Sjömätning ger tydligare bilder av vrak

VRAK Genom sjömätningar har Sjöfartsverket nu tagit fram nya unika bilder på sju vrak längs med Sveriges östra kust, från Umeå i norr till Norrköping i söder.

Långt ned under ytan längs Sveriges kuster finns så många som runt 17 000 vrak som vilar på havets botten. Nu har Sjöfartsverket tagit fram nya, tydligare bilder på sju av dem, alla längs med ostkusten, från Umeå i norr till Norrköping i söder. För att få så högupplösta bilder som möjligt har vraken undersökts med ekolod och side scan sonar med hjälp av Sjöfartsverkets sjömätningsfartyg.

– När vi sjömäter området där vraket ligger kan vi leverera bra bilder över vilket skick vraket är i och hur det är positionerat

FAKTA

Sjömätning på flera sätt

SJÖFARTSVERKET HAR FEM fartyg som används både för att sjömäta för bättre sjökort och på uppdrag åt andra beställare, som exempelvis hamnar eller andra myndigheter.

SJÖFARTSVERKET ANVÄNDER FRÄMST två metoder för sjömätning, multibeam och ramning. Multibeam är ett flerstråleekolod som ”målar botten” och täcker en yta som är tre gånger vattendjupet vid varje passage. Vid ramning används en så kallad ramstock som sänks ned för att se var den slår botten, och visar på så vis hur mycket vatten det finns. Ramning används främst i trånga och grunda passager farleder samt vid kajer.

PÅ SJÖMÄTNINGSFARTYGEN FINNS ett flertal andra instrument, bland annat side scan sonar, ett sidotittande ekolod som släpas efter båten.

på havsbotten, säger Ulf Olsson, sjömätningschef på Sjöfartsverket.

UNGEFÄR 300 AV de 17 000 vraken har nämligen klassats som miljöfarliga av Sjöfartsverket i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Statens maritima museer och Chalmers tekniska högskola.

– Av de 300 är 30 prioriterade. Vårt uppdrag är att hjälpa Havs- och vattenmyndigheten genom att ta reda på hur fartygen ser ut och vilken position de har. De ansvarar sedan för att uppskatta om och hur stora mängder olja vraken kan innehålla och om de ska tömmas, säger Ulf Olsson.

ETT FARTYG KAN ligga både 30 och 50 år på botten, men skrovet rostar och så småningom börjar fartyget läcka.

– Med våra bilder kan vi se om vraket har större skador och om skrovet fortfarande är intakt. Det är bättre att sanera innan ett fartyg börjar läcka, berättar Ulf Olsson.

Skeppshunden omkom Ett av de undersökta vraken är Marjaana som vilar på Mälarens botten en bit utanför Södertälje. Marjaana hade lastat sand och var på väg till Stockholm. Plötsligt dök ett stort isflak upp i rännan. I ett försök till undanmanöver gick Marjaana på isrännans kant och slog upp ett stort hål i skrovet. Katastrofen var ett faktum. Besättningen på tre personer lyckades undkomma, men skeppshunden följde fartyget i djupet.

MARJAANA LIGGER PÅ 16 meters djup. Hon är delvis skadad efter att Sjöfartsverket fick spränga masten då den stack upp för mycket och kunde utgöra ett hinder för sjöfarten. n

Gemensamt system ska göra rapporteringen enklare

INNAN ETT FARTYG anländer till en hamn behöver besättningen eller en agent rapportera in en stor mängd information till lokala myndigheter, bland annat ankomsttid, last, eventuellt farligt gods och antal personer ombord. Hur rapporteringen går till skiljer sig stort mellan världens alla länder och hamnar, vilket ofta gör processen onödigt krånglig och tidskrävande. En ny EU-förordning, EMSWe, ska förenkla lösningen för transporter inom EU.