HANNA LUNDSTRÖM
LÄSKLURIGT
08:00
INNEHÅLL KÄRLEK FRÅN FÖRSTA VÅGEN.................................................s. 3–7 VI SKA GÖRA JORDEN HEL.......................................................s. 8–10 ROBOTBIN OCH BIHOTELL...........................................................s. 11–15 BOYAN SLAT – UPPFINNARE..................................................s. 16–20 KORS OCH TVÄRS GENOM STADEN...........................................s. 21–24 PÄRLFISKAREN............................................................................s. 25–31 SNÖGUBBE I FRYSEN ...............................................................s. 32–36 FEMTONÅRIG AKTIVIST..............................................................s. 37–40 FREJAS OCH CHARLIES TRÄDGÅRD.........................................s .41–44 FINA STUNDER I DET FRIA......................................................s. 45–49 ÄVENTYR + SAMARBETE = WILD KIDS!..................................s. 50–52 MILJÖHJÄLTAR............................................................................s. 53–57 KALASMAT FÖR KLIMATSMARTA..............................................s. 58–60 HEJ VILDSTJÄRNA!....................................................................s. 61–65 TÄNK ALLA MILJONER ÅR........................................................s. 66–67 VARFÖR FINNS DET MODE?.....................................................s. 68–72 LIV PÅ MARS..............................................................................s. 73–78 SJÄLVUTVÄRDERING...................................................................s. 79 KÄLLFÖRTECKNING......................................................................s. 80
VINJETTER GISSA! När du ser den här vinjetten ska du göra förutsägelser om texten. Det här hjälper dig att reda ut vad du redan vet om ämnet och skapa en uppfattning om vad du kommer att läsa om.
REFLEKTERA! När du ser den här vinjetten ska du fundera på texten du läst ur olika perspektiv. Ibland kommer du att behöva leta efter svar genom att återvända till texten.
SAMMANFATTA! När du ser den här vinjetten ska du tänka igenom texten du har läst och försöka hitta de viktigaste punkterna i den. På det sättet får du en helhetsbild av det du läst.
TA REDA PÅ! När du ser den här vinjetten ska du använda texten du har läst som utgångspunkt för att ta reda på mera. Kom alltid ihåg källkritiken när du samlar eget material.
PRÖVA PÅ! När du ser den här vinjetten ska du fördjupa dig i texten och skapa något eget. På det här sättet kan du lära dig att hitta detaljer i texten och att uttrycka dig själv.
KÄRLEK FRÅN FÖRSTA VÅGEN Texten du ska läsa är ett reportage, och den heter Surfar mot friheten. I ingressen står det: Sumi, 14, och Jahanara, 13, brukade sälja kokta ägg till turisterna på världens längsta strand. Men nu är de istället de första flickorna i Bangladesh som lärt sig surfa.
GISSA!
Vad tror du att texten kommer att handla om? Gör tre gissningar. Läs ingressen noggrant för att göra bra gissningar.
Jag tror att texten handlar om för att Jag tror att texten handlar om för att Jag tror att texten handlar om för att
TA REDA PÅ!
Det kommer att vara lättare för dig att läsa texten om du vet en del om Bangladesh. Ta reda på minst fem saker om Bangladesh innan du börjar läsa. Sammanfatta det du vet om Bangladesh genom att rita eller skriva i rutan.
Kapitel 1 K Ä R L E K F R Å N F Ö R S TA VÅ G E N
3
Sumi, 14, och Jahanara, 13, brukade sälja kokta ägg till turisterna på världens längsta strand. Men nu är de i stället de första flickorna i Bangladesh som lärt sig surfa.
Surfar
Text: IVAR ANDERSEN
Bilder: JONAS GRATZER
mot friheten
SUMI SPRINGER UT i vågorna. När vattnet når henne till låren lägger hon ner brädan och paddlar. Ungefär hundra meter från stranden stannar hon och spejar. När rätt våg rullar in paddlar hon igen, men den här gången i vågens riktning. Precis när det ser ut som att den ska falla över henne reser hon sig upp på brädan. Hon rider på vågen
Kompisarna Shobemajaraz, Sumi och Jahanara på väg till stranden.
4
Kapitel 1 K Ä R L E K F R Å N F Ö R S TA VÅ G E N
hela vägen in till vattenbrynet. – Jag är så glad när jag lyckas fånga den. Då längtar jag redan till nästa, säger hon och ler stort. Sumi och hennes kompisar är de allra första tjejerna som surfar i Bangladesh i Sydasien. De bor i Cox’s Bazar, en stad vid Bengaliska vikens kust. Dit reser många turister från landets förorenade storstäder på semester. Stranden är den längsta i hela världen. Här har pojkar surfat sedan 1990-talet. Men flickor har inte lika stor frihet och måste ofta börja arbeta redan som barn för att tjäna pengar till familjen. Deras utbildning anses mindre viktig än pojkarnas. – Jag gick i skolan till 2:an, berättar Jahanara. Sedan var jag tvungen att sluta för att försörja familjen. Hon och Sumi är släkt och uppvuxna i samma
Sumi Ahktar
Ålder: 14 år. Bor: 1 Cox’s Bazar i Bangladesh. Familj: Mamma, pappa och tre äldre syskon. Intressen: Att surfa, spela badminton, teckna och att göra henna-tatueringar på sig själv och sina vänner. Idoler: Det australiensiska surfproffset Rob Machado och den indiska skådespelaren Ranbir Kapoor. Favoritmat: Ris, daal (linsgryta) och kokt ägg.
kvarter. De brukade gå till stranden ihop för att sälja kokta ägg och snacks till turisterna. – Det var ett väldigt jobbigt liv, säger Jahanara. Vi var alltid tvungna att försöka övertala dem som inte ville
köpa. Vissa var otrevliga mot oss. Rashed Alam arbetade som livräddare och var känd som en av strandens bästa surfare. Han tyckte att det var orättvist att flickorna alltid var tvungna att arbeta. Han försökte övertala dem att lära sig surfa. – Han brukade stå och vänta på oss med sin surfbräda, säger Sumi. Men vi sprang ifrån honom. Vi var rädda att någon skulle skvallra eller att vi skulle få skäll av våra föräldrar. EN DAG FÖR fem år sedan tog de
ändå sin första surflektion. Det blev kärlek från första vägen. Nästa dag surfade de från morgon till kväll. Men det fanns ett problem. Medan de njöt av friheten i vågorna förblev deras varor osålda. – Vi blev rädda och bestämde oss för att inte gå hem, säger Sumi. Vi sa till Rashed att vi skulle få skäll. Rashed följde med dem hem för att förklara. Men föräldrarna blev inte glada. De tyckte att surfing var olämpligt för flickor. Dessutom behövde flickorna ägna tiden åt att arbeta. Då fick Rashed en idé. Tillsammans med sin fru och några vänner startade han en insamling på nätet. Pengarna som kommer in används till att regelbundet köpa matkassar åt flickornas familjer. Efter det började fler flickor att surfa och det bildades en riktig surfklubb. Dessutom startade Rashed en skola i klubbhuset på stranden. Nu läser Suni och Jahanara matte och engelska mellan sina äventyr i vågorna. – Jag vill utbilda mig, säger Sumi, som även fortsatt i den vanliga skolan, men tvingats vara borta mycket. Jag kommer att bli den första i min familj med högre utbildning.
MÅNGA BLIR FÖRVÅNADE när de ser tjejer surfa, eftersom de förväntas vara mer traditionellt klädda. Men flickorna stöttar varandra. Och de har börjat drömma om en annan framtid än den som normalt väntar fattiga flickor i Bangladesh – att gifta sig ung med någon som familjen bestämt – Många av mina jämnåriga vänner har redan barn, berättar Sumi. Jag tycker inte att det är bra. Jahanara berättar att hennes föräldrar har ändrat sig och nu stöttar hennes surfande. Allra helst skulle hon vilja bli surfproffs. – Jag vill bli internationell surfare och delta i tävlingar i olika länder. Hon springer återigen ner mot vattnet. Det är några timmar kvar tills solen går ner över världens längsta strand och det finns fortfarande vågor att fånga. ■
FAKTA om Bangladesh
Invånare: Cirka 161 miljoner.
Yta: Ungefär en tredjedel av Sveriges Huvudstad: Dhaka.
Jahanara Ahktar
Ålder: 13 år. Bor: 1 Cox’s Bazar i Bangladesh. Familj: Mamma, pappa och fem yngre syskon. Intressen: Att surfa. Idoler: Det amerikanska surfproffset Kelly Slater. Favoritmat: Ris och curry.
Kapitel 1 K Ä R L E K F R Å N F Ö R S TA VÅ G E N
5
REFLEKTERA!
Hur såg Sumis vardag ut innan hon började surfa?
På vilka sätt har surfing förändrat Sumis vardag?
Vad gjorde Rashed Alam för att ge Sumi och de andra flickorna möjlighet att surfa? Nämn tre saker.
Vad gjorde Rashed Alam för att ge Sumi och de andra flickorna möjlighet att bli bra på matte och engelska?
Vilka mål har Sumi för sin framtid? Nämn två saker.
6
Kapitel 1 K Ä R L E K F R Å N F Ö R S TA VÅ G E N
SAMMANFATTA!
Vilka av dina gissningar stämde?
Vilka stämde inte?
Många fasta uttryck i språket handlar om vatten, hav och droppar. Känner du till de här? Para ihop uttrycket med rätt förklaring. EN DROPPE I HAVET
ett problem som är större än det först verkar
BARA TOPPEN AV ISBERGET
en liten detalj som till slut får någon att tröttna på något som varit dåligt en längre tid
GÅ ÖVER ÅN EFTER VATTEN
en liten del av något stort, en så liten del att den inte har någon betydelse alls
FÅ SINA FISKAR VARMA
få ordning på något som hållit på att gå fel
HA IS I MAGEN
att bli nekad någonting, att inte få något som man räknat med
KASTA PENGAR I SJÖN
bli uppläxad
FÅ NÅGOT PÅ RÄTT KÖL
göra något på ett sätt som är onödigt krångligt
KUSTEN ÄR KLAR
att kunna hålla sig lugn fast alla andra är oroade eller upprörda
HÅLLA ÅNGAN UPPE
att orka fortsätta ända tills man är helt klar
FÅ PÅ BÅTEN
att slösa bort pengar
VIND FÖR VÅG
allting är klart, det är fritt fram att börja
DROPPEN SOM FICK BÄGAREN ATT RINNA ÖVER
något som lämnats utan omtanke eller kontroll
Kapitel 1 K Ä R L E K F R Å N F Ö R S TA VÅ G E N
7
VI SKA GÖRA JORDEN HEL Texten du ska läsa är en låttext som heter Goliat. Texten, som är skriven av den svenska artisten Laleh, berättar om hur barn ska växa upp och ta över världen. Gör en faktaruta om Laleh. Du kan ta stöd av TA REDA PÅ! följande frågor: Vem är Laleh? Vilka länder har Laleh bott i? När är Laleh född? Varför gör Laleh musik? Vilka andra låtar har Laleh gjort? Faktaruta om
Laleh
8
Kapitel 2 V I S K A G Ö R A J O R D E N H E L
Goliat, av Laleh Vad var det vi sa När vi sträckte ut våra armar vad var det vi sa När vi två tittade ut ifrån berget vad var det vi skrek När drömmar bar oss bortom stan å en dag ska vi härifrån vi sa: vi ska ta över vi ska ta över världen vi ska bli stora vi ska bli mäktiga, ha ha och vi ska göra jorden hel ja vi ska göra vattnet rent och vi ska aldrig skada varandra mer och vi ska slåss ja, vi ska slåss mot Goliat så tro på mig för jag vet att du är modigast Vad var det vi sa som vi aldrig nånsin skulle glömma vad var det vi såg i soluppgången vid sjön vad var det vi skrek där på vägen hem över fotbollsplan en dag ska vi härifrån ni ska ta över ni ska ta över världen ni ska bli stora ni ska bli mäktiga, ha ha och vi ska göra jorden hel PSST! ja vi ska göra vattnet rent och vi ska aldrig skada UTTRYCKET ATT SLÅSS MOT GOLIAT BETYDER ATT MAN varandra mer KÄMPAR MOT NÅGON och vi ska slåss ELLER NÅGOT SOM ÄR MYCKET STÖRRE ÄN ja, vi ska slåss mot Goliat MAN SJÄLV. så tro på mig för jag vet att du är modigast, du kan
REFLEKTERA!
1. Vad tycker du att låten handlar om? Förklara och beskriv med egna ord.
2. Låttexten berättar om hur barnen tar över och gör världen bättre. På vilka sätt kommer världen att vara en bättre plats när barnen tagit över enligt Laleh? Nämn minst tre saker.
3. På vilket sätt syns naturen i låttexten? Nämn minst två saker.
4. I låttexter är det vanligt med upprepningar. Också i Goliat finns det meningar som upprepas. Vilka upprepningar hittar du i låttexten? Skriv ner minst tre.
Kapitel 2 V I S K A G Ö R A J O R D E N H E L
9
PRÖVA PÅ!
REFLEKTERA!
Laleh skriver ofta låttexter om sådant som är viktigt för henne. Vilka saker tycker du att det borde finnas fler låtar om? Skriv en lista på saker som är viktiga för dig.
Vilka tre sånger eller låtar är dina favoriter just nu och varför?
1. för att
2. för att
3. för att
10
Kapitel 2 V I S K A G Ö R A J O R D E N H E L
ROBOTBIN OCH BIHOTELL GISSA!
Vad vet du om bin? Skriv ner åtminstone fem saker som du känner till.
Vad vet du om robotar? Skriv ner åtminstone fem saker som du känner till.
TA REDA PÅ!
Det kommer att vara lättare för dig att förstå texten om du vet vad följande ord betyder. Ta reda på vad orden betyder och skriv en förklaring på raderna bredvid orden.
POLLINERING POTENTIELL BEKÄMPNINGSMEDEL RADIE RIKLIGT Kapitel 3 R O B OT B I N O C H B I H OT E L L
11
ROBOTBIN I FRAMTIDEN Utan bin som pollinerar växter hade världen fått slut på frukt och grönsaker. Forskare har därför börjat forska om robotbin, som skulle kunna hjälpa till att pollinera växter i framtiden.
D
et är viktigt att det finns bin. Bin hjälper världens växter, grönsaker och frukter genom något som kallas för pollinering. Utan bin skulle människor och djur få mindre mat, och många växtsorter skulle försvinna. Under de senaste åren har klimatförändringarna påverkat bina. Det har gjort att många bin och deras bisamhällen har dött. Det kallas för “bidöden”. Bidöden har gjort många forskare oroliga. Därför har forskare på olika ställen i världen börjat forska om robotbin. Robotbina skulle vara i samma storlek som ett riktigt bi, och de skulle hjälpa till med pollineringen av blommor. Till exempel har några forskare i Japan har gjort ett robotbi med burrigt hår där pollen kan fastna. – Tekniken är intressant och lovande men det är långt kvar till en potentiell lösning av bidöden, säger Christian Smith som arbetar med robotteknik på KTH i Sverige.
12
Kapitel 3 R O B OT B I N O C H B I H OT E L L
Vad är bin?
Vad är pollinering?
Bin är ganska lika getingar, men de är inte samma art. Det finns olika sorters bin, men många känner till honungsbin. Honungsbin har en rund och fluffig kropp och är gulbruna i färgen. De är inte aggressiva och sticker bara människor i självförsvar. Bin har en lång tunga som de använder för att äta en söt vätska från blommor, som kallas för nektar, och pollen som finns på blommor.
När ett bi landar på en blomma för att suga nektar, fastnar små pollenkorn från blomman på biets fluffiga kropp. Biet tar med sig pollenkornen till nästa blomma. Den nya blomman blir då befruktad, eller pollinerad som det kallas. Många blommor och växter behöver bli pollinerade för att kunna föröka sig. Det är också så vi får frukter och grönsaker. Ett exempel är äppelträdens blommor, som måste pollineras för att blommorna ska kunna bli till äpplen.
Hur fungerar ett bisamhälle?
Honungsbin lever i bikupor där de har ett bisamhälle. I ett bisamhälle finns det en drottning, och hon är samhällets viktigaste bi. Det är drottningen som lägger ägg som gör att det kommer fler bin. I en bikupa kan det finnas 50 000 bin. De flesta bina är arbetarbin, som tar hand om bikupan och drottningen. De samlar också pollen och nektar, som de gör till honung i bikupan.
Hur kan du hjälpa bin?
Det finns många olika sätt att hjälpa bina att må bra. Ett sätt är att bygga små bihotell. Det kan du göra genom att knyta ihop bamburör med lite snöre och hänga dem på olika platser i naturen. Det också för bina att köpa mer ekologisk mat. I ekologisk mat används mindre bekämpningsmedel, vilket är bra för bina.
REFLEKTERA!
BOSTAD TILL BINA
– bygg ett bihotell
Dra steck från påståendena till rätt text. Vissa påståenden kan stämma för båda texterna.
TEXTEN ÄR EN TIDNINGSARTIKEL. TEXTEN ÄR EN INSTRUKTION.
Dagens vildbin har svårt att hitta någon stans att bo. Hjälp bina att lösa bostads bristen, bygg ett enkelt bihotell.
TEXTEN BERÄTTAR OM BIN.
Vilda bin behöver hitta platser i naturen där de kan bygga sina bon. Vissa vill ha dem på och i marken och andra i håligheter i döda träd eller kvistar. Allra bäst är såklart om de själva kan hitta sådana platser. Men jordbrukslandskapet har förändrats och binas boplatser håller på att försvinna.
TEXTEN FÖRKLARAR VAD BIDÖDEN ÄR.
Du kan hjälpa bina genom att bygga ett bihotell där vilda bin kan flytta in. Lycka till!
TEXTEN BERÄTTAR OM ETT SÄTT ATT HJÄLPA BINA. TEXTEN BERÄTTAR OM ETT SÄTT ATT ERSÄTTA BINA. TEXTEN ÄR INTRESSANT.
Du behöver: ⋅ Bambupinnar, ca 15 cm långa. Minst 7 per hotell. ⋅ Spikar, 6 cm långa. ⋅ Snöre, 1 m per hotell. Gör så här: 1. Använd spiken för att gröpa ur ett hål i varje ände av bambupinnarna, så att bina att kan lägga sina ägg inuti. 2. Knyt snöret så att bambuknippet håller ihop. Knyt tillräckligt hårt så att bambupinnarna inte ramlar ut. 3. Hitta en lämplig plats för hotellet. Platsen ska helst ha rikligt med blommande växter inom 50 meters radie. Hotellet ska synas och få sol delar av dagen, men inte sitta väldigt utsatt för vind och regn. Har någon flyttat in? Fotografera platserna för att komma ihåg var du hängt hotellen. Det är en fin upplevelse att återvända till platsen för att se om hotellen blivit använda. Bina murar igen rören med ett material som de tillverkar av sand eller växtdelar. När de nya bina flugit ut finns lite av materialet kvar i kanterna av rören.
Kapitel 3 R O B OT B I N O C H B I H OT E L L
13
TA REDA PÅ!
Hur mycket och vilken sorts material behövs om alla elever i din klass ska bygga ett bihotell? Gör en inköpslista.
14
Kapitel 3 R O B OT B I N O C H B I H OT E L L
TA REDA PÅ!
Vad kostar materialet? Gör upp en budget.
REFLEKTERA!
Vilken text var lättare att läsa?
Vilken text tyckte du mer om? Varför?
PRÖVA PÅ!
Skriv en egen instruktion. Välj rubrik nedan eller hitta på en egen.
BR IKE R FÖ R S L A G PÅ RU BB E BYG G EN S N Ö G U T TILL RE D ETT G OT M E LL A N MÅ L L O MM A P L A NTE R A EN B LS IN S KA L A EN A PE
Kapitel 3 R O B OT B I N O C H B I H OT E L L
15
BOYAN SLAT - UPPFINNARE TA REDA PÅ!
Följande ord är viktiga för att du ska förstå texten du snart ska läsa. Ta reda på vad orden betyder och skriv en förklaring med egna ord.
PROJEKT KEMIKALIE AVFYRA SPONSOR VÄNDPUNKT STARTSKOTT DUMPA SJOK SKALA UTMÄRKELSE HALVERA Följande text kommer att vara ett personporträtt som berättar om en person som är uppfinnare. Vad tror du texten kommer att handla om? Använd bilden och orden du precis förklarat som stöd för dina gissningar. Skriv tre gissningar.
GISSA!
16
Kapitel 4 B O YA N S L AT – U P P F I N N A R E
N
ÄR BOYAN SLAT
var liten hade han många idéer. Han växte upp i Delft i Holland, och medan hans kompis ar undersökte leksaker bestämde Boyan sig för för att bygga och experiment era. Redan när han var två år gammal älskade han att starta projekt av olika slag. Han började med att bygga stolar, sedan blev det träkojor och till slut till och med linbanor. Boyans iver att lösa problem och undersöka är det som gjort honom känd längre fram i livet. Boyan kände ofta att det var tråkigt att hålla på med sådant som de andra barn en höll på med. Det var inte alltid som de andra barnen förstod Boyans idéer och lust att undersöka. Men när han var tio år gammal insåg han att han kunde prata med sina kompisars föräldrar om sina projekt. Han kände att de vuxna kunde förstå hans funderingar bättre. Småningom blev Boyan intresserad av kemikalier och raketer. Hans intresse växte sig så stort att han som 13-åring lyckades komma med i Guinness rekordbok genom att avfyra 213 vattenraketer samtidigt. Det var första gången Boyan insåg att stora pro jekt kräver sponsorer, vilket han skulle ha nytta av längre fram. En stor vändpunkt i Boyans liv ägde rum på ön Lesbos i Grekland när han var 16 år gammal. Boyan älskar att dyka,
och han hade tänkt sig en dyktur i det klara, turkosskimrande havet. Han hoppades på att få se färggranna och intressanta fiskar, men istället fick han dyka omgiven av övergivna plastföremål. Efteråt kunde han inte glömma chocken, och han började drömma om att hitta ett sätt att rena haven från plast. Det blev startskottet för Boyans stora projekt The Ocean Cleanup. När Boyan kom hem började han forska i hur plast påverkar havet och naturen, och han blev förvånad och oroad. Han fick veta att allt mer plast dumpas i haven för varje år som går, och att det påverkar djurens liv väldigt mycket. Fåglar, sälar och sköldpaddor förgiftas av plasten och fiskar sväljer plasten som sedan når oss människor när vi äter av fisken. Han lärde sig om sopbälten, enorma sjok av plast
Kapitel 4 B O YA N S L AT – U P P F I N N A R E
17
och skräp som driver omkring i haven. Det största sopbältet finns i norra delen av Stilla havet och är dubbelt så stort som USA. Boyan utvecklade en havsrenare som skulle driva med strömmarna i havet och samla upp skräp när havsvattnet rörde sig igenom renaren. Först var havsrenaren ett projekt som han gjorde som skolarbete när han skulle gå ut gymnasiet, men när han var 18 år gammal hittade Boyan sponsorer som lovade hjälpa honom att bygga havsrenaren.
REFLEKTERA!
Havsrenaren och Boyans företag fick namnet The Ocean Cleanup, och 2018 startade arbetet med att testa om renaren kan fungera i stor skala. År 2014 fick Boyan Slat ta emot ut märkelsen Champion of the Earth, som den yngsta personen i världen. Boyan hoppas att The Ocean Cleanup kan halvera mängden plast i Stilla havet på tio år, och som den uppfinnare han är berättar han att han redan har nya idéer om hur plasten som fångas in kan användas.
Vilka olika föremål byggde Boyan som barn?
Varför hade dykning betydelse för att The Ocean Cleanup blev till?
Hur påverkar plast djurens liv?
Var ligger det största sopbältet?
Vilka egenskaper har Boyan Slat?
18
Kapitel 4 B O YA N S L AT – U P P F I N N A R E
SAMMANFATTA!
1996: Boyan föddes
Vad har hänt i Boyans liv under följande tidpunkter?
Boyan 13 år Boyan 10 år
Boyan 18 år Boyan 16 år
Boyan 22 år
Kapitel 4 B O YA N S L AT – U P P F I N N A R E
19
SOPBÄLTET I STILLA HAVET 46% AV DEN TOTALA MASSAN UTGÖRS AV ÖVERGIVNA FISKEREDSKAP
San Fransisco
mexiko
hawaii
SOPBÄLTETS KONCENTRATION
kilogram per km2 0,01
1.6 MILJONER KM2
REFLEKTERA!
20
1.8 BILJONER PLASTBITAR
0,1 1
10 100
99% BESTÅR AV PLAST
Vilka påståenden stämmer?
Nästan allt skräp som finns i sopbältet utgörs av plast.
SANT
FA LS KT
Över hälften av allt skräp utgörs av övergivna fiskeredskap.
SANT
Sopbältet är större än 1,5 miljoner km2.
FA LS KT
SANT
Sopbältet ligger väster om San Fransisco.
FA LS KT
Sopbältet ligger väster om Hawaii.
SANT
FA LS KT
SANT
Det finns biljoner av enskilda plastföremål i sopbältet.
FA LS KT
SANT
FA LS KT
Kapitel 4 B O YA N S L AT – U P P F I N N A R E
KORS OCH TVÄRS GENOM STADEN TA REDA PÅ!
De här orden kommer att finnas i texten du ska läsa. Det kommer att vara lättare att läsa texten om du vet vad orden betyder. Ta reda på innan du börjar läsa! Skriv en förklaring till ordet på raden bredvid ordet.
KOMBINERA DOMINERA INTERVALLTRÄNING ARRANGEMANGET SAMHÖRIGHET REGELBUNDET GENANT
GISSA!
Textens första mening lyder så här: Med springtrikåer på benen och plastkassar i händerna startar de sin runda. Efter trekvart är flera säckar fulla med skräp, och samtidigt har kroppen fått fysisk träning.
Kan du gissa dig till vad texten handlar om? Fundera på orden du undersökt och den första meningen i texten. Skriv din förutsägelse på raderna nedanför: Jag tror att texten handlar om:
för att:
Kapitel 5 K O R S O C H T VÄ R S G E N O M S TA D E N
21
Vad får man om man kombinerar skräpplockning med joggning? Svar: ploggning. Nu har trenden som började i Sverige kommit till Finland med besked. Den är bra både för naturen och löparen.
M
ed springtrikåer på benen och plastkassar i händerna startar de sin runda. Efter trekvart är flera säckar fulla med skräp, och sam tidigt har kroppen fått fysisk träning. Och precis det är avsikten med ploggning, ett begrepp som den svenska multisportaren Erik Ahlström sägs ha upp funnit. För drygt ett år sedan startade han en grupp i Stockholm som joggar och plockar skräp, och sedan dess har ploggningen blivit något av en världstrend, omskriven bland annat i Washington Post. Den har spridit sig till Norge, Portugal, Filip pinerna … och också Finland. Ett femtontal personer möter upp vid Lappvikens sjukhusområde i
22
Kapitel 5 K O R S O C H T VÄ R S G E N O M S TA D E N
Helsingfors till en första gemensam start den här soliga söndagen, och på flera andra håll i Helsingfors och runtom i landet ordnas likadana ploggningturer samtidigt. – Om det här drar nytta av löp galningarnas energi så är det bra, säger Tage Svenfelt. Han springer ett halvmaraton ungefär varannan vecka och tänker sig att skräpplockandet ger rytm, som en naturlig intervall träning. – Det blir vinn vinn. Kaisa Haverinen, som trivs bäst i orienteringsskogen, räknar med att stadslöpningen så här blir intressantare för henne.
Kaisa Haverinen (t.v.), Tuula-Maria Ahonen, Jari Peltoranta och Tage Svenfelt hinner inte jogga många hundra meter före de har samlat en hel del skräp kring Lappvikens sjukhus vid Sandudd i Helsingfors.
Sociala medier Det finns uppgifter om att plockandet ökar effektiviteten – tänk knäböj – och att ploggning därför bränner mer kalorier än enbart joggning. Det finns också de som tar det hela ett steg längre och lägger till rörelser. De som springer ut kring Sandudd i Helsingfors är så pass ivriga att skräpplockningselementet dominerar. På bara några minuter är plastkass arna fyllda, och de byts ut till stora sopsäckar. – Nu far vi till Gräsviken, där satt det säkert mycket ungdomar i går. Det är bättre att vi plockar upp
skräpet än att det flyger i havet, säger Tage Svenfelt. Johanna Kohvakka är den som håller i arrangemanget som en del av föreningen Yhteismaas Städdag (Siivouspäivä). – Meningen är att det ska bli coolt att samla skräp under löprundan. Att man ploggar tillsammans ger samhörighet, men tanken är också att man ska kunna göra det på egen hand under sin vanliga tur. Sparrning kan man få av att lägga ut en bild på sina fynd på sociala medier. Hashtaggen #plogging ger många träffar. Ingen nyhet? Bland dem som är med på premiär rundan finns några riktiga skräp plockningsveteraner. Marja Rika niemi har samlat skräp under sina löp och vandringsturer i redan många år och TuulaMaria Ahonen har grun dat rörelsen Ett skräp om dagen. De gör sig lite lustiga över svensk arnas förmåga att göra en så naturlig sak till ett fenomen. Ja, de är skickliga på marknadsföring i grannlandet, konstaterar de två. – Men all reklam för den goda saken skull är förstås bra, säger Rikaniemi. Hon bär ofta en påse med sig, men kan under joggningen också plocka upp så mycket skräp hon får att rym mas i en näve. Det lägger hon sedan direkt i en skräpkorg – vilket har fått henne att inse hur glest utplacerade de ofta är. Den första söndagen i månaden under sommaren kommer Städdagen att ordna gemensamma ploggnings turer. Nästa gång ska strategin enligt Johanna Kohvakka finslipas så att det blir mer ren löpning också. Hon på minner om att det är fritt fram för vem
– Jag tror det blir bra träning eftersom det blir stopp och intervaller, säger orienteraren Kaisa Haverinen (t.v.) som deltar i sin första ploggningsrunda tillsammans med Tuula-Maria Ahonen och Tage Svenfelt.
”Det ska inte längre vara genant att plocka skräp.”
Johanna Kohvakka delar ut plastpåsar till dem som deltar i den gemensamma ploggningsrundan. Marja Rikaniemi (t.v.) är något av en veteran som gjort det till en vana att plocka skräp när hon joggar.
som helst att syssla med ploggning. I Noux nationalpark i Esbo träffas till exempel ett gäng regelbundet. – Det ska inte längre vara genant att plocka skräp.
TEXT: ANNA SVARTSTRÖM BILDER: NIKLAS MELTIO
Kapitel 5 K O R S O C H T VÄ R S G E N O M S TA D E N
23
REFLEKTERA!
I vilka länder sysslar man åtminstone med ploggning?
Hur många ploggare deltar i ploggningsrundan just den dagen som beskrivs i texten?
Var ploggar ploggarna denna dag? Nämn minst tre platser.
Vilka positiva effekter har ploggning? Nämn minst tre saker.
Vad tror Tage Svenfelt att ungdomarna i Gräsviken gjorde igår?
Vilka två personer har ägnat sig åt att plocka skräp väldigt länge?
Skulle du kunna tänka dig att syssla med ploggning? Ja
Nej
Varför/varför inte?
24
Kapitel 5 K O R S O C H T VÄ R S G E N O M S TA D E N
FEMTONÅRIG AKTIVIST GISSA!
Undersök rubriken och bilden. Vad tror du att texten kommer att handla om? Skriv ner tre förslag på raderna nedan.
Femtonårig aktivist visar vägen på klimatmarschen i Helsingfors 1. 2. 3.
TA REDA PÅ!
Följande ord och begrepp kommer att vara viktiga i texten du ska läsa. Förena varje ord med rätt förklaring.
SKOLSTREJKA
en svår period med många problem som måste lösas
ATT HA KLIMATÅNGEST
att strejka för att visa att man stöder någon annan som strejkar
SYMPATISTREJKA
hur varje människas sätt att leva påverkar klimatet
DET MATERIELLA
att visa sin åsikt genom att stanna hemma från skolan
KRIS
ägodelar, både stora och små
KLIMATAVTRYCK
att känna oro över frågor som handlar om klimat
Kapitel 8 F E MT O N Å R I G A K T I V I S T
37
”Vi måste agera nu. Vi måste bete oss som man gör i en akut kris och göra något, och inte bara prata om att göra något.” Det är Greta Thunbergs budskap på dagens klimatmarsch i Helsingfors.
Femtonårig aktivist visar vägen på klimatmarschen i Helsingfors
N
är Stockholmstjejen Greta Thunberg var åtta eller nio år sade hennes lärare att man ska släcka lampan och spara papper, för klimatets skull. Hon tyckte det lät konstigt. – För om människan kan påverka klimatet borde alla prata om det hela tiden, men ingen pratade om det, säger hon. Hon började läsa på om ämnet och lärde sig mer. Det gav henne en insikt. – Jag märkte att många visste om klimatförändringen, men ljög hela tiden. De sade att det är viktigt att göra något, men de gjorde inget. Jag blir arg på dem som vet men inte gör något, säger hon. Greta Thunberg, 15, väckte uppmärksamhet när hon skolstrejkade varje dag fram till det svenska riksdagsvalet, för att politikerna ska ta i
klimatutmaningen på allvar. Hennes föräldrar tyckte inte om det. – De tyckte jag kunde hitta ett annat sätt, men de kunde inte hindra mig. Och de förstår varför jag gör det, säger hon. Sedan valet har hon klimatstrejkat varje fredag, suttit utanför riksdagsbyggnaden i Stockholm. Hon säger att det lindrar klimatångesten. – Det gör en skillnad när man känner att det man gör har en mening, ett syfte. Jag mår mycket bättre av det. I Finland har en grupp aktivister sympatistrejkat med Greta Thunberg, suttit på Riksdagshusets trappa på fredagarna. Hon uppskattar det och tackade ja när de bjöd in henne till klimatmarschen i Helsingfors. Hon väljer färjan i brist på ett mer ekologiskt färdmedel. Hela familjen slutade flyga för tre år sedan.
– Jag har slutat äta kött och mejeriprodukter. Vi har elbil och vi odlar lite eget på tomten. Vi köper inga nya saker om vi inte absolut behöver. Det är inte svårt att avstå, för jag bryr mig inte så mycket om det materiella. Det känns bättre, jag mår bättre, säger hon. Ändå räcker det inte till att en del avstår medan andra fortsätter som förut. Klimatmarschen kräver politiska lösningar för att hjälpa hela samhället att ställa om. Sverige ligger en bit före Finland, men Greta Thunberg ger inte mycket för svensk klimatpolitik. – Sverige är verkligen ingen förebild. Svenskarnas klimatavtryck är stort, vi lever långt över planetens gränser. Vi måste fokusera på att minska utsläppen dramatiskt för att komma åt klimatkrisen, säger hon. Text: PETER BUCHERT
38
Kapitel 8 F E MT O N Å R I G A K T I V I S T
REFLEKTERA!
Hur gammal var Greta när hon började fundera över klimatet för första gången?
Vad var det som fick henne att reagera?
Vad tyckte Gretas föräldrar om Gretas beslut att skolstrejka?
Vad gör Greta mer för klimatet än att skolstrejka?
Vad tycker Greta man ska göra för att komma åt klimatkrisen?
Greta använder skolstrejk som ett sätt att uttrycka sina åsikter. Nu ska du få berätta dina åsikter om tre olika frågor. När du ska uttrycka dina åsikter är vissa uttryck speciellt bra att använda. Välj bland uttrycken i rutorna när du skriver dina åsikter. Ge dig själv ett poäng för varje uttryck du lyckas använda. Du kan använda fler uttryck i varje svar. Skriv hela meningar och kom ihåg att vara noggrann, för då kommer din åsikt fram så tydligt som möjligt.
PRÖVA PÅ!
Ja g an se r at t
J a g t yc k e r
JA G HÅLL ER ME D
DET ÄR TYDLIGT ATT
M en
JAG TROR
Jag upplever
JAG HÅLL ER IN TE M ED
Kapitel 8 F E MT O N Å R I G A K T I V I S T
39
REFLEKTERA! GRETA TYCKER ATT... ...skolstrejk är ett bra sätt att få människor att inse att klimatet är viktigt. Vad tycker du? Varför?
GRETA TYCKER INTE ATT... ...materiella saker är viktiga. Vad tycker du? Varför?
GRETA TYCKER INTE ATT... ...att man ska flyga eller äta kött eftersom det belastar klimatet. Vad tycker du? Varför?
40
Kapitel 8 F E MT O N Å R I G A K T I V I S T