Inom judendomen och islam är det viktigt att hjälpa de fattiga

tolkning av Bibeln och kyrkans traditioner. Enligt Bibeln är allt liv heligt och därför anser den katolska kyrkan bland annat att abort inte är tillåten.

Den ortodoxa kyrkan anser att rätta handlingar uppkommer i varje människa allt eftersom förhållandet till Gud blir starkare. När man besöker gudstjänster och ber regelbundet kommer man allt närmare Gud. Den här processen kallas människans heliggörande.

De protestantiska kyrkorna poängterar människornas fria valmöjligheter och förmåga till förnuftigt tänkande. Exakta moraliska regler finns vanligtvis inte utan varje människa kan med hjälp av sitt förnuft själv ta beslut i moraliska frågor. Samvetets röst är ändå viktig, liksom att visa kärlek till sin nästa.

Kyrkorna deltar i samhällsdiskussionen och väcker diskussion om värderingar. Finlands evangelisklutherska kyrkas ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen tog under sin tid som ärkebiskop ofta ställning i aktuella frågor.

För att förstå de traditioner och moralregler som människor runt om i världen har är det viktigt att känna till världsreligionernas etiska principer. Olika religioner har påverkat det omgivande samhället och därför syns också religionernas etiska principer i många länders lagar.

Kristendomen liksom judendomen och islam uppkom i Mellanöstern. I judendomen är det viktigt att leva ett gott liv och att hjälpa de fattiga och andra som har det sämre ställt. Judendomens etiska principer finns i Toran och de viktigaste reglerna har koncentrerats till de tio budorden.

Islamsk etik grundar sig på goda karaktärsdrag, som till exempel ärlighet och rättvisa. De islamska idealen kommer från muslimernas heliga bok Koranen och den islamska lagen, sharia. Sharia har regler om hur man ska leva sitt dagliga liv, om bönestunder, familjelivet, vad man får äta och inte äta och om vikten av att hjälpa de fattiga.