Mosaik A Textbok blädderex

MOSAIK

skolans årskurs 7–9 som undersöker religioner och trosuppfattningar runt om i världen. Boken ger färdigheter att iaktta på vilka sätt olika religioner inverkar på en ung människas liv.

ISBN 978-951-52-4784-1 P20

RELIGIONERNA I VÄRLDEN

Mosaik RELIGIONERNA I VÄRLDEN är en lärobok för grund-

Mosaik

TEXTBOK

RELIGIONERNA I VÄRLDEN

Pia Jussila Minna Kartano Tuula Sakaranaho Anita Virkkula Pernilla Granlund Magnus Winberg

9 789515 247841

Schildts & Söderströms

Till läsaren Välkommen till religionernas värld!

Mosaik Religionernas värld undersöker religioners och trosuppfattningars mångfald i hela världen. Du fördjupar dina kunskaper om kristendomen, judendomen och islam som du fått i grundskolans klasser 1–6. Du utvidgar också din kännedom om religioner och trosuppfattningar till bland annat hinduismen, buddhismen och olika former av irreligiositet.

Mosaik framhåller religionernas och trosuppfattningarnas mångfald och visar på vikten av varje människas rätt till religions- och samvetsfrihet. Du lär dig att iaktta på vilka sätt olika religioner påverkar din egen livsmiljö.

Studera med glädje!

Författarna

4

Islam Religionerna diskuteras enligt närområdesprincipen, börjande med religionerna i närheten till religioner i avlägsnare områden.

Det har gått sju dagar sen pojken föddes. Hans föräldrar och släkt har samlats till fest för att ge barnet hans namn.

Mamman håller barnet i sina armar och pappan viskar på arabiska den islamska trosbekännelsen i barnets högra öra. Religionen påverkar hur barnets namn väljs och många familjers pojkar har ett namn som är en form av namnet Allah, den muslimska benämningen på Gud. Den nyfödda pojken får enligt denna tradition namnet Abdullah. Som andra namn får han sin fars namn och som tredje sin farfars namn. På det här sättet upptas lilla Abdullah i släkten och hans namn binder honom till kedjan av tidigare generationer.

Som gåva får Abdullah ett halsband med en liten medaljong som innehåller verser från islams heliga bok, Koranen. Koranen är viktig och man reciterar, det vill säga sjunger texter, ur den under hela festen. Efter namngivningen klipper man en tofs av Abdullahs hår. Detta påminner om en gammal tradition enligt vilken man brukade klippa barnets hår och väga det. Familjen skänkte sedan motsvarande vikt i silver till de fattiga.

48 | Islam

Islam

| 49

Texten som inleder kapitlen berättar om ett barn som får sitt namn och blir en del av sitt religiösa samfund. Det här är upplevelsebaserad inlärning som hjälper läsaren att identifiera sig med anhängare av olika religioner.

➤ Islam är en universell religion och vem som helst som förbinder sig till religionens läror kan ansluta sig till den. Islam uppkom för cirka 1500 år sen genom profeten Muhammed.

Muhammed verkade på den arabiska halvön och förkunnade att han för med sig Guds ord till människorna. Många följde honom och idag har islam cirka 1,5 miljarder anhängare runt om i världen. De kallas muslimer.

Kapitlet inleds med ingressen som är en kort inledning till det viktigaste innehållet i kapitlet.

Islam är en del av en muslims liv En muslims liv får sin rytm av olika islamska övergångsriter som firas i viktiga skeden av en människas liv. Riterna varierar i olika områden och det finns inte bara ett sätt att vara muslim. När en pojke föds i en mus­ limsk familj brukar en del familjer låta omskära pojken. Åldern vid vilken

Islams utbrednin

omskärelsen görs varierar enligt lokala traditioner och det kan vara från nyfödd ända upp till tonåren. Denna övergångsrit motiveras med att islams grundare Muhammed också var om­ skuren. Omskärelsen visar också att pojken förbinder sig till islam och att han hör till det muslimska samhället.

Islams lära säger att varje vuxen man och kvinna ska gifta sig och bilda familj. I många länder med stor muslimsk be­ folkning ansvarar inte staten för till exempel skolgång eller sjukvård, utan det är familjen som tar hand om sina medlem­ mar. Därför är det viktigt att gifta sig. Äktenskapet ingås genom att paret gör ett äktenskapsavtal inför en muslimsk domare.

Avtalet är en juridisk överenskommelse men många par vill också hålla en religiös ceremoni som den övriga familjen kan delta i.

När en muslim dör tvättar man den avlidna och för det mesta håller man begravningen inom ett dygn efter dödsfallet. Traditionellt begraver man den döda insvept i tyg utan att använda någon kista. På vissa håll i Europa måste en kista ändå användas eftersom den lokala lagstiftningen kräver det. Vanligtvis deltar endast männen i begravningsceremonin. En del muslimer tror att två änglar förhör den avlidnas själ och begravnings­ gästerna hjälper därför den döda genom att viska de rätta svaren under begravningen.

g

Islam styr yrkesvalet

Islam godkänner i princip skilsmässa men det är lättare för män att skilja sig än det är för kvinnor. Numera har många muslimska länder infört lagstiftning som ska öka kvinnornas beslutanderätt och underlätta möjligheten till skilsmässa. Ämnet behandlas bland annat i filmen Nader och Simin: En separation (2011).

Enligt den traditionella uppfattningen inom islam ska mannen i familjen sköta alla ärenden utanför hemmet och kvinnan ska ta hand om hemmet och hushållsarbetena. Mannen ansvarar för familjens uppehälle och därför har han den högsta beslutanderätten i familjen. Numera är det ändå inte ovanligt att kvinnorna arbetar utanför hemmet. Många kvinnor är högt utbildade och ambitiösa och kan till exempel jobba som företagsledare.

Ett av muslimernas ideal är att försörja sig genom ärligt arbete och det är inte önskvärt att sträva efter stora ekonomiska vinster. En muslim ska und­ vika arbeten där det förekommer griskött, alkohol eller spel om pengar. Att driva in räntor är inte heller tillåtet. I många muslimska länder är det män­ nen som jobbar i serviceyrken eftersom kvinnorna traditionellt inte gjort arbeten där man träffar främmande människor.

Islam

50 | Islam

Islam

Kapitlen utgår från religiösa upplevelser och det dagliga livet.

Sen beskrivs religionernas läror och andra delområden.

| 51

Tydliga kartor och diagram beskriver religionernas utbredning och andra centrala detaljer. Avsikten är att du tränar din multilitteracitet .

Muslimerna fastar och ger allmosor Muslimerna fastar en gång om året under månaden ramadan. Då får man inte äta eller dricka under dagen, mellan soluppgången och solnedgången.

Man ska också undvika rökning, att ha sex och att uppföra sig illa; som till exempel att svära eller gräla. Efter solnedgången samlas familjen och släk­ ten för att äta en gemensam måltid. Små barn, gravida kvinnor, sjuka och gamla och de som är ute och reser behöver inte fasta. Kvinnor ska inte heller fasta under menstruationen.

Avsikten med ramadan är att människorna ska koncentrera sig på and­ lighet. Ramadan påminner också om att Gud gett människorna alla goda saker i livet. Många muslimer tillbringar mera tid i moskéerna under rama­

Speciellt i Egypten är det populärt att tända prydnadslyktor under ramadan.

dan och i radio och televisionen sänds flera religiösa program än vanligt.

Man hör också mycket högläsning ur Koranen.

Ramadan avslutas med en tre dagar lång avslutningsfest som kallas id al-fitr. Under festen samlas man för att be och äta. Det är vanligt att ge Profeten Muhammeds födelsedag är en glad folkfest i hela den islamska världen. Man festar bland annat på gatorna i Indien för islam är Indiens näst största religion. Det finns 180 miljoner muslimer i Indien.

Muslimerna tror att Muhammed var en profet som förmedlade Guds budskap till människorna. De anser också att judendomens och kristen­ domens centrala personer, såsom Abraham, Moses och Jesus, var profeter.

Muhammed var ändå den största profeten och efter honom kan det inte komma några nya profeter. Muslimerna anser att Muhammed var en exem­ plarisk människa i vars liv hela islams ideal personifieras.

De centrala begreppen markeras med fetstil när de nämns första gången i texten. Alla begrepp med fetstil finns i bokens register.

varandra presenter och barnen får godis.

Välgörenhet och att hjälpa dem som har det sämre ställt är en viktig del av islams lära. Under ramadan skänker många muslimer stora summor pengar till välgörenhet. Fullvuxna gifta muslimer ska också varje år betala en allmoseskatt som är en viss bestämd del av inkomsterna eller förmögen­ heten. Man kan också hjälpa enskilda människor eller delta i bestämda projekt, som till exempel att bygga eller renovera en moské. Allmosorna är varje människas personliga ansvar, det är inte straffbart att låta bli att betala.

Islamska rapmusiker

Vallfärden till Mecka är livets höjdpunkt

Många kända rapmusiker är muslimer.

Varje frisk, fullvuxen muslim borde åtminstone en gång i livet vallfärda till

Till exempel Ice Cube, Ghostface, Killah,

Mecka. För många muslimer är vallfärden livets höjdpunkt för vilken de är villiga att göra stora ekonomiska uppoffringar. Det kostar mycket att vall­ färda och i muslimska länder finns det därför särskilda vallfärdsbanker som

Mos Def och Q-tip är muslimska artister från USA. De framhåller islam i sina texter och de använder musiken som ett naturligt sätt att tala om Allah.

Mos Def brukar börja sina album med bönen ”I Allahs, den nåderikes, den barmhärtiges namn”.

räntefritt lånar pengar till resekostnaderna. Det finns också speciella rese­ byråer som sköter de praktiska arrangemangen för vallfärdsresorna. Om en person trots alla dessa arrangemang inte har möjlighet att resa till Mecka kan hen delta i en annan persons kostnader för resan och på så sätt utföra sin egen vallfärd.

54 | Islam

Islam

Stjärntexterna presenterar intressanta fenomen i populärkultur eller folkliga religionsuppfattningar. De visar på vilka sätt religionerna syns i kulturen.

4 |

| 55

Uppgifter Att fundera på

1. Studera kartan över islams utbredning på sidan 50. a) I vilka världsdelar är islam den ledande religionen? b) Nämn utgående från kartan fem länder där islam är majoritetsreligionen.

Profeten Muhammed

2. a) Läs texten i kapitel fyra och identifiera muslimens fem religiösa skyldigheter.

Skriv ner dem under varandra. b) Skriv de följande fem exemplen efter rätt skyldighet: vit dräkt, hjälpa de som har det sämre, bönematta, tro på Allah och att koncentrera sig på det religiösa livet.

M

uhammed, islams grundare, är muslimernas förebild och man kan leva ett liv enligt islams ideal genom att följa hans exempel. Enligt traditionen föddes Muhammed i Mecka år 570. Muhammed blev föräldralös när han var sex år gammal och hans farbror adopterade honom. När Muhammed var ungefär 25 år gifte han sig med en rik änka som var handlare i Mecka.

Muhammed brukade dra sig tillbaka till bergen för att meditera och när han var ungefär 40 år uppenbarade sig ängeln Gabriel för honom. Inspirerad av sina syner började han predika tron på en enda Gud och kritisera hur de rika i Mecka levde. Muhammed fick en del följare men största delen av invånarna i Mecka gillade inte hans idéer och började förfölja honom och hans anhängare. År 622 flyttade Muhammed med sina följare till en annan stad som fick namnet Medina, profetens stad. Islam har en egen tideräkning som börjar från det år Muhammed flyttade till Medina. Medan han verkade i Medina blev han en betydande religiös och politisk påverkare som fick mer och mer understöd. Senare erövrade Muhammed Mecka och återvände till sin födelsestad.

Muhammed var det islamska samfundets ledare under sin livstid. När han dog år 632 hade största delen av de arabiska stammarna anslutit sig till honom. Det finns berättelser om Muhammeds ord och gärningar i den islamska litteraturen och muslimerna söker råd och

3. Varför anser muslimerna att Koranen är äkta bara på arabiska?

Läroboken innehåller många arbetsuppgifter som är indelade i: Att fundera på, Fördjupning och Tillämpning. Med hjälp av uppgifterna repeterar du det du lärt dig och tillämpar det i praktiken.

4. Varför får många manliga muslimer namnet Muhammed?

5. På bilden finns en av muslimernas heliga platser. Vilken plats är det och varför är den helig?

Core nis desci to omnisquodi temporr orepudaes suntis eturem re sum exeratu sciduciist ut el eut el ent odi tem. Core nis desci to omnisquodi temporr orepudaes suntis eturem re sum exeratu sciduciist ut el eut .

Fördjupning Enligt islamsk tradition godkänner man inte bilder av människor eller djur för religiöst bruk. På en målning där ängeln Gabriel uppenbarar sig för profeten Muhammed är Muhammeds ansikte inte synligt.

anvisningar för ett gott muslimskt liv genom att läsa och tolka berättelserna.

1. Varför flyttade Muhammed från Mecka till Medina?

2. Fundera över vilka egenskaper som behövs hos en person som grundar en religion.

6. Studera bilderna i kapitel fyra och välj ut tre exempel på hur islam inverkar på en muslims liv.

7. Renlighet är viktig för muslimerna. a) Ge exempel på hur renligheten är viktig i islam. b) Fundera över varför renlighet är viktigt i många religioner.

8. Föreställ dig att du är muslim. Hur påverkar religionen ditt kommande yrkesval?

Tillämpning

9. Araberna är oftast muslimer. Förklara varför alla muslimer ändå inte är araber.

10. Använd tidningar eller internet för att söka fram nyheter om islam under den senaste månaden. Vilken bild ger dessa nyheter av islam? Tycker du att bilden är riktig?

Motivera din åsikt.

60 | Islam

Islam

Kapitlets sista uppslag har en Gnista-text som beskriver en central gestalt i religionen.

Texten har egna arbetsuppgifter.

Koranen. I tävlingarna deltar människor i alla åldrar. Det finns också många koranskolor där barnen lär sig Koranens suror.

Man läser Koranen till exempel under bönestunderna. Koranen tas fram också då ett barn får sitt namn, när ett par gifter sig och vid begravningar.

Koranen är en helig bok och ska behandlas med respekt. Redan att ha Koranen hemma anses föra med sig kraft och välsignelse till hemmet.

Muslimska lärda personer har genom historien tolkat Koranen ur olika synvinklar. En del framhåller att Koranen ska tolkas noggrant och rekom­ menderar att man tillämpar dess läror i dagens samhälle. Traditionellt har de lärda varit män men numera kan också kvinnor vara Korantolkare. För­

Koranen uppmanar till anständig klädsel. Det tolkas på olika sätt och en del kvinnor använder inte huvuddukar medan andra tycker att dukar är mode­ riktigt och vackert.

| 61

Lagen har också många bestämmelser om familjen. Enligt lagen kan en man ha flera hustrur men han måste behandla dem alla jämlikt. Många anser att detta inte är möjligt och för­ nekar därför månggifte. Flickor ärver enligt lagen bara hälften av vad pojkar ärver. Det motiverar man med att männen tradi­ tionellt ansvarar för familjens försörjning.

Under de senaste decennierna har en del islamska ytterlighets­ rörelser fått mycket uppmärksamhet för att de har använt våld för att föra fram sina egna politiska åsikter. Majoriteten av mus­

utom Koranen läser muslimerna också berättelser som handlar om profe­ ten Muhammeds ord och gärningar.

limerna anser att sådan verksamhet strider mot sharia­lagen och det är bara en mycket liten del av muslimerna som har kontak­ ter till dessa rörelser.

Den islamska lagen hjälper människan att leva rätt

Islam utövas i hela världen

Koranen är en av de viktigaste utgångspunkterna för sharia, den islamska lagen. Ordet sharia betyder vägen som människan ska vandra för att uppnå

Islam delas in i två huvudriktningar, av vilka sunna är den största. Namnet kommer från profeten Muhammeds sunna,

frälsning. Sharians huvudsakliga uppgift är att styra muslimerna till att leva enligt Guds vilja. Lagen innehåller bestämmelser om religiösa plikter och om det islamska sättet att leva; om mat, äktenskap och begravningar. Den is­

hans sätt att leva som blivit tradition. Efter Muhammeds död skapade de fyra första kaliferna, dåtida religiösa ledare, flera sedvänjor som tillsam­ mans med Muhammeds sunna än idag anses viktiga bland sunnimuslimer.

lamska lagen förbjuder bland annat griskött och alkohol. Det kött som man äter ska vara halal-kött vilket betyder att djuren slaktas enligt islams regler.

Den andra islamska huvudriktningen kallas shia, vilket betyder ungefär ”Alis anhängare”. Ali var Muhammeds kusin och svåger. Efter Muhammeds död blev man oense om vem som ska vara hans efterträdare. Ali och de som stödde honom ansåg att endast Ali och hans efterkommande kan leda muslimerna. Det finns betydligt färre shiamuslimer än sunnimuslimer i världen men shiamuslimerna är i majoritet i Iran och Irak.

De flesta muslimer som bor i Finland är sunni och de flesta moskéer är sunniledda. Moskéerna i Finland ordnar bönestunder och gudstjänster, håller koranskolor och erbjuder kurser i arabiska. År 2007 grundades Suomen Islamilainen Neuvosto som fungerar som ett samarbetsorgan för Finlands muslimer och sprider information om islam.

Det har bott muslimer i Finland i över hundra år och de är idag ungefär 60 000 till antalet. Jämfört med det övriga Europa är den finländska muslim­ befolkningen liten men heterogen. Muslimerna i Finland kommer från många olika länder och talar många olika språk. En del finländare, om­ kring 1500 personer, har också konverterat till islam.

58 | Islam

Det finns halal­affärer också i Finland. Halal är arabiska och betyder rent eller tillåtet.

Kom ihåg ➤ En muslim ska följa

islams fem pelare (islams fem religiösa skyldigheter). ➤ Muslimerna tror på

en enda Gud och på Muhammed som hans sändebud. ➤ Koranen är islams

heliga bok.

Islam

| 59

Författare: Pia Jussila, TM, lektor i religion och historia, Haukilahden koulu, Esbo Minna Kartano, TM, rektor, lärare i religion och historia, Järvenperän koulu, Esbo Tuula Sakaranaho, fil.dr, professor i religionsvetenskap, Helsingfors universitet.

Anita Virkkula, TM, lektor i religion, Urheilupuiston koulu, Nurmijärvi.

Pernilla Granlund, FM, lärare i religion och historia, Lyceiparkens skola, Borgå.

Magnus Winberg, Borgå.

I slutet av varje kapitel finns en Kom ihåg-ruta som du kan använda för att kontrollera det du lärt dig.

Innehåll 1 Religion och irreligiositet Religionsfrihet är en rättighet som varje människa har

11 12

Religionerna undersöks ur många olika synvinklar 13 Religion syns i heliga byggnader och föremål

14

Myter – heliga berättelser

15

Riter gör religionen levande

16

Religiösa upplevelser har skapat samfund

17

Religionernas läror och moraluppfattningar styr människans verksamhet

18

Religionerna indelas på olika sätt

19

Sekulariseringen förändrar religionens betydelse

20

Irreligiositet innefattar många olika sätt att tänka

21

Martin Luther King Uppgifter

2 Kristendomen

23

25

De kristnas liv påverkas av kristna riter

26

Kristna samlas till gudstjänst på söndagar

27

De kristna ber på många olika sätt

28

De kristna tror på en treenig Gud

29

Bibeln är de kristnas heliga bok

30

Kristendomen har tre huvudinriktningar

31

Kristendomen finns i hela världen

32

Jungfru Maria Uppgifter

6 |

22

34 35

3 Judendomen

37

Riterna beskriver viktiga händelser i det judiska folkets historia

38

Sabbaten är judarnas vilodag

40

På våren firar man påsk och veckofest

40

Lövhyddohögtiden och chanukka firas på hösten

41

Tro på en enda Gud

42

Under gudstjänsterna läser man ur Toran

42

Lagen styr judarnas liv

43

Lidandet är närvarande i judarnas historia

44

Anne Frank Uppgifter

4 Islam

46 47

49

Islam är en del av en muslims liv

50

Islam styr yrkesvalet

51

Inom islam ber man fem gånger om dagen

52

Muslimerna tror på Gud och på profeten Muhammed som Guds sändebud

53

Muslimerna fastar och ger allmosor

55

Vallfärden till Mecka är livets höjdpunkt

55

Koranen är islams heliga bok

57

Den islamska lagen hjälper människan att leva rätt 58 Islam utövas i hela världen

59

Profeten Muhammed

60

Uppgifter

61

| 7

5 Hinduismen

63

Hinduismen syns i vardagen och i livets vändpunkter 64 Tempelbesök, vallfärder och fester är en del av hinduernas liv

65

I Indien indelas människor i olika kaster

67

Inom hinduismen tror man på det eviga kretsloppet 68 Präster och sadhuer ägnar sig åt religionsutövning 69 Plikter och skyldigheter är bundna till kasten

70

Hinduerna dyrkar många gudar

70

Hinduismen har spridits utanför Indien

73

Krishna Uppgifter

6 Buddhismen

74 75

77

Siddharta Gautama Buddha är buddhisternas förebild 78 Buddhism utövas i kloster

79

Lekmännen besöker klostren och vallfärdar

80

Buddhisterna förlitar sig på de tre ädelstenarna

81

Buddhismens läror finns i de heliga skrifterna

82

Människans gärningar indelas i skickliga och oskickliga 83 Buddhismen indelas i olika inriktningar Shaolin-munkarna Uppgifter

8 | Uskonto ja uskonnottomuus

84 86 87

7 Religionerna i Kina

89

Kineserna samlas vid nyår Religionerna i Kina strävar till ett balanserat liv Taoismen framhåller närheten till naturen Tron på människans godhet är central i konfucianismen Buddhismen frigör människan från livets kretslopp Mao lärde ut det jämställda idealet Religionens ställning förändras Jadekejsaren Uppgifter

8 Religionerna i Japan Japanerna besöker shintohelgedomar i olika skeden av livet Att respektera naturen är en del av shinto Buddhismen har långa traditioner i Japan Gemenskap är viktigt för japanerna Den japanska religiositeten förändras och sprider sig Amaterasu Uppgifter

9 Ursprungs­religioner

90 92 94 95 96 97 99

100 101 103 104 106 107 108 109 110 111 113

Ursprungsreligionerna lever genom berättelser och riter 114 Amerikas indianer trodde på olika slags andar 115 Aboriginerna i Australien tror på en mytisk drömtid 117 De traditionella religionerna i Afrika högaktar förfäderna 118 Den samiska kulturen lever i Finland 119 Vidskepelse och naturreligioner lever i nutiden 120 Björnen 122 Uppgifter 123

Register 124 Bildkällor 128

Uskonto ja uskonnottomuus | 9

1

Religion och irreligiositet En människas förnamn visar ofta vilken religion hen tillhör. I det kristna landet Spanien finns det många pojkar och män som heter Jesus och i muslimska länder är Muhammed det populäraste namnet eftersom islams grundare hette Muhammed. I Indien heter många flickor Lakshmi, efter den hinduiska gudinnan med samma namn. Maria är ett vanligt namn både bland kristna och muslimer, för personer vid namn Maria förekommer i båda religionernas heliga berättelser. Religiösa berättelser är inte de enda källorna då föräldrar väljer namn för sina barn, till exempel kan också naturen och litteraturen tjäna som inspiration.

Namngivningen är ett exempel på hur religionen syns i människors vardag. Religionerna påverkar olika länders kultur, vilket syns förutom i namngivningen till exempel i hur man klär sig och i byggnaders stil.

Vi studerar religionerna för att vi bättre ska förstå världen vi lever i och de människor vi möter.

Religion och irreligiositet | 11

➤ En mosaik är ett konstverk som består av många olika små delar, delar som är olika stora, har olika form och olika färg.

För att göra en vacker mosaik behövs många olika bitar. När man bekantar sig med olika religioner och åskådningar, märker man att de skapar en helhet som är en stor och färggrann mosaik. Varje del av mosaiken är viktig för att konstverket ska bli en vacker helhet.

Religionsfrihet är en rättighet som varje människa har

Religionsfriheten syns i många olika situationer, till exempel kan en fotbollsspelare be om att frisparken ska lyckas.

12 | Religion och irreligiositet

Varje människa har mänskliga rättigheter. Målet med de mänsk­ liga rättigheterna är att garantera förutsättningarna för ett gott liv för alla, oberoende vem och hurdan man är.

Människorna har tillsammans beslutat vilka de mänsk­ liga rättigheterna är och hur de definieras och de har antecknats i Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna. Mänskliga rättigheter ingår också i olika länders egen lagstiftning. Religions­ frihet och samvetsfrihet är en av de viktigaste rättig­ heterna och innebär frihet att utöva religion eller att inte delta i religionsutövning. Människorna har alltså rätt att bestämma över sin egen religiositet.

Alla är inte religiösa eller uttrycker inte sin tro på samma sätt. Europa har av tradition varit i huvudsak en kristen världsdel men numera behöver ingen som bor i Europa tillhöra en kyrka eller tro på ett visst sätt.

Många människor från andra delar av världen har flyt­ tat till Europa och de har hämtat med sig sina egna reli­ gioner. På detta sätt har antalet religioner i Europa ökat och en europé kan idag vara till exempel kristen, hindu, buddhist eller muslim och många har ingen religion alls.

Religionerna undersöks ur många olika synvinklar Människor förhåller sig till religioner på olika sätt men religion har ändå en stor betydelse överallt i världen. Religion har varit en del av kulturen och dess inflytande syns överallt, till exempel i politik, lagstiftning, uppförande och beteende, i konst och populärkultur. Religion är en nyckel till att förstå hur människor runt om i världen fungerar och tänker.

Det är möjligt att forska i religionsfrågor på ett vetenskapligt sätt. På samma sätt som biologi undersöker organismer och historia händelser i det förgångna, undersöker religionsvetenskaplig forskning religioner och strä­ var efter att öka kunskapen om dem. Religionsvetenskapen tar inte exem­ pelvis ställning till om Gud existerar utan undersöker i stället människors uppfattningar och försöker förstå deras upplevelser och hur de lever sitt liv.

Religionsvetenskaplig forskning undersöker religioner på många olika sätt. Religionsforskare frågar sig hur religionerna syns i byggnader och före­mål. Hen lyssnar till de berättelser som religionens anhängare läser, tar reda på hur de utövar sin religion och vilka upplevelser de får av religio­ nen. Hen tar också reda på vad människor tror och hur deras uppfattning­ ar om rätt och fel ser ut.

Religionen inverkar på vilka dagar som är lediga dagar från skola och arbete. Den färgsprakande indiska holi-­ festen hålls till vårens ära.

Olika sätt att se på religioner Riter Myter

Byggnader, föremål och konst

Upplevelser och samfund

Religioner

Läror och moral

När man undersöker reli­ gioner ur olika synvinklar kan man jämföra dem.

Till exempel vad som är gemen­samt för de heliga byggnaderna i olika reli­ gioner och på vilket sätt deras myter skiljer sig från varandra.

Religion och irreligiositet | 13

Religion syns i heliga byggnader och föremål Religionerna har en stark uppfattning om det heliga. Med detta avses sådant som inte är en del av det vardagliga livet och som vördas och respekteras.

I kristendomen är söndagen en helgdag då man ger sig mera tid för att utöva religionen, att träffas och vila ut. I muslimernas heliga byggnader, moskéerna, och i de buddhistiska templen visar man vanligen respekt genom att ta av sig skorna när man går in.

Det enklaste sättet att bekanta sig med olika religioner är att besöka deras heliga byggnader. Sättet de har byggts på och de föremål som finns där, till exempel bilder och statyer, berättar om vad som anses viktigt i just den religionen. Heliga föremål är viktiga också i människors vardag. I ett hinduiskt hem kan ett ljus brinna framför en staty som föreställer en gud och i ett kinesiskt hem kan det finnas ett husaltare. I Latinamerika ser man ofta helgonbilder i bilarna vilket anses göra bilfärden trygg och säker.

Många konstnärer använder religiösa motiv så religionen syns också i konsten. Jesus från Nasaret, kristendomens centralfigur, har avbildats i otaliga musikaler och filmer och i Indien är hinduiska gudomligheter po­ pulära motiv för målningar och statyer. I islam använder man inte bilder och därför har en omfattande kalligrafisk tradition uppstått. Kalligrafi be­ tyder vacker handskrift.

Till religionerna hör heliga byggnader. De kändaste av dem är bl.a. den kristna Peters­kyrkan i Rom, muslimernas Hagia Sofia-­moské i Istanbul, hinduernas Prambanan-­tempel på Java och shintohelgedomen Heian i Kyoto. Kan du se vilken som är vilken?

14 | Religion och irreligiositet

Myter – heliga berättelser Myter är grundläggande berättelser som beskriver till exempel hur världen har uppstått. Ofta berättar de om gudarnas eller andra religiösa förebilders liv och om övernaturliga händelser. Övernaturliga händelser är sådana som inte kan förklaras rationellt, till exempel Bibelns berättelse om hur Jesus gick på vattnet, vilket inte är normalt utan övernaturligt.

Människor som blivit religiösa förebilder har levt ett exemplariskt liv och har fått uppmärksamhet och beundran redan under sin livstid. Till skillnad från moderna berömda personer har de här förebilderna vanligen inte själva strävat efter att vara uppmärksammade och centrala personer. I stället har de sett sig själva tjäna högre syften. Ofta har de lämnat rikedom och istället levt ett fattigt liv där de har ägnat sig åt att uppfylla guds vilja eller att utöva religionen.

Ett bekant exempel på en religiös förebild är den kristna religionens berättelse om Jesus. Enligt kristendomens lära är Jesus Guds son, som levde som en kringströvande predikant och försvarade de personer i sam­ hället som hade det sämre ställt. På samma sätt avstod Siddharta Gautama Buddha från sina rikedomar för att istället söka efter svar på frågor som hade plågat honom länge, till exempel varför det finns lidande och död i världen.

Myten om Adam, den första människan som Gud skapade av jord, ingår i judendomen och kristendomen såväl som i islam.

Religion och irreligiositet | 15

Sommaren är festernas tid.

Kan du se vilken av bilderna som representerar en kalenderrit och vilken som representerar en övergångsrit?

16 | Religion och irreligiositet

Riter gör religionen levande Genom riter minns man olika myter. Riter är kopplade till människans liv och upprepas enligt ett mönster. Judarna samlas en gång i veckan, på sab­ baten, till en gemensam måltid för att minnas hur Gud skapade världen.

Jesus död minns man genom nattvarden som firas under gudstjänsten.

Den judiska sabbatsmåltiden och den kristna nattvarden är exempel på religiösa riter.

Många högtider inträffar bara en gång om året på speciella dagar som är angivna i kalendern. De påminner regelbundet om myterna och ger rytm åt årets gång. Riter som upprepas årligen kallas kalenderriter. Påsk och jul är exempel på kalenderriter i den finländska almanackan.

Förutom högtider som har att göra med årets gång brukar man fira olika skeden i människans liv. Detta sker genom händelser som kallas över­ gångsriter. Ett nyfött barn får ett namn och upptas till medlem i sam­ fundet. När barnet växer förflyttas hen på olika sätt från barndomen till

vuxenlivet. I Finland är till exempel konfirmandlägren som ordnas av olika kyrkor en sådan övergångsrit.

Förutom lyckliga händelser möter människan också motgångar i sitt liv.

Olika krisriter hjälper vid sorg och lidande. De hjälper oss att hantera till exempel sjukdom eller en nära släktings död. Ibland berör en berömd persons död eller någons död i en allvarlig olycka människorna så djupt att de vill sörja tillsammans med andra. Det har blivit vanligt att tända ljus eller föra blommor till en offentlig plats för att minnas de döda.

Religiösa upplevelser har skapat samfund Religion har under en lång tid väckt starka känslor hos människor och gett dem oförglömliga upplevelser. När en människa ber kan hen uppleva det heligas närvaro på ett sätt som kan vara svårt att beskriva i ord. För en del människor kan musik eller att vandra i naturen väcka religiösa känslor.

Religiösa upplevelser har ibland påverkat världshistorien. Till exempel profeten Muhammeds religiösa syner på den arabiska halvön och Sidd­ harta Gautama Buddhas religiösa upplevelse i Indien blev början till den utveckling som ledde till uppkomsten av islam och buddhismen. Profeten Muhammed och Siddharta Gautama Buddha fick snabbt anhängare bland vilka religiösa samfund sedan uppstod.

Religiösa samfund kan ibland isolera sig från omvärlden och koncentre­ ra sig enbart på utövande av sin religion. Å andra sidan kan samfunden också verka mycket aktivt i samhället och genom att använda till exempel politiska medel kan de påverka hur gemensamma ären­ den sköts. I politiken gör man beslut men religion kan påverka de beslutsfattandes åsikter om hur saker och ting borde ut­ vecklas.

Religiösa upplevelser påverkar politiken. Många amerikanska presidenter, som Barack Obama, har hållit tal i kyrkor och bett Gud om råd för att styra sitt land.

Religion och irreligiositet | 17

Religionernas läror och moraluppfattningar styr människans verksamhet

I många religioner är det viktigt att ta hand om sina närmaste. Den evangelisk-­ lutherska kyrkan i Finland arrangerar varje år insamlingen Gemensamt ansvar, en penninginsamling för hjälpbehövande.

Religionerna har olika läror som religionsutövarna förbinder sig till. Läror­ na sammanfattas ofta i någon form av trosbekännelse som man uttalar till exempel i de kristnas gudstjänster eller muslimernas bönestunder. Genom trosbekännelsen bekänner de kristna Guds treenighet, vilket betyder att man tror på Fadern, Sonen och den Heliga Anden. Muslimerna i sin tur bekänner att det finns endast en Gud och Muhammed är hans profet.

Religionernas läror innehåller också uppfattningar om hur människorna borde leva sina liv. Kristendomen uppmanar till att älska sin nästa på samma sätt som sig själv och samma tanke finns också i andra religioner.

Flera religioner ger anvisningar om praktiska, vardagliga saker, som vilken typ av mat man får äta eller hur man ska klä sig. De olika reglerna som förekommer i religionerna skapar tillsammans moralen vilket betyder uppfattningar om vad som är rätt och vad som är fel.

I religioners läror ingår uppmaningar om att leva fredligt och att älska sin nästa, men dessa uppmaningar har ibland glömts bort. Det har lett till att man har förföljt och trakasserat människor som har en annan religion och ibland även till krig. Idag orsakar olika religiösa ytterlighetsrörelser oro i många delar av världen eftersom en liten del av medlemmarna använder våld för att få stöd för sin egen åsikt.

Samtidigt finns det många anhängare av olika religioner som arbetar hårt för att skapa fred, försvara mänskliga rät­ tigheter och lösa miljöproblem.

Muslimernas heliga bok Koranen innehåller anvisningar om hur man ska klä sig. En del muslimska kvinnor följer reglerna också då de simmar och för det finns en speciell simdräkt, den s.k. burkinin.

18 | Religion och irreligiositet

Fredsmärket Det finns många symboler för fred. De tidiga kristna använde bland annat olivkvisten och duvan som fredssymbol. I dag är den kändaste symbolen fredsmärket som användes första gången i kampen mot kärnvapen. Märket formgavs på 1950-talet av en brittisk organisation som motsatte sig kärnvapen, för användning på deras egna affischer och plakat.

Så småningom förvandlades märket till en allmän fredssymbol som numera används i hela världen. Till exempel miljöorganisationen Greenpeace använder märket i sin kamp för att rädda miljön och man ser också märket i demonstra­tioner för fred och på affischer. Eftersom freds­ märket inte har några religiösa rötter använder fredskämpar det oberoende av religionstillhörighet.

Religionerna indelas på olika sätt Ingen vet exakt hur många religioner det finns i världen. Det finns i alla fall tusentals och de kan grupperas på olika sätt. De viktigaste stora religioner­ na kallas världsreligioner, eftersom de finns utbredda över stora områden eller starkt har påverkat världshistorien. Till världsreligionerna räknas vanligtvis judendomen, kristendomen, islam, hinduismen, buddhismen, taoismen, konfucianismen och shinto.

Religioner delas också in enligt hur man uppfattar gud. De religioner som anser att tron på gud är det viktigaste av allt kallas teistiska religioner.

Dessa kan vidare delas in i monoteistiska och polyteistiska religioner.

Monoteistiska religioner, som judendomen, kristendomen och islam, anser att det bara finns en gud som har skapat världen och som påverkar männ­ iskornas liv och hur samhället fungerar. Hinduismen är en polyteistisk re­ ligion, som har många gudar med olika uppgifter och krafter.

Ett tredje sätt att dela in religionerna är deras utbredningssätt. Judarna tror sig vara Guds utvalda folk och barn blir judiska om de har en judisk Religion och irreligiositet | 19

Urfolken i Sibirien är exempel på folkgrupper vars etniska religioner är en del av deras traditioner.

mamma. Hinduismen är specifikt Indiens religion och shinto utövas i Japan. Judendomen, hinduismen och shinto är etniska religioner som är en del av ett visst folks tradition. Kristendomen och islam är i sin tur universella religioner som är öppna för alla och till vilka vem som helst kan ansluta sig.

Världsreligionerna är tusentals år gamla men nya religioner uppkommer hela tiden. De nya religionerna kan vara av många olika slag. Inom världsreligionerna uppstår det nya samfund som tolkar den ursprungliga tron på nya sätt och som sedan lösgör sig och ska­ par en egen religion. Det finns också nya religioner som vill återgå till och på nytt liva upp gamla traditioner som redan har försvunnit.

Sekulariseringen förändrar religionens betydelse Religion har alltid påverkat olika kulturer men dess inflytande och bety­ delse har varierat genom historien. Med sekularisering avser man en ut­ veckling där religionens betydelse har minskat eller helt upphört. Det be­ tyder att människorna inte längre låter religionen styra vad de tror på, hur de uppför sig och vilka värderingar de har. Sekulariseringen är speciellt typisk för Västeuropa och kristendomens ställning har försvagats också i Finland. Finländarna går sällan i kyrkan och de vill inte binda sig till kyr­ kans läror i lika hög grad som förr i tiden.

Sekulariseringen har ändå inte helt tagit religionens plats, i stället tar sig religiositeten nya uttryck. Numera är det vanligt att människorna inte be­ känner sig till en enda religion utan kombinerar traditioner från flera olika religioner. I andra delar av världen har religionen inte tappat anhängare på samma sätt som i Västeuropa tvärtom verkar religionens betydelse ha ökat på många håll.

20 | Religion och irreligiositet

Julen är en kristen helg vars betydelse har förändrats i och med en mera allmän sekularisering. En del finländare upplever julen som en glad midvinterfest, där de kristna traditionerna bara syns som vissa formella vanor.

Irreligiositet innefattar många olika sätt att tänka Människor som inte hör till religiösa samfund förhåller sig på många olika sätt till religioner och bekännelser. Största delen av dem hör inte till någon speciell inriktning. För många européer har religion inte någon speciell betydelse i deras liv.

En del av dem som inte hör till något religiöst samfund beskriver sig själva som ateister eller agnostiker. Ateismen är ett tankesätt där man inte tror på att gudar existerar. Enligt ateister ska moralen inte grunda sig på religionernas regler utan stöda sig på människornas eget förnuft och deras vilja att göra rätt. I gränslandet mellan ateismen och att tro på gudar finns agnosticismen. Enligt agnostikerna är det omöjligt att bevisa att gudar existerar men det går heller inte att utesluta möjligheten att gudar existerar.

Det finns många religiöst obundna samfund där man diskuterar olika åskådningar. Ett av dessa samfund är fritänkarna som i Finland represente­ ras av Fritänkarnas förbund rf. De som inte hör till något religiöst samfund kan också ha sina egna traditioner. Till exempel döper man inte ett nyfött barn utan håller istället en namngivningsfest där familjens släkt och vänner samlas för att fira att barnet får sitt namn.

Kom ihåg ➤➤ Religionsfrihet och

samvetsfrihet är en av de viktigaste mänskliga rättigheterna. ➤➤ Religionerna undersöks

ur många olika synvinklar. ➤➤ Religionerna indelas

bland annat enligt deras gudsuppfattning och utbredningssätt.

Religion och irreligiositet | 21

Martin Luther King

M

ånga religiösa ledare har kämpat för de mänskliga rättigheterna. En av dem var Martin Luther King (1929–1968) som på 1950och 1960-talen började arbeta för att avskaffa diskrimineringen av mörkhyade i USA. Hans mål var att stoppa den apartheid som frodades speciellt i landets södra delstater. Mörkhyade personer fick till exempel inte använda motell eller besöka nöjesparker. De måste gå i skilda skolor och fick inte äta på samma restauranger som de vita. De hade inte heller rösträtt.

Martin Luther King blev frontfigur i rörelsen som arbetade mot rasförtryck. Han inspirerade människor att visa sin åsikt på ett fredligt sätt och uppmanade dem till motstånd mot apart­ heid utan att använda våld. Han ledde bl.a. en över ett år lång bussbojkott som inleddes då den mörkhyade Rosa Parks vägrade att lämna sin sittplats i bussen till en vithyad man. Under bojkotten vägrade de mörkhyade att åka buss, vilket ledde till att bussbolagen blev oroliga över uteblivna inkomster. Bussbojkotten avslutades efter att högsta domstolen i USA bestämde att apartheiden i bussarna stred mot landets grundlag.

Martin Luther King är känd för sitt berömda tal där han berättar om sin dröm om en värld där alla människor kan leva fria och jämställda. ”I have a dream,,,”

22 | Religion och irreligiositet

Martin Luther King ville väcka människorna till att se de samhälleliga orättvisor som de mörkhyade tvingades leva med. Tidningsartiklar och tv-program väckte medkänsla för de mörkhyade och gjorde rörelsen som leddes av King allt mera populär. Så småningom ändrades lagstiftningen i USA och de mörkhyades ställning förbättrades och de fick bl.a. rösträtt. Kings verksamhet mötte också motstånd och han blev mördad då han var 39 år gammal. Martin Luther King hann ändå få Nobels fredspris före sin död och till hans minne är årets tredje måndag en allmän ledig dag i USA. 1. Varför är ojämlik behandling av människor problematisk?

2. Fundera på om det numera är nödvändigt att försvara de mänskliga rättigheterna.

Motivera ditt svar.

Uppgifter Att fundera på

1. Vad betyder religions- och samvetsfrihet?

2. Studera kartan över religionernas utbredning som finns på insidan av bokens pärm. a) Vilka religioner är mest utbredda? b) Vilka religioner finns på geografiskt begränsade områden?

3. Studera bilderna i kapitlet. På vilka sätt syns religionen i en människas liv?

Skriv ner minst tre exempel.

4. Förklara begreppen: a) helig b) myt c) rit d) moral 5. Vilken är skillnaden mellan ateism och agnosticism?

Fördjupning

6. Gör en tabell enligt modellen nedan. a) Titta på bilderna i boken och välj ut fem föremål, fem platser, fem händelser och fem personer. Skriv in dessa i den kolumn den kolumn där de passar bäst. b) Välj en av kolumnerna och förklara vad de olika exemplen har gemensamt.

Heliga byggnader, föremål och konst

Myter

Riter

Lära och moral

Religiösa upplevelser och samfund

7. Antalet personer i Europa som inte hör till något religiöst samfund har ökat. Fundera över och skriv ner hur detta märks i din egen närmiljö.

8. Läs underkapitlet ”Religionerna indelas på olika sätt”. Gör en tankekarta över det du läst.

Tillämpning

9. Studera webbsidan www.uskonnot.fi (eller motsvarande trovärdig källa) a) Med hjälp av webbsidans information, ta reda på vilka världsreligioner som utövas i Finland. b) Vilka andra religioner utövas i Finland? c) Välj ut en religion som inte är en världsreligion. Skriv ner sådant du behöver komma ihåg för att senare kunna presentera den religionen för dina klasskamrater.

10. Fundera över hur religionsfriheten och samvetsfriheten syns i skolan.

Religion och irreligiositet | 23

24 | Kristendomen

2

Kristendomen Släkt och vänner har enligt finländsk tradition samlats för att fira att en ny baby har fötts i familjen. Föräldrarna har smyckat vardagsrumsbordet i sitt hem med blommor och levande ljus. De har också placerat en Bibel och en vattenskål på bordet. Barnet har klätts i en vit dopdräkt och prästen har anlänt.

Prästen välsignar först deltagarna genom att säga ”i Faderns och Sonens och den helige Andens namn”. Denna välsignelse berättar om de kristnas tro på en treenig gud. Sedan påminner prästen om att Jesus är barnens vän och festdeltagarna får veta att föräldrarna har valt namnet Mikael för sitt barn. Mikael är också är namnet på en ängel som förekommer i Bibeln.

Prästen gör korstecknet på barnets panna och bröst. Korstecknet visar hur Jesus välsignar ett barn och tar barnet till sin lärjunge. Dopgästerna ber för barnet och läser tillsammans valda delar ur Bibeln. Dopets höjdpunkt är då prästen döper barnet genom att hälla vatten på barnets huvud tre gånger och samtidigt uttala orden med vilka barnet tas med i församlingen, de kristnas gemenskap.

Kristendomen | 25

➤ Kristendomen uppstod för ca 2000 år sedan till följd av Jesus från Nasarets undervisning. Jesus, som var jude, predikade på många platser i området som är det nuvarande Israel.

Jesus hade en liten grupp lärjungar som följde och hjälpte honom. De som hade makten i området ogillade hans verksamhet och han blev avrättad genom korsfästelse. De kristna tror att Jesus är Guds son som uppstod från det döda och steg upp till himlen. Idag är kristendomen en global religion som har över 2 miljarder anhängare runtom i världen.

De kristnas liv påverkas av kristna riter De kristnas liv får en rytm genom övergångsriter som hör ihop med viktiga skeden i människans liv; födelsen, att bli vuxen, giftermål och döden. När kristna föräldrar får ett barn kan de be en präst döpa barnet. Alla kristna

om Kristend

ens

g utbrednin

Kristendomen

26 | Kristendomen 26

blir döpta i något skede av livet men en del människor döps som barn och andra först som vuxna. Dopet sker genom att prästen häller vatten på huvudet på den som skall döpas eller genom att hen sänks ner i vatten helt och hållet. Genom dopet blir en männ­ iska kristen och medlem av en församling.

När barnet växer kan föräldrarna berätta om händelser i kristendomens historia och ta med hen till församlingens sammankomster.

Småningom flyttas ändå ansvaret för barnets religiösa liv till barnet själv. Som ett tecken på detta konfirmeras hen och genom det be­ kräftas det kristna liv som inletts genom dopet. I Finland ordnas konfir­ mationen vanligtvis som avslutning på skriftskolan men ute i världen görs det på olika sätt och vid olika tidpunkter beroende på olika kyrkliga traditioner.

Att vigas till äktenskap är en helig händelse för de kristna. En präst kan viga ett par antingen i en kyrka eller på något annat ställe. De kristna tror att äktenskapet inte bara är mellan människor utan att Guds närvaro också behövs. Därför ber man vid vigseln om Guds välsignelse och beskydd för makarna. Efter vigseln ordnar många par en fest där de tillsammans med släkt och vänner gläds över sitt giftermål.

Då en kristen dör ordnar man en begravning där den dödas närmaste tar farväl av den avlidna. Den viktigaste delen av begravningen är prästens välsignelse av den döda. Det går till så att prästen häller sand på kistan tre gånger och uttalar välsignelsen. Efter begravningen håller man ofta en minnesstund, där de närmaste minns den avlidna och tröstar varandra i sorgen.

Kristna samlas till gudstjänst på söndagar Den kristna trons viktigaste veckodag är söndagen, då en del av de kristna samlas till gudstjänst i kyrkan. Kyrkan är de kristnas heliga byggnad och skiljer sig från andra byggnader genom korset som finns utanför. Utanför kyrkan finns ofta också kyrkklockorna, som ringer för att markera början på gudstjänsten.

I vissa kyrkor döper man bara vuxna för att de anser att dopet ska vara något man väljer själv. Största delen av kyrkorna döper ändå barn.

De gamla romarna använde vigselringar som en symbol för äktenskapet. Denna tradition blev senare vanlig bland de kristna. Ringens runda form visar på ett förbund som håller livet ut.

Kristendomen | 27

Kyrkans heligaste plats är altaret som finns längst fram i kyrkan. Vid altaret förrättar prästen den största delen av gudstjänsten. I kyrkan kan det också finnas en predikstol där prästen håller predikan, som ingår i gudstjänsten.

I gudstjänsten ber de kristna, sjunger psalmer och läser ur kristendomens heliga bok, Bibeln. Prästen hål­ ler en predikan som är en del av hens undervisning för församlingen. En central del i gudstjänsten är natt­ varden. I nattvarden äter man en bit bröd och dricker en klunk vin, vilket påminner församlingen om Jesus död på korset. Nattvardens förebild är Bibelns berät­ telse om Jesus sista måltid med sina lärjungar. Under gudstjänsten samlar man ofta in en kollekt, som är en penninggåva för att stöda ett gott ändamål.

Gudstjänster hålls också vid årligen återkommande högtider, till exempel jul, påsk och pingst. Under julen firar vi Jesus födelse. Under påsken kommer vi ihåg Jesus död och uppståndelse. Femtio dagar efter påsk firar vi pingst till minne av bibelberättelsen där de första kristna fick ta del av den helige Anden och den kristna församlingen fick sin början. Högtider som dessa delar in det kristna kyrkoåret och ger det dess rytm.

De kristna ber på många olika sätt En kristen kan be när och var som helst. En av de viktigaste bönerna är Vår Fader, vars text finns i Bibeln. Bön kan också vara att prata fritt och tacka Gud eller be om hjälp om man har problem. Förutom att be för sig själv så ber de kristna också för andra. De tror att Gud hör deras böner och besva­ rar dem. Man kan också be genom att tända ett ljus eller bara genom att vara tyst och stilla sig. Många kristna har för vana att göra korstecknet då de ber, stiger in i kyrkan eller till exempel då de stannar framför ett konst­ verk med religiöst motiv. Man gör korstecknet genom att röra vid pannan, hjärtat och axlarna med tre fingrar. De tre fingrarna symboliserar tron på den treeniga guden. Pannan symboliserar människans tankar, hjärtat repre­ senterar känslorna och axlarna representerar människans handlingar.

När de kristna ber kan de knäböja, sänka huvudet eller knäppa händerna. På dessa sätt så visar de sin respekt för Gud.

28 | Kristendomen

De kristna tror på en treenig Gud. Enligt den kristna uppfattningen finns det bara en Gud, som är treenig. Det betyder att Gud har tre sidor; Fadern, Sonen och den helige Anden. Tre­ enigheten visar de tre olika sidorna hos Gud. De kristna tror på en person­ lig gud som skapade världen och som styr vad som händer i den. Kristna tror också att Gud blev till människa genom Jesus. Den helige Anden ska­ par tron på Gud och stöder den.

Enligt kristendomen har alla människor förmåga att göra både gott och ont. Ingen är fullkomlig utan alla syndar, det vill säga gör misstag och fel.

För att människorna ska bli räddade behöver de få syndernas förlåtelse. De kristna tror att Jesus sonade människornas synder genom sin död på kor­ set. Människorna kan få sina synder förlåtna, bli räddade och få ett evigt liv i himlen efter sin död. Jesus talade ofta om himmelriket som blir till verk­ lighet överallt där människorna behandlar varandra kärleksfullt och rätt­ vist. Han sammanfattade sina läror i det dubbla kärleksbudet, enligt vilket människorna ska älska Gud över allt annat och sin nästa som sig själv.

Enligt Bibeln lärde han också ut principen ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er det skall ni också göra för dem”. Principen är i kristen­ domen känd som den gyllene regeln.

Änglar Änglar är andeväsen som Gud har skapat och de är hans budbärare. Änglar kan visa sig för människor och till deras uppgifter hör att skydda och bevara människorna. Många tror att varje människa har sin egen skyddsängel. Enligt forskning tror över hälften av finländarna att änglar finns. Det finns många böcker som handlar om änglar. Änglar i form av bilder, ljus och statyer är populära prydnader i många kristna hem. Förutom i kristendomen finns tron på änglar också inom judendomen och islam.

Kristendomen | 29

Det har gjorts många filmer och musikaler om Jesus.

Andrew Lloyd Webbers musikal Jesus Christ Super­ star har visats otaliga gånger i hela världen sedan 1971.

30 | Kristendomen

Bibeln är de kristnas heliga bok Kristendomens heliga bok kallas Bibeln. Bibeln har översatts till många olika språk och är en av de mest lästa böckerna i världen. De kristna tror att Gud uttrycker sin vilja i Bibeln men kristna tolkar också Bibelns berät­ telser på olika sätt.

Bibeln består av två delar, Gamla Testamentet och Nya Testamentet.

Gamla Testamentet börjar med berättelser om hur Gud skapade världen och hur synden kom till. Sedan beskrivs händelser i Israels folks, dvs ju­ darnas, historia. De kristna har alltså tagit med judarnas heliga skrifter i sin egen Bibel. Gamla Testamentet förutspår också att Messias, frälsaren, ska komma för att rädda världen. De kristna tror att Jesus var denna Messias.

Nya Testamentet berättar om Jesus liv, död och uppståndelse. Dessa händelser beskrivs i de fyra evangelierna. Ordet evangelium betyder glädje­ budskap. Nya Testamentet innehåller också berättelser om de som följde Jesus och deras verksamhet efter Jesus död. Det finns också brev som be­ tydande kristna skickade till de första församlingarna. Nya Testamentet slutar med Uppenbarelseboken som beskriver världens undergång.

Bibelns berättelser syns bland annat inom konsten. Det har gjorts filmer som handlar om Jesus och om Moses, som är den centrala personen i Gamla Testamentet. Det finns berömda tavlor som föreställer Jesus och

Gamla och Nya Testamentets centrala innehåll

Gamla Testamentet

Nya Testamentet

• berättelser om världens skapelse • berättelser om Israels folk • förutsägelser om Messias tillkomst

• evangelierna om Jesus • apostlabreven • förutsägelser om världens undergång

hans mamma Maria. I många länder har man statyer som föreställer Maria inte bara i kyrkorna utan också i hemmen och vid vägarna. Bibeln har in­ spirerat kompositörer och musiker och många författare har i sina böcker behandlat frågor om ondska och syndernas förlåtelse.

Kristendomen har tre huvudinriktningar Kristendomen har delats i många olika inriktningar som kallas kyrko­ gemenskaper. De största kyrkogemenskaperna är den katolska kyrkan, den ortodoxa kyrkan och de protestantiska kyrkorna. De finns i olika geografiska områden och de betonar lite olika saker i sina läror och i sina sätt att utöva religion.

Majoriteten av världens kristna hör till den katolska kyrkan. Det finns över en miljard katoliker, främst i Sydeuropa och Latinamerika. Den katol­ ska kyrkans centralort är den lilla Vatikanstaten som ligger i centrum av Rom. Kyrkans ledare, påven, styr den katolska kyrkan från Vatikanen.

Centrala delar i katolicismen är bikten och gudstjänsterna. När en människa biktar sig berättar hon för en präst om det hon tänkt och gjort fel och som hon har dåligt samvete för. Prästen ger anvisningar om hur hen ska sona sina synder och till sist ger prästen syndernas förlåtelse.

Påven är den katolska kyrkans ledare. Påven Franciscus som valdes 2013 är den katolska kyrkans första latinamerikanska påve.

Kristendomen | 31

När en ikon blivit färdig, välsignas den av en ortodox präst innan den tas i bruk.

Ikoner finns förutom i kyr­ korna också i hemmen.

Den ortodoxa kyrkan lösgjorde sig från den katolska kyr­ kan för ungefär tusen år sen och verkar numera främst i Östeuropa, Ryssland och Grekland. Det finns ungefär 260 miljoner ortodoxa kristna. Den ortodoxa trons viktigaste uttrycksform är gudstjänsten som hålls i kyrkorna på mor­ gonen och på kvällen. I den ortodoxa gudstjänsten ingår bön, sjungande av heliga texter och användning av rökelse.

Rökelsen sprids ur små kärl som innehåller kåda eller något annat ämne som bildar rök. Ikoner är också viktiga. Det är speciella målningar som föreställer heliga personer. Jesus mamma Maria är ett vanligt ikonmotiv.

De protestantiska kyrkorna uppstod på 1500-talet, då reformrörelser uppstod inom den katolska kyrkan. De som deltog i dessa rörelser kallades protestanter och rörelserna lösgjorde sig till slut helt från den katolska kyrkan och bild­ ade egna kyrkosamfund. De viktigaste av dessa är idag den lutherska och den anglikanska kyrkan samt de reformerta kyrkorna. Det finns ungefär 800 miljoner protestanter i världen. Bibeln är central för alla de protestantiska rörelserna och de har samma uppfattning om att alla människor kan ha en direkt personlig kontakt till Gud. I Finland hör största delen av befolkningen till den lutherska kyrkan som är en av de protestan­ tiska kyrkorna.

Kristendomen finns i hela världen Europa har traditionellt varit kristendomens centrala område och kristen­ domens inverkan syns överallt i det vanliga livet, i sättet att räkna tiden, i veckorytmen och i konsten, lagstiftningen och traditionerna. Därför är det omöjligt att förstå Europa utan att känna till kristendomens grunder.

Kristendomen kom till Finland för cirka tusen år sedan och sen dess har den haft stor inverkan på den finländska kulturen. Kristendomen hade del i det finska skriftspråkets uppkomst. På 1500-talet skapade Mikael Agricola skriftspråket för att kunna översätta Bibeln till finska. Ännu idag döps en stor del av finländarna, majoriteten går i skriftskola, ungefär hälften gifter sig i kyrkan och nästan alla blir begravda med kyrkliga riter. Europa har ändå med tiden blivit allt mer sekulariserat. Utanför Europa är kristendomen däremot en livskraftig religion. Speciellt i Latinamerika är kristendomen 32 | Kristendomen

mycket stark och antalet kristna ökar hela tiden i Afrika och Asien. I USA är kyrkorna populära och det är vanligt att delta i gudstjänster.

De kristna har alltid missionerat, eftersom Jesus enligt Bibeln uppmanade sina efterföljare att sprida det han lärde till hela världen. Utöver missions­ arbetet hjälper många kristna kyrkor och föreningar fattiga och hjälpbehö­ vande både i hemlandet och i krisområden runtom i världen. Många kristna deltar aktivt i miljöarbete och arbetar för att främja mänskliga rättigheter.

De deltar också i dialogen mellan religionerna och samarbetar med repre­ sentanter för olika religioner.

Eftersom kristendomen är en världsreligion utövas den på mycket olika sätt i olika områden, vilket ibland lett till olika åsikter om vilket sätt som är det rätta. För att komma överens har man skapat sätt att samarbeta över åsiktsgränserna. Sådant samarbete kallas ekumenik och dess mål är att få de kristna att se likheterna mellan de olika trossamfunden.

Kom ihåg ➤➤ Alla kristna döps i

något skede av sitt liv. ➤➤ Inom kristendomen

tror man på en treenig Gud, som består av Fadern, Sonen och den Heliga Anden. ➤➤ Kristendomen har

genom mission spridits runt om i världen.

I många latinamerikanska och afrikanska kyrkor är det vanligt att dansa och sjunga under gudstjänsten. Till ex­ empel på Jamaika är musiken en viktig del av kyrkobesöken.

Kristendomen | 33

Jungfru Maria

H

elgonen är viktiga för de kristna och många tror att de här heliga personerna kan hjäl­ pa dem då de är i nöd. Ett av de viktigaste krist­ na helgonen är Jesus mamma Maria. Enligt Nya Testamentet uppenbarade sig ängeln Gabriel för Maria och berättade att hon snart skulle föda en son, som hon skulle ge namnet Jesus.

Maria förstod inte vad ängeln menade efter­ som hon var oskuld. Ängeln berättade att Maria skulle bli gravid genom den heliga Anden och att hon skulle föda Guds son. Därför kallas Maria för Jungfru Maria eller Gudaföderskan. Katoli­ kerna använder också namnet Madonna.

I den katolska och den ortodoxa kyrkan har många helgdagar uppkallats efter Maria. Pro­ testanterna har däremot endast en Maria-dag, Maria bebådelsedag, som i Finland firas varje år i mars månad. Till helgonet Marias ära har också uppkommit olika böner. Den mest kända av dessa är Ave Maria som också blivit tonsatt och därmed gett upphov till många världs­ berömda sånger. Maria och Jesusbarnet är ett vanligt motiv i den kristna konsten och före­ kommer till exempel i de ortodoxa ikonerna.

Jungfru Maria förekommer förutom i Bibeln också i muslimernas heliga bok, Koranen.

Maria högaktas speciellt i den katolska och den ortodoxa kyrkan. Hon sägs ha visat sig för människor, ofta för barn, och platserna där hon visat sig har blivit viktiga vallfärdsorter. Staden Lourdes i Frankrike besöks av över en miljon pil­ grimer per år och det berättas om mirakel som människor upplevt där. Största delen av värl­ dens katolska kyrkobyggnader är tillägnade Jungfru Maria och i dem finns vanligtvis ett al­ tare helgat åt Maria. På altarna finns en bild eller en staty som föreställer henne. I Finland finns också många kyrkor som ursprungligen varit helgade åt Maria, till exempel Åbo dom­ kyrka och Borgå domkyrka.

1. Vilka benämningar använder de olika kyrkosamfunden om Jesus mamma Maria?

Jungfru Marias huvud omges ofta av tolv stjärnor i form av en gloria. De påminner om Jesus tolv lärjungar men också om Marias upphöjdhet, kraft och godhet.

34 | Kristendomen

2. Helgonen kan också kallas idoler. Varför?

Uppgifter Att fundera på

1. a) Vilka kristna övergångsriter har du deltagit i? b) Välj en av dessa riter och skriv upp det du minns av hur den gick till. Om du inte har deltagit i någon kristen övergångsrit, välj en och beskriv den enligt lärobokens text.

2. Vad föreställer bilden och vad symboliserar den?

3. Kristendomen är en monoteistisk religion. Vad innebär det?

4. Förklara begreppen: a) kyrka b) pingst c) Nya Testamentet d) Messias 5. Gör en tankekarta över kristendomens inriktningar. Använd läroboken och ta med begrepp från de olika inriktningarna. Du kan också rita bilder i tankekartan.

Fördjupning

6. Hur syns kristendomen i din omgivning? Nämn minst fem olika exempel.

7. Vilken koppling finns mellan den här figuren och kristendomens uppfattning om Gud?

8. Studera bilden över kristendomens utbredning på sidan 26 i läroboken. a) Vad kan du säga om kristendomens utbredning? b) Vilka frågor väcker kartan? Fundera ut tre frågor du kan ställa om kristendomens utbredning.

Tillämpning

9. Ta ställning till påståendet ”Kristendomen är en mycket livskraftig religion”. Motivera din åsikt.

10. Sök på webben efter ett kristet samfund som finns på din hemort. Studera deras hemsidor och ta reda på: a) Hurdan ungdomsverksamhet har de? b) På vilket sätt deltar de i missionsverksamheten?

Kristendomen | 35