SL1 Aktivt medborgarskap Lärobok

SL1

har skrivits i enlighet med de nya läroplansgrunderna för gymnasiets första kurs i samhällslära. Boken vägleder studeranden i hur staten och samhället fungerar samt hur man själv kan påverka dem.

Den tydliga texten bygger på aktuell forskning och det pedagogiska materialet har utarbetats av erfarna lärare.

Uppgifterna i boken uppmuntrar till att lära sig genom att själv ta reda på fakta och erbjuder övning i färdigheter som är viktiga i samhällslära.

Boken inspirerar läsaren att bilda sin egen uppfattning om samhälleliga fenomen och att aktivt delta i samhället.

Aktivt medborgarskap

SL1 Aktivt medborgarskap

Elina Kestilä-Kekkonen • Vuokko Aromaa • Petri Kähkönen Jaana Nieminen • Akseli Salmi • Johanna Bonäs

SL1

Aktivt medborgarskap DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET

DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET

ISBN 978-951-52-4773-5 K 30

9 789515 247735

Schildts & Söderströms

SL1

Aktivt medborgarskap DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET

Elina Kestilä-Kekkonen Vuokko Aromaa Petri Kähkönen Jaana Nieminen Akseli Salmi Johanna Bonäs

Schildts & Söderströms

Till läsaren SL1 Aktivt medborgarskap har skrivits i enlighet med läroplansgrunderna för gymnasiets första kurs i samhällslära. Boken beskriver grunderna för Finlands stats- och samhällsskick och hur du kan påverka i samhället. De viktigaste perspektiven är demokrati, samhällets grundläggande strukturer, makt och inflytande.

Boken betonar ett aktivt och deltagande medborgarskap. En viktig målsättning är att fördjupa din kunskap om det omgivande samhället och uppmuntra intresset för samhälleliga frågor. Boken ger dig färdigheter att kritiskt granska aktuella samhälleliga fenomen och reflektera över och utvärdera framtida trender och alternativ. I boken finns aktuella och mångsidiga uppgifter som ger dig övning i att kritiskt granska information och tolka olika typs texter och statistik.

Boken ger dig verktyg att utveckla viktiga samhälleliga färdigheter, till exempel analytisk tolkning av olika texter samt diskussions- och argumentationsfärdigheter.

Givande lässtunder!

Läroboksförfattarna

Författare

Elina Kestilä-Kekkonen, PD, professor (visstid), Turun yliopisto Vuokko Aromaa, FM, lärare i historia, samhällslära och modersmål Petri Kähkönen, FM, lektor i historia och samhällslära, Turun klassillinen lukio Jaana Nieminen, FM, biträdande rektor, lektor i historia och samhällslära, Tammerkosken lukio Akseli Salmi, FD, rektor, Arkadian yhteislyseo Johanna Bonäs, FD, lektor i historia och samhällslära, Vasa övningsskola

I

Vad är ett samhälle?

1

Samhället och staten

2

I en demokrati tillhör makten folket

3

Att studera samhället

Du lär dig

På det första uppslaget till varje huvudavsnitt sammanfattas lärandemålen för avsnittet.

vad ett samhälle är och hur man

forskar i samhället

vilka dina medborgerliga rättigheter

och skyldigheter är

vad demokrati innebär och hur man

kan främja demokrati

hur man gör och tolkar under­

sökningar om samhället.

10

11

Ett sampel är ett urval som väljs inom en större grupp. Om en forskare vill undersöka studerande vid ett visst gymnasium kan hen slumpmässigt välja några studerande vid skolan som får svara på frågor i samband med undersökningen.

I slutet av varje kapitel finns repe­ terande uppgifter som stöder indivi­ duell och kollabo­ rativ inlärning.

Uppgifter 1. Ur vilken synvinkel undersöks samhället inom

följande vetenskapliga discipliner: a) sociologi b) statsvetenskap c) socialpolitik d) ekonomi?

2. Förklara skillnaden mellan följande forsknings­

metoder: a) kvalitativa forskningsmetoder b) kvantitativa forskningsmetoder.

40

Passagerare fördriver tiden på sina mobiltelefoner i Beijings metro.

Kinas internet hör till de minst fria i världen. Stora västerländska nättjänster, som till exempel Google, Youtube och Facebook är blockerade i Kina.

människor som hen vill studera. Ett sampel kan till exempel bestå av 1 000 röstberättigade finländare. Inom samplet söker forskaren efter sådan information som går att generalisera till alla röstberättigade finländare.

En statsvetare kan till exempel undersöka om studieinriktningen inverkar på universitetsstuderandes samhälleliga värderingar. Ett urval universitetsstuderande inom olika ämnen får svara på frågor gällande ekonomi, moral och internationalitet. I frågeformuläret ingår också frågor om de studerandes syn på statlig reglering, beskattning, inkomstfördelning, sexuella minoriteters rättigheter, EU och invandring. Frågorna och deras inbördes ordning har noga övervägts och provtestats på en mindre grupp människor i förväg. I det frågeformulär som sedan skickas ut till cirka tusen slumpmässigt utvalda universitetsstuderande ingår ett följebrev. Efter att svaren har samlats in analyseras all data statistiskt. Forskaren räknar ut medelvärden och utarbetar olika modeller där data bearbetas så mångsidigt som möjligt. Med hjälp av dessa kvantitativa metoder kan forskaren dra allmänna slutsatser om universitetsstuderandes attityder. Men forskaren kan inte utifrån forskningsresultatet förklara varför ekonomistuderande har en viss syn på ekonomisk politik. För att få information om den saken skulle det behövas intervjuer.

Pressfriheten varierar från land till land. Hur varierar pressfriheten mellan de olika världsdelarna? Vilka faktorer påverkar pressfriheten i världens länder?

Fri press Delvis fri press Ingen pressfrihet

Källa: Freedom House 2017, freedomhouse.org

110

Aktivt medborgarskap

I en kvalItatIv forsknIngsstudIe samlas data oftast in i naturliga och verkliga situationer. Det material som samlas in ska studeras som exempel på hur verkligheten ser ut i samhället.

Etnografi är exempel på en kvalitativ forskningsmetod där man utforskar vardagliga fenomen av betydelse för människor. I en etnografisk studie försöker forskaren beskri­ va och förstå sitt forskningsobjekt. Forskaren kan anta rollen som en extern observatör eller själv ingå i samma vardag som det forskningsobjekt som studeras. Studien kan resul­ tera i nya intressanta perspektiv på vardagen.

I den etnografiska studien ”Kaaharipoikia ja rappio­ romantiikkaa” undersökte en forskare vid Helsingfors uni­ versitet racingkulturen bland unga pojkar. Hon studerade de grupper som tonårspojkarna formade kring racingkulturen och bilmeckandet. Pojkarna drack sprit, festade och körde för fort. Omoraliskt och destruktivt beteende romantisera­ des bland pojkarna och blev ett ideal.

Forskaren använde sig av öppna intervjuer och fotografier samt deltog i speciella ”rallytester”, racing på motorvägen, cruising och olika tricks där pojkarna hoppade ut ur bilar i rörelse, samtidigt som hon gjorde anteckningar för sin forsk­ ning. Forskningen gav en ny inblick i ungdomarnas racing­ kultur som samhälleligt fenomen.

Forskaren upptäckte att racingkulturen inte är individua­ listisk, utan i högsta grad kollektivistisk. Alkoholkonsum­ tion för att bli full är en viktig del av kulturen. Popularitet och social uppskattning uppnås genom racing.

Ett annat exempel på kvalitativ forskning är en stats­ vetenskaplig undersökning vid Jyväskylä universitet om kändisar som använder sitt kändisskap för att sätta fokus på humanitära insatser, till exempel på bekämpning av fattig­ domen i Afrika. Undersökningen fokuserade på två kända personer som förespråkar humanitärism, musikern Bon Geldof och U2­solisten Bono. Forskningsmaterialet bestod av nyhetsartiklar från The Telegraph, Times och BBC samt tre verk som behandlade de två kändisarna. Undersökningen visade att Bono och Geldof beskrivs som inflytelserika, själv­ uppoffrande och oberoende världsmedborgare som främjar jämlikhet och medkänsla för människor i Afrika. Mediernas beskrivningar stärker uppfattningen om västerlänningarnas överlägsna förmåga att skydda mänskligheten. Kändisarna som förespråkar humanitärism upprätthåller och upprepar därmed kolonialtidens uppfattning om västvärlden som överlägsen Afrika. R

Kändisar på turné i Afrika. Beyoncé och Bono besöker en mödraklinik i Afrika som ett led i kampen mot AIDS.

använda som grund för sin forskning?

4. Föreslå en samhällsvetenskaplig studie. Välj tre

forskningsämnen med anknytning till det finländska samhället som du tycker är intressanta. Namnge forskningsprojekten. Bilda grupper på 2–3 personer.

Presentera de olika forskningsämnena för varandra inom gruppen och välj sedan ut de tre mest intres­ santa som ni presenterar inför klassen.

Uppgifter 1. Vilka forskningsmetoder används

inom etnografin?

2. Bob Geldof och Bono försöker

bekämpa fattigdomen i Afrika.

Vilka andra mera oväntade result at synliggjordes i forskningen om kändisarnas humanitära insatser?

41

Vad är ett samhälle?

personer som bestämde vilka frågor som skulle få offentlig synlighet i massmedierna.

Medborgarnas fria tillgång till internet har lett till en medierevolution. Bloggar, diskussionsforum, olika sociala medier som Facebook, Twitter, Instagram och Youtube har resulterat i att alla som använder nätet är potentiella ansvariga utgivare. Tidigare var man beroende av traditionella medier om man ville få ut ett budskap till många människor.

I dag kan vem som helst på nätet nå ut till stora folkmassor på ett ögonblick.

Internet och sociala medier som diskussionsforum har varit speciellt betydelsefulla i länder där medierna inte får verka fritt. Där har medborgarna kunnat filma maktmissbruk och våld med sina mobiltelefoner och offentliggöra materialet på nätet. I diktaturer med begränsad yttrandefrihet och hård mediekontroll kan traditionella medier inte visa sådant material.

Sociala medier spelade en roll i Nordafrika under de händelser som inledde den arabiska våren. De användes till exempel för att samordna de demonstrationer som sedan ledde till stora revolutioner i vissa länder. Sociala medier användes också för att informera resten av världen om vad som var på gång.

Ledarna i länder utan fri press är inte blinda för de sociala mediernas kraft.

Därför har länder som Kina, Nordkorea och Turkiet begränsat medborgarnas tillgång till sociala medier.

Pressfrihet i världen

3. Vilken typ av material kan en samhällsforskare

Sidorna med för­ djupande texter ger mer djuplodande insikter i det ämne avsnittet handlar om. Det finns också uppgifter till texterna.

Kvalitativ samhällsvetenskaplig forskning

Information är sällan opartisk I Finland tryggar grundlagen vars och ens rätt till yttrandefrihet. Medierna fungerar som förvaltare av yttrandefriheten. Staten får inte kräva att på förhand granska det som medierna har tänkt publicera. Staten får med andra ord inte censurera medierna. Alla som talar med journalister har också rätt att vara anonyma. Det kallas för källskydd. I vissa stater, till exempel i Kina, kontrolleras medierna av staten. Kina har en strikt internetcensur och blockerar vissa webbplatser och sociala medier för sina medborgare.

Internet har bidragit med revolutionerande möjligheter i den offentliga debatten, men också med utmaningar. Internet har utmanat gränserna för yttrandefriheten. Alla kan publicera medieinnehåll på nätet, men det finns ingen garanti för att det som publiceras faktiskt stämmer. Sociala medier har gjort det möjligt för var och en att uttrycka sina åsikter offentligt. Det är lätt att bilda grupper på sociala medier där medlemmarna kan kommentera och föra fram sina åsikter.

I Finland måste de traditionella medierna följa Journalistreglerna. Enligt dem ska massmediernas verksamhet grunda sig på oberoende, opartiskhet och trovärdighet. Syftet med Journalistreglerna är att garantera att den information som massmedierna offentliggör stämmer. Den här faktakontrollen saknas på många webbplatser och på sociala medier.

Innehållet på sociala medier styrs ofta av kommersiella och politiska aktörer. Många bloggare marknadsför produkter och tjänster i sina texter och försöker på så sätt påverka läsarnas konsumtion. De flesta sociala medier finansieras med annonsintäkter. Företagen bakom de sociala medierna besitter detaljerade data och information om sina användare, vilket gör personligt riktad reklam möjlig. Uppgifterna kan överlåtas till företag och politiska partier som kan målgruppsanpassa sina annonser och rikta dem precis till de personer de vill nå, till exempel invånarna på en viss ort, personer som lyssnar på en viss typ av musik eller 18–25-åringar som gillar en viss typs videor. På det sättet blir marknadsföringen betydligt mera effektiv än en annons i en papperstidning.

Också stater försöker påverka medborgarnas åsikter med hjälp av internet och sociala medier. Statliga propagandakampanjer med syfte att påverka opinionen i samband med konflikter brukar kallas informationskrig. En stat kan till exempel publicera en video med en iscensatt avrättning eller krigsoffer med syfte att få medborgarna att ta ställning för eller emot en part i en konflikt.

Chockerande material är effektiv propaganda både i det egna landet och utomlands. Ryska myndigheter och företag som Cambridge Analytica har beskyllts för att försöka påverka utgången i det amerikanska presidentvalet 2016 och Brexitomröstningen i Storbritanninen 2017.

yttrandefrihet frihet att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor censur myndigheter förhandsgranskar tidningar, tv-program, böcker, filmer med mera och kan förbjuda vissa innehåll källskydd en journalists skyldighet att skydda en uppgiftslämnares identitet Journalistreglerna yrkesetiska regler som gäller allt journalistiskt arbete informationskrig parterna i en konflikt försöker påverka genom att sprida information eller desinformation

De centrala begreppen i avsnittet är skrivna med fet stil. De viktigaste begreppen förklaras också i marginalen.

Svåra begrepp förklaras alltid i brödtexten.

Förhandscensur av medier är uttryckligen förbjuden i Finland, med vissa undantag. Enheten för mediefostran och bildprogram (MEKU) övervakar och förhandsgranskar filmer, digitala spel och tv-program som visas offentligt för barn. De fastställer åldersgränser som en varning om att innehållet kan vara skadligt för barn.

Aktivt medborgarskap

111

Va

u?

ycker d dt

Får man bryta mot en lag av moraliska skäl?

Synpunkter på civil olydnad

I slutet av år 2013 deltog den finländska aktivisten Sini Saarela i Greenpeace pro­ test mot att Ryssland borrade efter olja i Arktis. Aktivisterna var rädda för att ett oljeläckage skulle innebära allvarliga konsekvenser för den arktiska miljön. Dessutom lider de som bor i Arktis av miljöföroreningarna som oljeindustrin förorsakar.

Saarela och en annan aktivist från Schweiz bordade en oljerigg under en protest­ aktion. Aktivisterna besköts med vattenkanoner för att sedan frihetsberövas och föras till Ryssland. De åtalades först för sjöröveri, men brottsrubriceringen ändrades senare till huliganism. Slutligen benådades de.

Ibland använder medborgare civil olydnad för att protestera mot en lag eller policy som upplevs som orättvis. Drivkrafterna bakom civilt motstånd kan vara en vilja att försvara religion, demokrati, mänskliga rättigheter eller naturen och djurlivet. De som gör sig skyldiga till civil olydnad bryter inte mot lagen för att få personliga förde­ lar, utan för det de upplever som samhällets bästa.

Historiskt sett har civil olydnad använts som påtryckningsmetod till exempel under Indiens självständighetskamp och av den amerikanska medborgarrättsrörelsen.

Många medborgaraktivister ser Mahatma Gandhi och Martin Luther King som före­ bilder. I Finland var uppbådsstrejkerna mot den ryska värnpliktslagen åren 1902– 1904 en form av passivt motstånd.

Husockupationer, eller squatting, är exempel på modern civil olydnad. Metoden brukar användas för att uppmärksamma bostadsbrist bland unga eller avsaknaden av hobby­ och möteslokaler för ungdomar. Husockupanterna bosätter sig tillfälligt i en tom fastighet eller använder den som samlings­ eller mötesplats. I Finland är det olagligt att ta ett hus i besittning utan tillstånd av fastighetsägaren. År 2004 tillfrågades finländarna om de anser att det är rätt att bryta mot en lag av moraliska skäl. Över hälften av de som svarade ansåg att lagen måste följas oberoende av om den överensstämmer med den egna moralen eller inte. Kvinnor och personer med höga inkomster och ledande befattningar inom arbetslivet var i majoritet inom denna svarsgrupp. Personer under 35 år var beredda att använda civil olydnad i större utsträckning än äldre generationer.

Finlands lag ska alltid följas. Det finns inga sådana situationer när finländare tvingas agera mot sitt eget samvete med hot om straff. Finlands lag och annan västerländsk lagstiftning bygger på kristna värderingar där mänskliga rättigheter och människovärdet respekteras.

Om man tänker på vår historia så grundar sig hela vår självständighet på civil olydnad. Både generalstrejken och jägarrörelsen är exempel på aktioner som på den tiden var olagliga. Jag godkänner civil olydnad om lagen går emot grundläggande demokratiska värderingar, som till exempel jämlik behandling av människor.

Päivi Räsänen, KD, riksdagsledamot (dåvarande inrikesminister) www.paivirasanen.fi 10.7.2013

Simo Kyllönen, forskare i civil olydnad, Yle uutiset 6.1.2014

Vi tror att en ”stark moralisk orsak” rättfärdigar en människas beslut att bryta mot en lag, men det här är inte en konsekvent slutledning. Samtidigt som vi visar förståelse för civilt motstånd i form av miljöaktioner och olagliga nedladdningar på nätet, fördömer vi civil olydnad av religiösa skäl – till exempel när en sjukskötare vägrar utföra en abort eftersom det strider mot hennes etiska principer.

Om man väger uppenbara människorättskränkningar mot vägran att följa polisens order om att upplösa eller splittra en folkmassa, är det självklart att den sak som försvaras är viktigare än lagen man bryter mot. Lagen ska inte följas blint. Det är också tillåtet, till och med önskvärt, att använda sunt bondförnuft.

Panu Raatikainen, docent i teoretisk filosofi vid Helsingfors universitet och akademilektor, Voima 9/2013

Lagar är till för att följas. Jag skulle inte uppmana någon till civil olydnad.

Matti Apunen, chefredaktör, Aamulehti-föreläsning på Tampereklubi 16.9.2013

Riikka Slunga-Poutsalo, Sannfinländarnas partisekreterare, HS 15.7.2011

Det är rätt att bryta mot lagen om den står i konflikt med den egna moralen

Uppgifter

Delvis av annan åsikt

1. Synpunkterna ovan är delade, en del försvarar medan andra

19

Ingen åsikt

%

14

motsätter sig civil olydnad. Hur motiverar förespråkarna och motståndarna sina ställningstaganden?

Helt av annan åsikt

45

2. Vad anser du själv om civil olydnad? Under vilka omständigheter

skulle du kunna tänka dig att tillåta civil olydnad? Varför?

15 Delvis av samma åsikt

3. I ett av citaten påstås det att hela vår självständighet grundar

7

sig på civil olydnad. Sök information på nätet som a) talar för och b) talar mot påståendet.

Helt av samma åsikt

En demonstrant under en demonstration mot Finlands Polisorganisationers förbund i Helsingfors hösten 2014.

Källa: www.yle.fi, Taloustutkimus 2014, intervjuer med ca 1 000 personer

22

23

Vad är ett samhälle?

Vad tycker du?-uppslagen visar att samhälleliga fenomen kan betraktas ur många olika synvinklar.

Uppslagen uppmuntrar till att bilda en egen uppfattning och illustrerar hur den samhälleliga diskussionen ser ut.

menar att det går att uppnå ett stabilt samhälle på naturlig väg utan statlig styrning av medborgarnas aktiviteter.

Anarkisterna upplever att det är mera effektivt om människorna själva fattar beslut genom frivilliga avtal utan tvång och statlig inblandning. Idealet för den anarkistiska demokratin bygger på medborgarnas direkta och kontinuerliga deltagande och decentralisering av makten. Enligt anarkisterna går det här inte att förverkliga i dagens demokratier. Anarkismen har inget starkt fotfäste i Finland trots att anarkistiska rörelser ibland ordnar demonstrationer och tar över gator och byggnader.

Tyck ! till

Under en protestaktion som ordnades av Greenpeace i oktober 2015 vajade en samisk flagga vid Mannerheimstatyn i centrala Helsingfors.

Demonstranterna ville påminna regeringen om samernas rättigheter och vikten av att respektera och skydda regionerna i norra Finland.

Tyck till!-frågorna uppmuntrar till att ta ställning till frågor som behandlas i texten. Den egna ståndpunkten placeras på en Likert-skala, som ofta används i opinionsundersökningar. 1 = helt av annan åsikt och 5 = helt av samma åsikt.

Ta ställning till påståendet.

Ibland är civil olydnad det enda möjliga alternativet om man vill förändra något.

Helt av annan åsikt

Helt av samma åsikt

Vad är ett samhälle?

21

Lär d

ig

Svarsanvisningar för uppgiften

Tolka statistik i form av kartor Att presentera statistisk information i form av en karta är ett behändigt sätt att illustrera fenomen i ett geografiskt område. En hastig blick på kartan är ofta tillräckligt för att man ska få en uppfattning över det fenomen som beskrivs.

Då man tolkar en statistisk karta lönar det sig att fokusera på den stora helheten.

En typisk statistisk karta visar en allmän trend. Fundera på vad den här trenden kan bero på. Det går vanligtvis också att hitta avvikelser och undantag. Fundera också på vad de kan bero på.

Uppslagen i slutet av huvudavsnitten uppmuntrar till att utforska fenomen och lära sig färdigheter som är viktiga för att lösa uppgifter i samhällslära.

Exempeluppgift Studera kartorna som beskriver Finlands demografiska och ekonomiska försörjningskvot. Jämför kartorna och notera skillnader och likheter.

Den demografiska försörjningskvoten i kommunerna 2011

under 0,50 0,50 – 0,60 0,61 – 0,70 0,71 – 0,80 över 0,80

Börja med kartans rubrik. Rubriken berättar vad kartan illustrerar och hur informationen i kartan kan användas i uppgiften.

Försök hitta de stora linjerna i kartan. Det lönar sig inte att beskriva situationen i varje enskild kommun.

Rovaniemi

Notera eventuella undantag och avvikelser.

Vad kan de bero på?

Uleåborg Kajana Karleby

Index för år 2005 är 100. Ett lägre indextal innebär att det kommer att bo färre människor i kommunen i framtiden. Ett högre indextal innebär att befolkningen kommer att öka.

Rovaniemi

d) Synliggör likheter. Både den demografiska och ekonomiska försörjningskvoten är speciellt svag i regioner utanför tillväxtområden. e) Tänk på hur du formulerar dina slutsatser. Du kan lyfta fram skillnader och likheter på landskapsnivå eller exemplifiera med enskilda kommuner.

Befolkningsförändringen i kommunerna 2005–2025

index, år 2005 = 100 under 90 90 – 99 100 – 109 110 – 119 120 eller mer

Kajana Karleby

Kajana Karleby

Vasa

S:t Michel

Lahtis Åbo Mariehamn

Björneborg

Lahtis Åbo

Kotka Helsingfors

S:t Michel

Tammerfors

Villmanstrand

Källa: www.kunnat.net

Befolkning och välfärd

Joensuu

Mariehamn

Joensuu

Jyväskylä

Jyväskylä

Jyväskylä Lähde: www.kunnat.net

Kuopio

Seinäjoki

Kuopio

Seinäjoki

Joensuu

Tammerfors

Rovaniemi

Uleåborg

Uleåborg

Kuopio

Seinäjoki

76

Studera kartan som beskriver kommunvisa befolkningsförändringar i Finland åren 2005–2025. Hur kommer befolkningsstrukturen att förändras när det gäller boningsort fram till år 2025? Hur kan man förklara de demografiska förändringarna?

c) Notera avvikelser. Som en del av uppgiften ska du notera skillnader mellan kartorna. Du kan till exempel lyfta fram någon faktor som bidrar till skillnader i strukturell arbetslöshet mellan regionerna och skillnader i demografisk och ekonomisk försörjnings­ kvot.

Vasa

Vasa

Björneborg

b) Observera eventuella trender. Försök hitta geografiska trender för den demografiska och ekonomiska försörjningskvoten. Både den demografiska och ekonomiska försörjningskvoten är fördelaktigare i södra Finlands tillväxtområden än i de mera glest befolkade regionerna i östra Finland.

Prova själv!

Den ekonomiska försörjningskvoten i kommunerna 2010

under 1,00 1,00 – 1,25 1,26 – 1,50 1,51 – 1,75 1,76 – 2,00 över 2,00

a) Definiera begrepp. Den demografiska försörjningskvoten visar antalet människor i arbetsför ålder, 15–64 år, i förhållande till de som är äldre och yngre.

Den demografiska försörjningskvoten berättar inte om personerna i arbetsför ålder är arbetslösa, studerande, utför militärtjänstgöring eller är sjuk­ pensionärer. Den ekonomiska försörjningskvoten visar hur många personer utanför arbetskraften det finns per en sysselsatt.

Björneborg

Tammerfors Lahtis

Villmanstrand

Åbo Kotka Helsingfors

Källa: www.kunnat.net

Mariehamn

S:t Michel

Villmanstrand

Kotka Helsingfors

Källa: Statistikcentralen, befolkningsstatistik

Befolkning och välfärd

77

Innehåll I Vad är ett samhälle?

10

1 Samhället och staten Vad är ett samhälle?

12 En medborgare är medlem i en stat 13 Medborgerliga rättigheter och skyldigheter 14 Makt och stat 17 Staten och medborgarsamhället 20 Får man bryta mot en lag av moraliska skäl? 22 Staten i en global värld 24 Makt kan missbrukas 25

2 I en demokrati tillhör makten folket Demokratins grunder 28 Förutsättningar för demokrati 30 Deltagardemokrati 33 Deliberativ demokrati 36

3 Att studera samhället Samhällsvetenskaper 37 Var hittar forskare information om samhället?

39 Kvalitativ samhällsvetenskaplig forskning 41 Samhällsvetenskapliga enkäter 42

II Befolkning och välfärd

46

4 Befolkning och befolkningsstruktur Finlands befolkning 48 Språkanvändning bland svensk­språkiga ungdomar i Finland 51 Invandring och utvandring 52 Är det Finlands skyldighet att hjälpa flyktingar? 54 Försörjningskvot och hållbarhetsgap 57 Förändrade sociala strukturer 59 Social rörlighet 61

5 Staten bär ansvar för medborgarnas välfärd Välbefinnande, välstånd och välfärd 63 Välfärdsstaten och socialpolitiken 64 Regionala skillnader i välfärd 66 Olika välfärdsmodeller 67

6 Social trygghet och offentliga skyddsnät Den sociala tryggheten i Finland 69 Sociala förmåner i livets olika skeden 71 Välfärdsstatens kris?

72 Kritik av välfärdsstaten 74 Tolka statistik i form av kartor 76

III Aktivt medborgarskap

78

7 Politik skapar spelreglerna Vad är politik?

80 Värderingar styr beslutsfattandet 81 Det finns många sätt att delta i politiken 84 Kan politik vara tråkigt?

87 Går det att påverka samhället genom sina egna val? 90

8 Våra politiska partier Partiernas uppgifter 92 De politiska partierna i Finland 94 Partier i Finlands riksdag 96 Radikalhögern och radikalvänstern 98 Partifältet förändras 99

9 Olika samhällsgrupper kan påverka Påverkningsgrupper 101 Arbetsmarknadsorganisationerna är intresseorganisationer 103 Nya samhällsrörelser 106

10 Medier är viktiga opinionsbildare Medielandskapet förändras 107 Internet revolutionerade medierna 109 Information är sällan opartisk 111 Relationen mellan media och politik 112 Gallupundersökningar 115 Textanalys i samhällslära 116

IV Val – hörnstenen i en fungerande demokrati 118 11

Olika valsystem Valsystemen i Finland 120 Valsystemet har betydelse 123 Har valkretsen någon betydelse? 124

12 Politiska val i Finland Val och kandidatnomineringar 127 Rätt att rösta 130 Att analysera valresultat 134

V Finlands politiska system

136

13 Maktdelningen i Finland Den tredelade makten Riksdagens arbete Riksdagen utövar lagstiftnings- och budgetmakt Så här bildas en regering Regeringen är ansvarig inför riksdagen Statsministern leder regeringen Ministerierna genomför regeringsprogrammet Presidentens uppgifter

138 139 142 144 146 147 148 150

14 Kommuner och regionalförvaltning Kommunernas uppgifter Beslutsfattandet inom kommunerna Regional- och lokalförvaltning God förvaltningssed

15

153 156 158 159

Finlands säkerhetspolitik Säkerhetspolitik 160 Nya säkerhetshot 162 Försvarsmakten 163 Polisen 165 Allmän värnplikt eller inte? 166 Rättsväsendet 169

16 Samhället bygger på förtroende Förtroende för samhällets institutioner 171 I en demokrati är det tillåtet att protestera 173 Att analysera och kritiskt granska samhälleliga dokument 176 Centrala begrepp 178 Bildkällor 183

I

Vad är ett samhälle?

1 Samhället och staten 2 I en demokrati tillhör makten folket 3 Att studera samhället

10

Du lär dig vad ett samhälle är och hur man

forskar i samhället

vilka dina medborgerliga rättigheter

och skyldigheter är

vad demokrati innebär och hur man

kan främja demokrati

hur man gör och tolkar under­

sökningar om samhället.

11

1

Samhället och staten Vad är ett samhälle?

samhälle ett socialt nätverk av människor som bor på ett visst geografiskt område offentlig sektor del av samhället som utgörs av staten och kommunen privat sektor del av samhället som utgörs av privata företag och hushåll tredje sektorn kallas också medborgarsamhället; del av samhället som utgörs av medborgar­organisationer och frivillig verksamhet medborgarsamhälle alla ideella och privata sammanslutningar, föreningar och organisationer tillsammans

I den offentliga diskussionen talas det ofta om samhället som om det vore en människa eller ett föremål. Ett samhälle kan må bra, vara i behov av vård eller vara trasigt. Ett samhälle kan vara i ständig rörelse eller stagnera. Samhället har uppgifter som ofta tas för givna: det ska ta hand om sina medborgare och vara grunden för ett bra liv. Samtidigt beskylls ofta samhället för orättvisor i vardagen och får kritik för att inte sköta sina uppgifter ordentligt.

Vad är då egentligen ett samhälle? Den enklaste förklaringen är en grupp människor som bor på ett avgränsat område och förenas genom ett nätverk av sociala relationer. Det är människor som bildar samhällen genom att ständigt vara i växelverkan med varandra. Samhället är indelat i den offentliga, privata och tredje sektorn. Offentliga sektorn är den verksamhet som bedrivs av staten och kommunerna. Den privata sektorn omfattar marknaden, det vill säga privata företag och hushåll som säljer och köper varor och tjänster.

Tredje sektorn kallas ibland medborgarsamhället. Dit hör alla ideella sammanslutningar och privata föreningar och organisationer som verkar utan inblandning från staten. Inom tredje sektorn finns allt från idrottsföreningar till fackförbund och politiska föreningar.

Den verksamhet som bedrivs inom de tre sektorerna överlappar varandra.

För att förstå statliga åtgärder måste man ha insyn i medborgarsamhället och de mekanismer som styr marknaden. Marknaden å sin sida är inte fristående vare sig från staten eller från medborgarna. Staten försöker reglera marknaden, och i synnerhet den internationella handeln påverkas av de beslut som stater fattar. Medborgarsamhället är nära kopplat till både marknaden och staten genom konsumtion och medborgerlig verksamhet.

Den offentliga sektorn, medborgarsamhället och marknaden har många gemensamma intressen när beslut ska fattas. Därför är det också nödvändigt att de kommunicerar sinsemellan och gör upp gemensamma spelregler. Förhandlingarna om de gemensamma

Myrorna är kända för sina organiserade samhällen där varje myra har en specifik uppgift. Människornas samhälle kan jämföras med myrornas samhällen.

12

Medborgarnas möjligheter att påverka i de olika samhällsektorerna

NTLIGA SEKTO OFFE RN Staten och kommunerna • valdeltagande • kommuninvånarinitiativ • medborgarinitiativ • förtroendeuppdrag • valbarhet i allmänna val

PR

Medborgarsamhället • intresseorganisationer • övrig föreningsverksamhet • partiverksamhet • medborgaraktivism • civil olydnad

TO RN

Marknaden • arbete • företag • bojkott • konsumtion • strejk

TREDJE S EK

N TOR SEK A T IVA

Politik

spelreglerna kallas politik. Ibland har de olika sektorerna i samhället skilda intressen när ett beslut ska fattas. De motstridiga åsikterna kan ibland leda till hetsiga diskussioner i den offentliga debatten.

Samhällets medlemmar, det vill säga medborgarna, är själva hjärtat i samhället. En och samma medborgare kan verka inom den offentliga sektorn, medborgarsamhället och marknaden men i olika roller, till exempel som väljare, konsument, beslutsfattare eller aktivist. Oberoende av vilken roll medborgaren har påverkar hen i vilken riktning samhället utvecklas.

politik överenskommelser om gemen­ samma spelregler i samhället medborgare en person som har fulla politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en viss stat

En medborgare är medlem i en stat Med medborgare avses i de flesta fall en person som bor i en viss stat och är medlem i staten. Finskt medborgarskap innebär i sin enklaste form att man har ett finskt pass. Enligt medborgarskapslagen är finskt medborgarskap ”ett rättsligt förhållande mellan individen och staten som anger individens ställning i staten och med hjälp av vilket de viktigaste rättigheterna och skyldigheterna i förhållandet mellan individen och staten bestäms”.

Man kan bli finsk medborgare automatiskt, genom anmälan eller efter ansökan. Alla barn som föds av en mamma som är finsk medborgare blir automatiskt själva finska medborgare. Barn vars pappa är finsk medborgare blir finska medborgare om pappan är gift med mamman eller om barnet föds

medborgarskap medlemskap i en viss stat

Vad är ett samhälle?

13

Endast finska medborgare kan representera Finland i internationel­ la idrottsevenemang. Perparim Hetemaj (8) firar Finlands seger i VM kvalmatchen i fotboll mot Island 2017 tillsammans med de övriga landslagsspelarna.

i Finland och pappan erkänner faderskapet.

Medborgare i de andra nordiska länderna och utomlands utom äktenskapet födda barn till finländska män kan få finskt medborgarskap genom anmälan.

Det är en lång och omständlig process att ansöka om medborgarskap. Aderton år fyllda personer som har bott i Finland tillräckligt länge och som kan bevisa att de bor stadigvarande i landet kan ansöka om finskt medborgarskap.

Om man ansöker om medborgarskap måste man också kunna bevisa att man kan försörja sig själv och att man behärskar finska, svenska eller motsvarande på teckenspråk. Man får inte vara tidigare dömd för något allvarligt brott.

Finska medborgare kan aldrig nekas inresetillstånd i Finland, avvisas från Finland eller utlämnas till ett annat land. Finska medborgare har alltid rätt att få hjälp vid Finlands diplomatiska beskickningar utomlands. Vissa yrken förutsätter finskt medborgarskap, till exempel domare och polis. Endast finska medborgare har rösträtt i riksdags- och presidentval. Finska medborgare är också automatiskt EU-medborgare med rätt att röra sig fritt och arbeta inom Europeiska unionen. Finland godkänner också dubbelt medborgarskap, vilket innebär att en person kan vara medborgare både i Finland och i en annan stat samtidigt. En person kan befrias från sitt finska medborgarskap endast på lagstadgade grunder. En förutsättning för det är att man är medborgare i en annan stat.

Medborgerliga rättigheter och skyldigheter grundläggande rättigheter de mest grundläggande rättigheterna för privatpersoner bosatta i Finland som är tryggade i Finlands grundlag; vissa av rättigheterna gäller endast finska medborgare

14

Vad är ett samhälle?

Finländare har både rättigheter och skyldigheter. De grundläggande rättigheterna ingår i Finlands grundlag. De flesta av dem gäller alla som bor i Finland, men det finns undantag som rösträtt, rörelsefrihet och social trygghet där utländska medborgare inte har samma rättigheter som finska medborgare.

Grundlagen är grunden för all lagstiftning och offentlig maktutövning i Finland. I grundlagen tryggas både de rättigheter som specifikt gäller finska medborgare, och de rättigheter som gäller utländska medborgare bosatta i Finland.

De grundläggande rättigheterna skyddar individens frihet, politiska fri- och rättigheter, jämlikhet och jämställdhet samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter:

Grundlagsbestämmelserna som skyddar individens frihet tryggar den enskildas fri- och rättigheter vid offentlig maktutövning. Hit hör till exempel rätten till liv, personlig frihet och integritet, rörelsefrihet, skydd för privatlivet och egendomsskydd.

Politiska fri- och rättigheter tryggar individens rätt att delta i och påverka samhälleliga beslut. Hit hör till exempel yttrandefrihet och offentlighetsprincipen, mötes- och föreningsfrihet samt rösträtt. Offentlighetsprincipen innebär att det ska råda öppenhet inom den offentliga förvaltningen så att alla till exempel kan ta del av myndighetshandlingar.

De grundlagsrättigheter som skyddar jämlikhet och jämställdhet finns till för att trygga medborgarnas lika värde. Hit hör till exempel religionsoch samvetsfrihet samt rätt till eget språk och egen kultur. Medborgarna har också rättsskydd, vilket innebär att alla har rätt att få sin sak behandlad i en domstol.

Till de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna hör näringsfrihet och rätt till arbete samt rätt till social trygghet och utbildning.

Finska medborgare och andra som vistas i Finland har också lagstadgade skyldigheter. Vissa skyldigheter ingår i grundlagen, medan vissa finns inskrivna i vanliga lagar. Alla är skyldiga att följa lagen, betala skatt, fullfölja läroplikten, hjälpa till vid olyckor och ge sitt barn minst ett förnamn inom två månader efter barnets födelse, medan endast finska medborgare har värnplikt. Alla som vistas i Finland måste följa Finlands lagar och ta ansvar för naturen och miljön.

De grundläggande rättigheterna främjar jämlikhet mellan olika grupper i samhället. Trots det har utländska medborgare som bor i Finland med tidsbegränsade uppehållstillstånd inte rätt till social- och hälsovård på samma villkor som finska medborgare. För att de grundläggande rättigheterna ska kunna förverkligas för alla är det viktigt att de som invandrar till Finland integreras. Integration innebär att invandrarna lär känna sina rättigheter och skyldigheter så att de kan delta i samhället. En del anser att goda kunskaper i finska eller svenska samt läs- och skrivförmåga är de viktigaste färdigheterna för att en invandrare till fullo ska kunna känna sig som en del av det finländska samhället.

De flesta grundläggande fri- och rättigheter är universella, det vill säga de gäller alla som är bosatta i Finland, men så är det inte i alla länder. I vissa länder är de grundläggande fri- och rättigheterna föremål för politisk kamp.

Invånarnas rättigheter kan vara beroende av deras etnicitet, kön eller sexuella läggning. Det kan få stora konsekvenser i vardagen att inte omfattas av de grundläggande rättigheterna. Medborgerliga och politiska friheter garanteras dåligt på många platser i världen som till exempel i Nordkorea, Sudan, Uzbekistan och i Tibet, som hör till Kina.

politiska fri- och rättigheter friheter som lagen garanterar medborgarna och andra som vistas i en stat, till exempel religionsfrihet och yttrandefrihet

skyldigheter lagstadgade skyldigheter som medborgarna och andra som vistas i en stat har gentemot staten

Vad är ett samhälle?

15

Va

u?

ycker d dt

Får man bryta mot en lag av moraliska skäl?

I slutet av år 2013 deltog den finländska aktivisten Sini Saarela i Greenpeace pro­ test mot att Ryssland borrade efter olja i Arktis. Aktivisterna var rädda för att ett oljeläckage skulle innebära allvarliga konsekvenser för den arktiska miljön. Dessutom lider de som bor i Arktis av miljöföroreningarna som oljeindustrin förorsakar.

Saarela och en annan aktivist från Schweiz bordade en oljerigg under en protest­ aktion. Aktivisterna besköts med vattenkanoner för att sedan frihetsberövas och föras till Ryssland. De åtalades först för sjöröveri, men brottsrubriceringen ändrades senare till huliganism. Slutligen benådades de.

Ibland använder medborgare civil olydnad för att protestera mot en lag eller policy som upplevs som orättvis. Drivkrafterna bakom civilt motstånd kan vara en vilja att försvara religion, demokrati, mänskliga rättigheter eller naturen och djurlivet. De som gör sig skyldiga till civil olydnad bryter inte mot lagen för att få personliga förde­ lar, utan för det de upplever som samhällets bästa.

Historiskt sett har civil olydnad använts som påtryckningsmetod till exempel under Indiens självständighetskamp och av den amerikanska medborgarrättsrörelsen.

Många medborgaraktivister ser Mahatma Gandhi och Martin Luther King som före­ bilder. I Finland var uppbådsstrejkerna mot den ryska värnpliktslagen åren 1902– 1904 en form av passivt motstånd.

Husockupationer, eller squatting, är exempel på modern civil olydnad. Metoden brukar användas för att uppmärksamma bostadsbrist bland unga eller avsaknaden av hobby- och möteslokaler för ungdomar. Husockupanterna bosätter sig tillfälligt i en tom fastighet eller använder den som samlings- eller mötesplats. I Finland är det olagligt att ta ett hus i besittning utan tillstånd av fastighetsägaren. År 2004 tillfrågades finländarna om de anser att det är rätt att bryta mot en lag av moraliska skäl. Över hälften av de som svarade ansåg att lagen måste följas oberoende av om den överensstämmer med den egna moralen eller inte. Kvinnor och personer med höga inkomster och ledande befattningar inom arbetslivet var i majoritet inom denna svarsgrupp. Personer under 35 år var beredda att använda civil olydnad i större utsträckning än äldre generationer.

Det är rätt att bryta mot lagen om den står i konflikt med den egna moralen Delvis av annan åsikt 19

Ingen åsikt

%

14

15 Delvis av samma åsikt

45

Helt av annan åsikt

7 Helt av samma åsikt

Källa: www.yle.fi, Taloustutkimus 2014, intervjuer med ca 1 000 personer

22

Vad är ett samhälle?

Synpunkter på civil olydnad

Finlands lag ska alltid följas. Det finns inga sådana situationer när finländare tvingas agera mot sitt eget samvete med hot om straff. Finlands lag och annan västerländsk lagstiftning bygger på kristna värderingar där mänskliga rättigheter och människo­ värdet respekteras.

Om man tänker på vår historia så grundar sig hela vår självständighet på civil olydnad. Både generalstrejken och jägarrörelsen är exempel på aktioner som på den tiden var olagliga. Jag godkänner civil olydnad om lagen går emot grundläggande demokratiska värderingar, som till exempel jämlik behandling av människor.

Päivi Räsänen, KD, riksdagsledamot (dåvarande inrikesminister) www.paivirasanen.fi 10.7.2013

Simo Kyllönen, forskare i civil olydnad, Yle uutiset 6.1.2014

Om man väger uppenbara människorättskränkningar mot vägran att följa polisens order om att upplösa eller splittra en folkmassa, är det självklart att den sak som försvaras är viktigare än lagen man bryter mot. Lagen ska inte följas blint. Det är också tillåtet, till och med önskvärt, att använda sunt bondförnuft.

Panu Raatikainen, docent i teoretisk filosofi vid Helsingfors universitet och akademilektor, Voima 9/2013

Lagar är till för att följas. Jag skulle inte uppmana någon till civil olydnad.

Riikka Slunga-Poutsalo, Sannfinländarnas partisekreterare, HS 15.7.2011

Vi tror att en ”stark moralisk orsak” rättfärdigar en människas beslut att bryta mot en lag, men det här är inte en konsekvent slutledning. Samtidigt som vi visar förståelse för civilt mot­ stånd i form av miljöaktioner och olagliga nedladdningar på nätet, fördömer vi civil olydnad av religiösa skäl – till exempel när en sjukskötare vägrar utföra en abort eftersom det strider mot hennes etiska principer.

Matti Apunen, chefredaktör, Aamulehti-föreläsning på Tampereklubi 16.9.2013

Uppgifter 1. Synpunkterna ovan är delade, en del försvarar medan andra

motsätter sig civil olydnad. Hur motiverar förespråkarna och motståndarna sina ställningstaganden?

2. Vad anser du själv om civil olydnad? Under vilka omständigheter

skulle du kunna tänka dig att tillåta civil olydnad? Varför?

3. I ett av citaten påstås det att hela vår självständighet grundar

sig på civil olydnad. Sök information på nätet som a) talar för och b) talar mot påståendet.

En demonstrant under en demonstration mot Finlands Polisorganisationers förbund i Helsingfors hösten 2014.

23

III

Aktivt medborgarskap 7 Politik skapar spelreglerna 8 V책ra politiska partier 9 Olika samh채llsgrupper kan p책verka 10 Medier 채r viktiga opinionsbildare

78

Du lär dig vad som menas med politik och

politiskt deltagande

hur du kan påverka samhället vilka politiska partier det finns

i Finland

vilken roll medierna har i samhället att vara källkritisk när du läser

samhälleliga texter.

79

7

Politik skapar spelreglerna Vad är politik?

politik att komma överens om gemensamma spelregler för hur samhället ska fungera

feminism ideologi som bekämpar strukturell ojämställdhet i samhället

Det personliga är politiskt. Kvinnors rättigheter har varit i fokus inom feminismen, eftersom kvinnor fortfarande i viss mån har en underordnad ställning i samhället.

80

Aktivt medborgarskap

Den antika filosofen Aristoteles ansåg att människan är ett politiskt djur som endast kan leva ett gott liv i ett politiskt samhälle. Politik är alla de handlingar som vi människor utför för att bevara, forma och förändra lagar och regler som påverkar våra liv.

Politik kan antingen definieras som konflikt eller samarbete beroende på vilket perspektiv man har. I en politisk debatt har deltagarna olika syn på hur samhället ska ordnas. För att kunna fatta beslut måste de kompromissa, det vill säga ge efter på vissa punkter. Konflikter som politikerna försöker lösa handlar ofta om ojämlikheter mellan människor, brist på samhälleliga resurser eller olika metoder att nå ett gemensamt mål.

Politik kan också definieras som hanteringen av gemensamma angelägenheter som påverkar vår vardag, men en sådan förklaring ger ingen information om vilka delar av samhället som berörs. En snävare definition av politik är det styre som utövas inom staten och partierna. Enligt den senare förklaringen är politik något som endast förekommer inom eller mellan administrativa institutioner. Om så vore fallet skulle politik praktiseras endast i riksdagen, kommunfullmäktige och Europeiska unionen. De som använder en så snäv definition har vanligtvis en negativ syn på politik. De ser politik som ett maktmedel för politiker.

I ett vidare perspektiv utövas politisk makt på alla nivåer i samhället. ”Det personliga är politiskt” är ett uttryck som brukar användas för att peka på att personliga problem i vardagen också har politisk relevans. Diskussionen om ojämlika löner mellan kvinnor och män är ett exempel på hur politik också sträcker sig till privatlivet. Feminismen som ideologi bekämpar strukturell ojämställdhet i samhället. Feministernas mål är att alla människor oavsett kön ska ha samma möjligheter och lika mycket makt inom alla delar av samhället.

Politik är ...

maktkamp mellan eliter eller partier

hanteringen av gemensamma angelägenheter

Vilken av definitionerna motsvarar bäst din syn på politiken?

strävan efter rättvisa

strid mellan olika grupper och klasser

att förbättra världen

fult spel

personligt – det personliga är politiskt

att förespråka vissa värderingar

Källa: Kari Paakkunainen: Valtio-opin johdantokurssi, Helsingfors universitet

Värderingar styr beslutsfattandet Medborgarna i ett samhälle har olika politiska åsikter och värderingar. En politisk åsikt beskriver hur en person förhåller sig till olika politiska alternativ. En värdering är en persons uppfattning om vilka frågor som är viktiga och angelägna i samhället. Värderingarna styr i vilken riktning samhället utvecklas och vilka samhälleliga frågor som prioriteras. I praktiken synliggörs värderingarna genom att vi har olika åsikter i samhälleliga frågor.

Exempel på politiska frågor där finländarnas olika värderingar kommer fram: Ekonomisk politik: Medborgarna har olika åsikter om ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska frågor. De som stöder högerpolitik vill ha en friare marknad, en mindre offentlig sektor och lägre skatter. De som stöder vänsterpolitik vill ha en jämlikt fördelad välfärd. Inkomstskillnaderna ska vara små och jämnas ut genom skatter och bidrag. Högerpolitiker anser att individen själv har ett stort ansvar för sin välfärd, medan vänsterpolitiker betonar samhällets ansvar för individens välfärd.

Aktivt medborgarskap

81

Regionalpolitik: Medborgarna har olika uppfattning om hur landets olika delar ska utvecklas. De som försvarar glesbefolkade regioner vill att hela landet ska ha samma möjligheter att utvecklas. De vill minska skillnaderna mellan olika områden och verka för att folk ska kunna leva och bo också på landsbygden. De som stöder tillväxtområden betonar att samhällsstrukturen är tätare och fungerar effektivare i städer och tätorter.

Internationalisering: Medborgarna har olika uppfattning om i hur hög grad Finland ska internationaliseras, speciellt när det gäller EU-sam­ arbetet och Natomedlemskap. Den ena ytterligheten vill ha ett nära och omfattande internationellt samarbete inom alla politikområden, medan den andra ytterligheten betonar nationalstatens starka roll.

Språkpolitik: Språkfrågan är en av de äldsta politiska frågorna i Finland.

Den åskådliggörs av motsättningar som har funnits mellan finsk- och svenskspråkiga. Skillnader syns speciellt i hur mycket man värdesätter tvåspråkigheten i Finland. En del vill slopa den obligatoriska skolundervisningen i svenska och kravet på att statliga myndigheter ska kunna betjäna också på svenska.

Moraliska frågor och enhetskultur: Jämlikhet, rusmedelspolitik och invandring är exempel på moraliska frågor där medborgarnas åsikter går isär. Vissa anser att nya familjemodeller och en friare försäljning av rusmedel urholkar moralen i samhället. Andra tror på individens frihet och alla människors lika värde och rätt att gifta sig med den de älskar. De som förespråkar en enhetskultur vill begränsa invandringen och anser att invandrarna ska anpassa sig till majoritetsbefolkningens kultur. På motsatta sidan finns de som stöder ett mångkulturellt samhälle och upplever att andra kulturer ger ett mervärde.

Miljöpolitik: Det finns en värdekonflikt mellan fortsatt ekonomisk tillväxt och miljöskydd. De flesta stöder miljöförbättringar, men det finns olika åsikter om i vilken utsträckning miljöskyddsåtgärder får inskränka den ekonomiska tillväxten och hur omfattande miljölagstiftning man vill ha.

Privata markägare kan protestera mot att deras mark blir naturskyddsområde, medan miljöaktivister kan vara emot markanvändning i vinstsyfte.

Folket och eliten: Vissa medborgare upplever att de politiska beslutsfattarna och det vanliga folket har glidit ifrån varandra. De upplever att politikerna varken lyssnar på eller förstår folket. Tilliten till och missnöjet med politikerna, partierna och landets styre varierar medborgarna emellan. Det finns också skillnader i tron på de egna möjligheterna att påverka samhälleliga beslut. värdekonservativ medborgare som betonar traditionella värderingar och moral som grund för samhället

82

Aktivt medborgarskap

Värdekonservativa medborgare har ofta traditionella värderingar i moraliska frågor. De värdesätter nationalism, är mera skeptiska till miljöskydds­

Tyck ! till

Ta ställning till följande motstridiga påståenden och våga stå för din personliga åsikt.

Skatterna borde sänkas i Finland.

Helt av annan åsikt

Helt av samma åsikt

Endast finska medborgare borde ha rätt att lyfta ersättningar från FPA, till exempel vid studier, arbetslöshet eller föräldraledighet.

Helt av annan åsikt

Helt av samma åsikt

Det är viktigt att värna om miljön trots att det innebär en långsammare ekonomisk tillväxt.

Helt av annan åsikt

Helt av samma åsikt

åtgärder som inskränker den ekonomiska tillväxten och stöder en traditionell familjemodell. De ser gärna att välfärdstjänsterna kopplas till medborgarskap och att man begränsar invandringen. Värdeliberala medborgare betonar individens frihet och tolerans inom alla samhälleliga områden. Sexuell jämlikhet, en friare invandringspolitik, och mångkulturalism är viktiga frågor för personer med liberala värderingar.

Våra värderingar påverkas i hög grad av vår utbildning och våra yrken. Arbetsmarknaden har förändrats och upplevs som mera osäker till följd av strukturomvandlingar och globalisering. Personer med en högre utbildning har varit bättre rustade att möta globaliseringen och anpassa sig till den förändrade arbetsmarknaden, medan lågutbildade och anställda inom den konjunkturkänsliga industriproduktionen inte har dragit samma nytta av globaliseringen, till exempel medlemskapet i EU. Den här gruppen upplever oftare att invandrarna konkurrerar om arbetsplatserna.

värdeliberal medborgare som stöder individens frihet och tolerans i samhället

I en demokrati är det medborgarnas värderingar och åsikter som styr vilka frågor som debatteras inför politiska val.

Aktivt medborgarskap

83

Det finns många sätt att delta i politiken politiskt deltagande olika medel som man kan använda sig av för att påverka samhälleliga beslut

Med politiskt deltagande avses alla de medel som en medborgare kan använda för att rätta till missförhållanden eller fel i samhället. Genom politiskt deltagande kan medborgarna stöda, ifrågasätta eller bryta maktförhållanden.

Det finns olika motiv bakom politiskt deltagande. Man kan sträva efter allas väl eller efter personliga förmåner och makt. Vanligtvis fungerar båda motiven som drivkrafter. Det första motivet betonar samarbete och rättvisa.

Det politiska deltagandet ses som ett medel för att förverkliga sig själv och öka sina kunskaper i samhälleliga frågor. I det andra fallet ligger tonvikten på makt, konkurrens och möjligheten att påverka den politiska eliten. Målet med det politiska deltagandet är då att skydda de egna intressena och säkra så stora förmåner som möjligt.

I Ungdomsbarometern 2018 fick finländska ungdomar ge sin syn på politik och politikerna. Majoriteten av ungdomarna (61 %) upplevde att de åtminstone delvis förstår de viktigaste politiska frågorna i vårt land. Däremot upplevde bara hälften av ungdomarna att politikerna är pålitliga, men det var ändå bara en del (21 %) som ansåg att de flesta politiker inte bryr sig om folket.

Politiska val är fortfarande viktiga påverkningskanaler i en representativ demokrati, men val förrättas endast vart fjärde, femte eller sjätte år. En möjlig förklaring till de ungas svar är att de kopplar ihop politik med staten och dess institutioner. Medborgarnas politiska deltagande är ändå inte längre begränsat enbart till staten.

I dag omfattar politiskt engagemang också politisk verksamhet i det civila samhället utanför de statliga institutionerna. Demonstrationer, olika aktioner

Unga finländares syn på politik och politikerna Jag tycker att jag förstår de viktigaste politiska frågorna i vårt land

14

De flesta politiker är pålitliga De flesta politiker bryr sig inte om folket

47

9

5

16

19

40

22

17

44

15

23

3 2

6

17

1

2

Helt av samma åsikt

Delvis av samma åsikt

Varken av samma eller annan åsikt

Delvis av annan åsikt

Helt av annan åsikt

Vet inte Källa: Ungdomsbarometern 2018

84

Aktivt medborgarskap

Va

u?

ycker d dt

Ett exempel på livstilspolitik är att köpa ekologiskt och närproducerat, till exempel via en REKO-ring som den här i Vasa.

90

Aktivt medborgarskap

Går det att påverka samhället genom sina egna val?

Personer som äter nötkött gör ett aktivt klimatval. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har boskapsuppfödningen en större effekt på den globala uppvärmningen än alla vägtransporter. Av den orsaken har en del valt att övergå till vegetarisk föda. Sådana personliga beslut brukar kallas livsstilspolitik.

Livsstilspolitik handlar om de val som vi människor gör i vardagen, det vill säga hur vi väljer att leva våra liv. När vi gör sådana självständiga val hoppas vi kunna påverka också andra människors liv eller miljön i en positiv riktning. Att bli vegetarian eller vegan är ett personligt val men i ett bredare perspektiv har ett sådant val positiva effekter på miljön.

När vi gör ett livsstilspolitiskt val blir vi antingen medvetet eller omedvetet del av en större gemenskap. Det behöver inte nödvändigtvis handla om en organiserad gemenskap. Den kan bestå av en grupp likasinnade människor som har fattat likadana beslut oberoende av varandra. En person som väljer bort flygresor av hänsyn till klimatet gör ett individuellt val, men blir samtidigt en del av en större grupp människor som försöker minska sina personliga koldioxidavtryck för att bromsa den globala uppvärmningen.

Livsstilspolitik som ett samhälleligt fenomen har ökat under 2000-talet. Vår livsstil och våra personliga vanor är inte längre enbart ett sätt att förverkliga oss själva. I stället har vår livsstil allt mera blivit ett sätt att uttrycka våra personliga politiska åsikter och samhälleliga värderingar. Livsstilspolitiken synliggörs genom våra vardagliga val, till exempel i fråga om mode, fritid eller arbete. Någon kan till exempel avstå från att resa till Spanien i protest mot tjurfäktningar medan någon annan köper en dyr märkesklocka för att signalera en viss social status.

Ibland kan livsstilspolitiska val leda till problem. En strikt diet kan i värsta fall resultera i ätstörningar, en osund kroppsuppfattning eller andra hälsoproblem. Det finns också en risk för att de som aktivt ägnar sig åt livsstilspolitik inte använder andra påverkningskanaler lika aktivt. Det kan urholka demokratin och leda till att de beslut som fattas av vår folkrepresentation inte längre är legitima.

Då vardagliga val blir politik kan det också uppstå osäkerhet kring vilka livsstilsfrågor som riksdagen har befogenhet att fatta beslut om. Är det till exempel motiverat att riksdagen tar ställning till hur mycket kött vi ska äta? Borde staten stifta lagar också gällande andra livsstilsfrågor?

Åsikter om livsstilspolitik

I Finland blir ett Ayrshire nötkreatur nästan 300 kg ätbart kött, fett och inälvor efter slakt. Ifjol åt genomsnittsfinländaren 19 kg kött. Efter att ha varit vegetarian i åtta år har jag med andra ord inte sparat mer än en halv ko. Inte ett enda djur kan tacka mig för mina åtta år som vegetarian.

Ingen människa har heller tackat mig.

Däremot har nog många retat mig.

Våra vardagliga val visar hur vi förhåller oss till världen och miljön – också fast deras inverkan är liten. Att förringa betydelsen av sådana vardagliga val är samma sak som att säga att det inte spelar någon roll om någon stjäl en chokladstång från en butik, eftersom den ekonomiska förlusten för affären är så liten.

Vuokko, 33, Helsingfors

Joonas Konstig, författare

Jag har aldrig förstått varför slottsbalens kvinnliga gästers kläder och utseende har ett så stort underhållningsvärde. Men om kläder är så viktiga är det också bra att tänka på vilket budskap man sänder då man bär dem.

Päls på en politiker är ett kraftigt politiskt ställningstagande för grymhet.

Det är inte helt oproblematiskt när konsumtion politiseras. Vissa kritiska röster menar att medborgarna har reducerats till konsumenter som enbart gör politik genom sin livsstil och struntar i att försöka påverka via den representativa demokratin. Det finns många områden utanför konsumentens eget liv som inte påverkas av hens livsstil. www.otakantaa.fi

Emma Kari, riksdagsledamot, De gröna

Min dräkt är till den delen politisk att den är gjord av sälskinn. Jag tar ställning för yrkes­ fiskarna eftersom sälar äter fisk (...) Jag anser att man borde få skjuta sälar och använda dem på traditionellt sätt till kläder och föremål.

Eftersom det är förbjudet nuförtiden är det här en förbjuden dräkt.

Bitte Westerlund, gäst på slottsbalen 6.12.2014

Uppgifter 1. Vilka av citaten försvarar påståendet att det går att

påverka samhället genom livsstilsval? Vilka argument lyfts fram?

Vegetarianism, det vill säga att inte äta animaliska produkter, är ett individuellt val, men samtidigt är man som vegetarian en del av en större gemenskap som har valt bort animaliska produkter av till exempel etiska, miljömässiga eller hälsomässiga skäl.

2. Vilka citat ifrågasätter påståendet att det går att

påverka samhället genom livsstilsval? Vilka argument lyfts fram?

3. Granska citaten källkritiskt. Märker man personernas

egna politiska åsikter och samhälleliga ställning i citaten? Finns det mera eller mindre trovärdiga åsikter bland citaten? Motivera din åsikt.

4. Diskutera om det är möjligt att påverka samhället

genom den egna livsstilen.

Aktivt medborgarskap

91

SL1

har skrivits i enlighet med de nya läroplansgrunderna för gymnasiets första kurs i samhällslära. Boken vägleder studeranden i hur staten och samhället fungerar samt hur man själv kan påverka dem.

Den tydliga texten bygger på aktuell forskning och det pedagogiska materialet har utarbetats av erfarna lärare.

Uppgifterna i boken uppmuntrar till att lära sig genom att själv ta reda på fakta och erbjuder övning i färdigheter som är viktiga i samhällslära.

Boken inspirerar läsaren att bilda sin egen uppfattning om samhälleliga fenomen och att aktivt delta i samhället.

Aktivt medborgarskap

SL1 Aktivt medborgarskap

Elina Kestilä-Kekkonen • Vuokko Aromaa • Petri Kähkönen Jaana Nieminen • Akseli Salmi • Johanna Bonäs

SL1

Aktivt medborgarskap DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET

DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET

ISBN 978-951-52-4773-5 K 30

9 789515 247735

Schildts & Söderströms