I tiden 8 Människor fortsätter förändra världen Textbok åk 8

8

Johanna Bonäs & Tina Ehnström-Backas

i tiden Människor fortsätter att förändra världen Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi

Redaktör: Siv Fogelholm Grafisk form: Emma Strömberg Omslagsbilder: frampärm (uppe t.v.) Toni Frissell / Library of Congress, (uppe, t.h.) Ari Ojala / Lehtikuva, (nere) Claudia Wiens / Alamy / All Over Press; bakpärm © ESA/NASA Kartor: Kauko Kyöstiö, Spatio Oy Grafer: Per-Oskar Joenpelto, MAO Design © 2018 Johanna Bonäs, Tina Ehnström-Backas och Schildts & Söderströms

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf, www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel. Författarna har också fått understöd från Stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur.

ISBN 978-951-52-4191-7 Första upplagan 2018

3

Bästa åttondeklassare Under 1900-talet utspelades två världskrig, kalla kriget som delade världen i öst och väst, och många andra blodiga konflikter. Aldrig tidigare har så många människor dött på grund av krig och förföljelser som under detta århundrade. Men 1900-talet innebar också att det skedde stora framsteg inom teknologi och medicin, att den första människan landade på månen och att människorna började arbeta för en bättre värld och en hållbar utveckling. Den här boken börjar där sjuans bok slutade, med tiden efter första världskriget.

Boken består av fem huvudkapitel med egna färger och teman: det turkosa kapitlet handlar om mellankrigstiden, det gula kapitlet om andra världskriget, det blåa kapitlet om kalla krigets heta kriser, det gröna kapitlet behandlar utvecklingen i de tidigare kolonierna och i det rosa kapitlet får du läsa om hur människan fortsätter att förändra världen. I början av huvudkapitlen finns en tidslinje där vi har placerat in några händelser. Händelserna på tidslinjen visar hur samhället har utvecklats och ungefär vad kapitlet handlar om. Du kan fylla tidslinjen med flera händelser eller göra en egen tidslinje i ditt häfte.

Inne i boken finns olika typer av frågor. En del frågor har en glödlampa som symbol. De här frågorna finns i anslutning till dokument, bilder eller fakta som du ska studera. Det finns också frågerutor som har samma färg som kapitlet. Frågorna hjälper dig att repetera och förstå det du läst.

Vi vill också ge dig möjlighet att öva dig i historisk metod. Därför finns det åtta Forska!-uppslag i boken. Forska!-uppslagen kännetecknas av ett förstoringsglas med bokstaven F. De innehåller forskningsuppgifter som tränar dig i att kritiskt granska olika typer av historiska dokument, bilder och statistik, och plocka ut viktig information ur dem, precis som forskare gör då de studerar det förflutna.

I slutet av varje huvudkapitel finns en lista med nyckelbegrepp. De hjälper dig att sammanfatta det viktigaste i kapitlet. I slutet av läro­ boken finns en ordlista där nyckelbegreppen förklaras kort.

Glöm inte att titta på bilderna i boken. Tillsammans med graferna och citaten ger de dig en bild av hur människorna levde och tänkte under 1900-talet. Vi önskar dig lycka till med studierna i historia!

Författarna Johanna och Tina

4

Innehåll KAPITEL 1 Diktatorernas tid

6

Mellankrigstidens diktaturer Sovjetunionen – en kommunistisk diktatur FORSKA! Historiebruk Tyskland – en nazistisk diktatur FORSKA! Historiska källor Mellankrigstiden i Finland Nöjen och uppfinningar under mellankrigstiden

8 13 24 26 38 41 49

KAPITEL 2 Andra världskriget

52

Upptakten till andra världskriget Hitler och Stalin tar för sig FORSKA! Historia som underhållning Krigets vändpunkter Civilbefolkningen under kriget Brott mot mänskligheten under andra världskriget FORSKA! Intervjuer

54 60 74 76 84 92 110

KAPITEL 3 Kalla kriget

112

Europa delas i öst och väst FORSKA! Propaganda Kalla krigets heta kriser Finland under kalla kriget Sovjetunionen och järnridån faller

114 126 128 138 153

5

KAPITEL 4 De före detta kolonierna

164

Koloniernas nationella frigörelse Indien och Kina Mellanöstern Afrika Latinamerika FORSKA! Fotografier

166 170 175 185 191 194

KAPITEL 5 Människor fortsätter att förändra världen

196

Välfärdssamhället byggs Från bondesamhälle till servicesamhälle FORSKA! Vad kan statistiken berätta?

En bättre värld FORSKA! Historisk metod

198 212 222 224 246

Förklaringar till nyckelbegreppen Bildkällor Textkällor

248 252 255

6

KAPITEL 1

Diktatorernas tid Historien om 1900-talet, som hade alla förutsättningar att bli ett gott århundrade, är till stora delar en berättelse om lidande och död.

Under inget annat århundrade har det dött så många människor till följd av krig och förföljelser. Till höger ser du några av dem som har lämnat blodfläckar efter sig i historien. De är massmördare med miljontals människoliv på sina samveten. Du kommer att få läsa om dem i denna bok. Det är svårt att välja vem av dem som var värst. Var det Lenin som inledde terrorn och massdödandet? Var det Mao som tog livet av flest människor? Var det Hitler som var mest effektiv i sitt dödande? Eller var det människorna runt diktatorerna som var värst? De som tillsammans kunde ha stoppat dem, men som ändå aktivt eller passivt bar upp dem?

Första världskriget tar slut

Mussolini blir Italiens diktator

Kommunismen förbjuds i Finland

Hitler skriver Mein Kampf

1920 1925 1930

Finland blir en republik

Sovjet­ unionen bildas

Lenin dör och Stalin blir Sovjetunionens nya diktator

Planekonomi och tvångs­ kollektivisering i Sovjetunionen

Börskrasch i USA

7

LENIN

MUSSOLINI

STALIN

HITLER

FRANCO

KIM IL SUNG

MAO

IDI AMIN

PINOCHET

POL POT

SADDAM HUSSEIN

OMAR AL-BASHIR

Den stora svälten i Ukraina

Antijudiska lagar stiftas i Tyskland

Andra världskriget börjar

1935

Hitler blir Tysklands diktator

Hitler ockuperar Tjeckien

Således bör en furste verka mild, trogen, mänsklig, uppriktig, gudfruktig och också kunna vara det, men han bör andligen vara beredd att, då han är nödgad till det, kunna ändra sig och visa de motsatta egenskaperna.

Italienska statsmannen Niccolo Machiavellis råd till furstar på 1500-talet

8

Mellankrigstidens diktaturer Mellankrigstiden är tiden mellan första världskrigets slut 1919 och andra världskrigets början 1939. Människorna som levde då visste inte att de levde i en mellankrigstid och att det skulle komma ett nytt världskrig som var ännu mera förödande än det första. Under mellankrigstiden var relationerna mellan Europas folk och länder dåliga. Européerna var missnöjda med freden efter första världskriget, med de nya gränserna, med den dåliga ekonomin och med fattigdomen. I dag vet vi att det var det här missnöjet som hjälpte de diktatorer som startade andra världskriget att komma till makten.

Typiska drag för en diktatur I en demokrati väljer folket vem som stiftar lagarna och samma lagar gäller för alla. Mänskliga rättigheter som till exempel rätten till privatliv, föreningsfrihet, åsiktsfrihet och religionsfrihet respekteras. Tjänstemän kan inte mutas och ingen diskrimineras.

g som ”Kan du föreställa dig ett kri tning? Nej. startades genom en folkomrös avgöra Folkomröstning är bra för att när var i byn fontänen ska stå. Men spel på r folkets högsta intressen stå krati. duger det inte med ultrademo .”

Då duger bara en stark ledare

Mussolini i tidningen Gerachia

En diktatur är motsatsen till detta. I en diktatur är makten samlad hos en enskild person eller grupp som kontrollerar det mesta i samhället. Invånarna övervakas.

Media, myndigheter och domstolar kontrolleras av makthavarna. Mänskliga rättigItaliens diktator Benito Mussolini hälsas av entusiastiska nyblivna mammor under ett besök i staden Turin 1940.

9

Mellankrigstidens diktaturer i Europa Stalin i Sovjetunionen och Hitler i Tyskland styrde sina länder med järnhand och de är ökända för sin ondska. Men alla diktatorer var inte grymma.

Det fanns diktatorer som fick ordning på landets ekonomi och förbättrade situationen för invånarna utan att döda och förfölja människor. Ett sådant exempel är Estlands ledare Konstantin Päts som majoriteten av dagens ester hyllar som en nationalhjälte. Han avled i ett sovjetiskt fångläger 1956.

heter respekteras inte och människor diskrimineras, trakasseras och förföljs.

Under 1800-talet hade européerna kämpat för allmän och lika rösträtt samt jämlikhet. Rösträtt och vissa medborgerliga rättigheter infördes i många länder efter första världskriget, och flera kungar och kejsare tvingades avgå eller dela makten med folket. Tjugo år senare var demokratin bortröstad i flera länder, och folkvalda parlament med många partier hade ersatts med enväldiga diktatorer som representerade ett parti.

De diktaturer som uppstod i Europa under mellankrigstiden var en salig blandning av folkvalda presidenter, generaler, partiledare och kungar. Länderna hade

också olika grad av diktatur. De mest totalitära diktaturerna var det kommunistiska Sovjetunionen och det nazistiska Tyskland.

I en totalitär diktatur kontrolleras alla delar av samhället av ledaren.

Varför blev Europas länder diktaturer under mellankrigstiden?

Det tar tid att bygga upp en demokrati. Det behövs grundlagar, partier och val, och framför allt måste folket komma överens om hur landet ska styras. Många länder i Europa hade ingen erfarenhet av sådant 1919. Folket var inte vana vid att få vara med och påverka och hade inte tålamod att vänta på beslut som drog ut på tiden då så många olika åsikter och viljor skulle beaktas.

10

Terrorns hus I Budapest finns ett museum, Terrorns hus, till minne av alla fascismens, nazismens och kommunismens offer i Ungern under 1900-talet. Ungern styrdes av en fascistisk regering under andra världskriget, ockuperades av det nazistiska Tyskland i slutet av kriget och det kommunistiska Sovjet­unionen efter kriget. Byggnaden, som i dag är museum, var

I de flesta länder hade partierna i parlamenten svårt att samarbeta och om inget parti ensamt hade majoriteten av platserna var det svårt att stifta lagar. I en demokrati måste minst hälften av de folkvalda i ett parlament godkänna lagförslag. Många blev besvikna på demokratin då besluten dröjde och partierna inte kunde hålla sina vallöften.

högkvarter för fascisterna och nazisterna under andra världskriget och för kommunisterna åren 1945–1989. Många människor har torterats till döds i huset.

Så här berättar en kvinna på utställningen: ”För oss som bodde här var det ingen skillnad om det var fascisterna eller kommunisterna som hade makten; terrorn, skräcken och förföljelserna var desamma.”

Många var också missnöjda med freden efter första världskriget. I Tyskland och Österrike, som hade förlorat kriget, äran och stora landområden, upplevde invånarna att freden hade varit orättvis. Men det fanns också människor i vinnarstaterna som tyckte att de hade blivit orättvist behandlade. Italienarna skulle till exempel ha velat ha större landområden av Österrike som de hade krigat mot.

11

Speciellt missnöjda var alla de tyskar som förlorade sitt medborgarskap då gränserna drogs om efter första världskriget. Tyskspråkiga i Frankrike, Polen, Baltikum, Tjeckoslovakien, Ungern och Jugoslavien behandlades ofta som andra klassens medborgare i de nya länderna.

De hade inte rätt att tala sitt modersmål i officiella sammanhang och deras barn kunde inte gå i tyska skolor. De här människorna drömde om att få återförenas med Tyskland och bli tyskar igen.

Den främsta enskilda orsaken till att så många länder blev diktaturer var ändå fattigdomen. Första världskriget hade slagit sönder Europa. Arbetslöshet och svält blev vardag för många. Samhället hjälpte inte personer som var sjuka eller arbetslösa.

Värst var situationen i Tyskland där ekonomin fullständigt kollapsade på grund av det höga krigsskadeståndet som skulle betalas till Frankrike och Storbritannien.

Missnöjda, fattiga och förtrycka männi­ skor lockades till partier som lovade ge dem

deras nationalitet och värdighet tillbaka, skapa arbetsplatser och införa ordning och reda. Demokratin överlevde i sådana länder där det fanns erfarenhet av demokrati och där den ekonomiska situationen inte var lika svår. Ett exempel är Finland, den enda nya staten i Europa efter första världs­k riget som inte var en diktatur 1939. I Finland hade man myndigheter och lagar samt tio års erfarenhet av ett folkvalt parlament vid självständigheten 1917.

Kommunismen, fascismen och nationalsocialismen De mest extrema och totalitära politiska ideologierna under mellankrigstiden var kommunism, fascism och nationalsocialism, som brukar kallas nazism. Lenin i Ryssland var den första diktatorn som kom till makten med hjälp av folkets stöd i oktoberrevolutionen 1917. Han skapade den moderna kommunismen, där grundidén var att all makt och egendom skulle tillfalla arbetarna. I verkligheten var det Lenin

Ta reda på den historiska bakgrunden till kommunismens, fascismens och nazismens symboler.

12

själv och hans närmaste män inom kommunistpartiet som tog både makten och egendomen.

Fascismens fader Benito Mussolini blev den första diktatorn i Västeuropa efter första världskriget. Han utsågs till regeringschef av kungen i Italien 1922 efter att ha ordnat en stor demonstration, marschen till Rom. Mussolini ledde partiet Fasci di combattimento (fascistiska kampförbunden). Kungen var rädd för att fascisterna skulle starta en revolution om Mussolini inte fick bli regeringschef. Det första Mussolini gjorde då han kom till makten var att koncentrera all makt till staten, det vill säga till sig själv. Han kallade sig Il Duce (ledaren).

Adolf Hitler blev Tysklands diktator 1933 genom ett demokratiskt val. Han skapade nationalsocialismen, vars anhängare började kallas nazister. Nazisterna förespråkade samma starka ledarskap som fascisterna, men de var dessutom rasister. Enligt Hitler fanns det överlägsna och underlägsna människoraser. Den ariska rasen, dit tyskar och nordbor hörde, var den mest överlägsna, medan judar och slaver, till exempel ryssar och polacker, var underlägsna raser.

Mellankrigstidens extremideologier hade många gemensamma drag. De var mot demokrati och folkets rätt att välja sina ledare, mot ett öppet samhälle med åsikts- och yttrandefrihet, mot en fri och öppen handel och ekonomi. En elit med total makt skulle styra samhället och motståndare förföljdes eller dödades. Däremot fanns det skillnader i synen på ägande, kyrkan, klass och ras. I det kommunistiska Sovjetunionen förbjöds privat ägande och

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Nämn några typiska kännetecken för en diktatur.

2. Vad är en totalitär diktatur?

3. Sammanfatta i punktform en lista över de viktigaste orsakerna till att så många länder blev diktaturer under mellankrigstiden.

4. Vilka orsaker nämns till att Finland inte blev en diktatur under mellankrigstiden?

5. Läs citatet av Machiavelli på sidan 7.

Berätta med egna ord hur en ledare bör vara enligt Machiavelli. Vilka egenskaper bör en god ledare ha enligt dig?

6. Läs citatet av Mussolini vid bilden av honom på sidan 8. Vad anser Mussolini om folkomröstningar och hur motiverar han sin åsikt?

7. Vad har männen på sidan 7 gemensamt? Välj en av männen och ta reda på mera fakta om honom.

kyrkan, medan de var tillåtna i det fascistiska Italien och nazistiska Tyskland. I Sovjetunionen ansågs arbetarklassen vara överlägsen alla andra klasser, medan nazisterna rangordnade människor enligt ras.

Speciellt Hitler och Stalin brukar lyftas fram som de värsta diktatorerna under mellankrigstiden och det finns stora lik­ heter mellan hur de styrde sina riken. Deras agerande och det faktum att det var de två som startade andra världskriget har gjort att många i dag förknippar kommunism och nazism med extrem ondska.

13

Sovjetunionen – en kommunistisk diktatur Ryssland, som från och med 1922 hette Sovjetunionen, var den enda staten i Europa som inte ens för en kortare tid var en demokrati under mellankrigstiden.

Sovjetunionen var också den första kommunistiska diktaturen och blev en modell för andra kommunistiska diktaturer som uppstod efter andra världskriget. Ingen annan enskild ideologi ligger bakom så många dödsfall som kommunismen.

Forskare räknar med att mellan 60 och 100 miljoner människor har dött till följd av terror och förföljelser i kommunistiska diktaturer under 1900-talet.

Ryssland blir Sovjetunionen I början av 1900-talet styrdes Ryssland av en enväldig tsar, Nikolaj II. Hans rike var ett av de fattigaste och mest outvecklade i Europa. Det fanns nästan inga städer, och över 80 procent av invånarna var bönder som levde i byar på landsbygden under liknande förhållanden som bönderna i det svenska riket hade levt i på 1700-talet.

Bönderna ägde jorden själva, men den var oskiftad och uppdelad i lotter så att alla ägde ett stycke av varje åker (tegskifte). Jordlotterna var olika stora beroende på vilken ställning man hade i byn, vilket skapade avundsjuka. Många bönder hade så lite jord att det inte gick att livnära sig på den och fattigdomen var utbredd. Det fanns också många jordlösa lantarbetare på landsbygden som arbetade för bönderna mot mat och husrum eller lön.

Största delen av jorden ägdes av tsarfamiljen, adeln och kyrkan som var befriade från alla skatter. De allra fattigaste hade den tyngsta skattebördan.

Den lilla andel industriarbetare som fanns i S:t Petersburg och Moskva levde också ett hårt liv. Arbetsdagarna var långa,

Namn: Josef Vissarionovitj Dzjugasjvili Född: 1879 i byn Gori, Georgien Artistnamn: Stalin (av stål) Sovjetunionens diktator 1924–1953 Familj: Gift två gånger, fyra barn Döda på sitt samvete: ca 40 miljoner

14

bostäderna var dåliga, lönerna var låga och alla former av socialskydd saknades.

Varken i städerna eller på landsbygden fanns det något organiserat utbildningssystem. Över hälften av den vuxna befolkningen i Ryssland var analfabeter som varken kunde läsa eller skriva.

Då första världskriget bröt ut 1914 förvärrades hungersnöden och misären i Ryssland. Eftersom så många var missnöjda med så mycket var de öppna för förändring.

De lyssnade på Lenin som lovade att ge makten, fabrikerna och jorden till de fattiga. Tillsammans skulle de styra landet och fördela inkomsterna rättvist. ”Hela samhället ska bli ett enda kontor och en enda fabrik med jämlikhet i arbete och jämlikhet i lön”, lovade han. Han lovade också att sluta fred med Tyskland.

Under 1917 störtades tsaren och Lenins kommunistparti tog över makten i huvudstaden S:t Petersburg (se I tiden 7).

Alla godkände inte Lenin och kommunismen, så det bröt ut ett inbördeskrig mellan kommunisterna (de röda) och deras motståndare (de vita). Kriget pågick i över tre år och skördade miljontals dödsoffer. Kommunisterna segrade, bland annat för att de hade en stark och enad organiserad armé, Röda armén, medan de vita var splittrade i flera olika grupper.

Då kriget tog slut 1922 utropades Sovjetunionen med kommunistpartiet som enda tillåtna parti. Lenin blev partiets och Sovjetunionens första ledare. Han dog redan 1924 och efterträddes av Josef Stalin. Det blev Stalin som i praktiken kom att verkställa Lenins planer om ett kommunistiskt samhälle.

Ilja Repins tavla Procession i Kurskprovinsen ger en bra bild av invånarna och hierarkierna i det ryska samhället i slutet av 1800-talet. Ta reda på vad följande personer hade för roll i samhället och försök hitta dem på tavlan: officerare, kosacker, storbönder, storböndernas hustrur, bönder, godsägare, godsägarens fru, präster, tiggare.

15

I Sovjetunionen hyllades arbetarklassen som den högsta klassen, och en av de finaste utmärkelserna som en sovjet­ medborgare kunde få var Det socialistiska arbetets hjälte. Gruvarbetaren Aleksej Stachanov (på bilden ovanför) var förebild för utmärkelsen. År 1935 lyckades han bryta 102 ton kol på fem timmar och 45 minuter, fjorton gånger sin kvot.

Antidemokratiska lagar i Sovjetunionen 1919 1929 1932 1932 1934 1935 1940 1947

Kyrklig vigsel förbjöds Präster och deras familjer förlorade sina medborgerliga rättigheter. De hade inte längre rätt till hälsovård, skola, matkuponger och bostad.

Straffet för att ta sädesax eller rotfrukter som lämnats kvar på åkern efter skörden var minst tio års fängelse eller döden.

Alla som reste inom Sovjetunionen måste ha ett inrikespass. Endast stadsbor kunde få ett sådant. Sedan tidigare var det förbjudet att lämna Sovjetunionen.

Det blev tillåtet att omedelbart avrätta misstänkta politiska motståndare utan rättegång. Åldersgränsen för dödsstraff sänktes till 12 år.

Sjudagars arbetsvecka infördes och det blev förbjudet för arbetare att byta arbetsplats. Äktenskap mellan sovjetmedborgare och utlänningar förbjöds.

Studera utdraget ur de mänskliga rättigheterna som finns på sidan 108, eller läs dem i sin helhet på FN:s svenska webbplats. Vilka mänskliga rättigheter kränker lagarna som infördes i Sovjetunionen?

16

Lenins tankar om kyrkan Med hjälp av alla de där svältande människorna som nu börjar äta varandra, som dör i miljontals och vars lik skräpar ner vägrenarna i det här landet, är det nu och bara nu som vi kan – och därför måste – konfiskera all kyrkoegendom med all den skoningslösa energi som vi fortfarande kan uppbjuda. Detta är just det ögonblick då massorna kommer att stödja oss med iver … vi måste ansamla en skatt på hundratals miljoner guldrubler (tänk bara på hur rika en del av de där klostren är!) … allt belägg tyder på att vi inte skulle kunna göra detta vid en annan tidpunkt, därför att vårt enda hopp är desperationen hos massorna som hungersnöden har orsakat, som kommer att sympatisera med oss, eller åtminstone inte bry sig …

Brev från Lenin till politbyrån 1922.

Vad såg Lenin för fördelar med hungersnöden i Sovjetunionen?

I varje fabrik, skola, arbetsläger, stad och by inrättades lokala kommunistpartier och hemliga poliser som var underställda moderpartiet i Moskva, som blev Sovjetunionens huvudstad. På det sättet kunde alla delar av det enorma Sovjetunionen kontrolleras.

All makt åt arbetarna Lenin hade inspirerats av Karl Marx och ville skapa en jämlik stat där alla skulle höra till arbetarklassen. Ordet sovjet betyder arbetarråd. Under inbördeskriget 1917– 1922 grundade han arbetar- och bonderåd i de ryska byarna där bönder och arbetare som tidigare hade saknat rösträtt skulle få delta i beslutsfattandet. Efter inbördeskriget blev råden underställda det kommunistiska partiet och Stalin avskaffade dem helt och hållet.

Under inbördeskriget flydde en stor del av adeln och borgarna från Ryssland. De som stannade kvar förlorade sin egendom då kommunisterna tog över makten. Alla pengar som var insatta på banker beslagtogs, och industrier, affärer, gods och privatbostäder övertogs av staten. Kyrkan förbjöds och dess egendom övertogs av kommunistpartiet. Många präster, adelsmän, köpmän och storbönder dödades då deras egendom beslagtogs.

Någon speciellt jämlik arbetarstat blev Sovjetunionen däremot aldrig. Invånarna hade olika möjligheter och privilegier beroende på vilken position de hade inom kommunistpartiet. Vanliga människor fick inte själva byta arbetsplats, välja bostad eller boningsort. Partiet bestämde vilka skolor barnen skulle gå i, vad man skulle studera och arbeta med och var man skulle bo.

De som hade en hög position inom partiet bodde i lyxiga lägenheter med tjänstefolk, privatchaufförer och tillgång till egna sjukhus, restauranger och butiker där de kunde handla lyxvaror som var otillgängliga för vanligt folk. De som saknade vänner inom partiledningen kunde tvingas dela rum med flera andra familjer i baracker där det varken fanns rinnande vatten, el eller avlopp.

17

Kollektiva jordbruk Då kommunisterna kom till makten förlorade bönderna äganderätten till sin mark, sina maskiner och sina djur. Eftersom majoriteten av folket var bönder berördes många. Byarna på landsbygden förvandlades till statligt ägda jordbrukskollektiv, och bönderna blev anställda jordbruksarbetare på de gårdar som de tidigare hade ägt.

Samtidigt angreps också kyrkan som hade en stor betydelse i böndernas och bybornas liv. Präster fängslades eller dödades och kyrkor gjordes om till spannmålsmagasin eller stall.

En del bönder sympatiserade med kommunisterna, men långtifrån alla. De som inte frivilligt lämnade ifrån sig sin egendom dödades eller fängslades. Alla kulaker och kosacker dödades eller skickades till arbetsläger. Kulakerna var bönder som kommunisterna uppfattade som storbön-

der, men det krävdes inte mycket för att bli stämplad som kulak. Det kunde räcka med att man ägde en modern jordbruksmaskin.

Kosackerna var bönder som hade tjänstgjort i tsarens armé mot vissa förmåner.

Många bönder förstörde sin egendom och dödade boskapen i protest mot tvångskollektiviseringen. Eftersom många bönder dog eller fängslades tvångsförflyttades folk från städerna till landsbygden för att bli jordbruksarbetare. Stadsborna hade ingen erfarenhet av jordbruksarbete och kunde inte producera lika mycket mat som bönderna. Det ledde till svår livsmedelsbrist.

Människorna i jordbrukskollektiven betraktades som andra klassens invånare i Sovjetunionen. De hade färre röster än fabriksarbetarna i politiska val och de fick inte lämna byn utan lov eller resa fritt inom landet. I praktiken var invånarna i jordbrukskollektiven fångar i ett arbetsläger.

Ukrainska bönder övervakas under skörden i ett kollektivjordbruk.

18

Sovjetunionen, Ukraina, byn Tjervoj, 25 januari 1933 s Eftersom Maria hade bestämt sig för att dö skulle henne katt bli tvungen att klara sig på egen hand. Den hade ändå överlevt alla andra djur i byn. Råttorna och mössen hade byborna för länge sedan fångat i sina fällor och ätit.

Sedan hade husdjuren försvunnit. Alla utom ett, den här hon katten, hennes kamrat som hon hållit gömd. Varför hade inte dödat den? Hon behövde någon att leva för, någon att ta hand om, någon att älska – någon att överleva för. Hon hade bestämt sig för att fortsätta att mata katten till den dag då hon inte längre kunde föda sig själv. Nu hade den dagen kommit. Hon hade redan skurit läderstövlarna i smala , strimlor, kokat strimlorna med nässlor och rödbetsfrön hon hade grävt efter mask, tuggat på bark. I morse hade av hon börjat gnaga på ett av kökspallens ben i ett utbrott hungeryrsel; frenetiskt hade hon tuggat och tuggat tills stickorna stack rakt ut ur gommen. När katten hade sett , henne hade den sprungit iväg och gömt sig under sängen vägrade visa sig fast hon lade sig på knä, ropade på den, lirkade. Det var i det ögonblicket Maria hade bestämt sig för att dö – utan något att äta, utan någon att älska.

Utdrag ur Tom Rob Smiths roman Barn 44 från år 2009. Översatt av Karin Andrae.

Vad åt folk i brist på riktig mat under den stora svälten i Ukraina?

19

Den stora svälten Åren 1932–1935 svalt miljontals jordbruksarbetare ihjäl i Sovjetunionen samtidigt som skördarna i andra europeiska länder var rekordstora. 1930-talet var ett mycket varmt årtionde så det fanns ingen naturlig orsak till svälten. Svälten berodde på att så många bönder hade dödats eller fängslats under tvångskollektiviseringen, och att den mat som producerades i jordbrukskollektiven beslagtogs av kommunistpartiet.

Det var kommunistpartiet som bestämde vad och hur mycket som skulle produceras i jordbrukskollektiven. Produktionsmålen var ofta för höga för att kunna förverkligas.

Därför beslagtogs allt som producerades i kollektiven. Stadsborna fick en del och det som blev över såldes till utlandet. Pengarna användes för att bygga industrier och städer. Det här resulterade i en fruktansvärd hungersnöd på landsbygden. Svälten var värst i Ukraina som normalt var det bördigaste jordbruksområdet i Sovjetunionen.

Folk som försökte fly från jordbrukskollektiven för att skaffa arbete och mat dödades eller skickades tillbaka. Folk åt allt för att överleva, till exempel råttor, hästgödsel, bark från träden och till och med människor.

Någon kanske konstaterade att lillasyster eller farmor ändå snart skulle dö och då var det lika bra att snabba på processen och äta upp dem så att åtminstone någon i familjen skulle överleva. Det fanns också de som rövade bort och åt andras barn.

De flesta forskare är eniga om att Stalin skapade hungerkatastrofen i Ukraina med flit. Många ukrainare drömde om självständighet och Stalin ville krossa nationalismen genom att svälta ihjäl Ukrainas folk. Jordbruksarbetarna fick inte ens ta kvarblivna sädesax eller rotfrukter från åk-

Lenins tankar om Rysslands storbönder, kulakerna Kamrater! Kulakupproret i era fem distrikt måste krossas skoningslöst.

Hela vår revolutions alla intressen kräver det, ty den slutliga kampen med kulakerna har inletts överallt.

Det måste statueras ett exempel.

1) Häng (och jag säger hänga så att folk ser det) inte mindre än hundra rika och som blodsugare kända kulaker. 2) Offentliggör deras namn.

3) Konfiskera all deras säd. Gör allt detta så att folk som bor vida omkring ser, darrar, vet och säger: De dödar och kommer att fortsätta att döda de blodtörstiga kulakerna.

P.S. Försök få tag i skoningslösa män.

Telegram från Lenin till sovjetens verkställande utskott i Penza augusti 1918.

Varför ville Lenin hänga alla kulaker och varför var det viktigt att det gjordes offentligt?

rarna. Forskare har beräknat att cirka tre miljoner människor dog under den stora svälten, Holodomor, i Ukraina i början av 1930-talet.

20

Arbetslägret Perm-36, 100 kilometer nordost om staden Perm, är det enda Gulaglägret där delar har bevarats och kan besökas som ett museum i dag. Det fanns fångar i lägret åren 1946–1987.

Planekonomi I Sovjetunionen var det förbjudet att vara privatföretagare eller äga fast egendom.

Alla var lönearbetare och lönerna bestämdes av det kommunistiska partiet. Jord, bostäder, fabriker, gruvor, varuhus, affärer, bagerier och all annan fast egendom kontrollerades av staten.

Det ekonomiska system som uppstod i Sovjetunionen kallas för planekonomi.

Det betyder att staten planerade och styrde landets ekonomi. Kommunist­ partiet gjorde upp femårsplaner för landets produktion där det bestämdes exakt hur mycket och vad varje jordbrukskollektiv,

fabrik och arbetsläger skulle tillverka under de följande fem åren.

De som inte lyckades förverkliga planerna bestraffades. Det ledde till att arbetarna i första hand fokuserade på mängden varor som skulle produceras, inte på kvaliteten.

Sovjetiska produkter fick därför rykte om sig att vara av sämre kvalitet. Miljön utnyttjades också hänsynslöst i jakten på råvaror.

Gulag Det hade funnits arbetsläger i Sibirien där till exempel krigsfångar placerades redan under 1600-talet. Lenin började bygga ut lägersystemet efter att han tagit makten.

21

Gulagarkipelagen – arbetsläger i Sovjetunionen

Runt 20 miljoner människor passerade de tusentals Gulagläger som fanns runt om i Sovjetunionen under Lenins och Stalins tid vid makten. Minst 4,5 miljoner fångar dog. Det mest ökända lägret var Kolyma som låg på en av de kallaste bebodda platserna på jorden.

I Kolymas guldgruvor arbetade fångarna i 55 graders kyla vintertid. Få överlevde längre än en månad i detta helvete där det inte behövdes några stängsel eller vakttorn.

Det fanns helt enkelt ingenstans att fly.

Lägersystemet i Sovjetunionen blev känt i västvärlden år 1973 då den ryska författaren Aleksandr Solzjenitsyns roman om sin tid som lägerfånge i Gulag gavs ut på ett förlag i Paris. Manuskriptet hade smugglats ut på mikrofilmer till väst. Solzjenitsyn fick Nobels litteraturpris 1974 men kunde inte ta emot det eftersom han inte fick utresetillstånd ur Sovjetunionen. Bilden är från filmen En dag i Ivan Denisovitjs liv som bygger på Solzjenitsyns roman med samma namn.

Det finns nästan inga foton från Gulaglägren trots att de var så många. Vad kan det bero på?

22

Finländare i Gulag

Slavarbetare i Gulag gräver en kanal mellan Vita havet och Östersjön. Den 227 km långa kanalen som grävdes för hand invigdes 1933.

Efter inbördeskriget i Finland 1918 flydde många som stridit på den röda sidan till Ryssland. Lenin lät de finska kommunisterna bilda en egen arbetarkommun i Karelen nära finska gränsen. Han hoppades att de skulle göra ett nytt uppror mot Finland.

Edvard Gylling blev ledare för den finska socialistrepubliken i Sovjetkarelen där huvudorten var Petroskoj (Äänislinna).

Under mellankrigstiden flyttade flera finländska kommunister till Sovjetkarelen.

En del av dem var finländska emigranter bosatta i USA som hade inspirerats av socialismen där. De lockades av rykten om mat i överflöd och jämlikhet för alla och ville hjälpa till att bygga upp ett socialistiskt idealsamhälle. I verkligheten var

levnadsstandarden mycket låg. Bostäderna var primitiva, livsmedelsbristen var stor och arbetet med att hugga skog var tungt.

Finländarna i Sovjetkarelen drabbades hårt av Stalins utrensningar på 1930-talet. Över hälften av dem skickades till Gulag där de tvingades jobba som slavar i de läger som ansvarade för bygget av en kanal mellan Vita havet och Östersjön.

Edvard Gylling dömdes till döden i en skenrättegång 1938. Fler finländare avrättades eller dog i arbetsläger i Sovjetunionen på 1930-talet än antalet stupade finländare i vinterkriget. Under vinter- och fortsättningskriget (1939–1944) placerades många finländska krigsfångar i Gulag.

23

Fångarna var personer som gjorde motstånd mot den kommunistiska revolutionen och stred på den vita sidan under inbördes­ kriget. Stalin fortsatte att bygga flera tusen läger runt om i Sovjetunionen. I lägren blandades riktiga förbrytare som mördare och tjuvar med bönder, präster, handelsmän, olika minoriteter och till slut alla som betraktades som kommunismens fiender.

De arbets- och koncentrationsläger som fanns i Sovjetunionen kallades Gulag, som var en förkortning av namnet på den myndighet som ansvarade för lägren. Dödligheten i lägren var mycket hög, speciellt bland barnen. Fångarna fick små matransoner och bodde i dåliga bostäder. De tvingades arbeta som slavar vid väg-, järnvägs- och kanalbyggen, i gruvor och i skogsarbete.

Genom sitt arbete bidrog de till att Sovjetunionen industrialiserades.

De flesta som fängslades var helt vanliga människor. Sovjetunionens hemliga polis NKVD hade spioner som angav folk på alla arbetsplatser och i alla byar. Folk kunde arresteras för att de hade klagat över att arbetet var tungt eller för att de hade för lite mat. En skolpojke som hade skrivit en uppsats på baksidan av en plansch av Stalin i brist på papper angavs av sin lärare och dömdes till fem års straffarbete i Gulag för att ha skändat ledarens porträtt. En kvinna gick samma öde till mötes efter att ha sagt att hon tyckte att Medelhavet var lika vackert som Svarta havet. Det var inte ovanligt att folk angav personer som de ogillade eller var avundsjuka på. Offren hämtades mitt i natten och fördes bort i bilar och försvann. Till och med små barn.

I slutet av 1930-talet började Stalin fängsla högt uppsatta personer inom det kommunistiska partiet och Röda armén.

Under tortyr och hot om att också andra familjemedlemmar skulle torteras tvingades de erkänna brott som de inte hade gjort. De här rättegångarna kallades skenrättegångar. De filmades ofta och domarna offentliggjordes. På det här sättet spred Stalin skräck inom det egna partiet och tystade alla som eventuellt skulle ha kunnat utmana honom som ledare.

I slutet av 1930-talet kände de flesta någon som hade avrättats eller som var fånge i Gulag. En stämning av paranoia och daglig skräck bredde ut sig i ett samhälle där ingen kunde lita på någon. Efter Stalins död på 1950-talet stängdes många läger, men det fortsatte att vara förbjudet att kritisera kommunismen under hela den tid som Sovjetunionen existerade. Personer som gjorde det fängslades och placerades i läger, på mentalsjukhus eller andra anstalter.

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Hur såg idealstaten ut enligt Lenin?

2. Hur skiljde sig ett kollektivjordbruk från ett vanligt jordbruk?

3. Varför producerades det betydligt mindre mat efter kollektiviseringen av jordbruket än före?

4. Vad var planekonomi? Skulle ett sådant system fungera i dagens Finland. Motivera!

5. Vad var Gulag?

6. Vilka olika grupper förföljdes i Sovjetunionen?

7. Sök fram en bild av ett tyskt koncentrationsläger och jämför den med bilden på sidan 20.

Vilka likheter/skillnader ser du?

24

FORSKA!

Historiebruk Med historiebruk menas hur det förflutna tolkas och används. Det finns flera olika sätt att använda historien. Professionella forskare försöker ta reda på vad som faktiskt har hänt genom att studera så många olika källor som möjligt. Men långt ifrån alla behandlar historien så. Diktatorerna i mellankrigstidens Europa förstod att historia är ett mäktigt vapen. De insåg att det var viktigt att kontrollera både det förflutna, samtiden och framtiden. Därför skrev de om sina länders historia så att det skulle passa deras syften.

De använde sig av exempel från historien för att visa folket att de behövdes för att skydda dem från de onda. De berättade att landet en gång hade varit mäktigt, men förstörts av dem som de ville bekämpa. De lovade att göra landet stort och mäktigt igen. De delade in folket i överlägsna och underlägsna grupper och de skapade egna historiska hjältar som folket kunde identifiera sig med. Olämplig historia som till exempel franska revolutionen och människornas kamp för mänskliga rättigheter och demokrati togs bort ur skolböckerna eftersom det ju inte låg i diktatorernas intresse att deras undersåtar skulle lära sig om demokrati.

Fortfarande i dag finns det folk som försöker missbruka historien för sina egna syften. Ju mera du vet om det förflutna desto lättare märker du om någon försöker manipulera dig att tycka på ett visst sätt. Därför är det viktigt att läsa historia.

På det här uppslaget finns fyra exempel på historiebruk i Sovjetunionen. Studera dokumenten och besvara frågorna.

1. Vem är ”de”, det vill säga fienden som ska bekämpas?

2. Vem är ”vi”, det vill säga de som ska bekämpa fienden?

3. Hur framställs fienden i dokumenten?

4. Hur framställs ledaren och de som följer honom i dokumenten?

5. Hur beskrivs det förflutna?

6. Hur vill Lenin och Stalin förändra Ryssland/ Sovjetunionen och hur kommer framtiden att se ut om deras planer förverkligas?

7. Många ryssar kunde inte läsa ännu på 1920-talet. Därför var bilder viktiga. Vilka känslor försöker Stalin väcka hos det ryska folket genom propagandabilderna?

8. Använd dina kunskaper om Sovjetunionen och ta ställning till om informationen i dokumenten är korrekt, förenklad, vinklad eller till och med osann. Motivera din slutsats.

DOKUMENT 1 Stalin i kommunistpartiets tidning Pravda november 1929

Vi rör oss i full fart på vägen mot industrialisering – mot socialismen – och lämnar bakom oss ett sedan länge efterblivet Ryssland. Vi ska bli en nation med metall, ett land med automobiler, ett land med traktorer. Och när vi har placerat Sovjetunionen i en automobil, och muzjik (bonden) på en traktor kan de aktade kapi­ talisterna som skryter om sin ”civilisation” försöka köra om oss!

25

DOKUMENT 2 Lenin i kommunistpartiets tidning Pravda, juli 1921 (Pravda betyder sanning på ryska)

Årets torka har förstört skörden i många distrikt. Denna olycka kommer inte bara av torkan.

Den är ett resultat av och härflyter ur hela vår historia, efter­släpningen i vårt jord­ bruk, bristen på organisation, dåliga kunskaper i agronomi (jordbruks­lära), torftig teknik och föråldrade jordbruks­ metoder. Den förvärras av krigets och blockadens följd­ verkningar, den aldrig avstannade kamp som gods­ägare, kapitalister och deras lakejer för mot oss och de ständiga angrepp som banditer utför på order av organisationer som är fientliga mot Sovjetryssland och hela dess arbetsamma befolkning.

DOKUMENT 4 Propagandaplansch från 1930 med texten: ”Om fem år … ska kollektiviseringen av Sovjetunionen vara slutförd … utvecklar Sovjetunionens arbetarklass beslutsamt och säkert sina lantbruksarbetande bundsförvanters tekniska återupprustning.

Upp till kamp för: – en socialistisk ombyggnad av lantbruket!

– en förstärkning av kollektivjordbrukens näringar och organisation!

– en drastisk ökning av kollektivjordbrukens skörd!

– att verkställa Stalins direktiv som är en förutsättning för vår seger!”

DOKUMENT 3 Propagandaplansch från 1930 med texten ”Bort med de privata bönderna”

52

KAPITEL 2

Andra världskriget Andra världskriget (1939–1945) är det största och mest dödliga krig som någonsin ägt rum. Kriget där 60 miljoner människor beräknas ha dött berörde hela världen. Ungefär hälften av de döda var soldater som stupade i strid. De andra var civilpersoner utan möjlighet att försvara sig. De föll offer för grymma handlingar som saknar motstycke i historien. Andra världskriget visade att det inte finns någon gräns för mänsklig ondska.

Vanliga människor hetsades mot varandra av ledare som alltför många blint följde utan att våga eller vilja ifrågasätta.

Tyskland och Sovjetunionen anfaller Polen

Stora tyska segrar i Europa

1940

Sovjetunionen anfaller Finland – vinterkriget börjar

Japan anfaller USA

1941

De allierade vinner stora segrar i Europa

1942

Tyskland och Finland anfaller Sovjetunionen – fortsättningskriget inleds

Förintelselägren tas i bruk av Tyskland

1943

1944

Dagen D

53

John Heartfield, Krieg und Leichen, 1932 © Bild-Kunst / Kuvasto 2018

Vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen

USA atombombar Japan

1945

Hitler begår självmord

FN grundas

1946

Nürnberg­ rättegångarna mot tyska krigsförbrytare

Parisfreden efter andra världskriget

1947

Jag svär Dig, Adolf Hitler, det tyska rikets Führer och rikskansler, trohet och tapperhet.

Jag lovar Dig och de av Dig utsedda överordnade lydnad, ända in i döden, så sant mig Gud hjälpe.

Obligatorisk trohetsed för tyska soldater och ämbetsmän i Nazityskland.

54

Upptakten till andra världskriget Det officiella startskottet för andra världskriget var den 1 september 1939 då Tyskland anföll Polen, men egentligen började kriget mycket tidigare. Det finns forskare som menar att första och andra världskriget egentligen är samma krig och att mellankrigstiden bara var en tjugoårig vapenvila. Och visst stämmer det att krigen hänger ihop. Det var ungefär samma länder som stred mot varandra i de båda krigen, som pågick ungefär lika länge. En rad händelser med början i den hårda behandlingen av förlorarstaterna efter första världskriget ledde fram till andra världskriget.

Tyskland reser sig Hitler hade lovat att få ner arbetslösheten och det löftet höll han. Han startade stora vägprojekt och började bygga breda mo­ torvägar genom Tyskland. Vägarna blev senare viktiga transportleder för armén i det krig han planerade. Allmän värnplikt infördes och de tyska industrierna börja­ de tillverka vapen för armén, som började rustas upp. Många tyskar fick jobb inom vapenindustrin. Frankrike och Storbritan­ nien visste att Hitler bröt mot bestämmel­ serna i Versaillesfreden, men de valde att inte lägga sig i. De reagerade inte ens då Tyskland lämnade fredsorganisationen Na­ tionernas förbund.

Då Berlin stod värd för OS 1936 fanns det inte längre någon arbetslöshet i Tyskland.

Spelen blev en propagandaframgång för Hitler. Utländska besökare imponerades av ordningen, disciplinen och den goda eko­ nomin i Tyskland. Hitler hyllades som en stor ledare. Dessutom fick Tyskland flest guldmedaljer.

Jag har strävat efter att sida för sida förgöra det traktat (Versaillesfreden) som innehåller det vidrigaste förtryck som människor någonsin har förväntats finna sig i. Jag har fört tillbaka miljontals tyskar till deras hemland, efter att de blivit bortryckta från oss och lidit svårt.

Citat ur ett tal hållet av Hitler i april 1939

55

Då Tyskland stod värd för OS 1936 kunde Hitler visa upp ett land som på rekordsnabb tid hade rest sig från fattigdom till en av Europas starkaste ekonomier. Det är möjligt att Hitler skulle hyllas som en av Tysklands genom tiderna största ledare om han hade dött 1936. Den tyska löparen Fritz Schilgen fick äran att tända den olympiska elden under öppningsceremonin i Berlin.

Hem till riket Hitler hade lovat att ta tillbaka de land­ områden som Tyskland hade förlorat efter första världskriget och ge tyskarna livs­ rum (Lebensraum). Han höll sitt löfte. De första landområdena som återförenades med Tyskland var Saarland som hörde till Frankrike. Efter påtryckningar från Hitler ordnades en folkomröstning där över 90 procent av invånarna i Saarland röstade för en anslutning till Tyskland. Nationernas förbund godkände återföreningen.

Samtidigt gick tysk militär in i Rhenlan­ det och tog kontroll över industrianlägg­ ningarna. Efter första världskriget hade det bestämts att ingen militär skulle få finnas i Rhenlandet, som gränsade till Belgien,

Luxemburg och Frankrike. Nu bröt Hitler mot överenskommelsen samtidigt som han gav order om att fabrikerna i Rhenlandet skulle börja tillverka vapen. Fransmännen, belgarna och britterna protesterade men gjorde inget för att stoppa honom.

Sedan riktade Hitler blickarna mot sin födelsenation Österrike, som hade förvand­ lats från ett av Europas största imperium till ett litet fattigt land efter första världs­ kriget. En majoritet av österrikarna kände ingen samhörighet med det nya Österrike utan ville hellre bli en del av Tyskland, där Hitler hade lyckats få ordning på ekono­ min. Efter starka påtryckningar från Hitler tvingades Österrikes illa omtyckta dikta­ tor Kurt Schuschnigg mer eller mindre att

56

Nazitysklands expansion på 1930-talet

Valsedel i Österrike under omröstningen om anslutningen till Tyskland.

Hur försöker man genom valsedelns utformning mani­ pulera de som ska rösta?

ge bort sitt land. Han fängslades sedan av Hitler och fördes till koncentrationsläg­ ret Dachau. Hitler kallade införlivandet av Österrike med Tyskland för ”der Anschluss” (anslutningen).

Nästa i tur var Sudetlandet i västra Tjeckoslovakien. Det bodde ungefär tre miljoner tyskar i Sudet som kände sig för­ tryckta av tjeckerna. Deras barn fick inte gå i tyska skolor och de fick inte använda tyska i officiella sammanhang. Hitler ville rädda dem undan tjeckiskt förtryck. Nu re­ agerade Storbritanniens premiärminister Chamberlain för första gången. Han åkte till München för att stoppa Hitler, men mö­ tet slutade med att Hitler lyckades överty­ ga både Chamberlain och tjeckerna att ge honom Sudet för att säkra freden i Europa.

Hitler lovade dyrt och heligt att Su­ det var det sista landområde han ville ha.

Chamberlain åkte hem till Storbritannien

och deklarerade stolt att han hade förhand­ lat fram ”fred i vår tid”. Så fel han hade.

Kort därefter körde tysk militär in i Sudet och fortsatte rakt in i Tjeckoslovakien, som blev en tysk lydstat. Överallt där de tyska trupperna drog fram möttes de av folkmassor som jublade och ropade ”Heil Hitler”. Hitler hälsades som en befriare av tyskar som hade känt sig förtryckta i länder som de inte hade några historiska band till. De här männ­ iskorna hoppades på en bättre framtid i ett starkt och enat Tyskland med ordning, lugn och ekonomisk stabilitet. Tyvärr blev det inte så.

57

Jublande tyskar hälsar Hitler välkommen till Karlsbad (numera Karlovy Vary) i Tjeckien. Tyskarna som hade förtryckts av tjeckerna såg Hitler som en befriare 1938.

Hitler, Mussolini och Hirohito hittar varandra Alla behöver vänner, också diktatorer. Hit­ ler hade redan som ung beundrat Italiens diktator Benito Mussolini, men beund­ ran var inte ömsesidig. Mussolini vägrade länge träffa Hitler som han föraktade. Han delade till exempel inte Hitlers syn på ju­ dar. Men när Mussolini invaderade Abessi­ nien (Etiopien) 1935 vände sig många av Europas ledare mot honom. Han behövde då en bundsförvant och slöt därför en pakt med Hitler där de lovade att hjälpa varan­ dra i ett eventuellt krig.

Bildcollage med Kejsar Hirohito, Adolf Hitler och Benito Mussolini – axelmakternas ledare under andra världskriget.

58

”Allt jag gör är riktat mot Sovjetunionen. Om övriga Västeuropa är så dumt eller så blint att det inte förstår det, då måste jag nå en överenskommelse med Sovjet, krossa Västeuropa och sedan rikta hela min samlade styrka mot Sovjetunionen.”

(Hitlers hemliga tankar om pakten med Stalin)

”Om Tyskland är segerrikt kommer tyskarna att vara så försvagade efter kriget att de inte orkar inleda en konflikt med Sovjetunionen på åtminstone ett decennium […] Vi måste göra allt som står i vår makt för att kriget ska pågå så länge som möjligt så att vi kan försäkra oss om att båda parter tröttas ut.”

(Stalins tal i politbyrån 19.8.1939)

Hitler och Stalins pakt hösten 1939 hånades i många nidbilder i andra länder. Den här bilden ingick i en amerikansk tidning i oktober 1939.

Samtidigt planerade Japan, som styrdes av premiärminister Hideki Tojo och kejsar Hirohito, att skapa ett jätteimperium i Stil­ la havet. De betraktade japanerna som en överlägsen ras som hade rätt att utplåna sina grannar och ta över deras land. Japan var en av världens största och modernaste krigsmakter då de invaderade Kina 1937.

Japan började samarbeta med Tyskland och Italien 1940 och anslöt sig till axel­

makterna. Japan hade uteslutits ur Na­ tionernas förbund då de invaderade Kina och behövde bundsförvanter. I pakten delade de tre ledarna upp världen mellan sig. De lovade också att förklara krig mot länder som angrep någon av dem. Under andra världskriget kallades de axelmak­ terna. Deras motståndare Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike och USA kalla­ des de allierade.

59

Mumintrollens skapare Tove Jansson var 15 år då hon inledde sin karriär som tecknare för den finländska tidskriften Garm år 1929. Tove tog kraftigt ställning mot Hitler och Stalin i sina teckningar, som ofta fick pryda omslaget till Garm. På omslaget till Garms oktober­nummer 1940 sitter Hitler och vrålar efter mer kaka.

Vilka ”kakbitar” är det som Hitler vill äta och vem symboliserar människorna som serverar kakan? Vad tror du Tove ville säga genom denna satir?

Molotov–Ribbentrop-pakten Efter att Hitler hade tagit Tjeckoslovakien vände han blickarna mot Polen. De flesta tyskar upplevde det som mycket förödmju­ kande att Tyskland hade delats i två delar.

Den polska landmassan som skilde den öst­ ra och västra delen av Tyskland från var­ andra kallades ”den polska korridoren”. Då Hitler krävde att få tillbaka landområdet meddelade Storbritannien och Frankrikes ledare att de skulle förklara Tyskland krig om de angrep Polen.

Hitler var inte rädd för britterna och fransmännen. Han trodde inte att de skulle verkställa sitt hot. Men han oroade sig för hur Stalin skulle reagera. Hitler avskydde Stalin och Stalin föraktade Hitler, men ing­ en av dem var redo att gå i krig mot den an­ dra ännu 1939. Därför slöt de ett avtal som i efterhand har kallats Molotov-­Ribbentroppakten efter namnet på ländernas utrikes­ ministrar som skrev under pakten.

I pakten kom Stalin och Hitler överens om att inte anfalla varandra. I ett hemligt tillägg delade de upp de östra delarna av Europa mellan sig. Hitler skulle ta västra Polen och Litauen medan Stalin skulle ta östra Polen, Lettland, Estland och Finland.

En vecka efter att pakten hade underteck­ nats anföll Hitler Polen.

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Hur lyckades Hitler få ner arbets­ lösheten i Tyskland?

2. Varför hade Hitler ett så starkt stöd bland tyskspråkiga i Tysklands grannländer?

3. Vilka länder och ledare bildade tillsammans axelmakterna respektive de allierade under andra världskriget?

4. Varför krävde Hitler att få delar av Polen 1939?

5. Vad kom Hitler och Stalin överens om i Molotov–Ribbentrop-pakten 1939?

6. Titta på karikatyren på sidan 58 och läs citaten av Hitler och Stalin. Hur framställs förhållandet mellan de två ledarna i karikatyren och citaten?

7. Studera bilden på sidan 53. Ta reda på fakta om konstnären John Heartfield och hans inställning till nazismen.

196

KAPITEL 5

Människor fortsätter att förändra världen Trots alla krig, allt lidande och alla döda är 1900-talet och början av 2000-talet en tid då det gjorts stora framsteg. Vi människor är betydligt fler i början av 2000-talet än i början av 1900-talet.

Vi har blivit längre, kraftigare, friskare, mera välutbildade och lever längre än någonsin tidigare. I dag är det fler människor som dör av hög ålder än av smittsamma sjukdomar och fler som dör av för mycket mat än för lite. Tekniska framsteg har förbättrat och förenklat våra liv. Vi lever i en global värld där vi kan kommunicera med människor i hela världen och resa runt jorden på två dagar.

Många har med risk för sina egna liv ihärdigt fortsatt den kamp för mänskliga rättigheter och jämlikhet som startade med den franska revolutionen 1789. Mycket har förändrats till det bättre under 1900-talet tack vare människors goda gärningar.

FN antar deklarationen om de mänskliga rättigheterna

Finländarna får rätt till semester

Marschen till Washington

Grundskolan införs i Finland

Finland får en jämställdhetslag

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985

Folkpension införs i Finland

Rachel Carsons bok Tyst vår kommer ut

Homosexualitet avkriminaliseras i Finland

197

FN antar konventionen om ursprungsfolkens rättigheter

7 miljarder människor på jorden

EU får Nobels fredspris

1990 1995 2000 2005 2010 2015

Nelson Mandela blir president i Sydafrika

Den extrema fattigdomen har halverats på tio år

FN antar 17 globala mål för hållbar utveckling

Det finns ett hav som ingen ser Det finns en grav där ingen dör Det finns en sol som ej går ner Det finns en strand i varje själ Och om du vill ditt väl förstå Och vara fri när molnen går Så bygg en värld, en värld att leva i Nu gäller det ditt liv, ditt eget liv En sång om frihet, Sven Bertil Taube

198

Välfärdssamhället byggs Efter andra världskriget började de nordiska länderna bygga upp ett välfärds­ samhälle för att ta hand om de svagaste i samhället. Föräldralösa barn, änkor, krigsinvalider, evakuerade och många andra behövde hjälp för att klara de svåra tiderna efter kriget. Under de kommande årtiondena utvecklades välfärden.

Medborgare i dagens nordiska länder behöver inte svälta, bo på gatan eller klä sig i trasor. Alla barn har rätt till hälsovård och undervisning. Arbetslösa, studerande, föräldrar och gamla människor har möjlighet att få olika ekonomiska bidrag så att de ska klara sig. Vi lever i ett välfärdssamhälle där statens uppgift är att garantera att alla medborgare har möjlighet att leva ett tryggt och värdigt liv i ett jämlikt samhälle.

Stöd och bidrag gör samhället mer jämlikt

Finland var det första landet i världen som började servera avgiftsfri skollunch åt alla skolbarn år 1948.

Till en början bestod maten främst av olika soppor, gröt eller välling.

Några av de första socialbidragen som infördes i Finland gällde barnfamiljerna. Med hjälp av ekonomiska bidrag och stöd ville staten uppmuntra familjerna att skaffa flera barn och minska dödligheten bland nyfödda och deras mammor. För att alla barn skulle få minst ett mål varm mat om dagen stiftades 1948 en lag om att alla elever i folkskolan skulle få gratis skollunch. Samma år infördes också barnbidraget, en förmån som betalades till alla finländare med barn under 16 år.

Följande år bestämde man att alla blivande mammor, oberoende av inkomst, skulle få hälsovård under graviditeten. Dessutom fick de en moderskapsförpackning som innehöll kläder och hygienartiklar till babyn. Finland var det första land i världen som började dela ut mammalådor. Idén föddes redan på 1920-talet när Mannerheims barnskyddsförbund började erbjuda hälsovård för blivande mammor och deras barn. Fattiga familjer kunde dessutom få låna babykläder som lämnades tillbaka när babyn vuxit ur dem.

199

Efter kriget var det fortfarande många familjer som saknade både rinnande vatten och elektricitet. Vattnet skulle bäras in från brunnen och maten kokade man på den vedeldade spisen. Moderskapsförpackningen var en välkommen hjälp (se bilden ovanför). Den delades ut till fattiga familjer redan innan vinterkriget bröt ut. De kunde också bytas ut mot en summa pengar som motsvarade lådans värde. Lådan hade en madrass i bottnen och kunde användas som säng åt babyn både då och nu.

Utseendemässigt har både lådan och kläderna blivit mer färggranna sedan de första mammalådorna delades ut.

Idén att samhället skulle ge ekonomiskt stöd, erbjuda hälsovård och ta hand om dem som hade det svårt var ingen ny idé.

Både i Västeuropa och i de andra nordiska länderna fanns det redan olika sociala skyddsnät. I Sverige och Danmark infördes sjukförsäkringar redan på 1800-talet medan Finland införde dem först 1963. Målet med sjukförsäkringen är att förebygga sjukdomar och hjälpa personer ekonomiskt när de blir sjuka. Sjukförsäkringsavgiften dras av från lönen. I Finland är det Folkpensionsanstalten (FPA) som ansvarar för sjukförsäkringen.

200

De här frontmannahusen i Vapenbrödrabyn i Vasa byggdes genast efter kriget åt krigsveteraner. Liknande stadsdelar finns i många andra städer och är i dag populära bostadsområden.

Förutom att befolkningen fick olika sociala förmåner och bidrag (se rutan på sidan 201) innebar välfärden också att det byggdes fler och bättre sjukhus, kommunerna fick hälsocentraler och utbildningsmöjligheterna blev både fler och bättre.

Dessutom utvecklades både dagvården och äldrevården.

Efter kriget byggdes många nya bostäder för de evakuerade och krigsveteraner som behövde ett nytt hem. De nya bostäderna skulle vara både praktiska och billiga att bygga. De byggdes oftast i trä och hade två våningar. På nedre våningen fanns ett kök, ett vardagsrum och ett matrum medan sovrummen fanns på vinden. På tomten, som var ungefär 1 000 m2 stor, fanns ofta en gårdsbyggnad med bastu och förråd. De populära frontmannahusen, som husen började kallas, är fortfarande en vanlig syn

på många ställen i Finland i dag.

Staten bekostar välfärden med skattepengar. Välfärdssamhället bygger på tanken att en person som har högre inkomst ska ha en högre skatteprocent än en person med låg inkomst. Dessutom betalar staten olika understöd till personer som har det svårt. På så sätt minskas de ekonomiska skillnaderna. Finland kunde bli ett välfärdssamhälle när produktionen och handeln ökade och landets ekonomi blev bättre. Då fick fler människor arbete, lönerna steg och staten fick in mera skattepengar.

President Kekkonen var en av välfärdssamhällets förespråkare, och under hans tid vid makten förbättrades finländarnas sociala och ekonomiska jämlikhet. Välfärden fortsatte att öka ända fram till den ekonomiska krisen i början av 1990-talet när många företag gick i konkurs.

201

Ekonomiska stöd och bidrag i Finland Med bidragen och understöden ville man trygga invånarnas möjlighet till ett drägligt liv även om de hamnade i en situation som gjorde att de inte kunde försörja sig genom att arbeta, till exempel graviditet, sjukdom, arbetslöshet eller helt enkelt ålderdom. Bidragens mål var också att utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan invånarna.

• 1939 Folkpension – genom att regel­

• •

• • •

bundet betala in en summa pengar sparade man till sin pension som började betalas ut vid 65 års ålder.

Det var bara de som betalade som hade rätt till folkpensionen.

1942 Invaliditetspension –personer med funktionsnedsättningar och krigsinvalider som inte kunde arbeta fick rätt till invaliditetspension.

1948 Barnbidrag – alla föräldrar till barn under 16 år fick rätt till barnbidrag. Åldern höjdes senare till 17 år. Barn­ bidraget var 600 mark/barn i månaden, vilket motsvarade ungefär 26 euro år 2017.

1956 Folkpensionen förnyades – nu fick alla, även personer som inte jobbat, rätt till folkpension.

1964 Moderskaps­penning – alla mammor fick ekonomiskt bidrag för att stanna hemma tre veckor innan babyn skulle födas och sex veckor efter att babyn hade fötts.

1964 Sjukförsäkring – alla invånare i Finland för­säkrades så att de skulle klara sig ekonomiskt även om de t.ex. blev sjuka, råkade ut för en olycka, blev gravida eller födde barn.

• 1972 Studiestöd – studeranden vid • • • •

gymnasier, yrkesskolor och hög­ skolor fick börja lyfta en månatlig studiepenning.

1977 Bostadsbidrag för studerande – staten började betala en del av de studerandes hyra.

1978 Pappaledighet i samband med förlossningen – nyblivna pappor fick stanna hemma med familjen i högst tre veckor. Mamman måste gå med på att pappan ska vara pappaledig.

1980-tal Föräldraledighet införs – en del av den nu cirka 9 månader långa moderskapsledigheten blev föräldraledighet som kunde utnyttjas antingen av pappan eller mamman.

1989 Handikappbidrag – personer med handikapp fick rätt till bidrag för att täcka ekonomiska utgifter som mediciner, vård och olika hjälpmedel.

202

Finländska kvinnor demonstrerar på kvinnodagen den 8 mars 1979 för sina rättigheter.

Jämställdhet mellan könen På 1800-talet hade kvinnorna kämpat för rösträtt och rätten att bestämma över sin egen ekonomi. De här rättigheterna infördes i de flesta europeiska länder efter första världskriget. På 1950- och 1960-talet började kvinnorna på allvar komma ut i arbetslivet. När kvinnorna började arbeta blev det uppenbart att det fanns stora skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter på arbetsmarknaden.

I USA och Europa startade en ny kvinnokamp på 1960- och 1970-talet. Kvinnorna kämpade för rätt till lika lön och samma möjligheter att arbeta, fri abort, preventivmedel och sexuell jämlikhet. För vissa blev

bh:n en symbol för det förtryck som kvinnan utsatts för genom historien. Att slänga bh:n blev ett sätt att protestera, att sola och bada topless ett annat.

Kvinnornas frigörelse ledde till att deras ställning förbättrades avsevärt i västvärlden under 1980- och 1990-talet. Bland annat blev det lättare att ta ut skilsmässa.

Tidigare måste man ha en giltig orsak och båda parterna måste godkänna den. Nu räckte det med att den ena ville skiljas. Det ledde till att antalet skilsmässor ökade.

Kvinnorna krävde också fler dagisplatser eftersom det var en förutsättning för att de skulle kunna arbeta utanför hemmet.

De första privata daghemmen hade grun-

203

dats redan i början av 1900-talet, men det fanns en stor brist på både daghem och dagvårdspersonal ännu på 1960-talet. Eftersom kvinnorna hade sämre lön än männen tyckte en del att det var onödigt att kommunen skulle betala för dagvården när mamman kunde vara hemma med barnen.

Först i början av 1970-talet kom det en lag om att kommunerna måste erbjuda dagvårdsplatser med behörig personal. I början av 1960-talet var det bara ca 40 procent av mammorna i Finland som förvärvsarbetade, medan antalet var dubbelt så stort tjugo år senare.

I Finland godkände riksdagen en jämställdhetslag 1986. Lagen förbjuder all diskriminering på grund av kön. Alla måste behandlas lika på arbetsmarknaden oberoende av kön, graviditet, förlossning eller föräldraskap. Alla ska ha samma möjligheter att lyckas i arbetslivet, samma regler ska gälla alla anställda och lönen ska vara jämlik. Trots detta är lönerna i Finland inte jämlika. På 1950-talet var en kvinnas lön 65 procent av mannens lön, tjugofem år senare var den 71 procent och ännu i början av 2000-talet motsvarar en kvinnas lön bara 80 procent av mannens lön.

Det finns flera olika förklaringar till löneskillnaderna, bland annat att männen jobbar inom branscher där lönerna är högre, medan kvinnorna i högre grad jobbar inom vård- och utbildningsbranscher där lönerna släpar efter. Dessutom är kvinnorna ofta långa tider hemma med sina barn.

Det behövdes dagisplatser för att kvinnorna skulle ha möjlighet att arbeta utanför hemmet. På bilden är dagisbarn ute på promenad i Helsingfors.

På 1990-talet började man tala om ”girlpower”. Med det menade man kvinnors makt att påverka sin egen situation och bestämma över sitt eget liv. Den brittiska popgruppen Spice Girls var oerhört populära i mitten av 1990-talet och blev förebilder för många unga kvinnor.

I TIDEN 8 är en lärobok i historia för elever i årskurs åtta. Boken omfattar tiden från första världskrigets slut ända fram till i dag. De viktigaste vändpunkterna i Finlands och Europas historia behandlas samtidigt som vardagshistorien och vanliga människors liv får en central roll. Till boken hör också ett digitalt materialpaket.

ISBN 978-951-52-4191-7

9 789515 241917