Medierna sprider också felaktig information

De flesta medier i Finland följer journalistreglerna som bland annat säger att informationen ska vara sanningsenlig och att uppgifter som publiceras ska kontrolleras så noggrant som möjligt. Ibland händer det att en redaktör inte följer reglerna. Då kan vem som helst göra en anmälan om saken till Opinionsnämnden för massmedier som övervakar att journalistreglerna följs. Opinionsnämnden kan till exempel kräva att medier gör en offentlig rättelse av felaktig information.

Det händer också att medierna inte direkt bryter mot journalistreglerna men informationen som de ger ut kan ändå vara vilseledande. Mediaföretag som upprätthåller webbtjänster försöker få så många klickningar som möjligt på sina nyheter eftersom mediaföretagens reklaminkomster beror på hur många klickningar de fått. Rubrikerna görs intressanta och lockande men nyheten som sedan finns bakom klickningen är inte sådan som rubriken låter förstå. Det här kallas klickbete. Blir läsaren då lurad eller är mediaföretagets metoder acceptabla?

En del människor tycker att de traditionella me Exempel på journalistreglerna dierna inte berättar sanningen om många viktiga • Journalister är i första hand ansvariga inför sina läsare, lyssnare och tittare. Dessa har rätt att få saker. Alternativa medier har därför uppkommit veta vad som händer i samhället. som en protest mot de traditionella medierna. De • Avgöranden om innehållet i informationsalternativa medierna förbinder sig inte till journalist förmedlingen ska fattas på journalistiska grunder. Denna beslutanderätt får inte under några reglerna och kan verka på mycket tveksamma mo omständigheter överlåtas till någon utanför raliska grunder. Artiklarna och inläggen kan inne• redaktionen. Journalister har rättighet och skyldighet att avvisa hålla felaktiga uppgifter eller vara helt och hållet påtryckningar eller löften som syftar till att styra, felaktiga eftersom ingen kontrollerar innehållet. • förhindra eller begränsa informationsförmedlingen. Det är journalisters plikt att sträva efter en

De sociala medierna ger vem som helst möjlig sanningsenlig informationsförmedling. het att fritt uttrycka sina åsikter, i många fall ano• Journalister bör kontrollera uppgifter så väl som möjligt – även om de har publicerats tidigare.nymt. Det har lett till att olika slags åsikter kan • Allas människovärde ska respekteras. Etniskt spridas mycket snabbt och eftersom ingen kon ursprung, nationalitet, kön, sexuell orientering, trollerar innehållet kan också felaktig information övertygelse eller därmed jämförbar egenskap ska inte framställas på ett ovidkommande eller spridas snabbt och effektivt. nedlåtande sätt.

Under 2010talet blev uttrycket ”fake news”, falKälla: Opinionsnämnden för massmedier ska nyheter, ett vanligt begrepp i den allmänna diskussionen. Begreppet används inte bara som beteckning på nyheter som är falska utan också som ett sätt att strunta i nyheter som är riktiga och sanna.