Handlingar kan bedömas ur olika synvinklar

Svåra situationer kan vara besvärliga att bedöma enligt etiska grunder. Det finns etiska teorier som man kan ta till hjälp då det behövs. De här etiska teorierna kallas konsekvensetik, pliktetik och dygdetik. De har uppkommit svar på både religiösa och filosofiska frågor. Teorierna kan användas då man behöver undersöka olika situationer ur olika synvinklar.

Man kan bedöma om en handling är rätt eller fel genom att undersöka handlingens följder, vad handlingen leder till. Om följderna är goda är handlingen också god. Det här kallas konsekvensetik. Edward Snowden tänkte troligen att hans handlingar visserligen är olagliga men de har goda följder. Hans avslöjanden ledde till ändrade tillvägagångssätt inom NSA och domstolar i USA har konstaterat att avlyssnandet av telefoner var olagligt. Snowdens handlingar kan därför anses vara rätta ur konsekvensetisk synvinkel.

Den andra teorin, pliktetiken, säger att en handling är rätt om den följer gemensamt överenskomna regler, som till exempel ett lands lagar. Enligt pliktetiken är Snowdens handlingar felaktiga eftersom de helt klart bryter mot USA:s lagar. Han publicerade material som var hemligstämplat och det bröt både mot arbetsgivarens regler och landets lagar. Han följde alltså inte sina plikter utan bestämde sig för att medvetet bryta mot dem.

Handlingar kan också bedömas ur dygdetikens synvinkel. Dygdetiken framhåller människans karaktärsdrag och att människan utvecklar sin förmåga till rättvisa och mod. Goda karaktärsdrag hjälper människan att fatta rätta beslut. Enligt dygdetiken handlade Snowden troligen rätt eftersom han ville vara ärlig. Motsatsen till dygd är last. I Snowdens fall skulle lasten ha varit att vara oärlig och gömma undan det han visste.

Aristoteles var en grekisk filosof som levde 384–322 f.Kr. Han ansåg att bland annat vishet, mod, rättvisa och måttfullhet är dygder.