SKEF News nummer 2021-1 mars/april by CCS (former SKEF)

VI uppdaterar vårt register – viktig info på sida 2

NYA HETA PRYLAR

SKEF NEWS Sveriges Kommunikations-Elektronik Företagareförening

Professionell trådlös kommunikation

Mars/April 2021

frekvenser i drift

dagar efter auktionen

Stockholm styr gatubelysning med

IoT

Cyberhotet därför kommer just du att drabbas

Vi levererar robusta lösningar för säker mobiltäckning inomhus Ready

www.micnordic.se

Ordföranden har ordet

SKEF News Utges av: SKEF, Sveriges Kommunikations Elektronik Företagareförening.

”Nästa gång drabbas du!”

ag håller med. Det kanske låter lite dystopiskt, men den är egentligen bara en fråga om tid när du kommer att drabbas. Och nu syftar jag inte på Covid-19 utan cyberbrott. Dig själv eller ditt företag. Eller din arbetsgivare eller någon del av den kommunala förvaltningen där du bor. Internet, cyberrymden, kalla den vad du vill är - alla fantasiska möjligheter till trots OCKSÅ - ett nytt slagfält för illvilliga stater och brottsplats för skurkar. Det spoineras, stjäls, saboteras och utpressas och ingen är egentligen fredad. I detta nummer gräver vi relativt djupt i ämnet och beskriver denna allt mer sofistikerade och alltmer uppskalade katt-och-råtta-lek. Där enskilda stater var för sig sannolikt finansierar hundratals ITexperter och programmerare för riktade cyberattacker. Vad har vi att vänta och hur skyddar man sig mot en sådan digital armé?

På Internet är ingen fredad i den uppskalade katt-och-råttaleken.

Ansvarig utgivare: Dan Segerbjörk, 0761-007362 Redaktion: Redaktör: Anders Edström Frejman, 070-589 83 80, skefnews@skef.se Övrig redaktion: Fredrik Stark, Ulf Seijmer Mats Larsson, Håkan Söderholm, Alexander Paulsson Produktion: Kuggit AB www.kuggit.se Redigerare/original: Anders Edström Frejman

Upplaga: 3 300 Tryck: Ljungbergs, Klippan Omslagsbild: Pixabay.com Utgivningsplan: SKEF News utkommer mars, juni, september och december. Annonsbokning & tips: skefnews@skef.se Enskilda artikelförfattares åsikter och påståenden reflekterar inte nödvändigtvis redaktionens eller organisationens ståndpunkt i olika frågor. Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. SKEF förbehåller sig rätten att publicera levererat material elektroniskt. Utg./identifikation: Utg. Nr. 28 827 ISSN 2002-1526

Styrelsen SKEF Ordförande: Dan Segerbjörk, Aviseq, 0761-007362 Vice ordförande: Vakant Kansli / sekreterare: Thomas Källman TeleCom System AB 0705-232700 Kansli@skef.se Kassör: Håkan Söderholm Copab AB, 0707-522600 Kassor@skef.se Ledamöter: Tore Lundberg Comradio Teamet 0706-853747 Karin Lundgren Niracom Electronic Design, 0709-941601 Lars Melin Melins Radio AB 0708-155110 Joakim Guttman Frivilliga Radioorganisationen,0762-900002 Alexander Paulsson Zodiac, 070-9455500

Utöver detta testar vi bland annat hur moget IoT är på riktigt vid ett skarpt pilotpojekt inom drivmedel. Trevlig läsning!

Suppleant: Mats Larsson Mic Nordic AB, 08-239700 Sven-Erik Wahl TC Connect, 070-8932212 Robert Hamberg Malux AB, 0660-292944

Dan Segerbjörk Dan Segerbjörk Ordförande ordforande@skef.se

Revisor: Åke Holmberg RFSYS Communications AB, 0705-125760 Revisorssuppleant Vakant Kontaktpersoner Företagarna: Dan Segerbjörk, 0761-007362 Utbildning: Mats Larsson, 08-239700 Branschförb. repr: Dan Segerbjörk 0761-007362 Webmaster: Ulf Seijmer, ulf@induo.com SKEF News: Anders Edström Frejman 0705-898380 Valberedning: Kontakta styrelsen Medlem i: Företagarna Postadress: SKEF Kansli Box 2026 128 21 SKARPNÄCK, Hemsida: www.skef.se

Fel adress? Eller känner du någon som vill ha en prenumeration på SKEF News? Maila till skefnews@skef.se

Vi uppdaterar registret – papperstidning och digitalt SKEF gör, av miljö- och kostnads skäl, en stor genomgång av adresserna för distributionen av SKEF News, vilket vi inte har gjort på 25 år. Om kontaktpersonen slutat eller adressen är felaktig är vi tacksamma om ni meddelar det till skefnews@skef.se. Om ni av 2

Skef News nummer 1 2021

någon anledning inte får nästa papperstidning, eller önskar en digital kopia, så är ni välkomna att meddela det. Vill någon affärsbekant, kollega eller vän ha tidningen, meddela oss i så fall uppgifterna så uppdaterar vi vårt register. Vi vill med

detta rikta ett stort TACK till er som hjälper oss att kunna fortsätta ha detta organ möjligt för alla intressenter i denna bransch, såsom medlemmar, kunder, användare och de som har ett brinnande intresse av att följa den spännande utvecklingen. www.skef.se

THE WORLD OF MIC NORDIC

Vi levererar säkra robusta lösningar för Rakel G2 och Mobiltelefoni Vad gör MIC Nordic? Vi tillhandahåller möjligheten för kommunikation ”MIC360° As A Service”. Det betyder att vi är en systemintegratör med fullt ansvar för projekten från FoU, projektering, design och installation av kvalitetsprodukter till service, drift och övervakning med NOC.

”

Infrastrukturprojekt MIC Nordic erbjuder säkerhetstekniska system som byggradio, positionering, inpassering och larm med service och support. Omfattar alla typer av radiosystem från FM, Rakel, Rakel G2 och mobiltelefoni till WiFi6 och 5G. Rakel G2 bygger på samma teknologi som 4G och 5G, dvs LTE och Ny Radio (NR)

City-DAS® City-DAS är MIC Nordics koncept för täckning där mobiloperatörernas basstationer samt Rakel G2 centraliseras för att kunna nyttjas av flera byggnader i samma område. MIC Nordic levererar även system baserat på O-RAN. Systemen kan utföras som Neutral-Host eller byggas som Privata nät.

2G 3G 4G 5G IOT WIFI6 RAKEL RAKEL G2

www.skef.se

Framtidssäkra antennsystem Våra egenutvecklade MIC360° komponenter klarar allt från Rakel till 5G. De svensktillverkade antennerna är diskreta och av högsta kvalitet och bestyckade med den nya kontakstandarden 4.3-10 för bästa PIM prestanda.

www.micnordic.se

Skef News nummer 1 2021

Innehåll Foto: Pixabay

8 16

Misstag - vanligaste incidenten

Begreppet hacker har sedan länge lämnat tonårsrummens och datanördarnas värld. I dagens uppkopplade värld är Internet ett regelrätt eget slagfält.

Även om cyberattacker från främmande makt är existerar så visar rapporter att egna misstag är den vanligaste orsaken till de största incidenterna

IoT och gatubelysning

Stockholms stad har tagit första stegen till att fjärrstyra och fjärrövervaka gatubelysningen.

Televerksgubben är tillbaka Ulf Seijmer trodde att han var de fria nätens riddare. Men 2021 är året då han upptäckte att han istället blivit en televerksgubbbe i tanken.

Blåst på täckningen?

Upphandlingskonsulten Thomas Kuntze tipsar om att undvika fallgroparna vid upphandlingar av täckningslösningar.

Foto: Volvo Cars

Cyberhotet - ingen är fredad

Mars/April 2021

IoT och drivmedel

Biodrivmedel till alla är Energifabrikens vision. Uppkopplade cisterner med betallösning är metoden.

Nästa nummer av SKEF News kommer i juni 2021

Cadex C7400ER-C Battery Analyzers

BatteriGrossistenBG AB Box 1194, 181 23 Lidingö Telefon 08-766 75 50 www.batterigrossisten.com / info@batterigrossisten.com

Skef News nummer 1 2021

www.skef.se

! t e h y N PEPLINK LANSERAR EN HELT NY SERIE MED 5G-LÖSNINGAR

Med Peplinks 5G-lösningar får man en obruten anslutning vart man än befinner sig vilket skapar helt nya förutsättning för kontakt och uppkoppling mellan människor världen över.

Peplink 5G Täckning var du än befinner dig Peplinks 5G-lösningar inkluderar även LTE-funktion som säkerställer att du förblir ansluten även när en 5G-signal inte är tillgänglig. SpeedFusion Technology Maximera potentialen för din 5G-anslutning med integrerad SpeedFusionteknik.

Transit 5G är en mobil router konstruerad med dubbla Wi-Fi-band som låter två oberoende nätverk arbeta samtidigt vilket minskar trängsel och störningar.

Obruten anslutning med 5G SpeedFusion tillåter användare att kombinera flera anslutningar för att bilda en punkt-till-punkt-länk vilket ger en mycket robust och trygg anslutning. Maximera prestanda och tillförlitlighet 5G kan leverera snabbare nedladdnings-/uppladdningshastigheter, svar i realtid och förbättrad anslutning, vilket ger företag och konsumenter möjligheten att uppleva ny, innovativ teknik. Autonom körning / teleoperation 5G autonom anslutning gör att fordon kan hålla kontakten vilket ökar säkerheten, effektiviteten på vägen och upplevelsen i bilen.

MBX 5G är en mobil router med redundanta SIM-kortsplatser och multiradiofunktioner som ger hastighet och tillförlitlighet genom att kombinera det bästa av 5G och LTE.

Kontorsanslutningar Genom multi-WAN 5G-enheter kan Peplink tillhandahålla en effektiv fiber failover-länk till kontor, vilket eliminerar stillestånd. Hälso- och sjukvård 5G-klara lösningar säkerställer en robust anslutning som hanteras centralt för kritiska branscher.

B310 5G balanserar ett fast nätverk med 5G trådlöst WAN med trafikstyrning genom SpeedFusion Cloud. En teknik där anslutningar styrs baserat på applikationen, vilket minskar dataspill och trafik. Läs mer om Peplinks produkter och lösningar på sd-wan.se

Tidigare hette vi Swedish Radio Supply. Tillsammans med våra systerföretag i Norden heter vi nu Northcom och är en totalleverantör av lösningar för kritisk kommunikation. Läs mer på northcom.se

Kalendarium I kölvattnet av pandemin har många konferens- och mässarrangörer valt att skjuta fram evenemang till 2022. Vid denna tidnings pressläggning såg branschkalendariet ut enligt nedan.

22 april Årsmöte i SKEF 5 maj Rakeldagen 2021 (digitalt) 27-28 oktober Sectech Expo & Seminars Stocholmsmässan

Operatörer snabba att aktivera 5G-frekvenser

3-5 november Critical Communications World IFEMA, Madrid, Spanien

Auktionen av 5G fekvenserna gick rekordsnabbt. Och redan två dagar efter frekvensauktionen hade både Telenor och Tele2 aktiverat ”5G-frekvenser.” Att försäljningen av frekveserna nu äntligen blev av medför att utfasningen av ”gammal” teknik som 3G och 2G nu kan börja på allvar. Det behövdes bara en dags auktion och bara fyra budrundor för att slutföra den starkt försenade 5G-auktionen. Frekvenserna fördelades mellan Teracom, Telia, Hi3G (Tre) och Net4mobility (Tele2 och Telenor). 3,5 GHzbanden gick till Tre, Tele2, Telenor och Telia. Teracom kapade åt sig hela 2,3 GHz-bandet. - I och med att dessa frekvenser nu tilldelats finns förutsättningar för att stärka kapaciteten för mobila bredbandstjänster och för utveckling av sakernas internet i Sverige. Tilldelningen kommer att vara central för den svenska 5G-utvecklingen, sade PTS:s generaldirektör Dan Sjöblom i ett pressmeddelande.

29-31 mars VA-mässan Elmia, Jönköping 26-29 april Nordbygg Stockholmsmässan 24-27 augusti Elmia Lastbil Elmia, Jönköping 13-15 september Water & Wastewater Stockholmsmässan 25-27 oktober Persontrafik Stockholmsmässan

Tipsa oss gärna! Saknar du ditt evenemang i kalendariet? Mejla till skef@skefnews.se

Tele2 snabba ur startblocken Redan två dagar efter att frekvensautionen var avslutad hade Tele2 aktiverat 5G-frekvenser och hastigheter

uppemot 1,8 Gbit/s upmättes i centrala delar av Stockholm samma dag enligt Telekom idag. Att frekvensauktionen äntligen är i hamn ger förstås operatörerna möjligheter att på riktigt börja bygga. Ett led i detta är till exempel för operatören Telia att börja släcka ned 2G och 3G till förmån för 4G opch 5G. ”För att garantera en säker och kontrollerad övergång görs utfasningen successivt och parallellt med att kunder flyttas över till 4G och 5G. Ambitionen är att utfasningen av 3G-nätet ska vara klar i slutet av 2023 och 2G-nätet i slutet av 2025”, skriver Telia i ett pressmeddelande. Med andra ord kommer det att gå relativt snabbt.

Text: Anders Edström Frejman

När Sverige bygger löser vi kommunikationen ”MIC360° As A Service” Totalentreprenad och support av säkerhetstekniska system för kommunikation, positionering, inpassering och larm.

www.micnordic.se 6

Skef News nummer 1 2021

www.skef.se

Affärsnytt Garmin förvärvar GEOS

efter auktionen.

Telia tror a tt 3G kommer v ara utfasat re dan vid slutet av 2 023. 2G går i g raven i slutet av 2 025.

4Garmin har förvärvat i stort sett alla tillgångar inom GEOS Worldwide Limited och dess dotterbolag. GEOS är en privatägd, branschledande leverantör av nödövervakning och responsservice. De driver International Emergency Response Coordination Center (IERCC), nervcentret för SOS-räddningsinsatser som utlöses av användare av Garmins inReach® satellitkommunikatörer. IERCCs koordinatorer har koordinerat fler än 83 000 nödsituationer runt om hela världen sedan 2007, av dessa incidenter har över 5 000 genererats av Garmins kunder.;

t Myndighetssnyt MSB föreslår officiellt Rakel G2

Pengar till Statskassan. Frekvensauktionen inbringade dryga 2,3 miljarder kronor. och tog bara en dag och fyra budundor. Tabell: PTS

4MSB har nu till regeringen officiellt föreslagit en efterträdare till dagens kommunikatoinssystem Rakel. I svaret på regeringsuppdraget beskrivs bakgrunden till det samlade behovet av ett nytt kommunikationssystem, samt förslag på teknisk lösning och rollfördelning. I svaret föreslås att MSB får ett bredare uppdrag och ett utökat helhetsansvar för arbetet med det framtida kommunikationssystemet som går under arbetsnamnet Rakel G2. Prelimiärt bedöms nuvarande Rakel avvecklas 2027. Anslagsbehovet för Rakel G2 uppskattas till 7,3 miljarder. Bollen ligger nu hos regeringen för att MSB ska kunna gå vidare med förslaget.

Vi säkrar kommunikation dygnet runt Läs mer på AVISEQ.se

info@aviseq.se

www.skef.se

– så Du kan vara trygg i samhället Vi blir mer och mer beroende av digitala tjänster i vår vardag. Det ökar även känsligheten i den information som hanteras. Vi på AVISEQ Network Management Centre (NMC) har lång och bred kompetens och erfarenhet av att övervaka och hantera kritisk infrastruktur på ett säkert sätt. Den data vi hanterar lagras alltid i säkra servermiljöer inom Sverige. Vill du veta mer?

Ring oss på 08-502 53 125 Skef News nummer 1 2021

Foto: Pixabay

Skef News nummer 1 2021

www.skef.se

Cyberhotet därför kommer just du att drabbas Begreppet hacker har sedan länge lämnat tonårsrummens och datanördarnas värld. I dagens uppkopplade värld är Internet ett regelrätt eget slagfält. Förutom den organiserade brottsligheten så bedriver enskilda stater mycket avancerat spionage genom intrång. Ibland i armkrok med kriminella. Här går ingen säker - från privatpersoner och hela vägen via kommuner och hightech-företag till statliga förvaltningar.

www.skef.se

Skef News nummer 1 2021

21 .se 20 .fplus www il im Faks

Faksimil SVT Nyheter 9/1-2021

Skef News nummer 1 2021

24/2-2021

Det är allt mer uppenbar att ingen är fredad när det kommer till cyberattacker. Förutom bedrägerier mot bankkunder och spionage mot företag inom high-tech är det till exempel sannolikt att svenska kommuner används som försökskaniner för kommande cyberattacker. Det är i varje fall vad Alingsås Kommun själva tror (se ovan). Samtidigt står kommuner för många elementära samhällfunktioner som vi tar för självklara i vardagen.

et blir allt vanligare att vi ser nyhetsuppslag om spionage, sabotage och brottslighet som på olika sätt sker mot företag, organisationer och stater med hjälp av Internet, ofta kallade cyberattacker. Orden cybersäkerhet och cyberhot kan förenklat sägas vara paraplybegrepp för frågor berör säkerhet och hot inom det breda ämnet informationssystem och (data) nätverk. Men fenomenet har egentligen funnits i decennier, långt innan vi hade hört talas om ett världsomspännande nät som vi känner som Internet idag. Då talades det om så kallade ”hackers” som olovandes tog sig in på olika sätt i datasystem. System som på något sätt kunde nås till exempel via en uppringd telefonförbindelse. En av anledningarna till att vi hör och ser mer av detta dataintrång idag är dels att ”hackandet” är mer organiserat parallellt med en snabb och accelererande digitalisering av våra samhällen. Särskilt det senaste decenniet. Om man ska generalisera grovt och

Faksimil SVT Ny heter

samtidigt vara lite elak så skulle man kunna säga att det verkar som om allt som kan digitaliseras ”bara måste” digitaliseras. Och att om något kan kopplas upp mot Internet så ska det. Oavsett om det handlar om företagsnät, kylskåp eller högtalare. Det kan förstås finnas uppenbara fördelar med att vissa funktioner som rör till exempel privatpersoners liv som bankörenden, VAB och hemlarm görs tillgängliga till exempel via datorer och mobila enheter. Och visst kan det vara coolt med uppkopplade smarta saker i hemmet och att man vilket av barnen som larmat av hemma, teperaturen i frysen och status på tvätten, Du kanske är på jobbet och inser plöstligt att robotdammsugaren bara måste gå en extra sväng i gästrummet innan svärmor kommer förbi? Men baksidan är förstås att enskilda medborgares och hela samhällens exponering och känslighet mot potentiella hot, men även driftproblem relaterade till Internet ökar. Spännvidden i säkerhetsnivå på uppkopplade prylar är stor där billiga

slarvigt programmerade konsumentproukter kanske är sämst i klassen. Samt uppkopplade enheter som det kanske inte ens går att byta administratörslösenord på. Eller som inte heller kräver att man gör det vid installation. Sådana uppkopplade prylar riskerar bli de första offren till exempel för sniffer-robotar som scannar IPadresser på Internet. Enheter som kan kapas och användas som spammare till exempel vid DDoS-attacker. I kölvattnet av Coronapandemin har distansarbete – milt sagt - fått ett uppsving. Att delvis arbeta hemifrån kan förstås ha uppenbara fördelar, men ställer samtidigt nya krav på säkerhet och rutiner. En annan anledning till cyberhot är globalisering i bemärkelsen att stora som små företag verkar och konkurrerar på en internationell marknad. Här existerar bildligt talat inga lands- eller tidsgränser och om du inte finns online så existerar du inte. Du kan som organisation på sätt och vis inte välja bort att finnas online. En tredje anleding till att det skrivs flitigt om cyberhot är det säkerhetspolitiska läget. Internet är på riktigt ett nytt globalt slagfält där det bland www.skef.se

Faksimil SVT Nyhe ter 9/12-2020

Faksimil NyTeknik 24/2-20 21

annat stjäls information och ibland används cyberattacker rätt och slätt för att sabotera, men mer om det senare. Vi kan helt klart konstatera att säkerhet relaterat till Internet fått en helt annan påtaglig och synlig innebörd.

Vilka är mest utsatta för attacker och spionage i Sverige? - Spionage utförs förstås av främmande makt rörande säkerhetspolitiska intressen. Sådana intressen är givetvis försvaret och samhällskritisk infrastruktur, men också i hög grad företag som utvecklar produkter och tjänster inom detta område. Exempel på sådana produkter och tjänster är högteknologiska militära system, produkter för IT gällande till exempel kryptering och skydd inom säkerhet, men också moln-tjänster som nyttjas av samhällskritisk infrastruktur. - Sverige har ju flera sådana bolag som säljer produkter och tjänster både gentemot intern marknad men även internationellt. Men egentligen är ingen fredad då www.skef.se

I KORTHET

Vem

är måltavla? Allt som rör säkerhetspolitik som till exempel krigsmakt statliga förvaltningar i stort. Men även företag verksamma inom högteknologiska områden samt deras underleverantörer. Organisationer med ansvar för samhällsviktig infrastruktur som till exempel el och vatten. Anställda på nyckelpositioner som antingen kan luras blotta säkerhetsluckor - eller genom olika former av utpressning kan tvingas - samarbeta med syfte att göra intrång möjliga.

cyberhot finns på olika sätt och på alla nivåer. - Att utföra attacker, spionage och social engineering på enskilda medborgare som privatpersoner eller som till exempel hemarbetare i ett företag, kan vara ett sätt nå högre syften. Social engineering är ett begrepp som kan innefatta flera saker. Till exempel riktade vänförfrågningar på Facebook eller LinkedIn från personer med tvivelaktiga avsikter. Eller personer som till exempel vill lura dig att via handhavandefel blotta lösenord eller system för angrepp. Sedan finns förstås hela skalan till rena värvningar av utländska underrättelsetjänster via pengar, hållhakar, hot eller smicker. Ofta arbetar man målmedvetet över mycket långa tidsperioder. Sannolikt bor och jobbar vissa av dessa personer i Sverige.

Men vilka är de största måltavlorna och var finns källorna till cyberattacker mot svenska mål? SSKEF News har låtit några experter med fokus på IT-säkerhet i ett svenskt IT-bolag som bland annat arbetar med samhällskritisk infrastruktur att reda ut delar av begreppen. En teknisk specialist och projektledare. Och en affärsutvecklare.

Faksim il NyTek nik 14/ 12-2020

Skef News nummer 1 2021

-2021 erg 7/3 Bloomb Faksimil

”...de mest avancerade attackerna kräver stora resurser och bedrivs av främmande makt. De sistnämnda kan vara mycket svåra att skydda sig emot” rade attackerna kräver stora resurser och bedrivs av främmande makt. De sistnämnda kan vara mycket svåra att skydda sig emot då de inte sällan kan sitta så kallade Zero-days sårbarheter i använda operativsystem och programvaror.

- Hur stor andel dessa metoder utgör är dock inte så enkelt att mäta. Kartläggningar och mönster får angriparen idag enkelt t.ex. via sociala medier och de app:ar som vi dagligen använder aktivt eller som bara arbetar - oss ovetandes - i bakgrunden i vara digitala verktyg. Alla instanser är nog därför utsatta. Det sägs att fyra av fem företag/organisationer kommer statistiskt utsättas för någon form av Cyberattack det närmsta året. - För säkerhet i allmänhet samverkar områdena fysisk- och logisk säkerhet (ITsäkerhet) och utgör därmed den totala säkerhetsnivån. Det blir ju t.ex. mindr betydelsefullt med hög IT-säkerhet om till exempel fel personer ändå har fysisk tillgång till utrustningar och system eller infrastrukturen den vilar på. Vilka ligger sannolikt bakom och finns det samarbeten mellan stater och hackargrupper eller kriminella? - Att peka ut enskilda stater är politiskt känsligt. Det visar bara reaktionerna avseende PTS utestängning inom 5gauktioner. Men Säkerhetspolisen pekar i rapporter ändå öppet ut Kina, Ryssland och Iran som länder vilka har aktivitet riktad mot Svenska mål. - Enklare attacker (t ex DDoS) som riktar sig mot tillfällig påverkan på tillgänglighet, lite mer avancerade intrång som kan utföras av enskilda individer, hacker-grupper, eller av kriminella grupperingar som köper tjänster av hacker-grupper. Men de mest avance12

Skef News nummer 1 2021

Attacker sägs bli allt mer raffinerade. Dels att intrång ofta sker under längre tid och dels för att syftet ofta är att lyssna och inte sabotera eller begära lösensummor. Hur kan man upptäcka detta? - Detta är såklart en stor utmaning då angriparen agerar långsiktigt och på olika sätt vidtar steg för att smyga under radarn. Det här är en ständig kamp om att ta fram olika skyddsmekanismer och intrångsdetektering (ofta via signaturer, anomali-detektion via statistik och AI) och angriparens metoder att kringgå sådana skyddsmekanismer. På ett sätt har den likheter med den medicinska kampen att ta fram olika antibiotika och den resistens som bakterier utvecklar. -- Dagens datakraft möjliggör realtidsanalys av mönster i krypterade sessioner och man kan därmed t.ex. upptäcka anomalier (förändringar i mönster). Man kan därför i allt högre grad upptäcka försök till manipulering av koder och sekvenser samt t.ex. försök till transaktioner av skadlig data. AI och maskininlärning hjälper till och möjligheterna att upptäcka olika former av anomalier förbättras ständigt.

Microsoft pekade nyligen ut Kina för en statsunderstödd ytterst sofistikerad cyberattack riktad mot företagets produkt Exchange. Man uppskattar att uppemot 80 000 kunder över hela världen är drabbade.

Vad är syftet och vad vill man åt? - Det kan vara alla delar, framförallt gällande mer avancerade attacker, men det varierar från fall till fall. Inte sällan finns ekonomiska intressen bland cyberkriminella. Ofta rör sig dessa attacker olika former av utpressningshot och gisslanattacker där målet får sina system låsta/krypterade på ett eller annat sätt. Ibland kan det även vara utmaningen i sig som lockar en del individer. - Om det inte handlar om att skaffa sig ekonomisk vinning, vilket nog är det vanligaste incitamentet, så kan det till exempel vara ett sätt att påverka och kontrollera ställningstaganden och beslut hos människor, grupper, organisationer och företag eller till och med att bara skapa allmän oreda och förvirring för att sedan dra nytta av tillståndet.

I KORTHET

Varför cyberattacker?

Därför att det är möjligt. Samhället i stort är beroende av fungerande IT-tjänster, med i praktiken Internet som bärare. Attacker kan ske på distans över lång tid och med liten risk för konsekvenser vid eventuell upptäckt då ursprunget kan vara nära nog omöjligt att bevisa. Kriminella drivs oftast av utpräglade ekonomiska syften. Industrispionage görs för att vinna konkurrensmässiga fördelar. Det kan även finnas politiska eller militära intressen för att veta andra staters planer, styrkor och svagheter. Det kan även finnas politiska intressen i att skapa oreda och splittring inom och mellan länder eller styra opinionen i ett land i önskad riktning. Cyberattacker kan vara ett av alla verktyg för allt detta.

I KORTHET

Vem utför cyberattacker?

Ett brett spann hela vägen från ”hackers” som drivs av fascinationen över att kunna knäcka säkerhetssystem, via idealister som brinner för vissa frågor ända till upp till staters regeringar. Enligt svenska Säkerhetspolisen utmärker sig särskilt Ryssland, Kina och Iran när det kommer till attacker mot svenska intressen, Vid sidan av detta finns kriminella eller sådana som av politiska skäl samarbetar med kriminella. Det förekommer till exempel att stater eller starka religiösa grupperingar krokar arm med kriminella för att nå högre syften.

www.skef.se

“

”

Den vanligaste orsaken till fel i system och nätverk är den mänskliga faktorn i samband med till exempel service och underhåll.

Vilken roll har slarv, okunskap och manipulation? - Denna faktor ska inte underskattas då den kan vara mycket effektiv och så kallad ”social engineering” ingår i arsenalen av metoder för attacker och intrång. - Utvecklingen verkar också gå emot att kartlägga nyckelpersoner för att skräddarsy attacker och få måltavlan att agera på ett önskat sätt och därigenom medverka till intrång. På så vis kombineras ”social engineering” med skräddarsydda teknologiska angrepp. - Genom sa kallad social engineering kan en medarbetare blivit en omedveten bärare av en skadlig kod eller t.ex. en dörröppnare programmerad att aktiveras först när medarbetaren ansluter sig på ett visst sätt eller kopplar in sig mot en speciell utrustning. Även så kallade slutna nätverk (ej anslutna till Internet eller på något sätt externt åtkomliga) kan därför bli drabbade av cyberattacker. - Stuxnet är ett exempel på det. Det är således viktigt att man har stor kontroll på den utrustning som tekniker ansluter till de kritiska nätverken vid felsökning och administration. Vidare är det av största vikt att det finns policys och regelverk och att dessa följs samt, såklart, att medarbetarna är pålitliga och ständigt vaksamma i sitt arbete. - Den vanligaste orsaken till fel i system och nätverk är just den

mänskliga faktorn i samband med till exempel service och underhåll. Kinesiska leverantörer av 5G ifrågasatts, men samma företag har annan nätverksutrustning bland annat i kommunala stadsnät. Hur farligt är det? - Inbyggd AI på enklare produkter torde än så längde vara mindre sannolikt än dolda bakdörrar. En viktig del är att beakta skyddsvärdet då det avgör risken för att otillbörliga mekanismer för intrång finns gömda. Frågan är i vilken grad konsumentutrustning här kan innefattas? Sannolikt är risken här större för buggar och brister i mjukvaran som lämnar dem öppna för intrång. Gällande företagsprodukter och uppåt, lär bilden vara annorlunda. - En nyligen genomförd undersökning visar att cirka en fjärdedel av stadsnätens utrustning kommer från kinesiska tillverkare. Sannolikt består mer än hälften av utrustningen i stadsnäten av utrustning som också är tillverkad i Kina. Huruvida denna utrustning skall betraktas som mer osäker än utrustning utvecklad och tillverkad i andra länder är det svårt att ha någon direkt uppfattning om. Ur en generell synvinkel är dock t.ex. bakdörrar och/eller sa kal�lade ”sista utvägen triggers” vanligt när produkter är i utvecklingsfasen

I KORTHET

Olika typer av attacker DoS eller DDoS – Denial of service eller Distributed Denial of service. Ofta kallade överbelastningsattacker. Till exempel riktad massiv datatrafik för att göra en tjänst, till exempel en webbplats, otillgänglig. Malware – samlingsnamn för programvara skapad för att på något sätt skada ”värden” oavsett om det är en mobil enhet, server eller annan dator. Exempel på malware är virus, trojaner, maskar, och ransomware. Zero-days sårbarheter eller så kal�lade säkerhetshål – angripare utnyttjar kända säkerhetshål i mjukvara eller uppkopplad (nätverks)utrustning. De senare kan till exempel vara utrust-

Skef News nummer 1 2021

ning där administratörsinloggning eller lösenord inte är ändrad. Eller ”hål” som programmerare avsiktligt eller oavsiktligt lämnat efter sig.

Exempel på försök till phising via SMS.

Ransomware – program som installeras i smyg, krypterar all data och vid ett givet tillfälle blockerar användaren med krav på lösensumma. Phising – försök att lura till sig känslig information som till exempel inloggningar genom skräppost, skräpMMS eller meddelandetjänster innehållande farliga länkar. Vid klick kan kod laddas ned och aktiveras i offrets digitala verktyg.

eftersom utvecklaren måste kunna få igång utrustning när den ”låst sig”. Dessa kan dock av misstag Komma ut marknaden i s k betautgåvor (för prov) och ibland ”glömmas” och finnas kvar i slutprodukten. I takt med att sårbarheter blir kända kan dessa såklart utnyttjas av illasinnade. Självfallet kan illasinnade - i teorin - också välja att implementera sårbarheter medvetet för att sedan kunna använda dem. Hur skyddar man data som transporteras längre sträckor? - Det normala sättet att knyta ihop företagets IT över längre sträckor (s k WAN) är med VPN-tunnlar krypterade med AES 256-bitar eller liknande. Det är i grunden samma krypteringsnivå som en vanlig banktransaktion har. En del skyddar sig ytterligare genom att ha slutna nätverk med IP-adresser som inte finns på Internet, s k privat nät. Sedan finns det olika grader högre krypteringsnivåer som bygger på en alltmer raffinerade och avancerade algoritmer och nyckelhanteringar. - Det är nog för gemene man svårt att se att lagar ska få sätta gränser för vilket grad och typ av kryptering som får användas eftersom informationssäkerhet i grunden handlar om informationsägarens bedömning av sekretessgrad för att skydda sin information. Det bästa är att tillse att de applikationer som utvecklas har en inbyggd hög säkerhetsnivå från start. Då bli säkerhetskraven på själva överföringen mindre kritisk. Har man osäkra applikationer hjälper det inte alltid enbart med krypteringar i till exempel WAN. Experter har bedömt att företagen lägger en för liten del av sin ITbudget på IT-säkerhet/Cybersäkerhet. Företag och organisationer bör enligt experter avsätta minst 10 procent av IT-budgeten till IT-säkerhet/ Cybersäkerhet. Den verkliga siffran i Sverige har legat på mellan 2-5 procent, men det sker nu en kraftig satsning inom området inte minst inom staten.; Text: Anders Edström Frejman www.skef.se

2008 infekterades delar av USAs försvarsdepartement via skadlig kod som härstammade från ett USB-minne som sannolikt ”tappats” på en väl vald parkering i Mellanöstern. Den lycklige upphittaren - en anställd vid United States Central Command - satte in USB-minnet i sin jobb-laptop. Härifrån kopierade sig och spred sig en mask vidare och orsakade mycket stora skador. Händelsen ledde senare till skapandet av United States Cyber Command...

Cybersäkerhet på 90 sekunder Johan Turell, forskningssamordnare och senior analytiker på Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap reder ut några begrepp. När uppstod begreppet cybersäkerhet? Begreppet myntades 1989, men baserades på tidigare användning av prefixet ”cyber”. Prefixet kommer ifrån grekiskans Johan Turell Foto: MSB kybernētēs och handlar om förmågan att styra, navigera eller kontrollera något. Prefixet infördes för första gången på det här sättet inom engelskan av den amerikanske matematikern och filosofen Norbert Wiener 1948, inom ramen för hans arbete med elektroniska kommunikationer och kontrollsystem, när han myntade begreppet cybernetics. Det vill säga det vetenskapliga studiet av hur människor, djur och maskiner interagerar med och kontrollerar varandra. Hur stort är ämnet? Begreppet ”cybersäkerhet” och relaterade begrepp tolkas i stora delar av världen som skydd av informationssystem och nätverk mot antagonistiska hot (hot från individer eller organisationer som har möjlighet och vilja att agera på ett sätt som medför skadeverkan hos ett offer).

Ransomware. Petyas meddelande med begäran om lösensumma visad på en infekterad dator. Ukraina 2017. Foto: Wikipedia

I KORTHET

Några kända cyberattacker Stuxnet (2010) – Irans urananrikningsprogram saboteras genom att troligtvis hackare från Israel och USA lyckades ta sig in i ett slutet nätverk och manipulera ett industriellt styrsystem från Siemens. Ukraina (2017) – Ett mjukvaruföretag blir hackat. Malware distribueras maskerat som en automatisk programuppdatering under en stor helgdag till användare av företagets programvara för skatteredovisning. Uppskattningsvis finns en miljon installationer av programmet i Ukraina. Attacken slår mycket brett i samhället, bland annat påverkas eldistributionen i landet. Solarwinds (2019-2020) - Tiotusentals kunder som använder mjukvaruföretaget Solarwinds programvara för bland annat nätverksadminstration installerar infekterade uppdateringar av programvara. Detta efter att Solarwind ovetandes blivit hackat under lång tid. De drabbade är bland annat federala förvaltningar i USA. Med tanke på hur sofistikerat och omfattande fallet är utgår bedömare från att uppemot tusen personer måste varit involverade i detta ”IT-projekt” från angriparens sida.

www.skef.se

I digitaliserade samhällen är cybersäkerhet nödvändigt för i stort sett hela samhällets funktionalitet. Det finns nästan inga processer, samhällsviktiga tjänster eller andra företeelser i det svenska samhället som inte är beroende av informationssystem och nätverk, och därmed cybersäkerhet. Hur har begreppet utvecklats över tid? På senare år har en utveckling av begreppet skett till att mer orienteras mot skydd av informationssystem och nätverk mot alla typer av hot. Med hot menas här något som finns som antingen kan orsaka en oönskad händelse eller kan orsaka att konsekvenserna av en oönskad händelse blir värre än vad de hade behövt vara. Exempel på den här bredare mängden hot är naturhändelser, systemfel, mänskliga misstag och angrepp. När cybersäkerhet förstås på det här sättet så utgör ”cyberattacker” orsaker till incidenter. Kommer alla att drabbas någon gång? Inga informationssystem eller nätverk är 100 procent säkra från att drabbas av incidenter på något sätt. En rimlig utgångspunkt är att alla informationssystem och nätverk kommer att fallera någon gång. När särskilt viktiga informationssystem eller nätverk fallerar, exempelvis sådana som används för att styra industriella processer eller leverera samhällsviktiga tjänster, så kan följderna av incidenten leda till störningar som på olika sätt negativt påverkar inte bara organisationen som har incidenten, utan också andra organisationer och människor. Vad krävs i form av resurser? Organisationer behöver aktivt avdela resurser för att arbeta både förebyggande och hanterande med cybersäkerhet. Ett systematiskt och riskbaserat informations- och cybersäkerhetsarbete medför att många incidenter, hot och sårbarheter kan undvikas och att risker kan göras mindre allvarliga. En väl övad operativ incidenthanteringsfunktion kan innebära att incidenter som hade kunnat utvecklas till allvarliga störningar hanteras innan incidenten utvecklas till en allvarlig störning.; Text: Anders Edström Frejman Skef News nummer 1 2021

Zsusanna Höjvall / Försvarsmakten

Faksimil Afto nbladet 20/3 -2017

Skandalen på Transportstyrelen handlade bland annat om att bilregistrets databas - inklusive nformation om militära fordon - lagrades på flera sätt som inte följde gällande säkerhetsrutiner. Bland annat på servrar i utlandet som sköttes av utländsk IT- personal helt utan säkerhetsklassning...

”Misstag och systemfel bakom de flesta incidenterna” Även om det är en verktlighet att främmande makt eller kriminella aktivt letar och försöker utnyttja säkerhetshål i uppkopplade system så handlar de allra flesta inrapporterade ITincidenter om andra saker, menar MSB. De uppmärksammade incidenterna hos Transportstyrelsen och Svenska kraftnät handlade inte huvudsakligen om att man faktiskt hade sett några angrepp eller liknande. - Snarare om att man hade satt upp en infrastruktur som tillgängliggjorde information (Transportstyrelsen) respektive styr- och kontrollsystem (SvK) och därmed hade kunnat användas för att utföra ett angrepp, säger Johan Turell på MSB. Utöver att angrepp kan ske så kommer misstag (såsom programmeringsfel) och systemfel alltid förr eller senare att uppstå i organisationers informationsinfrastruktur och orsaka incidenter. Även naturhändelser kan ha en sådan verkan.

- För den enskilde verksamhetsutövaren som är beroende av informationsinfrastrukturen för att utöva sitt arbete (exempelvis en läkare som behöver tillgång till journalsystemen) spelar det mindre roll vad orsaken till incidenten är. Det avgörande är att det har skett en incident och att den måste åtgärdas Av denna anledning ingår även misstag, systemfel och naturhändelser i MSB:s arbete med cybersäkerhet. - Om man tittar på MSB:s statistik från statliga myndigheters incidentrapportering, respektive leverantörer av samhällsviktiga tjänsters incidentrapportering (av 88 inrapporterade incidenter under 2020 var endast 2 angrepp), så saknas det helt enkelt belägg för att

cyberangrepp sker särskilt ofta. - Det sker nog en hel del försök, och rätt mycket aktivitet som syftar till att hitta sårbarheter och liknande som skulle kunna användas för ett angrepp – men få faktiska angrepp. Johan Turell vill inte på något sätt förringa anmälningar av IT-incidenter relaterade till cyberbrott. Men det är viktigt att ha ett perspektiv, menar han. Mellan februari 2018 och september 2020 fick till exempel MSB in ett tjugutal incidentrapporter om DoS och DDoS-attacker. - Nedtiden som orsakats av överbelastningsangrepp (sett till att det är mellan 250-300 myndigheter som rapporterar till oss) inte är särskilt hög. De vanligaste orsakerna till incidenter, och de orsaker som leder till de mest allvarliga incidenterna är misstag och systemfel, avslutar Johan Turell.; Text: Anders Edström Frejman

Center för cybersäkerhet uppstartat I december tog regeringen ett formellt beslut gällande bildandet av ett nationellt center för cybersäkerhet som bildas av fyra statliga myndigheter tillsammans; MSB, FRA, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen. Utöver det kommer centret att samverka med PTS, 16

Skef News nummer 1 2021

Polisen och FMV. Syftet med centret är bland annat ”att koordinera arbetet med att förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra incidenter”. Centret kommer att starta upp i år och beräknas att vid utgången av 2023 sysselsätta cirka 100 personer.

En gemensam hemsida, www.cfcs.se. Det är vad som är synligt av det som ska bli Sveriges Center för Cybersäkerhet. En funktion som varit efterfrågad och vars motsvarighet är etablerat i många andra länder sedan länge. www.skef.se

Krönika

Thomas Kuntze

Så undviker du bli blåst på täckningen

nabbt wifi och bra mobiltäckning anses vara självklart på offentliga platser. Men hur ordnar en fastighetsägare det på bästa sätt? I dagens samhälle är inomhustäckning minst lika viktigt som värme, ventilation, el och vatten. Detta missas tyvärr många gånger vid nyetableringar av fastigheter. Nya fastigheter är nämligen inte bara energieffektiva. De stänger även ute radiosignaler lika effektivt som vinterkylan… Fastighetsägare till exempelvis offentliga lokaler som sjukhus, affärscentra eller liknande behöver med jämna mellanrum upphandla komradio för väktare med mera och se över inomhustäckningen. Både för internt behov och besökare, men även för till exempel blåljuspersonal. Det handlar alltså om allt från wifi, gäst-wifi och mobiltäckning till komradio och RAKEL-täckning. Här är det ofta

I KORTHET

Thomas tipsar - Hyr in en oberoende konsult som hjälper till med teknisk beskrivning och upphandling.

- Utse ett teknikrum, en fysisk punkt, där överlämning till inomhusnätet sker. - Fastighetsägaren ska äga hela inomhusnätet. - Dela upp betalningen. Slutbetalning sker när ALLT är levererat. - Vite viktigt i avtal för att belysa leveranstider med mera. - Anbud skall måste vara kompletta med samtliga begärda uppgifter.

väl använda pengar att använda sig av en upphandlingskonsult. Och det av flera anledningar. Utvecklingen går så fort att fastighetsägare, byggare, hyresgäster eller driftpersonal inte kan hålla sig uppdaterade om vilka lösningar som finns på marknaden. Men också hur man ställer rätt krav, betalar rätt pris och framförallt; Att man faktiskt fått det man betalat för. En fastighetsägare ska definitivt själv låta en oberoende part utföra mätningar före upphandlingen som dokumenteras i noggranna ritningar. Detta för att veta vad som faktiskt behövs, vilka krav man bör ställa och vilka kriterier som leverantören och den offererade lösningen ska uppfylla. Viktiga kriterier är exempelvis, signalnivåer, vilka frekvenser som ska förstärkas, speciella krav på placering av antenner och utrustning samt tidsaspekten. Allt detta behöver skrivas ned för att en leverantör ska kunna göra en relevant offert. Det kanske låter självklart, men ju mer detaljerad en kravspecifikation är gällande de tekniska kraven, desto lättare är det att leverera en offert. Det bäddar även för att offerter enklare ska kunna ställas mot varandra. Men hur kan man som beställare säkert veta att man kommer få det man beställt? Det enkla svaret är att man som beställare är aktiv under hela processen. Det börjar med ett startmöte så att alla är på det klara med hur, när och vad som ska genomföras. Beställaren ska tillhanda lokaler, behörigheter med mera. Leverantören å sin sida måste vara medveten om vilken utrustning som ska levereras och inom vilken tid. Det är viktigt att en klausul om vite vid försening är inskriver i avtalet. Leverantören

bör ha en löpande kontakt med beställaren eller dess ombud för att undvika fel under byggtiden. Beställarsidan bör på samma sätt genomföra förbesiktningar under inomhusnätets byggtid. När hela inomhusnätet är färdigbyggt är det mycket viktigt med en slutbesiktning från beställarens sida. Leverantören gör mätningar och redovisar dessa för beställaren som sedan, med hjälp av inhyrd konsult, kontrollerar att allt blev rätt. Dokumentationen ska också levereras på det sätt, och inom rätt tid, som beställaren krävt i upphandlingen. Beställaren ska absolut hålla inne slutbetalningen fram till den tidpunkt då beställaren fått leverans av den dokumentation som var angiven i upphandlingen. Det är viktigt att fastighetsägaren äger hela inomhusnätet för att kunna ha total kontroll. På samma sätt ska det finnas en bestämd (fysisk) överlämningspunkt där operatörerna ska koppla in sig med en bestämd signalnivå. Detta för att operatörerna inte ska kunna göra egna installationer som är anpassade till just dem. Viktiga frågor för driftfasen är hur ett eventuellt serviceavtal ser ut. Till exempel om leverantören ska ha möjlighet att övervaka inomhusnätet på distans. Även frågor runt nivå av tillgänglighet måste tydligt skrivas in i serviceavtal/driftavtal. Det är brukligt med fem års garanti på hårdvara och installation.;

Thomas Kuntze, Upphandlingskonsult

Läs SKEF News digitalt! Om du vill få SKEF News digitalt kan du anmäla din e-postadress till skefnews@skef.se så får du nästa utgåva även i mailen utan kostnad. Då kan du nå tidningen i din dator, läsplatta eller mobil. Känner du någon som skulle vilja få papperstidningen eller den digitala utgåvan? Maila i så fall till skefnews@skef.se eller använd formuläret på: www.skef.se/prenumerera Du kan alltid hitta äldre utgåvor av tidningen på: www.skef.se/laddaned

www.skef.se

Skef News nummer 1 2021

i n k e t e k d u j n s a n v r o L d ba e m T o I : E S A C

Skef News nummer 1 2021

l e d e m iv r d io b +

www.skef.se

ik mar o d k

Foto: Lasse Hejdenberg

Energifabriken vill boosta marknaden för biodrivmedel med en mobil betallösning. Detta vid lokala cisterner som kan stå i stort sett var som helst. Så här gick pilotprojektet... www.skef.se

Skef News nummer 1 2021

CASE: Energifabriken Syfte: Göra biodrivmedel mer tillgängligt närmare slutan Hur: Nya eller befintliga cisterner för drivmedel förses me Teknik: Nytt komplett egenutvecklat styrsystem kopplat

öretaget Energifabriken erbjuder fossilfria drivmedel i form av HVO och RME, som kan användas som direkt ersättare till fossil diesel i dieselmotorer på personbilar, lastbilar och arbetsfordon. De största volymerna av bränslet säljs via bulkavtal till åkerier, kommuner, transportföretag och lantbruk. En snabbt växande marknad är dock den privata bilismen, där allt fler väljer att tanka sin dieselbil med fossilfria alternativ. Här finns en utmaning i tillgänlighet och det är just där som vårt IoT-projekt har sin början. Syftet med projektet är att göra fossilfria drivmedel mer lättillgängliga, genom att erbjuda obemannade tankstationer där kunden hanterar tankning och betalning via en app i sin smartphone. Systemet kan dels användas vid nyetablering av tankstationer, men också på ett enkelt sätt eftermonteras på redan befintliga anläggningar på till exempel lantbruk och åkerier. Med en unik affärsmodell skapas ett utbrett stationsnät med fossilfria drivmedel, både med befintliga och nya cisterner. Cisternägarna får en liten provision på sålt drivmedel, samtidigt som tillgängligheten ökar markant. Projektet kan med fördel användas för alla former av verksamhet där hög tillgänglighet av fossilfritt drivmedel behövs, till exempel byggarbetsplatser och de redan etablerade kundsegmenten lantbruk och transport. Med denna lösning tillgängliggörs privatägda cisterner runt om i landet, fyllda med förnybart drivmedel. Ur dessa kan lokala aktörer tanka till vardags, vilket genererar stora infrastrukturella fördelar, särskilt på glesbygden. Tekniken De obemannade tankstationerna bygger på en färdig hydrauliklösning, bestående av pump, flödesmätare, ventiler, slangar och tankmunstycke. Det befintliga, lokala styrsystemet, har ersatts av ett egenutvecklat uppkopplat system med tillhörande molntjänst och app, för att kunna styra

Skef News nummer 1 2021

Under test. EMC-mätningar på styrsystem och router.

tankningen via en smartphone. Kunden som ska tanka, letar enkelt upp närmaste tankstation på en karta i appen och får där också information om tillgänglighet och pris. Vid tankning aktiverar kunden pumpen via appen och tankar sedan som på vilken vanlig mack som helst. Efter avslutad tankning kommer ett kvitto via e-post och tankningen

Foto: Energifabriken

faktureras sedan på en månadsfaktura. Systemet kommer framöver att få andra metoder för betalning, för att öka tillgängligheten ännu mer. Uppkopplingen Styrsystemet består i huvudsak av kraftstyrning, en mängd digitala och analoga ingångar, en tydlig LED-panel www.skef.se

vändare. Vid jordbruk, skogsbruk, åkerier, i glesbygd... d smidig betallösning. till mobilapp, mobil uppkoppling, IoT.

trackingfunktion för ”asset management” om enheterna används mobilt. I stort fungerar routern alltså bra, men när man börjar göra anpassningar av inställningar och använda de inbyggda funktionerna kommer utmaningarna. Routern använder Teltonikas egen firmware som är baserad på OpenWrt. Här återfinns många standardapplikationer och funktioner som man hittar i vilken Linux installation som helst. Det är i sig mycket användbart om man vill anpassa systemet eller bygga på det med egna enklare applikationer. I vårt fall har vi bara gjort inställningar för VPN, SIM-korts hantering, RS485 kommunikation och automatisk omstart vid avsaknad av internet. De största utmaningarna har framförallt varit att Teltonika gjort egna anpassningar av OpenWrt och dessutom hanterat många konfigurationsändringar genom omstarter, vilket gör att Oväntade utmaningar enkla inställningar kan ta flera minuter Teltonikas router RUT955 är en meloch innebära flera totala omstarter av lanklassrouter i det semiprofessionella routern. segmentet, som är baserad på Quectels Men sammanfattat måste jag ändå EC25 modem. säga att RUT955 är mycket prisvärd, Vi har testat den i en mängd andra installationer och den presterar förvånans- även om Teltonika kunde ha löst flera av de mjukvarumässiga implementevärt bra i förhållande till det låga priset, ringarna på ett snyggare sätt. Men det knappt 2000 kronor exklusive moms. är inte routern som varit den största Om den kombineras med MIMO-antenn för LTE, Wi-Fi och GPS, får man dess- och mest oväntade utmaningen när det gäller uppkopplingen! utom en lokal Wi-Fi hotspot och en bra www.skef.se

I Sverige finns ju som många säkert känner till, ett fåtal operatörer som driver egna LTE nät. Då vi också har kravet att vår operatör ska ha eller ska planera att rulla ut LTEM och NB-IoT för uppkoppling till andra delar av vårt system, kvarstår i dagsläget bara en aktör i praktiken. Den här artikeln syftar inte till att hänga ut ett visst företag, så jag namnger därför inte vilka operatörer eller tjänsteleverantörer som vi använt under testerna. De mest anmärkningsvärda och förvånande utmaningarna har visat sig vara kombinationer av 3GPP standardtolkningar hos hårdvaruleverantörer och operatörer, samt hur olika operatörer valt att bygga upp, konfigurera och driva sina nätverk. Även viljan, eller kanske oviljan att samverka för att lösa problemen, har varit en stor utmaning. Vi har jobbat med frågeställningar hela vägen från radionivå upp till core nät och routing på IP-nivå, där vi ägnat hurndratals timmar åt felsökning som till slut visat sig bero på att operatörerna använder sina nät som storskaliga testplattformar för teknik och tjänster som inte är färdigutvecklade. Svajiga uppkopplingar och timslånga avbrott har varit vardagsmat, där vi ofta känt till problemen innan operatören ens reagerat på att man haft problem.

för funktionsindikering och sist men inte minst hårdvara för internetuppkoppling. Elektronikmodulen är till största delen egenutvecklad. Projektet har valt att sköta uppkopplingen med en LTE-router från Teltonika, framförallt på grund av att snabbt komma ut på marknaden, men också för att förenkla CE-märkningsprocessen i första versionen av systemet. Routern använder OpenWrt som operativsystem och flera av routerns inbyggdna funktioner som VPN, GPS-positionering, dubbla SIM-kort, WAN failover och RS485 kommunikation används i konstruktionen. I huvudsak används LTE för internetanslutningen, men routern har möjlighet att växla till 3G eller 2G (GPRS) om LTE-täckningen skulle vara dålig eller försvinna. LTE kommer att vara den stabilaste lösningen en tid framöver, då 2G har för låg datahastighet för applikationen och 3G kommer att avvecklas av de flesta operatörer inom några år. Genom att använda routern och VPNteknik, finns också möjlighet att ansluta stationerna till fiber, koppar eller andra anslutningar om mobiluppkoppling inte skulle vara möjlig. Projektet planerar också att använda LTE Cat-M1 (fortsättningsvis skrivet som LTE-M) och NB-IoT för kommande tilläggstjänster i systemet, men då med SiP (system in package) eller moduler som innehåller både processorkraft och teknik för uppkoppling. Tester har också påbörjats med dessa två uppkopplingstekniker, vilket jag kommer tillbaka till längre fram i artikeln.

Skef News nummer 1 2021

Egen design. Styrsystemet består i huvudsak av kraftstyrning, en mängd digitala och analoga ingångar, en tydlig LED-panel för funktionsindikering och sist men inte minst hårdvara för internetuppkoppling. Elektronikmodulen är till största delen egenutvecklad. Foto: Energifabriken

”Operatörerna använder sina nät som storskaliga testplattformar för teknik och tjänster som inte är färdigutvecklade. Svajiga uppkopplingar och timslånga avbrott har varit vardagsmat,” [ Fredrik Stark ] Flera av felen kan tyckas bero på olyckliga omständigheter, där hårdvara betett sig felaktigt på grund av kombinationsfel i nätverken, men i slutändan har det ändå resulterat i att vi som kund fått lägga stora summor pengar och tid på anpassade lösningar och hack för att lösa problem som inte borde finnas i professionella uppkopplingstjänster idag. Det ska tilläggas att de tjänster vi använt är baserade på olika former av IoT-abonnemang och att parallella tester med ”konsumentabonnemang” har visat sig ge betydlig stabilare uppkopplingar! Stora möjligheter Hur ska man då tänka gällande mobilnätens operatörer och deras tjänster? Vi har idag bara behov av LTE, möjligtvis med fallback på 3G och 2G, men vilka behov finns framöver? Vi testar som sagt redan NB-IoT i ett 100-tal pilotanläggningar för tanköver22

Skef News nummer 1 2021

vakning och LTE-M som möjlig teknik för uppkoppling till kommande version av den appbaserade tankstationen. Vi ser också behov av att kunna rulla ut 1000-tals enheter över hela Europa, vilket i sig ställer krav på en operatör som kan erbjuda internationella SIMkort till rimliga kostnader. Även om utmaningarna varit många och säkert kommer att vara fler innan våra kommande tjänster som är uppkopplade med LTE-M och NB-IoT är klara, så är möjligheterna med dessa typer av tekniker helt uppenbara och värda att jobba vidare på. Skalfördelarna och enkelheten med uppkoppling via mobilnät är två av de största anledningarna till att detta är vägen att gå framöver, men jag vill skicka med några tips som kan göra resan lite enklare för dig som sitter i liknande utvecklingsprojekt och tittar på att använda LTE-M och NB-IoT som uppkopplingsmetoder.

En av de största lärdomarna som jag vill skicka med, är vikten av ett nära samarbete med både hårdvaruleverantörer och operatörer. Det är sällan den enes fel att uppkopplingen inte fungerar som tänkt och det blir betydligt enklare för den egna organisationen om man kan få en dialog mellan alla parter istället för att lägga tid på att skylla på varandra. Se framförallt till att tidigt få tillgång till rätt del av supportorganisationerna hos både operatören och hårdvarueleverantören. Det förenklar de praktiska testerna och eventuell felsökning oerhört! Se också till att skapa en gemensam plan för hur tester och utrullning ska gå till. Oavsett hur planen ser ut, är min åsikt att en av de viktigaste punkterna är att i ett tidigt skede testa på verkliga anläggningar för att få med eventuella skillnader på nätverkens konfiguration, men inte minst för att få med skillnader www.skef.se

Så...? Vad har vi lärt oss, egentligen?

illgänglighet, skalbarhet, säkerhet och tillförlitlighet är ord som man idag bör kunna se som självklara när det gäller kommersiellt tillgängliga tjänster för trådlös uppkoppling av saker och maskiner till internet. Ulf Seijmer belyser i sin krönika i detta nummer av SKEF News, flera viktiga parametrar som visar på att man som kommersiell aktör bör välja att köpa uppkoppling via etablerade och publikt tillgänliga tjänster. Jag håller helt med Ulf om detta, men är det så enkelt att man får en bra uppkoppling om man beställer valfritt SIM-kort idag? Som ni kanske förstår av mitt resonmemang, så är min bestämda åsikt att mobila uppkopplingar år 2021 har mycket övrigt att önska när det gäller stabilitet, tillförlitlighet och skalbarhet för sakernas internet, internet of things, eller för den sakens skull vilken kritisk applikation som helst. Som ni kan läsa i artikeln intill har jag under det senaste året i samarbete med en kund, jobbat med utveckling och utvärdering av ett system för tankning av fossilfria drivmedel via en digital plattform. Artikeln baseras på våra gemensamma erfarenheter från projektet och syftet är att belysa utmaningar, men också möjligheter med att skapa skalbara och kommersiellt gångbara tjänster som baseras på de uppkopplingstjänster som idag erbjuds framförallt via LTE, LTE-M och NB-IoT i Sverige.

i det praktiska användandet och andra lokala skillnader i t.ex täckning, nätbelastning och störningsnivåer. När de småskaliga och lokala testerna fallit väl ut, är det viktigt att snabbt börja testa på bredare front och på många olika platser, kanske till och med i något annat land. Vi har till exempel sett stora skillnader i uppkopplingstider och stabilitet när utländska SIM-kort används i Sverige för att få tillgång till roaming, jämfört med när Svenska SIM-kort knutna till en enskild operatör används.;; Text: Fredrik Stark, Lantbruksit.se

Fotnot: Bildmaterialet och innehållet i den här artikeln har granskats och godkänts för publicering av Maria Gungner på Energifabriken i Sverige AB. www.skef.se

Summering Man bör inte bygga hela sin produkt eller tjänst runt en viss form av uppkopplingsteknik, utan istället fokusera på vilka krav man har på uppkopplingen och inte minst på hur viktig uppkopplingen är för den egna affärsmodellen och hur utrullningen ska gå till. Energifabriken har extremt högt ställda krav på tillgänglighet och funktion på sina tjänster och anläggningar, vilket har varit en stark drivkraft i projektets arbete med val av hårdvara, utveckling av mjukvara och under de olika testfaserna. I dagsläget har tusentals fossilfria tankningar hanterats av projektets system och hela tiden byggs nya anläggningar baserade på lösningen. Viktiga framgångsfaktorer har varit det nära samarbetet med kunder och leverantörer, men också projektets samlade tekniska kompetens och inte minst kunnandet om branschen och den tydliga målsättningen att saker måste fungera på riktigt! Trots att jag tidvis varit ganska skeptisk till mobiloperatörernas förmåga att i dagsläget leverera tillräckligt bra och professionella tjänster för uppkoppling av sakernas internet, är jag övertygad om att kvalitén kommer att bli allt bättre på den uppkoppling som ett SIM-kort kan ge. Mina förhoppningar ligger framförallt på att LTE-M och NB-IoT blir tillgängliga på bred front och från flera operatörer, men det blir också spännande att följa hur 5G racet utvecklas och vilka delar av 5G som i praktiken kommer att bli verklighet utanför industrins behov av privata nät och storstädernas jakt på snabba uppkopplingar till den stora massan av användare. Lycka till med ditt IoT-projekt och kom ihåg vikten av att använda rätt uppkoppling för att få saker att fungera på riktigt!;

Fredrik Stark

Skef News nummer 1 2021

+ T o I : E S CA

g n i n ys l e b gatu

Lysande försök med upp

tockholm Stad har som mål att vara världens smartaste stad 2040. Staden jobbar intensivt med ny teknik där uppkoppling och IoT ingår som ett av tre ben. Under 2020 jobbade staden intensivt med att dra igång ett pilotprojekt där armaturerna är uppkopplade via mobilnäten. Smart infrastruktur grunden för framtiden Smart & uppkopplad belysning är ett av flera projekt i staden som alla skall syfta till att bidra med en smart infrastruktur för framtida

Skef News nummer 1 2021

IoT-satsningar genom att sätta grunderna för ett ekosystem för smarta belysningsanläggningar. Med ny teknik kan man bygga system med lägre klimatavtryck, som är billigare i drift än nuvarande teknik och som kan ge medborgarna bättre service på en gång. Projektet Smart och uppkopplad belysning ska med andra ord modernisera och effektivisera stadens utomhusbelysning och ta den in i framtiden. Pilotprojekt i Spånga-Tensta I ett första pilotprojekt har man kopplat upp 180 armaturer i Spånga-

Tensta där man på bred front ställer om till LED-belysning. Armaturerna innehåller smarta sensorer, som exmpelvis kan känna av om LEDbelysningen slutar fungera. Vissa armaturer kan genom närvarobaserad belysning minska elförbrukningen genom lysa starkare när det behövs. Stockholms Stad har valt att inte ha ett system baserat på trådlös teknik som LoRa, Wirepas eller annan typ av trådlös teknik på öppna frekvensband. En stor fördel för staden är att mobilnätslösningen inte kräver några investeringar i infrastruktur. www.skef.se

Foto: iStockphoto

kopplade armaturer

www.skef.se

redan innan projektet. Vi såg heller inget behov av att armaturerna skulle kunna kommunicera direkt med varandra.

använder, för att sedan skickas via en säker uppkoppling till stadens system för styrning av gatljus, SLV, levererat av Itron.

Sammanlänkade system för smart belysning Systemet kan förenklat sägas bygga på flera olika kedjor. Övergripande så har staden smarta armaturer som sitter på olika platser. Från dessa går kommunikationen till en gateway som översätter kommunikationen till ett så kallat TALQ2 protokoll, som är ett leverantörsoberoende och öppet protokoll staden

Smarta belysningskabinett En annan del av systemet är att kunna kommunicera med belysningskabinetten, eller skåpen, som står utplacerade i pilotprojektet Dagens lösning bygger på gammal teknik med envägskommunikation, en lösning från 1994 baserad på teknik från personsökararnas tidsera. Systemets hårdvara är svår

Armaturerna är uppkopplade via mobilnäten, via NB-IoT, Björn Lindelöf, Belysningsingenjör vid Trafikkontoret förklarar. - I grunden är vi nog mer intresserade av meshnät, framför allt om vi ser till hela stadens behov av att koppla upp enheter. Men vi ser flera användningsområden där mobilnäten är lika bra eller bättre och med tanke på pilotens begräsande omfattning så blev det mer kostnadseffektivt. - Dessutom är NB-IoT en ny teknik för staden att arbeta med, så det fanns ett intresse för att testa den

Skef News nummer 1 2021

CASE: Stockholms Stad Syfte: I en pilot med 180 armaturer testa system för att ef Hur: Armaturer uppkopplade till stadens befintliga syste Teknik: NB-IoT, 4G-gateways, molntjänst, konvertering av

Foto: Anna Waernborg

att få tag reservdelar till, och är enkelriktad, därmed saknas återkoppling om något slagits på eller inte. För att hitta en bättre lösning kontaktade staden SKEF-medlemmen Induo, som bistått med en gatewaylösning för att kunna överföra data från dessa kabinett in till stadens plattform. Staden använder i piloten flertalet industriella 4G-gateways som kan kommunicera med energimätare och dessutom har olika larmingångar, GPS med mera. I Stockholms Stads system läses nio stycken elmätare av lokalt, och dessutom registreras status på separata sensorer i skåpen. Syftet är att kunna se om en kontaktor är tillslagen eller inte, se om någon jobbar i skåpet eller inte, se om något överhettats eller om en säkring gått sönder. Tillsammans med position och driftsdata för varje router överförs allt samman till en molnbaserad plattform och för detta projekt har

Fjärrstyrd belysning i Tensta.

Skef News nummer 1 2021

en rad speciella funktiosårbarheter men även utsatt ner utvecklats. Det går komponenterna för test i form tillexempel att visualiav andra typer av attacker. sera alla elmätare, men En annan viktig aspekt och enligt stadens önskemål en av staden värdegrunder är översätts dess data till så att systemen skall fungera med kallat TALQ2-protokoll varandra och vara modulära, och skickas vidare via en det vill säga så långt som möjsäker uppkoppling ligt bygga på öppna standarder. Övergripande läser routern alltså av ett antal Hjärtat. Elskåp komplett Stor nytta, minskade funktioner och ser till att med 4G-gateway. klimatavtryck allt omvandlas från statussignaler De största nyttorna med smart belysoch datatrafik i belysningsskåpet till ning är att man kan få enklare drift TALQ2-protokoll som systemstödet och underhåll, snabbare respons då SLV kan hantera. ingen rapport behövs från invånarna I SLV kan man se kabinetten på utan en trasig belysningspunkt eller en karta, se dess status, slå på och armatur syns direkt i överordnat av strömmen och hantera larmer. system. Routern sitter i ett ouppvärmt skåp En annan aspekt är så klart att det och är designad att fungera åratal skall resultera i färre körda mil med utan tillsyn. fordon, något som är svårt att räkna med på kort sikt då de nya LEDÖppen lösning och skalbarhet armaturerna är designade att fungera Stadens mål har varit att bygga på i många år och just nu inte kräver öppna lösningar för att kunna vara någon support. leverantörsagnostiska, men öppenhet och flexibilitet leder även till komFramtiden för smart belysning plexitet då olika standarder impleSmart belysning är ett viktigt och menterats och tolkats olika av olika långsiktigt projekt som måste fortleverantörer. Staden är tidigt ute och sätta utvecklas. Nästa steg är att steg detta är en utmaning som projektet för steg byta ut den gamla infrastrukbrottats med under året. turen och försöka få till en budget för - Det bygger en extra komplexiatt göra det så snabbt som möjligt. tet och vid varje länk i kedjan där De tre viktigaste lärdomarna att två leverantörers produkter möter ta med sig in i framtiden för att varandra så finns det en risk att det kunna skala upp detta system är inte fungerar. Standarder innebär enligt Björn Lindelöf komplexiteten i inte per automatik att det finns öppna lösningar, hur komplexiteten kompatibilitet ”out of the box”, säger påverkar driften av lösningen, samt Björn Lindelöf, Belysningsingenjör affärsmodeller och kostnader. Det Trafikkontoret. har också varit lärorikt att se verklighetens teknik flytta in på kontoret, IT-säkerhet en viktig aspekt och IT flyttar ut i verkligheten. Stockholms Stad rul�lar ut en stor mängd Projekt under Corona hårdvara och denna Det har ju varit annorluntyp av system ställer da tider och bortsett från naturligtvis krav på ett fysiskt möte i februari IT-säkerhet. Man har så fick projektet snabbt därför tidigt valt att ställas om till ett digitalt ta med informationsarbetssätt. Den ursprungsäkerhet i bilden. liga tanken var att mänSystemen har penetraniskor från många olika tionstestats av externa länder på plats i Stockleverantörer där man holm skulle göra utveckgått igenom kända lingsarbete på plats för att Björn Lindelöf, Stockholms Stad www.skef.se

fektivisera styrning och underhåll av belysning. m för styrning av gatljus (SLV). protokoll mm.

LTE

VPN

Flera steg. Lösningen som valts använder öppna standarder i alla led. Belysningarna styrs - oavsett teknik i botten - av ett centralt kontrollsystem (SLA).

få till lösningen, något som snabbt fick ändras då gränserna stängdes. - Det är klart att det hade underlättat om vi haft fler fysiska möten, men samtidigt har vi stort internationellt deltagande i leverantörsledet och då tror jag snarare att det är enklare att alla sitter hemma och deltar över Skype,

www.skef.se

än att blanda fysisk och digital närvaro, säger Björn Lindelöf. Trots ändrade förutsättningar tycker Björn att Induos del av projektet nått ända fram och levererat det staden hoppades på. Projektet bevisar att det går att länka ihop resurser från England, USA, Indien

och Turkiet och på distans jobba fram en så pass komplex lösning som den som används i projektet i Stockholm för smart belysning.;;

Text: Ulf Seijmer, Induo AB

Skef News nummer 1 2021

Krönika Ulf Seijmer

2021: Året då jag blev en televerksgubbe

ag är bekymrad över mig själv. Jag trodde att mitt radiointresse var supersolitt, små, rebelliska nät man driver själv. Men när jag lyssnar på mig själv så låter jag allt mer som en gammal Televerksgubbe. Jag jobbar ju mycket med att koppla upp saker, förr i tiden så kallade man det uppkopplade maskiner, och till dem byggde man privata kommunikationsnät. Nu har maskinerna förpassats till att kallas saker; - saker som behöver internet - saker som behöver moln.

medan detta pågår. Många enheter på samma yta gör att de måste sända om eller data tappas. Har du en tillämpning med lagkrav på tillgänglighet, uppdateringsfrekvens eller liknande så kan du inte garantera att data når fram. För du har ingen kontroll över frekvensen. Banden delas också med en rad andra roliga saker man kan importera från Kina, inklusive jammers Fria frekvenser i all ära, men när man måste vara säker på att data kommer fram vaknar televerksgubben i Ulf Seijmer. Foto: Volvo Cars Group som blockerar frekvensen. Här hittar jag försvaret till min egen televerkstidskritiskt eller verksamhetskritiskt. gubbighet, för jag komMen jag känner mig fortfarande skepmer från en annan RF-bakgrund, där tisk till tekniken när skalbarhet och skalbarhet och tillgänglighet är viktiga tillgänglighet kommer på tal. Och tack vare att sakerna är så pass ingredienser. Där leveransen av data är smarta idag, är det faktiskt saker som viktigare, än att en viss teknik används. Öppenheten är problemet förändrar världen på många olika sätt. Ett SIM idag från operatörerna kostar Här börjar jag alltså predika operatörerI diskussioner på senare tid så möts inte mycket mer än vad det kostar nas NB-IoT och LTE CAT-M1-lösningar jag ofta av en bestämd åsikt runt att använda publika LoRa-nät eller att istället. uppkoppling. bygga sin egen infrastruktur. För mig är problemen med LoRa och Många säger ”vi skall köra NB-IoT” Men skillnaden är att det finns SIGFOX ett par. De har inte alls samma eller ”vi skall köra LoRa” och ”vi kör någon som ser till att näten är igång, infrastruktur på plats som operatörerna. det är licensierade frekvensband som SIGFOX”. Ser jag till varifrån jag från Många nät drivs av en begränsad grupp början kom in i branschen, via RF, pribrukas och operatörerna garanterar individer som inte har samma protokoll och lovar en tillgång under minst hela vata radionät, borde jag ju möta LoRapå plats för att garantera drift av nätet förfrågningarna med öppna armar och 5G-decenniet. krama alla på distans som säger SIGFOX. som en operatör. Så om du liksom jag tror på att ta Tekniken använder fria frekvensband Det omvända händer, jag börjar dra tillvara på grundvärderingarna i IoT, över stora ytor. Det här är inte en skalöronen åt mig och gör en noggrann skalbarhet och tillgänglighet, då förstår bar modell. Ju fler som tillkommer på research, är LoRa verkligen det du du säkert varför jag sätter på mig frekvenserna, desto fullare blir det tills behöver? televerksoverallen. det är fullt. Då finns ingen plan B. För mig är detta viktigare aspekter Tänk dig själv, alla LoRa gateways Televerksgubben vaknar... än att bygga kommer att ta emot alla meddelanden Från min horisont skall trådlös teknik kompromisser. vara framförallt tre saker. Tillgänglig, sä- som sänds på 868 MHz-banden och fundera om det är ett LoRA-protokoll, ker och skalbar. De allra flesta tekniker om det är en sån enhet kommer den idag har en check i bocken säker. att fundera på om data tillhör dem eller Men när tillgänglighet och skalbarhet inte. Under tiden blockeras frekvensen. kommer på tal, börjar televerksgubben Eftersom alla LoRa-enheter kör vakna till. samma frekvensband så kan ingen För mig är LoRa okej för sensordata sensor etablera kontakt med en gateway i mindre omfattning, om det inte är Ulf Seijmer, Induo AB

88 x 43 mm

Skräddarsydda produkter inom radio, elektronik och mekanik

88 x 43 mm

Vi har sedan 1987 framgångsrikt levererat kommunikationsradio

LS Elektronik AB utvecklar och tillverkar kundanpassade produkter inom kommunikation, styrning och mätning. Lång erfarenhet av egenutvecklad mekanik, elektronik och RF-delar. Försäljning - Uthyrning - Installation - Service - Reservdelar

Avestagatan 35, Spånga, Tel. 08-364225, www.lse.se 28

Skef News nummer 1 2021

TeleCom System AB, Virkesvägen 1, 703 63 ÖREBRO, Tel. 019-23 27 00, www.telecomsystem.se www.skef.se

Personnytt Bernt Antilla

är ny Area Manager på Northcom. Han har 35 års branscherfarenhet och har jobbat med allt från installationer och service till försäljning och företagande. Han kommer senast från en 8-årig anställning på Tell Sverige AB där han framför allt arbetat med försäljning.

Janko Lind

är ny Business Area Director på Northcom. I denna nya roll ansvarar han för affärsområdet Solutions som ska möta framtidens krav på digitalisering av kritisk kommunikation och Janko ingår i ledningsgruppen i Sverige. Han har 20 års erfarenhet från ledarskap inom IT. I tidigare uppdrag har han byggt upp IT-verksamheter inom skog, tillverkande industri, logistik, transport och bilindustrin. De sista åren på TietoEVRY var har starkt engagerad i AI med lösningar som automatiserade produktionsprocesser och identifierade sjukdomar via röntgenbilder. På Northcom blir uppdraget att vara med och utveckla nya lösningar som skapar nytta hos kunderna. Fokus är fortsatt inom kritiskt tal- och datalösningar.

88 x 43 mm

Medlemsnytt Jenny Augustsson

är ny branschansvarig för Transport på StjärnaFyrkant samt med försäljningsansvar för StjärnaFyrkants avtal med Sveriges Åkeriföretag. Jenny Augustsson kommer närmast från Vägjobb Sverige AB där hon arbetat som säljare inom trafikanordningar, men har även tidigare arbetat inom StjärnaFyrkant, men då som storkundsäljare. Hennes roll blir att driva försäljningen centralt och lokalt tillsammans med våra franchise butiker runt om i landet, med fokus på Transportbranschen och inte minst på medlemsföretagen inom Sveriges Åkeriföretag.

Signalstyrkan AB projekterar, säljer och utför service på alla typer av radiokommunikation. I nuläget finns fyra tekniker med lång erfarenhet av analoga radiosystem, DMR, Tetra, radiolänknät, fiber och övriga IT-tjänster. Signalstyrkan är distributör av POC-mjukvaran Walkiefleet i Sverige och erbjuder den också som molntjänst. Signalstyrkan AB, Reprovägen 12, 183 77 Täby 08-298 298 www.signalstyrkan.net www.walkiefleet.se

Olof Thedéen

är en ny förstärkning till StjärnaFyrkants huvudkontor. Olof är kedjans nya försäljningschef. Han kommer närmast från Telia där han bland annat har ansvarat för Telias försäljning mot små och medelstora företag. Hans roll blir att driva försäljningen centralt och lokalt tillsammans med franchisebutikerna runt om i landet.

Montering samt driftsättning av analog/digital komradio inkl Rakel. Installation och försäljning av varnings/utryckningsljus, fordonsinredningar, backkamerasystem, styrsystem och alkolås. Varningsljusteknik Norden AB, Smista Allé 48,

141x70 08-749 01 00, www.varningsljusteknik.se 88 43SEGELTORP, mm

E-Com Stockholm AB servar och installerar elektronik radiokommunikation i bilar, båtar, blåljusfordon och tåg med mera sedan 1984. Mestadels installationer idag i ambulanser med avancerade mobildatasystem kallat Frapp samt specialfordons installationer hos Swedavia såsom PSB och deicing-fordon. Våra lokaler ligger på Stora Essingen centralt i Stockholm. E-Com Stockholm AB Badstrandsvägen 31 112 65 Stockholm 08-6566161 Info@e-comstockholm.se

Push-to-talk, personlarm, positionering som molntjänst från din smartphone och PC. Integration med komradiosystem. grouptalk.se

077-082 00 55

Projektledning vid införande av inomhusnät. Leverantörsoberoende utbildning i Rakel/TETRA. Hjälp vid upphandling, montering och besiktning. Butängsgatan 12, 602 23 NORRKÖPING, 0706-62 97 20, www.kuntzeab.se

www.skef.se

Skef News nummer 1 2021

u n t s u j t t e H

Ny robust ”hybrid”-radio 4IP730D/IP740D är en

robust ”hybrid” -radio med dubbla lägen som ger rikstäckande täckning över LTE-nätverk och konventionellt VHF (IP730D)/UHF (IP740D) professionellt radioläge (IDAS™ digital/ analog-läge). IP730Dserien kan ta emot både kommunikation från en LTE-radiogrupp och IDAS™/analog-grupp åt gången (ljudmixat). Du kan sända antingen via PTT för LTE eller subPTT-knappen för IDAS™ eller analogkanal för att svara enligt egen programmering. Bluetooth, IP-67-klassning och sidokontakt för anslutning av tillbehör.

www.northcom.se 054-670510

PIM-mätning i kompakt format 4Intensa kan nu er-

Diskret öronmussla med tunn kabel 4En ny typ av öronmussla som hämtat sin design från

moderna hörapparater med en slitstark mycket tunn kabel. Tack vare den tunna kabeln och låga vikten blir långvarigt användandet av öronmusslan mycket behagligt och nästan osynlig. Finns med direktkoppling till en radio eller en 3.5mm kontakt. Öronmusslan har också medhörning så du hör vad som händer runt omkring dig. Öronproppar med olika storlekar följer med för en perfekt passform för örat.

www.northcom.se 054-670510

4G-router för rackmontering 4RUTXR1 är en router för rackmontering med en port

för anslutning av fiber. Routern är tänkt att underlätta i scenarion där fiber eller fast nätverk är den första vägen ut på internet medan fallback till 4G behövs för säkerhet och redundans. RUTXR1 passar i 19 tums rackskåp men kan monteras fristående. Routern har två stycken anslutningar för spänningsmatning för ökad redundans.

www.induo.com 08-659 43 00

Ny Slimmad 3.5 mm-adapter 4Ny version av populär

produkt. Passiv adapter för Sepuras terminaler för att få ljudet i radion till en valfri öronmussla (istället för radions högtalare) när 3,5 mm pluggen sitter i. Slimmad modell med smidig passform och stålklack för säker anslutning.

www.northcom.se 054-670510

Navigator för terrängfordon 4Tread är en robust navigator för terrängfordon. Med

Garmin PowerSwitch och den trådlösa kameran BC 40 kan förare av fyrhjulingar, side-by-side och snöskotrar vara uppkopplade i vildmarken. En grupp kan hålla koll på varandras position även utan mobiltäckning. PowerSwitch kan användas för att kontrollera fordons 12V-tillbehör, tex ljus.

www.garmin.se, 031-3631000

Skef News nummer 1 2021

bjuda avancerad mätutrustning från Rosenberger i sortimentet. Rosenberger PIM Site Analyzer alpha har en tolvtums pekskärm och består av en huvudenhet med filterenheter vilka enkelt kan bytas ut utan kalibrering. Kontakta oss för mer information.

www.intensa.se 08-7670195

Kompakta sensorer 4Induo presenterar två

kompakta sensorer för identifiering av objekt och personer. Sensorerna bygger på Bluetooth Low Energy, är anpassade för krävande miljöer. Blue Watch ID är avsedd att bäras av en person runt handleden eller i halsrem. Blue Lite ID är avsedd för montering på tillgångar (verktyg, maskiner eller andra tillgångar) eller montering på en skyddshjälm. Bägge sensorerna skickar ut en identitet via Bluetooth till en gateway eller smartphone. De är kompatibla med både Apples och Googles Bluetooth beacon standarder.

www.induo.com 08-659 43 00

ter! produk om nya Frejman ig m a Tips Edström r mejla Anders 9 83 80, elle 8 se f. -5 e 0 k 7 s 0 Ring fnews@ till ske

www.skef.se

Bli medlem i SKEF Alla dessa företag har förstått! Nu väntar vi på dig! SKEF består av väl utvalda, oberoende företag inom kommunikation och säkerhet och har därmed all expertis samlad under samma tak. Behöver du som myndighet, kommun eller företag rådgivning – kontakta oss så ger vi dig en lösning utan tekniska gränser.

www.skef.se

Sveriges KommunikationsElektronik Företagareförening

SKEF:s medlemsföretag 3M (Peltor) AB Intensa AE Comservice AB Airbus Defence & Space Albecom Sweden AB Amity Systems AB Amphenol Procom Amtele Communication AB Antennmekanik AUDIRE AB AVISEQ Critical Communications AB Batterigrossisten AB Blekinge Radioteknik Brämhults Teleservice AB BXO Solutions AB Carl Radiokontroll AB CELAB Communications AB Combitech AB Copab AB Dataprotect Sverige AB Dispatch Communication Sweden AB DMTonline ApS, E-Com Stockholm AB Eltel Networks Infranet AB Frivilliga Radioorganisationen Garmin Sweden AB Gellivare Radio Communication AB GroupTalk Sweden AB Induo AB Jan Evert Persson AB Kamrad Teknik AB KomTeknik Gävle AB Kuntze Communication Lantbruksit.se Lars Nygren Service LEMAB Elektronik AB LS Elektronik AB Malux Sweden AB Melins Radio AB MIC Nordic AB MPT Kommunikation MK MobilKontakt AB MRG Radio AB NewCom AB Niracom Electronic Design Nordlander Radiosystem AB Northcom AB OrbiGo PEMA Kommunikation AB Radio-Master AB Radiosystem Bertil Åhs AB RFSYS Communications AB RTAntenner AB Rytter Telecom AB Securitas Sverige AB Signalstyrkan AB StjärnaFyrkant Linköping/Fast & Mobilt StjärnaFyrkant Umeå/LTS Telekom. AB StjärnaFyrkant Sverige AB Stockholms Marine El SVB Försäljning AB Sv. Radiokommunikation AB Svensk Byggradio AB Södertälje Teleanläggn. AB Sören Ejby Teleteknik AB TC Connect Sweden AB TeleCom System AB Telium Sweden AB Teleton AB Teracom AB The Production Office Tjust Elektronik AB Tre Innovatörer AB Varningsljusteknik Norden AB Vianet Sverige AB WESTEL/ Lappland Network Services AB Zodiac Sverige AB

SOLNA LIDINGÖ KRISTIANSTAD STOCKHOLM ÅTVIDABERG KUMLA KISTA Kungens Kurva Trelleborg TÄBY STH-ARLANDA LIDINGÖ KALLINGE BRÄMHULT STOCKHOLM KARLSTAD KUNGÄLV LINKÖPING NACKA BORÅS Borlänge DANMARK STOCKHOLM STH-ARLANDA STOCKHOLM Hovås GÄLLIVARE solna JOHANNESHOV SVEG Åkersberga Gävle NORRKÖPING linköping GUSTAFS KALMAR SPÅNGA ÖRNSKÖLDSVIK GUSTAVSBERG KISTA NACKA Hammarstrand SALTSJÖ-BOO ÖREBRO TYRESÖ STOCKHOLM KARLSTAD SKARPNÄCK Vårgårda TYRESÖ UPPSALA LIDINGÖ GÄVLE VÄRMDÖ STOCKHOLM TÄBY Linköping UMEÅ SUNDSVALL TYRESÖ NACKA GÄVLE NACKA SÖDERTÄLJE Dalarö KUMLA ÖREBRO HALMSTAD växjö STOCKHOLM STOCKHOLM VÄSTERVIK STOCKHOLM HÄGERSTEN LULEÅ DOROTEA SKARPNÄCK

08-92 21 00 08-767 01 95 044-24 59 50 08-440 49 80 0120-248 20 019-555 50 75 08-20 50 10 08-556 466 00 040-45 63 21 070-897 74 60 08-50253000 08-766 75 50 0702-85 00 48 033-24 18 35 070-638 33 38 054-10 04 25 0303-24 60 00 010-216 90 00 08-716 65 60 075-700 07 00 070-689 00 06 +45 9846 1333 08-656 61 61 08-585 376 00 08-664 28 08 031-794 00 00 0970-105 80 077-082 00 55 08-659 43 00 0680-71 85 60 070-278 51 29 026-647780 070-662 97 20 013 10 34 20 076-677 56 70 0480-883 12 08-364 225 0660-29 29 00 08-715 51 10 08-23 97 00 08-716 65 60 070-557 48 00 070-2946155 019-609 06 90 073-338 88 17 073-0612500 054-67 05 00 010-494 95 00 0322-66 55 00 08-712 00 60 018-15 02 60 08-765 12 65 026-12 23 00 073-553 34 46 010-470 17 87 08-298 298 013-24 20 81 090-70 44 70 060-16 64 00 070-774 56 56 08-556 038 38 026-10 20 62 08-410 305 05 08-550 603 55 070-5787870 019-500 10 00 019-23 27 00 035-16 61 00 0470-45550 08-555 420 00 08-500 035 00 0490-822 50 08-652 08 10 08-749 01 00 0920-22 24 10 0690-221 30 08-556 156 90

Skef News nummer 1 2021

ANTENNER ANTENNER

Avsändare: SKEF Kansli, Box 2026 128 21 SKARPNÄCK

F Ö R O P T I M A L K O N TA K T

Om kontaktpersonen slutat eller adressen är felaktig är vi tacksamma om ni meddelar skefnews@skef.se

F Ö R O P T I M A L K O N TA K T

Vill du ha tidningen kostnadsfritt digitalt? Maila till skefnews@skef.se

ANTENNER

F Ö R O P T I M A L K O N TA K T

Flexibla antennlösningar för företag Flexibla antennlösningar för företag

SSFlexibla antennlösningar för företag S edan 80-talet har vi sålt antenner, kablar, edan 80-talet harkontakter vi sålt och andra tillbehör främst för mobil antenner, kablar, kontakter och kommunikation. andra tillbehör främst för mobil

kommunikation. Vi säljer och distribuerar Panoramas edanoch 80-talet sålt främsta kompletta utbud; Enhar av vivärldens Vi säljer distribuerar Panoramas antenner, kablar, och tillverkare av antennmaterial, kabel kompletta utbud; En avkontakter världens främsta andraav tillbehör främst förkabel mobil och kontakter. tillverkare antennmaterial, kommunikation. och kontakter. Förutom försäljning av över 1500 Vi säljer och distribuerar Panoramas produkter, tillverkar vi skräddarsydda Förutom försäljning av över 1500 kompletta utbud; En av världens främsta speciallösningar och specialprodukter. produkter, tillverkar vi skräddarsydda tillverkare av antennmaterial, kabel speciallösningar och specialprodukter. och Vi ärkontakter. flexibla och hittar en lösning som Vi är passar flexiblaert ochbehov! hittar en lösning Förutom försäljning av över 1500 som passar ert behov! produkter, tillverkar vi skräddarsydda speciallösningar och specialprodukter. Vi är flexibla och hittar en lösning som passar ert behov!

Fordonsantenn GPS, 2G/3G/4G & 2.4/4.9-6GHz Fordonsantenn Radiatorfäste GPS, 2G/3G/4G & 2.4/4.9-6GHz Radiatorfäste

Lågprofilantenn Fordonsantenn 2x2 MiMo 2G/3G/4G GPS, 2G/3G/4G & 2.4/4.9-6GHz Lågprofilantenn GPS som tillval Radiatorfäste 2x2 MiMo 2G/3G/4G GPS som tillval

Fordonsantenn Lågprofilantenn MiMo 2G/3G/4G 2x2 MiMo 2G/3G/4G Fordonsantenn MiMo 2.4/4.9-6GHz GPS som tillval MiMo GPS 2G/3G/4G MiMo 2.4/4.9-6GHz GPS

Fordonsantenn MiMo 2G/3G/4G MiMo 2.4/4.9-6GHz GPS

RT Antenner AB, www.rtantenner.se, Fältskärsleden 20, 802 80 Gävle, info@rtantenner.se, 026 - 12www.skef.se 23 00

Skef News nummer 1 2021

SKEF News nummer 2021-1 mars/april

Articles inside

IoT och belysning - så fick Stockholm styrning på ljuset

”Misstag och systemfel bakom de flesta incidenterna”

Undvik bli blåst på täckningen

2021: Året då jag blev en televerksgubbe