Hej Peter!

Du jobbar på Oresund Dry Docks i Landskrona, landets största reparations- och servicevarv. En stor del av er verksamhet är att uppgradera bygga om fartyg. Vad anser du är fartygsägarnas största utmaningar just nu?

– Det svåraste för en redare idag är att välja framdrivningssystem, både när det gäller nybyggnation och konvertering från traditionell dieseldrift.

Idag handlar mycket om metanol och LNG, men jag tror också mycket på biofuels som har låga nivåer av ozonförstörande ämnen till skillnad från många andra alternativa bränslen. Andra viktiga faktorer är lagringskapacitet ombord, tillgång och kostnad.

Vilka serviceåtgärder gör ni mest?

– Väldigt mycket rör bränslebesparing. Vi hjälper till med energibesparande åtgärder från ritbord till leverans genom att till exempel optimera bulbar och propellerblad för att minska motstånd. Vi monterar även propellerkoner för att förbättra vattenflöde och effekt. För allt fler operatörer byter vi också bottenfärgsystem till en silikonbaserad färg. Arbetet tar tid och färgen är kostsam, men eftersom skrovets friktion minskar drastiskt tjänar man snabbt in investeringen form av lägre bränsleförbrukning.

Vad ser du för utmaningar och möjligheter framåt?

– Det finns ytterst få reparationsvarv Sverige.

Det är synd eftersom vi tappar underleverantörer och kunskap. Kompetensförsörjningen är också en stor utmaning, mycket beroende på att vi inte längre har någon lärlingsverksamhet landet.

Men vi ser positivt på framtiden och jag ser fram emot att följa de som går bräschen för hållbar sjöfart, som exempelvis Wallenius och Alfa

Lavals gemensamma projekt Oceanbird med sina vertikala stålsegel. n

– Hon är maximalt miljöoptimerad på så sätt att hon förbränner minst bränsle för mest effekt. Det är här möjligt genom bland annat den stora, justerbara propellern och en exceptionell skrovdesign.

Vi förbrukar 50 procent mindre bränsle om dagen jämfört med äldre fartyg av samma storlek.

Avancerade system

På bryggan finns på både styrbord och babord sida en så kallad bridge wing console, vilket är en extra kontrollstation som ger befälhavaren mycket bra överblick när fartyget lägger till.

– Layouten på instrumentbrädan är noggrant utformad, med kontroller för roder, framdrivning och propellerstyrning precis intill varandra, säger Tim. Vi har också ett avancerat cruise controlsystem som optimerar hastighet, bränsleförbrukning och även rutt. Systemet styr faktiskt båten mer effektivt än en människa kan.

METAN ÄR LÄTTARE än luft och försvinner snabbt om det skulle bli ett läckage. Men att hantera gas är förstås förenat med ett mycket strikt regelverk. På däck får inte minsta gnista förekomma och samtliga ombord har genomgått specialutbildning för metanhantering.

– I flytande form håller metan -160 grader C, vilket kan ge svåra köldskador om man får det på huden, förklarar Jonatan. En unik detalj med vårt system är att alla våra säkerhetsventiler går tillbaka till tanken. Vid all normal drift eller bunkring har vi alltså inget läckage av metan till atmosfär från gassystemet.

Rent, luktfritt och framtidssäkert Visningen ombord går vidare till mässen, förbi de rymliga hytterna, dagrummen och till gymmet som har bastu med havsutsikt.

– Det är ett speciellt liv ombord med långa perioder borta från vänner och familj, berättar Jonatan. Därför lägger vi mycket kraft på trivsel för besättningen.

YTTERLIGARE NÅGRA TRAPPOR ner finns kärnan i fartyget – huvudmaskinen och hjälpmotorerna. Det är extremt rent och bara i separatorrummet går det att ana en viss oljedoft. Fartygen i Vingaserien har även en UPS, en batterilösning som ersätter hjälpmotorn och fungerar som backup om fartyget skulle drabbas av en blackout och börja driva.

– Batterierna säkerställer nödvändig elförsörjning i upp till två timmar, vilket är långt över lagkrav. Den här lösningen har väckt uppmärksamhet och skapar extra trygghet för besättningen.

ALLA SYSTEM OMBORD ger bra synergieffekter med maximal bränsleeffektivitet. Går det att göra mer?

– Om man ser på det som går att göra idag inom rimlighetens gränser – då har vi gjort allt, säger Jonatan. Det kräver mycket att först tänka ut hur det kan funka, och sedan våga beställa och köra systemen skarpt. Och sedan se att det funkar, som också gör att vi ihop med partners beställer totalt 17 båtar – det gör mig lite extra stolt. n q Lastat med kalkstensingel gick lastfartyget Sappemeer på grund hårt väder utanför Almagrundet 1969.