INNEHÅLL 1. HÄRLIGT! ���������������������������������������������� s.4–5 2. SKOLARBETE ���������������������������������������� s.6–7 3. SKOLVÄGEN ������������������������������������������ s.8–9 4. SE DIG FÖR I TRAFIKEN! ������������������� s.10–11 5. HUR SER SKOLAN UT? ���������������������� s.12–13 6. I NATUREN ����������������������������������������� s.14–15 7. SKOGENS SKAFFERI �������������������������� s.16–17 8. JAG OCH ANDRA ������������������������������ s.18–19 9. SKOLKAMRATER OCH VÄNNER ������� s.20–21 10. HÖSTEN ���������������������������������������������� s.22–23 11. FLYTTFÅGLAR OCH STANNFÅGLAR � s.24–25 12. LÖV OCH BARR �������������������������������� s.26–27 13. VÄDER ����������������������������������������������� s.28–29 14. KLÄDER I ALLA VÄDER ������������������� s.30–31 15. KROPPEN ������������������������������������������� s.32–33 16. VÅRA SINNEN ���������������������������������� s.34–35 17. MÅ BRA! ������������������������������������������� s.36–37 18. HUR KÄNNS DET? ���������������������������� s.38–39
19. NU ÄR DET VINTER ��������������������������� s.40–41 20. HAREN PÅ SKAREN �������������������������� s.42–43 21. VATTEN ���������������������������������������������� s.44–45 22. VÄRME ����������������������������������������������� s.46–47 23. VI BOR I SVERIGE ������������������������������ s.48–49 24. VAR I SVERIGE BOR DU? ������������������ s.50–51 25. HEMMA ���������������������������������������������� s.52–53 26. VAR FÖRSIKTIG! ������������������������������� s.54–55 27. VAD SKA JAG VÄLJA? �������������������� s.56–57 28. MINSKA PÅ SOPORNA �������������������� s.58–59 29. VÅREN KOMMER ������������������������������� s.60–61 30. LUFT ��������������������������������������������������� s.62–63 31. LEVANDE OCH LIVLÖST ������������������� s.64–65 32. VEM HAR RYGGRAD? ���������������������� s.66–67 33. DJUREN FÅR UNGAR ������������������������ s.68–69 34. VÄXTERNA BLOMMAR �������������������� s.70–71 35. SNART ÄR DET SOMMARLOV! ������� s.72–73 36. MYRSTACKEN ����������������������������������� s.74–75 TID ������������������������������������������������������������� s.76–77 SVERIGES KARTA ����������������������������������� s.78–79 BILDFÖRTECKNING ��������������������������������������� s.80 3
19. NU ÄR DET VINTER
På vintern är det kallt. Vattnet fryser till is och ofta är det snö på marken. Då går det fint att åka pulka och skridskor. 40
Växterna vilar på vintern. De kan inte ta upp vatten med rötterna då marken är frusen. Många växter dör till vintern.
FUNDERA PÅ VAD KAN DU GÖRA NÄR DET ÄR IS OCH SNÖ UTE? VARFÖR ÄR DET FARLIGT MED IS OCH SNÖ I TRAFIKEN?
Skogssorkarna lever under snön. Där är det varmare än i luften ovanför.
HOPPA ETT V S DET KOM ARMT M OCH S ER SNÖT K ÖNT ÄC MYRS KE ÖVER TACK EN!
ORDLÅDA: vinter pulka
is
snötäcke skridsko
sork
ovanför 41
20. HAREN PÅ SKAREN Skogsharen har långa bakben och breda tassar. Med dem går det bra att skutta på snön. Haren är växtätare. Den äter bark från träden under vintern.
42
Björnen och grävlingen sover vintersömn. De vaknar flera gånger under vintern. Igelkotten och skogsödlan går i dvala. De andas tungt och deras hjärta slår långsamt. Skogsharen är vaken på vintern.
FUNDERA PÅ SKOGSHAREN HAR VIT VINTERPÄLS SOM FUNGERAR SOM SKYDDSFÄRG. VILKA ANDRA DJUR ÄN SKOGSHAREN HAR SKYDDSFÄRGER ELLER SKYDDSMÖNSTER? HITTA ÅTMINSTONE EN VÄXTÄTARE OCH ETT ROVDJUR I BILDEN!
P MYR Å VINT E ORN A I D RN GÅR UND VAL E I MY R MAR A NERE K RST ACK EN EN.
ORDLÅDA: skare
växtätare vintersömn
rovdjur dvala
vinterpäls andas 43
21. VATTEN
ÄMNET VATTEN KAN VARA FLYTANDE, FRUSET ELLER ÅNGA.
På vår planet finns det mycket vatten. Vattnet är viktigt för allt levande. Människor behöver rent vatten. 44
I människans kropp finns mycket vatten. Du behöver dricka ofta för att kroppen ska innehålla rätt mängd vatten.
FUNDERA PÅ NÄR DRICKER DU? VAD DRICKER DU? VARFÖR SKA VI INTE DRICKA SALTVATTEN? HUR FÅR VI RENT VATTEN? KÄNNER DU TILL NÅGRA DJUR SOM LEVER I VATTENDRAG?
Hav, sjöar och älvar kallas vattendrag. Vatten ur vattendragen kan renas i ett vattenverk. Då blir det kranvatten som du kan dricka. Vattnet i havet innehåller salt. Människan ska inte dricka saltvatten.
NÄR DU ST KRANEN ÄNGER AV TVÅLAR MEDAN DU IN SPARAR HÄNDERNA DU DRICKSV PÅ RENT ATTEN.
ORDLÅDA: ämne älv
flytande
vattendrag
fruset
kranvatten
ånga
mängd
vattenverk
renas 45
22. VÄRME Solen värmer jorden. Det finns också värme inne i vår planet. Människan behöver värme.
46
Solen är den viktigaste källan för värme på jorden. Vi tar på oss kläder för att hålla kvar kroppens värme. Vi bygger hus som skyddar mot kylan. Människor har lärt sig att tillverka värme på olika sätt.
FUNDERA PÅ HUR KAN VI GÖRA VÄRME? VAD GÖR DU OM DET BLIR FÖR VARMT? VARFÖR ÄR DET BÄTTRE ATT INTE HA DET FÖR VARMT INOMHUS?
GGER SIN MYRORNA BY TT DEN ÄR STACK SÅ A AV ETT PÅ SOLSIDAN TEN. S TRÄD ELLER EN T OCH VARM DÅ BLIR DET CKEN. SKÖNT I STA
ORDLÅDA: termometer solpanel
värmekälla eld
skydd
värmeelement elektricitet 47
23. VI BOR I SVERIGE
Sveriges flagga är blå och gul. Sveriges huvudstad heter Stockholm. 48
De vuxna som bor i Sverige får vara med och bestämma om hurdana lagar och regler det ska finnas. De röstar också om vilka som ska vara ledare i landet. Sveriges kung heter Carl den sextonde Gustaf. Kronprinsessan Victoria är Sveriges tronföljare. Det betyder att hon ska bli drottning efter kungen.
FUNDERA PÅ HUR GÖR MAN NÄR MAN RÖSTAR OM NÅGOT? HUR BLIR MAN KUNG ELLER DROTTNING?
JAG FÖR FL RÖSTAR ERA DAGA LEDIGA RÅ ARBET ARMY T RORNA !
ORDLÅDA: flagga
huvudstad
tronföljare
ledare
kronprinsessa rösta 49
24. VAR I SVERIGE BOR DU? I Sverige finns både landsbygd och städer. Här finns vacker natur med skogar, stränder och fjäll. NORR
VÄSTER
ÖSTER
Kiruna
SÖDER
Luleå
SVERIGE Umeå Sundsvall
NORGE Örebro Stockholm Göteborg
Norrköping Gotland
DANMARK
50
Malmö
FINLAND
I Sverige kan vi ha vårt hem i närheten av stora skogar eller vid öppna åkrar. Vi bor kanske vid havskusten eller vid en sjöstrand. Vi kan bo i en by eller i en stad.
FUNDERA PÅ VAR I SVERIGE BOR DU? HURDAN ÄR NATUREN DÄR DU BOR?
Man kan bo i norra, västra, östra, mellersta eller södra Sverige.
ACK MYRST A T S R HÖG. ES STÖ SVERIG ER TVÅ METER A ÄR ÄR ÖV TÖRSTA MYR VER LI Ö ES S SVERIG N. DEN KAN B NG. LÅ YRA HÄSTM EN HALV CM EN OCH
ORDLÅDA: kompass kust
sjö
karta strand
fjäll by 51
25. HEMMA
Det finns många sysslor i hemmet som du kan hjälpa till med. Hemma finns också regler som du följer. 52
Hemmet är en viktig plats för alla. Det behövs gemensamma regler för att det ska vara säkert och trevligt för alla som bor där. Man lagar mat och äter, tvättar, städar, gör läxor, umgås och leker tillsammans. Om man hjälper varandra med hemsysslorna blir det tid kvar för alla att vila och ha ledigt.
FUNDERA PÅ VILKA SYSSLOR KAN DU HJÄLPA TILL MED HEMMA? VILKA REGLER KAN VARA BRA ATT HA HEMMA? VILKA OLIKA SYSSLOR HITTAR DU PÅ BILDEN?
I MYRSTAC KEN HAR ALLA VIKTIGA UP PGIF DROTTNING EN LÄGGER TER. ARBETARM ÄGG. YRORN STACKEN. N A BYGGER OCH LAGA ÅGRA ARB R ETARMYRO VAKTAR S R TACKEN, A NDR MAT ELLER SKÖTER OM A SAMLAR OCH MYRLA DROTTNINGEN RVERNA.
ORDLÅDA: hem
sysslor städning
gemensam matlagning
umgås uppgift 53
26. VAR FÖRSIKTIG! Rör dig lugnt i närheten av andra och på hala ytor. Om du råkar ut för en olycka ska du genast be om hjälp av en vuxen.
54
Lek aldrig med eluttag, eld eller hett vatten. Elektriska apparater kan vara farliga. Sätt aldrig okända ämnen i munnen.
FUNDERA PÅ
Om det händer en svår olycka ringer man nödnumret 112 för att få hjälp.
VAD SKA DU GÖRA OM: • DU UPPTÄCKER EN BRAND? • DU SER ATT EN KAMRAT HAR SKADAT SIG?
Brandkår, polis och läkare hjälper till vid olyckor.
PÅ VILKA SÄTT KAN ELEKTRISKA APPARATER VARA FARLIGA?
KTIG FÖRSI I SAND. R Ä JAG ÖR MIG LIGGA R N G A A K NÄR J JONLARV M HELST SO RLE EN MY RÄVD VAR EN GOD, NERG ÄNTA PÅ HUGGA OCH V YRA ATT . I M LITEN ÄNDERNA T
ORDLÅDA: olycka brandkår
hal
säkerhet läkare
polis
nödnummer apparat
brand eluttag 55
27. VAD SKA JAG VÄLJA? Tänk efter innan du köper något. Då du köper något som håller länge behöver du inte köpa nytt så ofta. Reklam kan få oss att köpa något vi inte behöver.
56
Allt material kommer från naturen. Papper görs av trä. En del tröjor görs av bomull. Plast görs av olja som finns under marken. Då du köper färre nya saker mår naturen bättre.
VAROR MED DE HÄR MÄRKENA ÄR BÄTTRE FÖR MILJÖN:
FUNDERA PÅ VAD KAN DU KÖPA OCH SÄLJA PÅ LOPPIS? VAD KAN DU GÖRA MED SAKER DU INTE LÄNGRE ANVÄNDER? HAR DU NÅGON GÅNG ÖNSKAT DIG NÅGOT DU INTE BEHÖVER? BERÄTTA!
TÄNK P KÖPA S Å ATT BARA ÅDAN ÄR FÖR T SOM INTE I ONÖD PACKAT IGT MY C PLAST OCH KA KET RTONG .
ORDLÅDA: välja
reklam
förpackning
material olja
bomull
begagnad färre 57
28. MINSKA PÅ SOPORNA
I affären är det bättre att välja sådant som inte blir till mycket avfall. Då du minskar på soporna tar du ansvar för att miljön mår bra. 58
Använt papper görs till nytt papper. Det kallas återvinning.
FUNDERA PÅ
Matrester som läggs i komposten blir mull. När sopor bränns får vi el och värme. Sopor som förs till soptippen ligger bara och skräpar ner.
• TA BARA SÅ MYCKET MAT SOM DU ORKAR ÄTA UPP. • TA MED EN EGEN VÄSKA NÄR DU HANDLAR SÅ BEHÖVER DU INTE KÖPA EN PLASTPÅSE. • SLÄNG INTE BORT SAKER SOM FORTFARANDE GÅR ATT ANVÄNDA.
KOMMER DU PÅ FLERA TIPS? HUR SORTERAR DU SOPORNA PÅ BILDEN? KA TILLVER DU KAN AV GAMMALT NYTT T NÅGOT ERIAL ISTÄLLE ! T MAT NGA DE Ä L S T FÖR AT
ORDLÅDA: minska kompost
skadlig mull
återvinning sopor
soptipp material
avfall ansvar 59