska som skändades i Rissne – det framgår tydligt av samtalet med Ali, Hamid, Abdallah och Richard. Alla fyra ser i någon mening ner på svenska flickor och hävdar att denna inställning är vanlig bland unga män med föräldrar som har invandrat till Sverige. [...] Det är alldeles för lätt att få en svensk hora… tjej, menar jag, säger Hamid och ler generat över sittordval. [...] Många invandrarkillar är ju med svenska tjejer när de är tonåringar. Men sen när de ska gifta sig tar de en riktig kvinna från sin egen kultur som inte har varit med någon kille. Så ska jag göra. Jag har inte så mycket respekt för svenska tjejer. Man kan säga att de blir sönderknullade.” Liknande värderingar framkommer i ett norskt radioinslag från 2008, ”Norska flickor har sig själva att skylla”. I inslaget
intervjuas tre afrikanska män med anledning av vågen av överfallsvåldtäkter som då drabbade Oslo. Under intervjun säger männen att när de norska kvinnorna går omkring ”halvnakna” är det detsamma
”Det är uppenbart att den kulturella bakgrunden är en avgörande faktor när man ska förklara varför vissa invandrargrupper är kraftigt överrepresenterade när det gäller brott av detta slag” som att ropa ”kom och knulla mig”. De berättar vidare att när de norska kvinnorna dricker sig berusade så får de helt enkelt skylla sig själva om de blir våldtagna. (www.p4.no 14 maj 2008) Det är uppenbart att den kulturella bakgrunden är en avgörande faktor när man ska förklara varför vissa invandrargrupper är kraftigt överrepresenterade när det gäller brott av detta slag. Denna slutsats förstärks ytterligare av vad som avslöjades
i England i fjol. Där har tusentals brittiska ”unga vita flickor”, några så unga som tio år, utsatts för gäng av muslimska män som drogat, våldtagit och i vissa fall också mördat dem. Författaren och journalisten Sean Thomas berättar att totalt 54 gäng av muslimska gäng står under utredning. Han talar om att det pågått sedan början av 90-talet, kanske längre än så. Orsaken till att dessa muslimska gäng utsatt brittiska flickor är enligt Thomas ”rasism och religion”. (Russia Today, UK divided: Islam used as scapegoat in extremist attacks? 20 maj 2013) Även här i Sverige verkar det för övrigt vara så att förövare med invandrarbakgrund ofta ger sig på värdlandets kvinnor, i varje fall när det gäller gruppvåldtäkter. Toni Demitz-Helin, i dag kriminolog och analytiker i City polismästardistrikt i Stockholm, har tidigare sagt att det verkar vara så ”att de flesta gruppvåldtäkter begås av folk med utländsk bakgrund och att deras offer överlag är svenska kvinnor”. (Källa: Tidningen Svensk Polis nr. 6-2000).
ÅTGÄRDER MOT VÅLDS- OCH SEXUALBROTTSLIGHET För att på allvar försöka göra något åt problemet med våldsbrottsligheten i största allmänhet och sexualbrottsligheten i synnerhet, föreslår Sverigedemokraterna en rad åtgärder. Några av de viktigaste förslagen är som följer:
1 TRYGGHET
VI VILL ÖKA TRYGGHETEN genom fler och effektivare poliser. I Sverigedemokraternas riksdagsbudget ökar vi anslagen till polisen kraftigt jämfört med regeringen. Tanken är framförallt att anställa fler civilanställda som kan sköta polisens administrativa uppgifter och delar av polisens utredande verksamhet, så att fler utbildade poliser kan arbeta förebyggande och vara ute i fält för att öka tryggheten för kvinnor och män överallt i det offentliga rummet.
2 STRAFFSKÄRPNING
VI VILL INFÖRA KRAFTIGA STRAFFSKÄRPNINGAR för grova vålds- och sexualbrott, inte minst genom att höja minimistraffen så att vi tvingar domstolarna att döma ut hårdare straff.
3 UTVISNING
VI VILL UTVISA UTLÄNDSKA GÄRNINGSMÄN. Skulle vi konsekvent utvisa dessa personer första gången de exempelvis begår en våldtäkt eller sexuellt ofredande, då är jag övertygad om att vi skulle minska antalet potentiella sexbrottsgärningsmän drastiskt.
4 KONTAKTFÖRBUD VI VILL GENOMFÖRA EN KONTAKTFÖRBUDSREFORM. Kontaktförbud syftar till att förebygga våld i nära relationer. De meddelas av rättsväsendet till någon som riskerar begå brott mot, förfölja eller allvarligt trakassera en annan person. Det handlar ofta om kvinnor som riskerar att utsättas för kvinnovåld av sina nuvarande eller före detta man. Kontaktförbudet innebär ett förbud mot att besöka, ta kontakt med, förfölja och ibland även vistas på samma platser eller i samma bostad som en utsatt person. Sverigedemokraterna vill att lagstiftningen ska ändras så
att det ska bli betydligt lättare än i dag för utsatta kvinnor att få kontaktförbud utfärdade. När detta görs vill vi även att lagstiftningen utformas så att sannolikheten att få en ansökan om kontaktförbud beviljad blir mer rättssäker och därmed också mer enhetlig geografiskt. Samtidigt vill vi också se skärpta straff för överträdelser av kontaktförbud.
VÄRDERINGSFRÅGOR VI 5MÅSTE BLI BÄTTRE på att tidigt arbeta med värderingsfrågor. Oavsett om det handlar om barn och ungdomar i skolåldern, eller människor som invandrat till Sverige. I det sistnämnda fallet anser vi att det är en självklarhet att den som tillåts stanna i Sverige också ska följa inte bara de lagar och regler som gäller här, utan också de normer och värderingar som genomsyrar ett öppet, jämställt och demokratiskt samhälle. Vill eller kan man inte det, har man inte i Sverige att göra. Det är min bestämda uppfattning.
RICHARD JOMSHOF
FRÅN KOSTSAMT FLYKTINGMOTTAGANDE
TILL ANSVARSFULL FLYKTINGHJÄLP
”Jag kan redan säga att det kommer att bli omfattande kostnader för att ta emot dessa människor. Därför lovar vi nära nog ingenting i den här valrörelsen.” Så uttryckte sig statsminister Fredrik Reinfeldt med anledning av att Migrationsverket kraftigt skruvat upp kostnadsprognoserna för asylmottagandet för den kommande fyraårsperioden. Nyheten tycks ha kommit som en överraskning för många. För oss sverigedemokrater var det dock inga nyheter; att nuvarande flyktingpolitik är mycket kostsam, och därmed heller inte ändamålsenlig, har vi påtalat i många år nu. Intressant är dock att statsministern tillsammans med sin vapendragare Borg så tydligt deklarerar att just dessa utgifter prioriteras högre än alla andra offentliga verksamheter. Finansminister Borg talade nämligen i samma veva om behovet av ”budgetförstärkningar”. Det låter fint, men betyder i praktiken att man antingen höjer skatterna eller skär ner på välfärden. Sverigedemokraterna har ofta kritiserats av våra politiska meningsmotståndare när vi hävdat att vi kan spara pengar genom att föra en mer restriktiv invandringspolitik. Man har hävdat att vi helt enkelt ”räknat fel”, utan att överhuvudtaget kunna precisera vad som skulle vara fel, trots att vi presenterat tydliga beräkning-
ar, rikligt belagda med källhänvisningar, och offentliggjort samtliga rapporter som fungerat som underlag till beräkningarna. Man har vidare hävdat att det inte skulle vara möjligt att minska invandringen i en sådan utsträckning som vi förespråkar, trots att det uppenbarligen är fullt möjligt i jämförbara länder som Danmark eller Finland. Utöver det har man försökt göra gällande att invandringen blir lönsam på längre sikt, även om den råkar vara kostsam inledningsvis. Mot detta påstående står professor Jan Ekberg som i en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) konstaterar att sysselsättningsgraden för utrikes födda måste nå upp till 72 procent för att intäkterna ska tangera utgifterna – en nivå som inte uppnås ens på lång sikt. Det är givetvis upp till varje enskild betraktare att ifrågasätta professor Ekbergs påståenden. Värt att notera är dock att ESO är en tankesmedja som lyder direkt under Finansdepartementet, alltså en förlängning av själva regeringen. Det verkar, i min mening, osannolikt att ESO skulle ha ett egenintresse av att svartmåla regeringens förda politik. Slutligen, när ingen av dessa invändningar har visat sig hålla, har man hävdat att vi ”har råd” med en kostsam asylinvandring. Det är givetvis korrekt i sak: vi ”har råd” givet att vi genomför de av finansminister Borg aviserade bud-
getförstärkningarna: skattehöjningar eller nedskärningar i välfärden. Alternativet är att låna, öka på statsskulden och på ett mycket, mycket cyniskt sätt lämna över problemen till kommande generationer. Enligt Ekonomistyrningsverket är det just det sistnämnda som väntas ske: statens finansiella sparande väntas bli ”påtagligt negativt både 2014 och 2015” med ett underskott på 75 miljarder kronor för innevarande år och 38 miljarder kronor för 2015. Att man ”har råd” med någonting är dock inte detsamma som att det är ändamålsenligt. Flyktinghjälp är inte detsamma som flyktingmottagande. De extrakostnader som Migrationsverket redogjorde för i sin prognos uppgår till hisnande 48 miljarder kronor fram till 2018, utöver redan befintliga budgeterade utgifter. Migrationsverkets totala prognostiserade kostnad för det svenska asylmottagandet uppgår till 139 miljarder kronor under perioden 2014 – 2018. Enbart för 2015 är kostnaden 27 miljarder kronor. Siffrorna blir lätt abstrakta, men för att sätta perspektiv på det så uppgår UNHCR:s totala behov för samma år, globalt sett, till omkring 37 miljarder kronor. Då ska man betänka att UNHCR, direkt eller indirekt, ansvarar för 39 000 000 nödställda människor (”persons of concern”). I Sverige beräknar
Migrationsverket att antalet asylsökande uppgår till 79 000 individer för samma år. 39 000 000 individer således, under hård press i utsatta delar av världen, ställt i relation till ett mottagande på 79 000 i Sverige. Flyktinghjälp är inte detsamma som flyktingmottagande, och medmänsklighet räknas inte i antalet utdelade uppehållstillstånd. Sverigedemokraterna delar statsministerns uppmaning om att svenska folket ska ”öppna sina hjärtan”. Det är dock inte synonymt med att vi ska stänga våra ögon. En human flyktingpolitik – på riktigt – fokuserar resurserna dit man kan hjälpa så många nödställda människor som möjligt. Sverigedemokraternas beräkningar på de besparingar vi kan göra med en annan inriktning på invandringspolitiken baseras på en diger genomgång av statsbudgetens samtliga utgiftsområden. De största utgifterna återfinns inom områdena migration samt integration. Dessa utgifter hänförs dock enbart till det omedelbara mottagandet av nyanlända. Utöver detta finns givetvis vidare kostnader i form av välfärdsnyttjande och transfereringar, såsom skola, sjukvård, försörjningsstöd, bostadsbidrag, föräldrapenning, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och så vidare. Genomgående för dessa beräkningar gäller att vi grundat dem på
uppgifter som tagits fram av riksdagens utredningstjänst, som är en oberoende analysenhet inom riksdagsförvaltningen. Samtliga dessa uppgifter har också blivit offentliggjorda i samband med att vi presenterat vårt underlag. Sist men inte minst har vi givetvis även bett utredningstjänsten räkna på de intäkter i form av skatter som nuvarande invandring för med sig. Man ska inte glömma bort att det finns många driftiga personer från andra delar av världen som bidragit till det svenska samhället, såväl ekonomiskt och kulturellt, som entreprenöriellt. Dessa skatteintäkter är på totalen dessvärre väldigt låga, vilket förklaras av att sysselsättningsgraden bland gruppen utomeuropeiska asyl- och anhöriginvandrare är väldigt låg. Totalt under perioden 20152018 uppgår Sverigedemokraternas besparing härvidlag till knappt 152 miljarder kronor och förklarar knappt hälften av partiets totala budgetutrymme. Den nuvarande inriktningen på Sveriges invandringspolitik är kostsam, såväl på kort som på lång sikt. När Sverigedemokraterna har hävdat att det finns ett motsatsförhållande mellan välfärd å ena sidan och massinvandring å den andra har det påståtts att vi ställer grupper mot varandra. Nu har statsministern kommit till vägs ände och ger Sverigedemokraterna –
om än motvilligt – rätt i sin problemformulering; för att nuvarande volymer i asylmottagandet ska kunna upprätthållas måste vi genomföra ”budgetförstärkande” åtgärder. Återigen, höjda skatter eller lägre ambitionsnivåer för välfärden? Finansministern har numera också aviserat ett antal skattehöjningar. Dessa måste nu konkretiseras och analyseras men redan nu kan partiet deklarera att vi inte kommer att acceptera ytterligare skattehöjningar på fordon. Vi sverigedemokrater har hela tiden haft synsättet att politik i slutändan går ut på att med begränsade resurser prioritera mellan olika behov. Vi prioriterar en återupprättad välfärd, vi prioriterar bort skattehöjningar och vi prioriterar effektiv flyktinghjälp på plats där vi kan hjälpa så många nödställda människor som möjligt. Vi gör dessa prioriteringar därför att vi kan, därför att vi är övertygade om att det är rätt och därför att vi väljer bort ett extremt kostsamt flyktingmottagande till Sverige. Den 14e september ber vi om väljarnas mandat för att genomföra dessa prioriteringar.
OSCAR SJÖSTEDT
Sidan 20 | Ansvarstagande socialpolitik Under Myrdalsepoken skulle Sverige bli världens bästa samhälle; en välfärdsstat tänkt att överglänsa världen. Samtidigt fattades beslut som gjorde det möjligt att tortera barn inom samhällsvården. Otaliga berättelser vittnar om en tillvaro präglat av hårt slavarbete, misshandel, bältesläggningar i barnhemssängarna, tvång att äta upp sina spyor, iskalla duschar, grov vanvård och sexuella övergrepp. Den institutionella tortyren på svenska barnhem stod inte den rumänska långt efter. Alva Myrdal ville rensa upp bland ”bottensatsen” i samhället. Hon var därför bekymrad över befolkningens degenering, som hon kallade det, och paret Myrdal var starka förespråkare för sterilisering. Men då denna metod visade sig vara otillräcklig blev alternativet att ta redan födda barn från föräldrarna och placera dem på barnhem, alternativt fosterhem. Helst barnhem då det var det billigaste alternativet. Hur denna tidsanda påverkade dem som skulle vårda barnen kan man bara föreställa sig. Allt baserat på idén om det ”sociala arvet”. Nu fanns det dock envisa människor som satte sig på tvären mot att bli steriliserade. Det hände dock att det offentliga vann den dragkampen genom att sköterskan tvingade dit en och annan namnteckning genom att hårdhänt styra offrets hand med pennan. Uppenbarligen räckte det inte till att klassa människor med ”bottensats och deklasserad” Och det var nu man ansåg att en medicinsk anstrykning måste tas till. Så hittade man på diagnosen sinnesslö och föga förvånande ökade nu antalet sinnesslöa i samhället betänkligt. Som författaren och journalisten Thomas Kanger skrev: ”Det var som ett vulkanutbrott av enfald vällt fram hos svenska folket.” Fortsätter man att sopa historien under mattan när det gäller vanvården och de sexuella övergreppen kommer dessa att bita sig fast inte bara under våra dagar, utan även morgondagen. Den cementerade attityden och kulturella mentaliteten om det allmännas överhöghet måste ifrågasättas. Socialpolitiken måste därför ses över i grunden för att förhindra fortsatt lidande i Sverige.
MARGARETA LARSSON
Värdig ersättning Samhället ska ta sitt ansvar Stat, kommuner och landsting har ett ansvar för den makt som utövas över individen. SVERIGEDEMOKRATERNA FÖRESLÅR • Ersättning ska utgå för samtliga som drabbats av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. Oavsett när i tiden övergreppet skedde och oavsett hur stat, kommun eller landsting varit eller borde varit involverade genom beslut, tillsyn eller kontroll. Regeringen siffror (mkr): 2013: Förslag: 309; Utgprognos: 220. 2014: Förslag: 365: Tidigare beräknat: 484. 2015: Förslag: 484. Skillnaden mellan den stora diskrepansen mellan förslag och utgprognos är att antalet bifall blev mycket lägre än förväntat. Även om det skulle komma en anstormning av ansökningar inför deadline 31/12 2014 kommer man inte nå upp till det först föreslagna för 2015 på 484 mkr. Således blir siffran 365 mkr aktuell även för 2015 (1460 bifall). Vi skulle behöva, för att utöka antalet bifall till det ursprungliga, diffen mellan 365 och 484 troligen först 2016. Förutsatt att man tillåter överklagan och även tillåter fortsatt tillströmning av ärenden kan det vara bra att ta höjd och återföra 119 mkr även för 2015. I stort kan man säga att den enda större gruppen sökanden som har betydlig budgetpåverkan (utöver ett återställande till 484 mkr under 2016) är finska krigsbarn. Andel berättigade i den gruppen, om man utgår från vanvårdprocenten som Kangers körning via Socialstyrelsen gjorde, torde landa på runt 4 800 berättigade. Andelen av dessa som inte kan ansöka (på grund av självmord, dödsfall i övrigt osv) är okänd. Men andelen vanvårdade som faktiskt söker ersättning ligger på under hälften. Således ungefär 2400 personer, varav 75 % får bifall. Således 1 800 personer som potentiellt får ersättning. Summa 450 miljoner. Det man bör ha i åtanke är att dessa (på grund av handläggningstider) inte kommer börja betalas ut ersättning till förrän troligen under första halvåret 2016 och att antalet vanvårdade under perioden 1920-1980 torde vara avklarade då. Så även om man förväntar sig överklaganden, finska krigsbarn och ökat antal bifall, borde 484 mkr räcka till gott och väl. Våra
siffror borde därför bli 484 mkr för Utg 9 4.8 åren 2015, 2016, 2017 för att sedan minska ganska kraftigt då alla stora vanvårdade grupper borde vara avklarade. • Offentlig regressrätt införs. Ersättning ska utbetalas av staten till den sökande. Det ska vara möjligt för staten att kräva åter pengarna från kommuner som brustit i sitt ansvar. Budgetär effekt: Denna nollställer i viss mån ovanstående budgetär effekt. En sådan effekt torde dock kräva en lagändring så eventuellt kan man räkna med att för alla vanvårdade efter 1980 blir siffran plus minus noll först 2016. Rätt att begära ersättning Det är viktigt att ha en särskild instans inom rättsväsendet som är specialiserade på stat, landsting och kommuners ansvar för barn. Den kompetens som byggts upp vid Ersättningsnämnden bör bevaras men finslipas, förbättras och förstärkas. I dag finns det risk för betydande rättsförluster då begäran om muntlig förhandling nekas, i strid med svenska principer och Europakonventionen, och med följder som står i strid med principen om fri bevisföring. SVERIGEDEMOKRATERNA FÖRESLÅR • Ersättningsnämnden ska permanentas och omvandlas till en specialdomstol. Ingen budgetär skillnad. Det räcker att överföra nuvarande kostnad till lämpligen en specialiserad avdelning hos Kammarrätten eller t.ex. Stockholms Förvaltningsrätt. Efter 2016, när den stora gruppen 1920-1980 och finska vanvårdade är avklarade borde det dessutom leda till kostnadsbesparingar. (Arkivpersonal behövs inte, kan använda befintliga lokaler och resurser osv. Eventuellt kan det behövas några heltidstjänster extra på någon avdelning, men det är kostnadsmässigt försumbart.) • Ersättningsnämnden måste beakta rätten till muntlig förhandling och fri bevisning utom vid bifall. Ingen budgetär effekt. Human handläggning Det är avgörande att personer som blivit svikna och misstrodda av samhället för en gångs skull möts av medmänsklighet och respekt.
Sidan 21 |
till vanvårdade SVERIGEDEMOKRATERNA FÖRESLÅR • Skatteverkets schabloner för skattefria traktamenten ska vara utgångspunkten vid bestämmande av lunchersättningar. Ska man vara petig kommer det här leda till att ungefär 2 000 personer per år får 30 kr mer i ersättning. Således 60 000 extra för 2015, 2016 och 2017. • Stärkt personligt stöd till dem som söker ersättning. Sökande ska ha rätt att ta med sig någon man känner sig trygg med, som stöd och vägledning under förhandlingen. Ingen budgetär effekt. • Att en uppföljning ska ske och kontaktperson erbjudas till personer som fått avslag. I viss mån kostnadsneutralt. Vi har föreslagit i Kyrkomötet att kyrkan ska kunna bistå och motionerat om att det ska ske via telefon från ERN och via kommunen. Rätta till felen Lagen om ersättning är i mångt och mycket ytterligare ett svek mot de som samhället vanvårdat. Förtroendet bland de vanvårdade för staten, regeringen och Ersättningsnämnden är förbrukat. Det behövs en oberoende granskning av Ersättningsnämndens beslut och arbete. En sådan granskning bör ske i form av en sanningskommission med personer som själva varit vanvårdade och oberoende personer med intresse och kunskap om de olika aspekterna i frågan. För att undvika rättsförluster ska sökanden tillåtas överklaga Ersättningsnämndens beslut. SVERIGEDEMOKRATERNA FÖRESLÅR • Tillsätt en oberoende kommitté för att granska utvecklingen av Ersättningsnämndens praxis. Kostnad oklart. Utifrån det förslag som intresseföreningar lagt fram skulle den bestå av 15-20 personer. Mellan tummen och pekfingret kommer kostnaden bli som en normal statlig utredning. Som jämförelse kan sägas att Vanvårdsutredningen (fram till 2012) kostade 7 mkr per år, men att den granskning av praxis inte torde komma i närheten av den kostnaden. • Inför rätten att överklaga Ersättningsnämndens beslut. Se ovan under första punkten. Den förväntade ökningen av antalet bifall av domstol
WEBBSATSNING:
är inräknat i ett förväntat högre antal som får ersättning.
Summa: Ersättningar: 484 mkr för Utg 9 4.8 2015 (+119 mkr), 484 mkr 2016 (+484 mkr i förhållande till beräknat i höstbudget 2014), 484 mkr 2017 (+484 mkr i förhållande till beräknat i höstbudget 2014). Matersättning +60 tkr 2015, 2016 och 2017 (ingår rimligen i ERNs allmänna ramanslag). Kommitté 7 mkr 2015 och 2016 (Nytt anslag).
Sedan välfärdsstatens födelse har allmänheten förletts till att tro att samhällets omsorg varit överlägsen medborgarnas. Ett beslut om att till exempel omhänderta ett barn måste vara välgrundat, omsorgen ska vara god och kontroll och tillsyn måste vara rättssäker. I det fall samhället brister i sitt ansvar så ska offren bemötas med respekt, värdighet och medmänsklighet. Det finns ingen tidsbegränsning på när barn far illa i olika situationer. Vår utgångspunkt är att så länge det allmänna tar på sig ansvar för ett barn, ska barnet kunna få sitt ärende prövat och få ersättning om brister upptäcks. I dag finns uppenbara risker för betydande rättsförluster. Det är viktigt att man har en särskild första instans inom rättsväsendet som är specialiserade på det offentligas ansvar vid omhändertaganden av barn. Den kompetens som finns vid Ersättningsnämnden bör bevaras men förbättras och förstärkas. Det är avgörande att personer som sedan tidigt i livet blivit svikna av samhället för en gångs skull möts av medmänsklighet och respekt. Det är till exempel inte mänskligt att efter en lång resa få matersättning som inte motsvarar en dagens lunch. Därutöver är sökanden pressade att blotta sitt liv inför främmande akademiker. Vi anser det är självklart att de sökande ska ha rätt att ta med sig en släkting eller vän man känner sig trygg med, som stöd och vägledning under förhandlingen. Den praxis som utvecklats av Ersättningsnämnden kan inte sägas vara i enlighet med lagstiftarens intentioner. Vi ser därför att det behövs en oberoende granskning av denna pågående rättsskandal.
På SD-Kurirens nätupplaga har vi lanserat en ny artikelserie, som vi kallar Veckans avslag. Upphovskvinnan till denna idé är riksdagsledamot Margareta Larsson, och vi har fått en intervju med henne. Bakgrunden till dessa artiklar är Margaretas engagemang för de vanvårdade barnhemsbarnen som kräver ersättning för det lidande och de kränkningar de fått utstå under sin tid som omhändertagna. Många av dessa har fått avslag på sina ansökningar om ersättning. Det är om dessa Margareta skriver i Veckans avslag. Hon delar bakgrunden med de övriga barnhems- och fosterhemsplacerade och förstår exakt vad de gått igenom och hur det påverkar människan. Hon tyckte därför att det var intressant när propositionen landade på hennes skrivbord och hon såg snabbt brister i propositionen, säger hon. Hon blev upprörd över hur sjuklövern försökte sno åt sig billiga politiska poäng. Tanken med Veckans avslag är att synliggöra vår nutidshistoria för att människor ska förstå vidden av hur långt man gick under Myrdals Sverige när det gäller socialpolitik. Då man inte gjort upp med historien fortsätter Myrdals skugga att spöka i olika kommunala verksamheter. Vi måste göra upp med vår historia för att kunna göra en förändring, menar Margareta. Margareta hoppas att vi ska kunna fortsätta med dessa artiklar under lång tid framöver. Hon vill visa för de berörda grupperna att Sverigedemokraterna tar frågan på största allvar och att partiet är beredda att kämpa för deras rätt till ersättning. Hon säger att hon brinner för just olika former av samhällsvård och psykiatrin som hon ser som prioriterad. Hon vill förbättra situationen för Sveriges barnfamiljer är även intresserad av drogpolitik och läkemedelsindustrin. Hon säger att hon hoppas på 15 procent för SD i kommande val, och att hon får mer tid att ägna sig åt sina hjärtefrågor.
Sidan 22 |Kultur |
KULTURVALET SPEL AR ROLL
– PÅ RIKTIGT! Den 14 september går Sverige till val. Sedan en tid tillbaka tävlar i vanlig ordning partierna om vem som har de bästa verktygen för att skapa den högsta sysselsättningen, den värdigaste vården, eller en skola i världsklass. Med all rätt. Det är angelägna frågor och hur vi lyckas i dem kommer spela roll för hur lycklig berättelsen om framtidens Sverige blir. Dock saknas det en dimension i den politiska debatten, nämligen den visionära berättelsen om landet Sverige. Den mänskliga, eller nationella odlingen – kulturen, har svårt att hävda sig på dagordningen i valtider och de kulturpolitiska målen framkommer sällan. Ändå spelar de roll för sammanhållning, solidaritet, identitet, eller för den delen rotlöshet, eller ej. Sedan jag tillträdde som kulturpolitisk talesperson i våras har jag ägnat mycket tid åt enkäter och intervjuer med en rad olika tidningar och organisationer inom medie-, konst- och andra delar av kulturvärlden. För mig är det viktigt att visa att Sverigedemokraterna har bredd, djup och utvecklingspotential i vår kulturpolitik. Vi går till val på en kulturpolitik med kulturarvet, tillgänglighet och folkhälsa i fokus, och jag ser också potential till nya reformer på området. Mycket av rapporteringen når naturligtvis inte ut på bredare front såhär i valtider, men en fråga som fått visst rampljus är kulturarvet, och det är också framförallt där vi skiljer oss från övriga partier. I berättelsen om kulturarvet blottas nämligen en skiljelinje mellan aktörerna i debatten, och mellan kulturelit och befolkning. En skiljelinje som går långt utanför det kulturpolitiska fältet. Det råder inga tvivel om att svensk kultur har ifrågasatts alltmer frekvent under de senaste decennierna. Ja, inte kulturen som sådan, men att den vore specifikt svensk. Inte minst ifrågasätts de som av intresse och omsorg väljer att värna den svenska kulturen och då framförallt kulturarvet. I få länder är självförnekelse
och avståndstagande till sin historia och sitt arv så utbrett som i Sverige. Det är välkänt, men låt oss åskådliggöra det med ett par exempel. I somras fick jag kommentera manifestationen ”Folkmusiker mot främlingsfientlighet” i Studio Ett. Det
är ett initiativ jag gladeligen skulle stöttat om det rörde sig om en protest mot just främlingsfientlighet. Problemet är att man får intrycket av att manifestationen är en protest emot Sverigedemokraternas - allt annat än främlingsfientliga - syn på kulturarvet, våra framgångar och den som är stolt och glad över folkmusiken. I slutet av juli skrev samhällskommunikatören Kifah Qasem Mohammad på DN Debatt att traditioner är ett hinder för integrationen och att det är ett problem
om traditioner görs till en del av ett lands identitet. Mohammads tes var att Sverige och svenskheten endast borde bygga på medborgarskapet, respekt för lagen och kärlek till landet. Ett resonemang som kanske fungerar i länder som USA, men knappast i Sverige. Tyvärr missar Mohammad att varken familjer, idrottslag eller nationer, särskilt inte solidariskt finansierade demokratier, kan fungera utan någon form av tankegemenskap, eller gemensam föreställningsvärld med rötter i gruppens förflutna. Mohammads tes är inte ny, men den och folkmusikers manifestation mot främlingsfientlighet är signifikant för dagens kulturdebatt, där rädslan över att vara på ”fel” sida i kulturdebatten är påtaglig. Det är här kulturdebatten står. Valet den 14 september är inte bara ett val om ekonomiska kalkyler, det är i högsta grad ett kulturval. Vi är på väg mot ett alltmer splittrat land på grund av kulturrelativism och kosmopolitism, inte för att vi, som Mohammad hävdar, framhäver och är stolta över våra traditioner och vår kulturhistoria i Sverige. Hade vi varit det hade det underlättat just integrationen. Att tro och satsa på kulturarvet är kärlek och omdöme, inte hat mot andra kulturer eller folk. Det är en myt, orättvis mot våra föregångare och efterkommande. Historielöshet och förnekelse riskerar att skapa osäkerhet i framtiden. Kanske kan en kulturarbetare från förr få oss att lyfta blicken och putsa glasögonen. Verner von Heidenstam i dikten Medborgarsång; ”Det är skam att sitta som vi ha gjort och tempel åt andra välva, men kasta stenar på egen port och tala ont om oss själva.” Sverigedemokraterna tror på svensk kultur – på riktigt!
ARON EMILSSON
Sidan 23 Sidan |Lättsmält 23 |
BAROCKT ”Jag och mina europeiska gröna kollegor [vill] att EU inför humanitära pass och asylvisum som man kan ansöka om på ambassader utomlands […]. EU:s gränspolis ska rädda liv istället för att stänga människor ute, och människor på flykt måste få en fristad i Europa.”
“Det är uppenbart att tiden för försvarsneddragningar definitivt och för överskådlig framtid är förbi. Försvarsanslagen behöver öka.” Göran Hägglund (kd) 140630, Almedalen
Göran Hägglund fick beröm för att han var humoristisk i sitt tal. Men skämtar han även här? När fanns det någonsin en tid för försvarsnedskärningar? Hur har Kristdemokraterna arbetat i riksdagen och framför allt i regeringen för att stärka Sveriges försvar? Nej, just det, det har de inte. Tvärtom. Göran, vårt lands försvar är inte en budgetregulator – det är en förutsättning för vår överlevnad som nation.
Åsa Romson (mp) 140702, Almedalen
Om vi tänker bara något lite längre än Åsa Romsons näsa räcker, så behöver vissa konsekvenser ses över. Idag är över 50 miljoner människor på flykt i världen. Det motsvarar 10 procent av hela EU:s befolkning. Om Europa öppnar sina gränser för alla som vill in kan vi räkna med att mängden människor på flykt ökar ytterligare. Hur ska dessa människor försörjas på plats i Europa? Var ska de bo i bostadsbristens Sverige, där vintertemperaturen ligger på -15 grader? Vad händer med skolor och sjukvård under trycket av en plötslig befolkningsökning med 10 procent? Vem tar ansvar för Miljöpartiets splittringspolitik?
“[...] det är många arbetsgivare som då väljer bort skickliga kvinnor därför att man är rädd att de kommer att vara frånvarande. Detta är en osynlig bortkvotering av kvinnor som de facto sker varje vecka på våra arbetsplatser och det är en stor kompetensförlust för Sverige. Vägen till en mer jämställd arbetsmarknad med jämställda löner går därför också via en mer jämställd föräldraförsäkring. Därför är det dags att under nästa mandatperiod gå vidare och införa en tredje öronmärkt månad i föräldraförsäkringen.” Jan Björklund (fp) 140705, Almedalen
Ja, det känns ju oerhört liberalt att inskränka familjernas valfrihet för att vissa arbetsgivare eventuellt diskriminerar kvinnor med barn. Har vi fått ytterligare ett rödgrönt parti i Sveriges riksdag, innan valet?
”Är det nån av er som är lärare och jobbar med våra barn i skolan? Tack för alla era insatser för våra barn, lyssna inte på de som säger att det går dåligt i svensk skola, vi tror på er!” Fredrik Reinfeldt (m) 140703, Almedalen
Fredrik Reinfeldt gör rätt som tackar lärarna för deras insatser för våra barn. Det är tack vare deras brinnande engagemang som de flesta barn i Sverige faktiskt klarar sig ganska bra i skolan. Förutsättningarna som politikerna gett lärarna under ett stort antal år är däremot inget att tacka för eller berömma.Det går dåligt i svensk skola, Fredrik, jämfört med hur det gick när svensk skola var bäst i världen och ett föredöme för andra länder. Det går dåligt i svensk skola när resultaten sjunker och vi halkar längre och längre ner på den internationella rankningen. Det går dåligt i svensk skola när allt fler går ut grundskolan utan fullständiga betyg. Det går dåligt i svensk skola för att resurserna blir allt mindre samtidigt som utmaningarna blir allt större. Hur ska man kunna förbättra något man vägrar erkänna, Fredrik?
”Vi bor i ett land där vi har det väldigt bra. Där vi har råd att hjälpa andra, där fler och fler jobbar och där skolan, vården och omsorgen aldrig ska vara beroende av vem du är eller vad du tjänar.” Annie Lööf (c) 140707, Almedalen
Det här låter väldigt fint. Och det stämde säkert ganska bra under 1980-talet. Men det har hänt en del sedan dess. Bland annat har Centerpartiet suttit i regeringen de senaste åtta åren. Och 2014 måste vi ånyo göra nedskärningar i välfärden, för att regeringarna vi haft valt ett oansvarigt och kostsamt sätt att ”hjälpa andra”. Sjukvård och tandvård är idag billigare och mer lättillgängligt för den som bryter mot svensk lag och uppehåller sig i Sverige utan tillstånd, än för den fattigpensionär som betalat skatt i Sverige i hela sitt vuxna liv. Vi har det väldigt bra, i ett globalt perspektiv. Det ger inte politiker rätten att ge bort vårt välstånd.
”I det här landet så ska ingen judisk elev behöva stå ut med att höra att någon står framför dem i deras egen skola och förnekar förintelsen.” Jonas Sjöstedt (v) 140704, Almedalen
Han sade faktiskt så, Jonas Sjöstedt. Han kanske tror att hans partikamrater och skyddslingar bara ”kritiserar Israels politik”, att det är svenska nazister som står för antisemitismen och förintelseförnekandet i det här landet. Eller så vet han mycket väl om att det är muslimer i Sverige som står för den nya vågen av judehat, som gör att judiska familjer lämnar till exempel Malmö, och att de som står och håller dessa antisemiter om ryggen är hans egna meningsfränder. Det finns otaliga exempel på öppet judehat från vänster, och Sjöstedt är helt enkelt inte trovärdig i sitt fördömande av antisemitism.
”Jag vill skapa en skola som är en murbäcka både mot klassamhället och könsmaktsordningen, en bergsäker garant för varje människas kunskap och bildning.” Stefan Löfvén (s) 140629, Almedalen
Det här väcker så många frågor. Är inte garanten för kunskap och bildning engagerade och kompetenta lärare, samt en optimal miljö i klassrummen? Har eleverna i Nordkorea och på Kuba mer kunskap och bildning än elever i till exempel Sverige? Hur tänkte du nu, Löfvén?
POSTTIDNING
Avs: SD-Kuriren Box 26 291 21 Kristianstad
TACK! Partivänner! Nu gäller det. När tidningen landat i era brevlådor är det bara ett par dagar kvar tills vallokalerna stänger. Många av er har säkert redan röstat, andra kanske hellre vill vänta till själva valdagen. Hur ni än röstar själva hoppas jag att ni inte glömmer att det finns mer att göra. Varje röst räknas. Varje kollega på arbetsplatsen, granne och barndomsvän. Tillsammans kan vi sprida Sverigedemokraternas budskap till fler. Tillsammans bidrar vi alla till den förändring som är på gång. Vi har ett par dagar till på oss. Här och nu, när jag skriver detta, har jag precis presenterat partiets valmanifest tillsammans med Mattias Karlsson och Julia Kronlid. Det är ett manifest jag är mycket stolt över. Vi satsar brett på välfärden, på att förbättra för våra äldre, unga och sjuka. Vi satsar på en levande och välmatchad arbetsmarknad och på en a-kassa stark nog att ge personer möjlighet att inte bara hitta ett nytt jobb utan också hitta ett jobb som faktiskt passar dem. Vi satsar på en ansvarsfull invandringspolitik som både ger oss möjlighet att stabilisera vårt samhälle och göra verkliga insatser för världens utsatta flyktingar. Som avslutande ord i detta sista brev innan valet vill jag rikta ett varmt tack till er alla. Utan er hade vårt partis framgångar inte varit möjliga. Sträck på er, var stolta och minns att det ni gör är fantastiskt. Ni, vi tillsammans, gör en insats för ett bättre samhälle och en bättre värld. På riktigt.