Lyckat test med metanoldrift av lotsbåt

OXELÖSUND Sedan december förra året testas metanol för att driva en av Sjöfartverkets lotsbåtar.

– Hur det har gått? Alldeles utmärkt, nu har båten gått i 360 timmar utan några problem, säger rederiinspektör

Albert Wiström, som har lett projektet med att konvertera lotsbåtens motor från diesel- till metanoldrift.

När båtman Peter Halvorsen startar Pilot 120 vid lotsstationen i Oxelösund är det första som slår en att det varken ryker eller luktar från avgasröret. Men i övrigt är det inget som skiljer världens första helt metanoldrivna lotsbåt från Sjöfartsverkets övriga.

Nej, den går tyst och fint. Och jag har samma respons från motorn som i en dieseldriven lotsbåt, berättar Peter Halvorsen, när vi beger oss ut på Hävringebukten.

FÖRSÖKET ATT DRIVA lotsbåten Pilot 120 med metanol är en del av Sjöfartsverkets arbete med att ställa om till en fossilfri fartygsflotta och är en del av EU-initiativet Fastwater (se faktaruta). Med metanol kan båtarnas utsläpp av koldioxid minskas till noll jämfört med konventionella bränslen.

Nu har vi prövat det här spåret och visat att det går att använda metanol som bränsle för att driva en båt som används varje dag, säger Albert Wiström medan lotsbåten sätter kurs mot den gamla lotsstationen på ön Hävringe.

– Vi har lärt oss massor i vårt arbete med att minska koldioxidutsläppen från våra fartyg för att vi ska kunna bidra till Sveriges klimatmål om netto-nollutsläpp till 2045.

IDÉN ATT ANVÄNDA metanol som drivmedel började redan 2015 med att en motor till en lotsbåt byggdes om till metanoldrift i Greenpilot-projektet

– Pilotprojektet slog väl ut och vi ville gå vidare med att testa en metanolmotor i vår verksamhet. I slutet av 2010-talet gick Sjöfartsverket med i Fastwater-projektet och vi började leta efter en lämplig båt där motorn behövde bytas ut, säger Albert Wiström.

VALET FÖLL PÅ Pilot 120 där den gamla dieselmotorn behövde bytas. Tillsammans med Tenö varv och motortillverkaren Scandinaos inleddes projekteringen av båtens ombyggnation. Eftersom metanol har lägre flampunkt än diesel och brinner med osynlig låga har bland annat båtens brandsläckningssystem och gasdetekteringssystem modifierats.

Motorn är i grundutförande en Scaniamotor som Scandinaos konstruerat om och konverterat till metanol. Båten fick också bland annat större tankar. Även om metanol har högre energitäthet jämfört med många andra alternativa bränslen, så drar båten ungefär dubbelt så mycket bränsle i timmen jämfört med diesel, säger Albert Wiström.

Tidigare klarade vi kanske fem vändor med dieseln, nu får vi bunkra efter tre vändor, berättar Peter Halvorsen, medan han står i den varma vårsolen och tankar båten efter turen till Hävringe. Men även om vi får gör det oftare så är värt det lilla besväret. Nu har vi ett helt slutet tanksystem. Skulle vi spilla metanol – något som aldrig har hänt – så bryts den snabbt ned i vatten.

SEDAN PILOT 120 sjösattes med den nya metanolmotorn har det internationella intresset för lotsbåten varit stort. Sedan i december förra året har studiebesöken från hela Europa varit många. Och testet har fallit väl ut.

Det har inte varit fler problem med den här motorn än de vi brukar ha med våra nya båtar. Nu är vår ambition att båten ska fortsätta att användas. Den har redan gått i 360 timmar, det visar väl att den fungerar bra, menar Albert Wiström.

FARTYGSFLOTTAN OM 110 fartyg står för cirka 90 procent av Sjöfartsverkets sammanlagda koldioxidutsläpp. Det är också här som Sjöfartsverket kan göra störst skillnad.

Men ska vi komma ned till ett nollutsläpp av koldioxid krävs en kombination av åtgärder. För vår del handlar det både om att tänka nytt och arbeta mer effektivt. Vi har infört maxhastighet på lotsbåtar till 18 knop, vi har också en effektivare planering av våra olika uppdrag och vi tvättar båtarna oftare för att minska bränsleförbrukningen. Det i kombination med tekniska energieffektiviserande åtgärder gör att vi kan minska vår bränsleförbrukning rejält, berättar Albert Wiström. n

Ombord

OMBORD är sidor för dig som arbetar till sjöss. Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjöfolk ett fritidsoch kulturliv som ska kompensera för det man går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

Boktips Fr N Sj Mansbiblioteket

Hur var namnet? (Natur & Kultur)

Sverker Johansson

VAD HETER DU? Den frågan har du fått många gånger.

MEN VARFÖR HETER du? Den frågan har du kanske inte tänkt på så ofta. Hur kommer det sig att du över huvud taget har ett namn, och varför ser det ut som det gör? Det vill Sverker Johansson berätta om i denna underhållande och tankeväckande bok. Med blick för såväl de stora utvecklingslinjerna som för de kuriösa exemplen rör han sig mellan alla tider och platser för att fånga in namntraditionernas mångfald.

BEROENDE PÅ VAR vi hamnar i tid och rum kan ett förnamn bestämmas utifrån veckodag, förfäder, vilka onda andar som ska luras eller vad modern ser när barnet föds. Förutom förnamn kan vi ha efternamn – men också föräldranamn, gårdsnamn, bynamn, barnnamn, kastnamn, mellannamn, generationsnamn eller tillnamn baserade på allt från lyten via yrken till tv-program. Visste du till exempel att Caligula betyder barnstövlar, att John är det vanligaste förnamnet på Wikipedia, att delfiner har namnmelodier och att Mao Zedongs mellannamn Ze kommer från en dikt som hans släkt i fjorton generationer hämtade namn ur?

MYCKET PEKAR PÅ att vi bär namn inte så mycket för att kunna tilltalas som för att kunna omtalas… n

Baka bröd (Bonnier Fakta)

Martin Johansson

HÄR FÅR DU recept på 25 bröd, bröd som alla kan baka! Boken vänder sig till dig som kanske inte tidigare bakat dina egna bröd – antingen för att du tänkt att det är krångligt och stökigt, eller för att du helt enkelt är ett barn och inte haft tillåtelse att sätta på ugnen tidigare. Eller så har du kanske känt att tiden inte räcker till för recepten i klassiska bakböcker?

FÖRUTOM DE ENKLA recepten får du massor av tips på hur du kan variera bröden så att de passar just din smak. Dessutom berättar Martin vilken skillnad det blir med olika typer av mjöl och hur du hanterar en kladdig deg utan att kladda ner dig själv. n

3

Nya Lev som en bonde. (Norstedt) Niklas Kämpargård

INTRESSET FÖR SJÄLVHUSHÅLLNING bara växer. I spåren av pandemi och med stigande matoch elpriser, livsmedelskris och klimathot blir vi allt fler som längtar efter ett enklare liv på landet.

DENNA REVIDERADE UTGÅVA innehåller 130 sätt att bli mer självhushållande och visar hur man kan ta tillvara det som naturligt finns omkring en. Boken är uppdaterad med nya regler och rön, samt en stor andel recept och självhushållning vad gäller maten. Hur du tar hand om grönsaksskörden, gör egen ost och fil, odlar spannmål eller blir självförsörjande på hasselnötter och honung. Niklas Kämpargård lär ut huskurer och kompostering, växelbruk och fårskötsel. Hur man klarar sin elförsörjning, hamlar träd och vattnar snålt.

DEN HÄR BOKEN riktar sig både till dig som vill inspireras till att leva ett grönare liv och till dig som redan tagit steget mot att bli en fullfjädrad självhushållare. Hållbarhet, självhushållning och krismedvetande i ett. n

När man tänker på sin barndoms somrar får man oftast bilder av solfyllda dagar vid stranden, kvällsbad i sjöar, planlöst flanerande på ängar i solnedgången och andra romantiserade Bullerbyn-bilder framför sig. De flesta minnen går att samla under begreppet ”utomhus” men för egen del skedde de kanske starkaste upplevelserna inomhus. När reguljär-tv:s standard-tablå hade sommaruppehåll behövde ytorna fyllas med annat och inte helt sällan fick långfilmen agera ställföreträdare.

ETT POPULÄRT GREPP var ”sommarnattsbio”. Varje kväll, vid typ kl. 22.00, började en ny långfilm. Exakt vilken spelade ingen större roll, man justerade rutinen kring klockslaget och sen såg man den. Dessa ”nätter” bidrog nog starkt till mitt livslånga filmintresse. Under pre-streaming-eran fick man hålla till godo med det som gick på de kanaler man hade, på gott och ont. Med ett utbud som led av kraftfulla begränsningar hamnade man ofta framför saker man aldrig skulle ha valt om det funnits alternativ. Den bieffekten bidrog dock till att man fick lite fler infallsvinklar. Idag, när utbudet är i det närmaste oändligt, är ”byta kanal-tröskeln” rekordlåg. Men då, när det knappt fanns något annat att byta till, blev man kvar, även om de första tre minuterna kändes ”sådär”.

ETT VANLIGT TV-GREPP under sommarperioderna var att visa filmer under teman. Jag blev ett stort Coen-fan för att SVT körde brödernas alster under några sena julikvällar och kort efter stod deras produktioner uppradade på dvd-hyllan i pojkrummet. Klassiska skräckfilmer var ett annat tema. Där blev jag inget fan, men tittade ändå och fick en slags grundutbildning i en genre jag kanske helt hade hoppat om det funnits något att hoppa till.

DESSA SENA FILMSTUNDER med kolsvarta sommarnätter utanför en vidöppen altandörr där gräshopporna jammade med i saxofontemat till Taxi Driver går snart att återuppleva, för nu är den här igen – sommaren.

NU KOMMER DE flesta sommarnattsfilmer att streamas men Sjömansservice dvd-tjänst fungerar lite som den gamla tablålagda tv:n, urvalet är redan gjort så det räcker med att spänna upp ett lakan på däck, samla besättningen och trycka på play. Poppa gärna upp lite popcorn när ni ändå håller på eller bränn av ett bbq-event samtidigt. Möjligheterna är många men en sak är säker, ni har många sommarnattfilmer att se fram emot. n

Nya tidskrifter i Antwerpen

UNDER VÅREN UTÖKADES tidningsutbudet. Bland ämnena finns resor, hälsa, friluftsliv, korsord och en hel del annat. Har ni sjövägarna förbi ARA-området och behöver lite ny tidningsinspiration, hör gärna av er så löser vi det!

EVENT, IDROTT OCH MOTION MED SJÖFOLK

Career Event

SJÖFARTSVERKET FANNS PÅ plats på studentmässan Career Event ’23. Jesper Ek, platschef på Johannisborg Seamen’s Club, hade många givande möten i Kalmar och fick, tillsammans med lotsen Angelica Severin och båtmannen Mikael Winck, möjlighet att informera om verksamheten.