Kyrkobladet 2021 nr 1 by Skillingaryds Församling

Hälsning från kyrkoherden Ljuset, detta underbara vårljus som letar sig in och fyller rummet. Både mitt yttre rum och mitt inre rum. Den oväntade övervintrade fjärilen njuter av solen och breder ut sina vingar. Vårblommorna tävlar om att fånga uppmärksamhet mot allt det övervintrade gräset och de torra bladen. Ett bi gör ett kort blomsterstopp och flyger tungt vidare. Fåglarna i oxeln liksom tävlar om att höras högst. Vårens energi ger mig hopp. Välsignad är du Gud som ger oss allt detta! Samtidigt finns saknaden där. Och jag går in i kyrkan och tänder ljus. Tänder ljus för alla som liksom jag saknar familjen och vännerna. Alla dem som jag inte kan träffa fysiskt. Jag tänder ljus för alla som är sjuka, alla som är på sjukhuset alla som kämpar med smärta, rädsla och sorgsenhet, alla som sörjer. Jag tänder nästa ljus för alla som är isolerade, ensamma, och oroliga. Jag tänder ljus för alla som tar hand om andra, de i familjen, läkare, sjuksköterskor alla som arbetar professionellt inom vården som vi 2

alla är så otroligt tacksamma för. Jag tänder ljus för alla som delar livet, för alla som ler och skrattar och torkar glädjens tårar från kinderna. Jag tänder mitt sista ljus för Jesus Kristus som är Världens ljus och vårt hopp. Och jag ber Gud, kärlekens Gud, vaka över oss alla och håll om oss varsamt alla våra livsdagar. Jag står kvar inne i kyrkan och tänker att det är allt detta, bekymmer, glädje och varsamheten som vi bär med oss och delar när vi i kyrkan bryter brödet och delar det. När vi i nattvarden tar emot vinet och delar varandras liv. Vi delar livet med alla som levt före oss och alla som kommer att leva. Det är som att dela bröd och vin med Jesus och lärjungarna, som att dela bröd och vin med Jesus Kristus. Det ger mig hopp! Hoppet, friden och Guds kärlek bär oss. I Jesus namn. Amen. Teresia Clifford

Tema: N A T T V A R D E N

Nattvarden Vad betyder nattvarden för dig? Tillhör du dem som vill fira nattvard varje söndag och helst ytterligare en gång i veckan? Eller var det länge sedan du sist gick till nattvarden. Vårt förhållande till nattvarden kan vara så olika. Kanske är det så att ju oftare vi går till nattvarden desto viktigare blir den för oss, så att vi till slut har svårt att vara utan den.

många andra namn på nattvarden. Förr stod det HHN i annonseringen när det var gudstjänst med nattvard, dvs Herrens heliga nattvard. Kommunion, eukaristi och mässa är andra benämningar på nattvarden.

Eukaristi är ett ord som kanske inte används så mycket i vår kyrka, men som används ekumeniskt, så som i Kyrkornas Världsråds dokument om ”De olika orden för dop, nattvard och ämbenattvard säger något tet, BEM-dokumentet (Baptism, Eucharist and om vad nattvarden Ministry).

Nattvarden är vår kyrkas andra sakrament, där dopet är det första. Sakrament, är helig handling, instiftad av Jesus själv. Nattvarden har sitt betyder, för nattvarden ursprung i den judiska De olika orden för natthar så många bottnar vard säger något om vad påskmåltiden och det var den som Jesus firade nattvarden betyder, för och så många tillsammans med sin lärnattvarden har så många betydelser” jungar när han instiftade bottnar och så många nattvarden. När han tackbetydelser. I BEM-dokuade, bröt brödet och välsignade det sa han: ”så mentet lyfts fem perspektiv fram, tacksägelse ofta ni gör det, så gör det till min åminnelse.” till Fadern, åminnelse av Kristus, nedkallande Ordet ofta är något att ta till sig och lägga vikt av den heliga Anden, de troendes gemenskap vid. Jesus säger att vi ska fira nattvard ofta. och gudsrikets måltid. Under en tid i vår kyrka firades inte nattvard ofta. När det var som mest sällan bara ett par Eukaristi betyder tacksägelse och det är ett gånger om året, på skärtorsdagen och vid konperspektiv som har kommit fram allt mer i firmationen. Orsaken till det har varit flera. En vårt sätt att se på nattvarden idag. Glädjen och orsak har ibland varit att människor inte har tacksamheten betonas och inte minst märks känt sig värdiga att gå till nattvarden. De har det i nyare nattvardspsalmer. inte ansett sig tillräckligt troende. Men Jesus säger så ofta ni gör det. Till nattvarden är vi Perspektivet åminnelse av Kristus blir tydligt välkomna ofta. varje gång vi hör instiftelseorden i nattvardsbönen. ”Den natt han blev förrådd tog han ett Ordet nattvard är lånade vi in till svenska i bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och med reformationen. Det var Luther som och sade: Tag och ät. Detta är min kropp som började använda det ordet. Men det finns så blir utgiven för er. Gör detta till min åminnel3

Tema: N A T T V A R D E N se. Likaså tog han bägaren, tackade och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker av den, så gör det till min åminnelse.”

och vinet som är Kristi kropp och blod. Brödet och vinet tillsammans med orden som uttalas i nattvardsbönens instiftelseord gör Kristus närvarande. Det är det som benämns realpresens och som Luther betonade starkt. I vår kyrka finns också begreppet ”Jesus är närvarande konsubstantiationsläran Åminnelse av Kristus är som innebär att brödet något mer än att bara i nattvarden och ger och vinet är helt och fullt komma ihåg. Det är att Kristi kropp och blod sig själv till oss” minnas hans liv och det samtidigt helt och fullt som han har gjort för oss. bröd och vin. Låta det aktualiseras på nytt och på nytt. Jesu offer för oss blir närvarande på nytt och på När vi använder ordet kommunion om nattnytt. Jesus är närvarande i nattvarden och ger varden blir nattvarden som gemenskap tydlig. sig själv till oss. Jesus är närvarande i brödet Nattvarden är en gemenskapsmåltid. Det är

Artikelförfattaren under en mässa i Åkers kyrka.

Tema: N A T T V A R D E N en gemenskap mellan oss kristna. Dopet, vårt ver de: ”Nattvarden är en försmak av skapelförsta sakrament gör oss till kristna. Genom sens slutliga förnyelse, då den blir det som den dopet får vi en speciell är ämnad att vara. Den gemenskap med Jesus inspirerar oss inte bara att ”Nattvarden är en Kristus, vi blir lemmar i se bortom tiden, utan att gemenskapsmåltid. Kristi kropp. Vid nattvarverka här och nu. Vi är den blir den gemenskai världen och hela Det är en gemenskap sända pen tydlig, när vi som är skapelsen för att tjäna och mellan oss kristna” för att bära vittnesbördet döpta tillsammans får del av Kristi kropp och blod. om Guds trofasta närvaVi påminns också om gemenskapen med alla ro. ”Vi sänds ut i världen. Ja, ordet mässa beandra kristna som tar emot nattvardens gåvor tyder sända. Av nattvardens bröd och vin, av och som finns med oss. En gemenskap som utKristi kropp och blod blir vi stärkta till att gå vidgas till att också innefatta alla kristna som ut i världen till tjänst. gått före oss in i evigheten. Detta blir så tydligt för oss i mässans liturgi, Välkommen att fira nattnär vi hör orden: ”Brödet att fira mässa. Om ”Av nattvardens bröd vard, som vi bryter är en deldu inte har möjlighet att ta aktighet av Kristi kropp” dig till kyrkan på grund av och vin, av Kristi och stämmer in i: ”Så är sjukdom eller rörelsehindkropp och blod blir vi vi fastän många en enda er så är du välkommen kropp ty alla får vi del av stärkta till att gå ut i att kontakta någon av oss ett och samma bröd.” präster för enskild nattvärlden till tjänst” vard. Herren själv bjuder Förra året, 2020 skrev dig till bords. Nattvarden våra biskopar brevet ”Fira nattvard” till Svensär mysterium. Vi måste inte förstå det, som är ka kyrkans präster och församlingar. Om oändligt stort. Vi får bara ta emot i tro. Gudsrikets måltid, himmelrikets måltid skriMaria Åberg

KYRKRÅTTORNA

Ritade och berättade av Johan Thelander

Tema: N A T T V A R D E N

Nattvardskärlen Det finns mycket symbolik förknippade med nattvardskärlen i våra kyrkor. Nattvardskärlen är främst förknippade med ädelmetaller (i äldre tider var något annat otänkbart) men idag används även andra material som trä, glas eller keramik. Metallernas symbolik med det gudomliga kan hämtas ända från gamla testamentet. I Jobs bok (28 kapitlet) står det om gruvbrytning och om hur metallerna smälts. En symbolik för andlig rening och separation från det onda.

där delar av nattvardskärlen skänktes till kyrkan på 1700-talet.

Det man först och främst förknippar med nattvardskärl är kalken. Det latinska namnet för kalken är calix. Då tänker man främst på Kalix kommun i Norrbotten och ja Kalix är en gammal kyrkby med en nattvardskalk som kommunvapen!

Till nattvardskärlen hör också vinkannor. I församlingens ägor finns två vinkannor från 1700-talet varav av en som rymmer hela 5 liter! Paten används som tallrik för oblaterna, oblat betyder framburen på latin. Paten är ofta anpassad efter diametern på cuppan vilket gör det smidigt att hantera vid t ex processioner. Oblataskar för förvaring av oblaterna är också en del av nattvardskärlen de är ofta dekorerad med olika symboler som t ex ett kors som i Skillingaryds kyrka. De kan vara tillverkade av silver eller mässing som då är försilvrade eller förtennade.

Nattvardskalken består av tre delar fot, nod och kopp eller cuppa. Själva koppen var från medeltiden rund men blev efter reformationen på 1500-talet mera klockformad. Detta beror på att synen på nattvarden förändrades. Man var under medeltiden rädd att det helgade vinet skulle spillas och därför fick vanligtvis endast prästen tillgång till vinet. Efter reformationen gjordes vinet tillgängligt för hela församlingen och då behövdes också större kalkar. Nattvardskärlen är ofta tillverkade i silver och många kalkar är förgyllda på insidan så att inte silvret skall ta skada. Silvret symboliserar människans syndfulla natur. Den gyllene färgen på insidan att det gudomliga bärs fram på en yta av guld som symboliserar Guds rena, strålande ofattbara väsen. Att skänka en dyrbar nattvardsbägare till sin kyrka ansågs länge vara den mest vördnadsfulla gest man kunde göra. Ett exempel på det har vi från Hagshults kyrka 6

De tidigaste nattvardskärlen liknade de grekiska eller romerska dryckesbägarna med liten fot två handtag på sidan för att sedan förändras och istället få en större fot för att stå stadigare. Den greppvänliga knuten eller nod (latin) som finns mitt på kärlet kunde ibland framställas med symboler för de fyra evangelisterna eller med vriden räffling som i Hagshult.

En mera okänd del av redskapen som kan räknas till nattvarden är oblatjärn. Ett redskap som var till för att tillverka oblater. Om man tänker sig ett våffeljärn eller ett rånjärn men med ett religiöst motiv som t ex ett kors så har man bilden klar för sig. Ett sådant oblatjärn finns i församlingen tillhörande Åkers kyrka. I vissa delar av Växjö stift fanns traditionen långt in på 1900-talet att anmäla sig inför mässan just för att rätt antal oblater skulle kunna tillverkas. Johan Thelander

Tema: N A T T V A R D E N

Nattvardskärl.

Foto: Kristin Lidell/IKON

Foto Magnus Aronson

Kyrkovalet 19 september 2021 Vad är kyrkovalet? Kyrkovalet är egentligen tre olika val: till kyrkofullmäktige, till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet. Det är de beslutande organ som styr församlingen eller pastoratet, stiftet och Svenska kyrkan på nationell nivå. Vad gör de olika nivåerna? Församlingar eller pastorat styrs av kyrkofullmäktige. Det är de nomineringsgrupperna och kandidaterna som du röstar på i kyrkovalet. Kyrkofullmäktige utser sedan ett kyrkoråd, som är det organ som arbetar närmast verksamheterna i församlingen eller pastoratet. De ger förslag till beslut som sedan tas i kyrkofullmäktige. På den här, lokala nivån, fattas till exempel beslut om budget, om verksamheter ska startas eller läggas ned och de har det yttersta arbetsgivaransvaret. Alla församlingar och pastorat har de här obligatoriska uppgifterna: 1. Att fira gudstjänst. 2. Att bedriva diakoni, som är kyrkans medmänskliga och sociala arbete. 3. Att undervisa om den kristna tron. 8

4. Att sprida den kristna tron till de som vill veta mer. 5. Att ansvara för begravningsverksamheten (utom i Stockholm och Tranås, där det är kommunens uppgift). 6. Att ta hand om kyrkor och andra byggnader 7. Att anställa och avlöna personal. Stiftsfullmäktige är stiftens högsta beslutande organ. Det beslutar om budget, kyrkoavgift och frågor av större vikt. Stiftens uppgift är att stötta församlingarnas och pastoratens arbeten. Stiften ser också efter att församlingar och pastorat arbetar med det som de ska göra. Den högsta ledaren i stiftet är biskopen, som är Svenska kyrkans ansikte utåt i sitt stift. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och träffas två gånger om året, på hösten. Kyrkomötet beslutar om frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan, som bland annat regelverk, handboken för gudstjänstfirande och psalmboken. Kyrkomötet utser en kyrkostyrelse som arbetar när kyrkomötet inte har möten. Det är ärkebiskopen som leder kyrkostyrelsens möten. Hon är också hela Svenska kyrkans ansikte utåt.

Kyrkoherdeinstallation i Åkers kyrka Den sjunde mars 2021 var det kyrkoherdeinstallation i Åkers kyrka. Kyrkoherde Teresia Clifford mottogs. Biskop Fredrik Modéus och kontraktsprost Marianne Häggkvist deltog, liksom flera församlingsmedlemmar. På grund av rådande restriktioner var det inte många som kunde vara på plats i Åkers kyrka men gudstjänsten livesändes på församlingenss youtube-kanal.

Foto: Julia Nirhagen

Foto: Julia Nirhagen Foto: Julia Nirhagen

Predikan kyrkoherdeinstallationen Äntligen står jag här! Jag kommer till er som en i raden av många kyrkoherdar. Jag önskar att ni som arbetat här i Skillingaryds församling innan mig hade kunnat vara med här i dag men just nu går ju inte det. Jag påminns om er alla på olika sätt. Genom beskrivningen av alla kyrkoherdar i sakristian i Tofteryd, genom målningar i Skillingaryd, genom nedteckningar för Åker och den långa listan för Hagshullt. Ni finns där och ni har påverkat hur människor tänker om sin kyrka genom allt ert goda arbete och det visar ju också på att här har det funnits kristna människor länge. I generationer. Många generationer. Jag fick förmånen att komma till ett arbetsrum som var fyllt utav många av mina företrädares ganska tysta spår. Det tog några dagar innan jag började bläddra och leta, kasta men framförallt göra spännande upptäckter. Det är spännande att se hur andra fyller sina bokhyllor. Bakom den moderna visionära strategiska delen med bland annat Biskop Fredriks böcker, låg ett föremål som jag inte kunde lista ut var det var. En lång pinne med en tekula? Jag frågade runt bland kollegorna och jo jag vet var det är var det en som sa. Det är nog en grej som en av de äldre kyrkoherdarna hade med sig när han gick hem till folk. Ovanligt stor tekula tänkte jag att ta med sig och på hembesök. Min hjärna hade verkligen riktat in sig på att det var en tekula och det tog en stund innan jag förstod att tekulan var ett mycket modernt designat rökelsekar. Jag tänker på min före detta kollega som arbetade på Stiftskansliet i Växjö som letade fram planen för hur ett rökelsekar ska svingas över evangelieboken och skickade ut det till stiftets präster på en genomtänkt välplanerad dag: den första april ett år. Han skulle bara veta vilka konsekvenser det faktiskt kan få… Jag tror han hade älskat mitt fynd, och att den låg bakom just den moderna strategiska visionära delen av teologin i bokhyllan. 10

Bakom det välsorterade materialet om församlingens alla kyrkor, alla vård och underhållsplaner, alla berättelser om renoveringar långt tillbaka rullade det fram julkulor, de nästan överföll mig kändes det som. Jag la dem på en plats och räknade dem tillslut in att det var 12 stycken. Några i plast med siffror på och någon riktigt vacker antik, i skört turkost glas. Kanske var de placerade där med en medveten tanke eller så var det bara av en händelse. Men för mig mitt bland alla pärmar, böcker och tidskrifter om kyrkorna i församlingen blev det en påminnelse om hur våra kyrkor och våra traditioner är starkt knutna till varandra. Att det var just 12 kulor gjorde att jag började tänka på berättelserna om Israels 12 stammar och att Jesus lärjungar var just 12. 12 stycken som sändes ut i värden för att fortsätta att berätta om Jesus, Guds son, människosonen. Att det är det som är vårt uppdrag som kyrka att fortsätta berätta om vår Gud, skaparen, Sonen, Försonaren, och den helige Ande som fyller våra liv. Jag tänker att det vi gemensamt bär är det kristna livet, bibeln, traditionen av berättelser, önskan att skapa något gott för andra som kommer att leva här och att kommande generationers liv kan fortsätta att tolkas i den kristna traditionen. Jag som älskar kulturmiljöpedagogikens möjligheter att utforska kyrkorummens olika unika berättelser ser möjligheterna som rullar fram precis så som alla de där olika smått unika julkulorna rullade fram bakom böckerna i bokhyllan. Jag tänker att detta är en rik församling som har så många vackra kyrkor med sina egna unika berättelser. Det ger glädje! Inte i bokhyllan men på ett annat ställe i arbetsrummet låg markiskontrollen. Jag tyckte det var onödigt att den låg på just mitt rum så jag la den i en av kyrkovaktmästarnas fack. Dagen efter låg den på precis samma ställe igen. Jag tog markiskontrollen i handen och letade upp vaktmästaren och frågade honom: Behöver denna vara just på mitt rum? Är det inte bättre att den är mer synlig så att alla kan använda den? frågade jag

Foto: Julia Nirhagen

och skulle just trycka igång den för att dra ner markiserna när han hindrade mig. Vi har inga markiser, kan jag berätta.

alla Guds barn. Det var just därför Jesus kom till oss. Det är därför Jesus kommer till oss. Så långt Cyril av Alexandria.

Precis så som David hade en sten i fickan ryms det som inte är en markiskontroll, i fickan. Det är en annan typ av tyngd i den stenen. Men behöver jag verkligen ha den? Ger den mig trygghet eller gör den mig räddare?

Med Jesus kommer Guds rike. Guds rike handlar om att införa Guds rättvisa i hela världen, att förbundet förnyas, genom korset, och att vi får förlåtelse. Att vi ser ljuset och möjligheterna i vårt liv. Att Gud förlåter oss människor våra synder genom Jesus Kristus.

Vad gör det med oss när vi känner oss trängda eller hotade? Ibland upplever vi oss ha yttre fiender. Och ibland upplever vi oss ha inre fiender. Vad gör det med oss? Den inre kampen. När vi fångas in av krafter som tycks vilja bryta ner oss, i stället för att ta till oss det som är Guds värld. Vi har möjligheten till något annat. Vår Gud vill befrielse och upprättelse: I Cyril av Alexandrias kommentarer om Lukasevangeliet och denna bibelvers som vi läste i Evangelieläsningen, Lukas 11:14-26, där påminner han oss om att: Jesus kom för att befria de fångna, att ge ljus till dem som är i mörkret, att hjälpa de som har ramlat att resa sig upp igen, att hela våra brustna själar, att samla

Episteltexten påminner oss om att vi ska leva i Guds ljus: Lev som ljusets barn- ljuset bär frukt överallt där det finns godhet, rättfärdighet och sanning. Det är att leva Gudsriket här och nu. Låt oss bli som kung David som inte såg den store Goliat som ett hinder. Och när vi målar upp hinder, yttre och inre, låt oss i stället se möjligheter. Inspirationen, leken, konsten kommer från dig levande Gud. Inför en ny tid i kyrkan och i vårt samhälle är jag inte rädd för förändringar. Det jag är mest rädd för är att rädslan blir som Goliat, ett stort hinder. Det jag är mest rädd för; är vår egen oförmåga att låta en ny tid inspirera oss. Gud jag ber: låt din Andes vind blåsa över oss. Och över mig. Amen 11

EriksBACKSPEGEL Att vi lever i en förändrings tid är ett faktum som inte går att förneka. I dagens backspegel vrider jag tillbaka tiden cirka hundratalet år. Och fokus ligger denna gång på kvinnors kamp att slå sig fram i ett väldigt mansdominerat samhälle. Och detta är ett faktum som självklart gäller även inom kyrkans värd. Det är ju faktiskt så att det är ganska exakt hundra år sedan kvinnor fick rösträtt. Ja, vill bara konstatera att det är en framgångsrik kamp de fört. I vår församling har vi idag två kvinnliga präster, vår nya kyrkoherde Teresia Clifford samt komminister Maria Åberg. Och på den diakonala verksamheten handlar det om kvinnor och på församlingsexpeditionen är de också i övervikt och samma är förhållandet med våra musiker Anna-Karin Danielsson, Ing-Marie Åkerhag, Rebecca Wendel och Sylvia Persson. Vi har en kvinnlig kyrkogårdschef i Anna-Karin Görebrant och fler kvinnor inom vaktmästeriet både på kyrkogård och i församlingslokaler. På beslutsfattarsidan hittar vi Pia Jonsson som ordförande i kyrkorådet där det är jämnt mellan män och kvinnor med sex av varje kön. I fullmäktige är det kvinnliga inslaget övervägande liksom när det gäller kyrk/gudstjänstvärdar. Kvinnorna har onekligen varit på frammarsch och lyckats i sin offensiv. För att ytterligare förstärka kvinnornas engagemang så finns det flest kvinnoröster inom körverksamhet. Syföreningar Det som kvinnorna främst förknippas med historiskt sett är syföreningar och körsång. Det är åtskillig med tusenlappar som kommit in på deras auktioner. Pengar som gått till välgöran12

de ändamål och i många fall också till utsmyckning av våra kyrkor. En given kvinnlig uppgift har också varit att stå för kyrkkaffe i olika sammanhang. I övrigt gjorde sig kvinnorna inte mycket besvär inom den mansdominerande sfären. Prästen, klockaren och skolläraren var de som bestämde i alla sammanhang tillsammans med någon/några av traktens storbönder. För kvinnorna var det vackert niga när prästen var i analkande. Stor skillnad Att det blåst en förändringens vindar är uppenbart. Det är bara att blicka tillbaka några rader och se namnen som redan är nämnda. Och fler kommer... Och nu handlar det om alla frivilliga kvinnokrafter. Och de har en diger meritlista över vad som uträttas. Utan ideell verksamhet hade kyrkan stått sig ganska slätt har jag en känsla av. Tänk vad goda kakor det bakats och vad fina handarbeten som sett dagens ljus av flitiga fingrar hos damerna. Skillingaryd Här är det syföreningsverksamhet som dominerat bland kvinnorna. Dels i Kyrkliga Syföreningen och dels i sjömanssyföreningen Ankaret. Också insatser i samband med kyrkaffe har varit värdefullt. Kyrkliga Syföreningen bestod mest av hemmafruar och de hade sina möten på eftermiddagstid. En stark roll hade kyrkoherdefrun. Det var närmast självklart hon skulle vara ordförande. Det fanns många förgrundsfigurer som Gudrun Johansson, Greta Jörnroth, Ellen Bolm-

dahl och Linnea Lindsten. De två sistnämnda just kyrkoherdefruar med ledande uppdrag. Greta Johansson, Rosa Holmberg, Ingeborg Comstedt, Karin Jogmar och Ruth Hindgård är kvinnor med mångårigt medlemsskap. Ankaret var på sin tid i praktiken en syförening med lägre medelålder. De hade sin möten på kvällstid. Det var ju yrkesarbetande yngre kvinnor och i flesta fall ogifta. Av dåtida syföreningsmedlemmar får Brita Kvist, Margit Comstedt, systrarna Inger och Marianne Andersson som ansvarstagande ledande kvinnor. Ingrid Sjöberg, Ellen Bolmdahl, Sivan Magnusson, Ingegerd Kvarnström, Alice Åkerman, Stina Ekberg och Gunhild Langkilde-Ljungberg tillhörde också de trogna medlemmarna under många år. Sedermera måste Gunnel Ryberg honoreras för sina insatser. Idag förs verksamheten vidare med bland andra Birgit Adolfsson, Birgitta Claesson, Linnea Hugosson och Britt Johansson i spetsen.

Bild från syföreningen Ankarets risförsäljning.

Hagshult Denna landsbygdsförsamling har alltid präglats av stora ideella insatser. Utöver syförening har kaffesammankomster i församlingshemmet varit många samt insatserna i samband med sommarens vägkyrka. Med stor entusiasm har Lilian Bertilsson, Inger Lindström, Aina Nors och hennes syster Bodil Elg haft ett stort ansvar. Birgitta Johansson, Maj-Britt Boman, Helena Edvinsson och Ingrid Edvinsson har också visat stort ansvarstagande under många . René Göth ska också nämnas. Och i Eva Myrén-Lundh och Margareta Svensson är två ytterst alerta damer som alltid ställer upp. Margareta är något av Kyrkobladets ”lokalredaktör” för Hagshult med många bilder och texter publicerade. Åker Här innefattas ett stort geografiskt område väster om E4 samt Klevshults samhälle. Miriam

Foto: Skillingaryds församling

Jonsson, Marianne Bengtsson, Maria Carlsson son - ledamot i kyrkofullmäktige - och Siv Sjöoch Valborg Hansson är närmast legendarer i berg kvinnor med stort kyrkligt engagemang. syföreningsverksamhet. Bland dessa generatio ner också stor eloge till Summering Märta Gustavsson, Viola Det har handlat mycket ”Det är så många Pehrsson och Stina Persom namnuppräkning. son. Och sen tillkommer kvinnor som betytt så Och det är farligt. Det förstås Klevshults grupmycket för försam- är så lätt att glömma nåpen med Birgit Mattsson, gon. Och absolut i detta lingarna. Utan kvinAstrid Johansson, Ulla sammanhang. Det är så Helgesson, Birgit Grankvinnor som benorna hade det sä- många efelt och Inga Åstrand. tytt så mycket för församGerd Gustavsson, Ulla kert inte funnits den lingarna. Utan kvinnorna Hansson och Carina det säkert inte funlivaktiga verksamhet hade Stridh-Bjurhager är några nits den livaktiga verksom för de fina traditiosamhet som det är. som det är” nerna vidare. Texten bygger mycket på vad just jag erinrat mig bakåt i tiden. Man Tofteryd jag har också lagt ned lite telefontid för att Disa Lööf, Berta Toftgård, Svea Andersson, kontrollera och för kunna komplettera mina Elin Boberg och Margareta Karlssson är kvinuppgifter. Tack för hjälpen! nor som framträtt i Tofterydsbygden på många Som sagt jag har inte någon medvetet. Jag sätt. Inte minst inom kyrkan. Ellen Bolmdahl har gjort så gott jag kan för att hylla och minvar flera år innan flytten till Skillingaryds prästnas kvinnor som betytt mycket för kyrkan. gård ett ledande namn. Idag är Birgitta AndersErik Sjöberg

På grund av det osäkra läget publicerar vi inga programsidor i detta nummer. Gå in på vår hemsida www.svenskakyrkan.se/skillingaryd för aktuell information.

Välkommen Dan!

Dan Gustafsson har tidigare varit timvikarie oss men är numera en fast del av vårt arbetslag. Dan är församlingsvaktmästare. 14

Kyrkorna i Skillingaryd delade ut påskmatkassar på Mötesplats. Christina Gustavsson och Mattias Östanälv (på bilden) var med liksom Majlen Sjöholm och Niclas Gideskog. Foto: Majlen Sjöholm

Vi delade ut 70 st påskpysselpåsar. Foto: Martina Österdahl

Församlingsexpeditionen: Östra Vasagatan 19, 568 32 Skillingaryd Telefon: 0370-733 50 · Telefontid: mån-tors kl. 8-12, 13-16. e-post: skillingaryds.forsamling@svenskakyrkan.se

Gåvor 123 395 80 71 Betalning för te, kaffe mm. 123 459 57 24

Kyrkogårdsexpeditionen: Östra Allégatan

www.svenskakyrkan.se/skillingaryd Facebook: Svenska kyrkan Skillingaryds församling

Kyrkoherde Teresia Clifford 0370-733 51 teresia.clifford@svenskakyrkan.se

Församlingspedagog Martina Österdahl 0370-733 53 0725-44 33 53 martina.osterdahl@svenskakyrkan.se

Kyrkomusiker Rebecca Wendel 0370-733 59 rebecca.wendel2@svenskakyrkan.se

Komminister Maria Åberg 0370-733 56 maria.aberg@svenskakyrkan.se

Församlingspedagog Joel Jonassen 0370-733 58 073-654 11 58 joel.jonassen@svenskakyrkan.se

Kyrkomusiker Ing-Marie Åkerhag 0706-76 69 85 ingainga@telia.com

Förvaltningsassistent Inga-Britt Nordquist 0370-733 52 inga-britt.nordquist@svenskakyrkan.se

Församlingsvaktmästare Lars-Henrik Olsson 0370-37 57 84 lars-henrik.olsson@svenskakyrkan.se

Kyrkomusiker Sylvia Persson 070-208 70 92 sylvia.bm.persson@gmail.com

Kamrer Jan Timarson 070-716 19 41 jan.timarson@svenskakyrkan.se

Församlingsvaktmästare Julia Nirhagen 0370-37 57 82 julia.nirhagen@svenskakyrkan.se

Kyrkogårdsförman Anna-Karin Görebrant 0370-37 57 80 annakarin.gorebrant@svenskakyrkan.se

Diakoniassistent Majlen Sjöholm 0370-733 55 0727-44 86 00 majlen.sjoholm@svenskakyrkan.se

Församlingsvaktmästare Dan Gustafsson 073-807 80 65 dan.gustafsson@svenskakyrkan.se

Kyrkogårdsvaktmästare Peter Nilsson 0370-37 57 81 peter.nilsson@svenskakyrkan.se

Diakon Christina Gustavsson 0370-733 57 christina.gustavsson@svenskakyrkan.se

Kyrkomusiker Anna-Karin Danielsson 0370-733 54 070-268 94 77 anna-karin.danielsson@svenskakyrkan.se

Kyrkogårdsvaktmästare Linda Ekros 0370-37 57 83 linda.ekros@svenskakyrkan.se

Redaktionsgruppen för kyrkobladet består av: Teresia Clifford, Erik Sjöberg, Martina Löwenham, Johan Thelander, Gunvi Olsson, Pia Jonsson och Joel Jonassen. • Ansvarig utgivare: Klas Frisk Svensson. Hör gärna av dig till nån av oss med tips & idéer!

Skilltryck AB • www.skilltryck.se • Omslag: Pia Jonsson Omslagsbild: iStock

HÄR NÅR DU OSS...