Kyrkobladet nr 2 2023

KYRKOBLADET

Dop - möjlighet

Källa - rastplats

Välkommen Martin!

Nr 2 • 2023

Rastplatser – källor längs vägen

De finns i stort antal längs vägarna, till glädje för oss vanliga resande, och till ännu större nytta för yrkestrafiken med sitt regelverk för rast och vila. Rastplatserna bidrar till att skapa trivsammare och säkrare trafikmiljöer längs våra vägar.

Bilen är en bra uppfinning. Men vi är skapta för att vandra. Vår tids pilgrimsrörelse har hjälpt oss att upptäcka det. Att gå en eller ett par mil om dagen är det mest naturliga man kan göra. Svårt att hinna med för de flesta, kanske lättare för en pigg pensionär?

För vandrare är rastplatsen viktig. Man blir trött och törstig när man vandrar. Den bästa rastplatsen är ett ställe med friskt och klart vatten som går att dricka, kanske en fjällbäck eller en källa. Jag vet en källa i skogen, där någon har hängt ett dryckeskärl i ett träd intill. Inget vatten smakar bättre än friskt källvatten. Det är alltid kylskåpskallt och det tar aldrig slut.

När Jesus på en av sina vandringar blev trött och törstig, stannade han vid Jakobs källa nära den samariska staden Sykar, nuvarande Nablus på Västbanken. Jag har varit där. Brunnen är djup. Man behöver ett redskap att hämta upp vattnet med. Det hade inte Jesus, men en kvinna som kommit dit från staden för att hämta vatten, hjälpte honom. I samtalet med kvinnan berättade Jesus om ett annat slags vatten, något för vår innersta och djupaste törst: ”Den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig mer törstig. Det vatten jag ger blir en källa i honom, med ett flöde som ger evigt liv.” (Joh 4:14)

Två människor möttes vid en källa, ett vattenhål, en rastplats längs en av allfarvägarna genom det heliga landet. Båda led av törst, olika slags törst. Och de tog hjälp av varandra. Jesus kunde fortsätta vandringen och kvinnan kunde fortsätta leva, eller snarare börja leva livet på nytt. Hennes livsvandring tog en ny vändning efter mötet med Jesus. Och innan Jesus gick vidare, hade hon sett till att fler fått möta honom.

Vid dopets källa (dop-funt = dop-källa) börjar en kristen människa sin livsvandring med Jesus. Ett stort sällskap rör sig genom världen. Det består av människor som har det gemensamt att de vill följa Jesus. Människor som söker eller har funnit källan med det friska vattnet. Gemenskapen med andra på den vägen tar sig uttryck i samvaro och vila på rastplatser under vandringen.

Den kristna kyrkan blir synlig – och hörbar –när människor samlas och firar gudstjänst. I gudstjänsten möts människor som har vandrat med Jesus i hela sitt liv, andra som varit borta men kommit tillbaka, och även nybörjare som ingenting vet om kristen tro. Både döpta och odöpta. Ingen är färdig. Alla är på väg.

Så vill kyrkan med sina gudstjänster och möten erbjuda rastplatser längs våra livsvägar. Platser där vi i mötet med Gud och varandra kan vila och fylla på, släcka vår törst och stilla vår hunger. Dit får vi komma med vår glädje och sorg, tro och tvivel, hopp och misströstan och allt annat vi kan ha i vårt bagage. Där får vi vara i Guds närhet, räcka varandra Guds gåvor och dela med oss av det vi själva fått.

Här en källa rinner, säll den henne finner! Hon är djup och klar, gömd men uppenbar.

Andens törst hon släcker och i hjärtat väcker frid och stilla ro, kärlek, hopp och tro.

(Psalm 246)

Ingemar Persson, Tillförordnad kyrkoherde

t.o.m 31/5

SOMMARCAFÉER I SKILLINGARYDS FÖRSAMLINGSHEM

Syföreningen Ankaret kommer i år att ordna tre sommarcaféer med våfflor- och kaffeservering.

Tisdag 13 juni kl. 15 kommer förre biskopen Jan-Olof Johansson och berättar om Den gode herdens skola i Betlehem och om situationen i Det heliga landet.

Tisdag 11 juli kl. 15 berättar Cristina Virdung om heligt vatten och om Pilgrimsvandringen runt Vättern. För mer information om den vandringen se s 17.

Redan på sin andra arbetsdag i Skillingaryd, tisdag 8 augusti kl. 15, får vi veta mer om vår nye kyrkoherde Martin Ahlqvist. Han talar om sig själv, vad han har gjort tidigare i livet och tar också med sig gitarren.

KYRKRÅTTORNA

3

Ritade och berättade av Johan Thelander Foto: Magnus Aronson/Ikon

Dopet – en samhörighet med Gud

När två nyblivna föräldrar sitter och samtalar med varandra om dopet, tror jag att det kan låta ungefär så här:

Mamman säger:

– Jag tycker att vi ska döpa Malin!

Fadern svarar:

– Aldrig i livet! Varför ska vi gå till kyrkan och hyckla? Ingen av oss tror ju på det där med Jesus och uppståndelsen och allt det där …

– Ja, men jag vill döpa henne i alla fall. Det kan inte skada!

– Säg inte det. Prästen kommer att spänna ögonen i oss och undra hur det står till med tron; om vi går i kyrkan, ber aftonbön och så…

– Äsch, vad larvig du är! Dopet är väl inget examensprov heller. Det är ju bara en slags symbol.

– För vad då?

– Ja, för samhörigheten med Gud - om Gud nu finns!

– Det är just det. Om Gud nu finns! Jag tvivlar för det mesta på det.

– För det mesta … inte alltid?

– Nej, ibland tror jag att Gud finns som en innersta mening i allt, men kyrkan, den tror jag inte på. Där inne sitter en samling hycklare, som bara förtalar varandra. Dit går jag inte!

– Jag kanske håller med dig på sätt och vis och därför vill jag döpa Malin.

– Hur menar du, säger han.

Hon svarar: – Jag menar så här: Om Gud nu finns, så vill jag att Malin ska döpas. Hon ska få del av allt det som ordet Gud står för och kan ge. Allt det som vi inte kan ge henne. Jag vill döpa henne för säkerhets skull. Ge henne en samhörighet med den Gud som kanske finns … De nyblivna föräldrarna vet inte riktigt vad dopet är … De vet inte om Gud finns eller inte, men någonstans känner de ändå att dopet betyder någonting även om de är tveksamma och undrande inför såväl trons innehåll som inför mycket av det som de upplever att kyrkan står för.

Genom dopet blir Gud påtaglig i våra liv. Inte den begränsande och dömande Guden, utan den Gud som skapat himmel och jord och som skapat varje människa till sin avbild. Inte bara de fromma, inte bara de döpta utan alla människor. Ingen av oss kommer ifrån att vi från det allra första ögonblicket av våra liv står i en relation till Gud och det är detta som dopet lyfter

fram och fördjupar. Det finns en samhörighet mellan varje människa och Gud, och dopet är tecknet på den samhörigheten.

Det ställs inga som helst krav på den som döps. Det är vi – föräldrar, faddrar och vänner -, som ska hjälpa den döpte att upptäcka vad dopet betyder. Därför är det vi döpta som på nytt och på nytt behöver fundera krig dopets mysterium, så att vi inte tappar bort vad det betyder, utan ser att det först och främst är det synliga tecknet på samhörigheten med Gud. Eftersom samhörigheten med Gud inte bara handlar om att vi är skapade till Guds avbilder, handlar det djupast om att vi får delaktighet i Jesu liv, hans död och hans uppståndelse. Dopet är en fördjupning av relationen till Gud. En tydning av våra liv i ljuset av Kristi död och uppståndelse, men de djupare innebörderna i det blir inte klarare genom att vi läser om det eller lär in det som en utantilläxa utan det behövs samtal, eftertanke, bön och gudstjänstfirande. Att tolka sitt dop är en livsuppgift. Varje gång som ett barn döps tänder vi ett dopljus därför att Jesus en gång sa:

”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.”

Ljuslågan är värnlös, utsatt och flämtande. Som barnet och som var och en av oss, men ljuset kommer aldrig att slockna. Mitt i allt som sker i våra liv fortsätter ljuslågan att fladdra för att påminna oss alla om vår samhörighet med Gud, från den allra första stunden av våra liv.

Men ljuslågan viskar också något mer. Den påstår att Kristus bär vad som än möter oss och delar vad som än händer. Det är obegripligt, men sant. Också om allt brister får vi lita på orden om att vi är inneslutna i livets ljus, i Kristus själv.

Så stort och så märkvärdigt är det som sker när någon döps. Vi kan inte fatta det, men vi påminns om det genom en handfull vatten och ett fladdrande ljus, som aldrig kommer att slockna. Så döp ditt barn! Det betyder en samhörighet med den Gud som vill beskydda och som vill vara hos ert barn - för evigt.

4

Bo Larsson, Tillförordnad kyrkoherde 1/6 – 6/8

Ny kyrkoherde i augusti

31 maj avslutar Ingemar Persson sin tjänst som tillförordnad kyrkoherde i församlingen, och under sommaren kommer Bo Larsson att ta över stafettpinnen. Stort tack Ingemar och Bo för era insatser! 7 augusti får vi en ny ordinarie kyrkoherde: hjärtligt välkommen, Martin Ahlqvist! Här presenterar han sig själv:

I augusti börjar jag som ny kyrkoherde i Skillingaryd. Jag är glad över förtroendet som visats mig och jag ber och hoppas att vi som församling ska kunna vara Guds kyrka i Skillingaryd. Kyrkan är gemenskapen av människor som samlas i Guds namn. Kyrkan är inte byggnaden, inte de anställda, utan de som tillsammans möts för att dela tro och liv med varandra och med Gud. Det kan ske i hallen på församlingshemmet, på byn, på bussen och vid altaret i våra kyrkor. Det är många sådana möten jag hoppas vi kommer att kunna göra tillsammans framöver. Vem är jag? Jag heter Martin Ahlqvist, bor i Jönköping där jag tills nu har arbetat i Bymarkskyrkan som präst. Tidigare har jag arbetat i Bankeryd och i Habo. Jag är gift med Karin som är diakon och tillsammans har vi fyra pojkar i åldrarna 20, 19, 17 och 8. Jag borde inte ha några problem med dialekten i Skillingaryd eftersom jag är uppväxt i Kulltorp och vi är ju kända för en ännu bredare

småländska. Där bor fortfarande delar av min familj kvar och därför känner jag väl till Skillingaryd eftersom det ligger på vägen mel lan där jag har bott de senaste 20 åren och där jag är född. Jag har alltid tillhört Svenska kyrkan och har min grund här samtidigt som jag alltid har haft mycket vänner och ofta besökt de traditionella frikyrkorna. Ett av mina stora intressen är musik och jag spelade mycket i olika konstellationer i olika kyrkor under ungdomsåren. Öppenheten för olika kyrkliga traditioner ser jag som en tillgång i våra bygder och hoppas på fortsatt goda kontakter. I Jönköping har jag mött nya kyrkliga traditioner i flera av de ortodoxa kyrkorna som jag tyckt varit spännande. Vi kristna berikar varandra och det gott att se det som förenar istället för det som skiljer åt. Hoppas vi ses i kyrkan framöver. Vill ni tipsa mig om något eller på annat sätt komma i kontakt med mig så går det bra att maila mig: martin.ahlqvist@svenskakyrkan.se

Kyrkoherdemottagning och Biskopens dag med Fredrik Modeus

3 september kommer vår biskop Fredrik Modeus till Skillingaryds kyrka kl.

11 när vi välkomnar vår nye kyrkoherde Martin Ahlqvist. Redan två dagar senare, den 5 september, återkommer biskop

Fredrik under Biskopens dag och avslutar därmed visitationen av Skillingaryds

församling som pågått under våren. Håll utkik även här längre fram för program för dagen!

5

Barns tankar om dop

Vi som skriver heter Jenny och Anne och arbetar som församlingspedagoger i Skillingaryds församling. Vi har förmånen att möta många fina barn varje vecka i de olika aktiviteter som vår kyrka erbjuder.

Vi har ställt frågor om dopet till några av de barn vi träffar!

”Vad

- Det är när man går till en kyrka och doppar barnet i vatten eller doppar den vuxne och sen ber man till Gud, säger ett barn.

- Äääh, det när man som barn eller vuxen får doppa sig i vatten och ta emot Gud. Man får ta emot Gud, Jesus och DHA eller vad man ska säga, säger ett annat barn.

Prästen Ingemar svarar: Man kan bli döpt på olika sätt. I en sjö eller i havet eller i en bassäng. I våra kyrkor brukar det finnas en sak som kallas dopfunt. På den står ett fat eller skål som vi fyller med vatten. Med lite vatten på huvudet blir vi döpta ”i Faderns och Sonens och den Heliga Andens namn.” Då händer följande:

• Gud Fadern tar emot oss som sina barn

• Jesus, Guds Son, lovar att gå med oss genom livet

• Den Heliga Anden gör sig ett rum i våra hjärtan

- Man blir blöt, säger ett barn.

- Man tar emot Jesus, säger någon.

- Jag är barnvälsignad, säger ett barn. Jag får bestämma själv när jag blir vuxen om jag vill bli döpt säger min mamma.

- Man döper sig för att visa att man tror på Gud, säger ett barn.

Prästen Ingemar svarar:

Vid dop i Svenska kyrkan blir man samtidigt medlem i kyrkan. Kyrkan kan man gå ur men Guds kärlek kan man inte lämna. Dopet räcker för hela livet och behöver aldrig göras om. En gång döpt – alltid döpt!

Att vara barnvälsignad är också något fint. Nästa steg är då att bli döpt, och det kan man bli när som helst i livet. Man är aldrig för liten för att bli döpt, och man blir aldrig för stor.

6

är dop?”

”Är det något mer som händer vid dopet?”

Foto: Kristin Lidell/Ikon

- Man döper ju barnet till någonting, säger någon.

Prästen Ingemar svarar: När vi säger att en hund är döpt till Molly och en katt är döpt till Sigge, så betyder det ingenting annat än att djuren har fått ett namn. Men att döpas på riktigt, det kan bara människor. Och när vi människor blir döpta så har vi redan ett namn. Att vi säger namnet vid dopet, det är för att namnet är viktigt.

- Man ska ha en sådan där vit dopklänning, säger någon.

- Jag tror att man kan ha vad som helst och till och med keps, säger en annan. Ja, för det funkar med vilka kläder som helst, tror jag.

Prästen Ingemar svarar:

Det funkar med vilka kläder som helst. Små barn brukar oftast ha en vit dopklänning som är lite för stor. Den lite för stora klänningen säger oss att barnet behöver få växa i sin tro. Om man är lite större, nästan vuxen, till exempel konfirmand, så kan man ha en konfirmandkåpa på sig. Det är en slags dopklänning som nu är lagom stor. Sedan är det nog bra om man tar av sig kepsen när man ska döpas.

- Jag vet att det var någon människa i Bibeln som hade stort skägg som doppade folk i en flod. Jag tror att han hette Johannes. Det står om dopet i Bibeln, säger samma barn.

- Man kan googla på internet för att få veta mera om dopet föreslår någon.

Prästen Ingemar svarar:

I Bibeln står det mycket om dopet. Till exempel detta:

Jesus sa: ”Gå ut och gör alla folk till lärjungar. Döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”

Vid barndop läser vi en berättelse om när Jesus gav alla barn en stor kram och sa:

”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör dem.”

”Har ni några frågor om dop?”

- Jag undrar hur länge man är under vatten, säger ett barn.

Prästen Ingemar svarar:

När man blir döpt i Svenska kyrkan, så brukar man inte doppa sig. Man får vatten på huvudet och slipper vara under vatten.

7

Jenny Lindenmo Linck och Anne Karlsson

”Har det något med namn att göra?”

”Var kan man läsa om dop? Vad är det som säger att man ska döpas?”

”Vad ska man ha på sig vid dopet?”

Foto: Johannes Frandsen/Ikon Foto: Jesper Wahlström/Ikon

BACKSPEGEL Eriks

– ”Härmed döper jag dig, Erik Axel Hugo, i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn.” Så lät det i Sofia församlings prästgård - även kallad Lagermanska villan - i Jönköping. Det var kyrkoherde och sedermera prosten Olof Thulin som uttalade ovanstående ord. Det utspelade sig i april månad 1944. Det handlade alltså om min dopdag. Och därmed hade jag fått mina namn. Men så är det inte riktigt. Dopet är ingen namngivningsceremoni.

Dopet är ett av två sakrament inom Svenska Kyrkan. Det andra sakramentet är nattvarden. Ur kyrkans perspektiv är det stor skillnad på dop och namngivningsceremoni. Dopet är en fest då man firar och gläds över att en människa blir en del av ett sammanhang. Vid dop bekräftas att man ingår i en större gemenskap: församlingen, kyrkan i världen och Guds stora familj. Dopet innebär att man blivit medlem i Svenska Kyrkan. Före 1996 föddes man automatiskt in som medlem, förutsatt att någon av föräldrarna var medlem.

Men namnet spelar en central roll i samband med ett dop. Den döpte är inte anonym och därför frågar dopförrättaren:

– Vilket/vilka namn har ni givit ert barn?

Det är ett sätt för föräldrarna att på ett högtidligt sätt att tillkännage sitt barns namn. Är man vuxen, får man svara själv på frågan:

– Vilket är ditt namn?

Namngivningshögtid

Detta är något helt annat. Man behöver inte ens ha en namngivningsceremoni. Det räcker att informera Skatteverket om vad barnet ska heta. Men många ställer ändå till med en namngivningsceremoni där man själv på ett profant sätt kan utforma programmet. Det blir en borgerlig ceremoni helt utan religiös anknytning. Det finns i vissa kommuner utsedda officianter för borgerliga namngivningscere-

monier. Men föräldrar eller faddrar kan själva hålla i ceremonin.

Inom ett flertal frikyrkoförsamlingar har man inga barndop. Där är det barnvälsignelse som gäller och i många fall sedan dop senare i livet.

Blir medlem

Ett dop är en religiös handling som innebär att barnet blir medlem i Svenska kyrkan. De barn som inte döps blir alltså inte medlemmar i Svenska kyrkan. Och de kan heller inte låta sig konfirmeras utan att vara döpta. Enda möjligheten att bli medlemmar i kyrkan är att låta sig döpas i ett senare skede i livet.En medlem som lämnat kyrkan kan återkomma som medlem. Och då behövs ingen ny dopceremoni. En gång döpt alltid döpt är det som gäller.

Människor som kommer från ett annat land blir medlemmar i Svenska kyrkan om de är döpta i sitt hemland inom den lutherska-evangeliska kyrkan och anmäler att de önskar bli medlemmar.

Men för den som är odöpt krävs en egen aktiv handling för att bli medlem - att låta döpa sig.

Att välja namn

Att dophögtid är nära förankrat med namngivning av ett barn är uppenbart. En vanlig fråga som ställs är:

– Undrar vad dom ska döpa sitt barn till?

Rätt frågeställning är:

– Undrar vilket namn dom kommer ge sitt barn?

Bland mina skolkamrater finner jag namn som Bengt, Bosse, Rolf, Roland, Björn, Ulf, Sven, Gunnar, Gösta, Hans, Ingemar, Leif, Lennart och Jan på pojksidan och flickorna hette Monika, Britta, Margareta, Yvonne, Anita, Gunnel, Gerd, Solveig, Birgitta. Det är inte många av dessa namn man hittar i dagens skolkataloger.

8

Såg en uppgift om att ingen pojke under förra året fick tex Rolf som tillnamn. Jag kan räkna upp tiotalet pojkar i min omgivning som på den tiden hade Rolf som tilltalsnamn: Tex Rolf ”Kidden” Johansson, Rolf ”Store-Rolf” Johansson, Rolf Holm, Rolf ”Carles” Gustavsson, Rolf, Rolf Ahlnér och Rolf ”Boman” Nilsson och kanske någon glömd.

I övrigt noterar jag att dubbelnamnen nästan utrotats. Bland mina skolkamrater finns

Nils-Yngve Svensson, Lars-Erik Palm, NilsEvert Fransson och andra med dubbelnamn i min omgivning var och är Lars-Olof Ryman, Nils-Göran Holmberg, Jan-Olof Johansson – just det vår förre biskop – Lars-Åke ”Tobban” Andersson, Bengt-Olof Björkman och Sven-Erik ”Svalle” Andersson för att nämna några. Ja,”Svalle”. Du är så gammal att du platsar in i gänget. Du kan bära ditt fina dubbelnamn med heder... ”Svalles” svärfar Per-Olof Palm har det gemensamt med sina syskon att samtliga har dubbelnamn; storebror Carl-Axel, lillebror Lars-Erik och lillasyster Maj-Lis Lindquist. Dubbelnamn på tjejsidan att lyfta fram är Inga-Lill, Britt-Marie, Ann-Marie, AnnBritt, Gun-Britt, Rose-Marie, Eva-Lotta och Ing-Britt.

KYRKRÅTTORNA

I generationen precis efter mig handlade det mycket om Fredrik, Patrik, Joakim och Mikael och bland tjejerna blev det mycket Linda, Camilla, Pernilla, Åsa, Matilda och Jessika. Namn som sedan ebbat ut.

Namn som dominerar i klasslistorna i dag är Alice, Maja, Astrid, William, Hugo, Oskar, Noah och Liam till exempel. Nästan lite helt nya namn på frammarsch är Nova, Lilly, Vera, Matteo, Leon och Ted. Nils - ett riktigt gammalt klassiskt namn är också på stor frammarsch.

Namn som stått sig starka i alla tider är Anna och Maria på flicksidan och Karl och Erik på pojksidan. Och själv är jag nöjd med de namn som mina föräldrar valt för mig. Erik som tilltalsnamn, Axel efter min morfar och Hugo efter min farfar.

Ett väldigt vanligt förekommande är att gå tillbaka i släktled när man letar namn till sina barn.

Ja, detta var lite nörderi. Kom ifrån själva dopet ett tag. Det är ju en BACKSPEGEL och då ska man så klart gå bakåt i tiden.

Till slut ska bara konstateras att dopet är LIVETS FÖRSTA STORA FEST.

Erik Sjöberg

9

Ritade och berättade av Johan Thelander

”Vid dop bekräftas att man ingår i en större gemenskap: församlingen, kyrkan i världen och Guds stora familj”

MAJ

Söndag 28 – Pingstdagen

11.00 Mässa i Tofteryds kyrka.

Sång och musik: Maria och Dan Heiver.

Måndag 29 – Annandag pingst

18.00 Andakt i Skillingaryds kyrka.

JUNI

Torsdag 1

18.30 Allsång med Kören i Skillingaryds församlingshem. Glad sång och gott fika!

Söndag 4 – Hel. trefaldighets dag

11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.

16.00 Gudstjänst i Hagshults kyrka.

Onsdag 7

11.45 Middagsbön i Skillingaryds kyrka.

12.00 Sopplunch i Skillingaryds församlingshem.

Söndag 11 – 1:a efter trefaldighet

11.00 Gudstjänst i Skillingaryds kyrka.

16.00 Gudstjänst i Åkers kyrka.

Tisdag 13

15.00 Sommarcafé

i Skillingaryds församlingshem. Biskop emeritus Jan-Olof Johansson.

Söndag 18 – 2:a efter trefaldighet

11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.

Lördag 24 – Midsommardagen

16.00 Konsert i Tofteryds kyrka.

Sommar med Glans. Andreas, Gittan och Viktoria Glans, Emmanuel Bengtsson.

Söndag 25 – Johannes Döparens dag

11.00 Friluftsgudstjänst på Tallnäs.

14.00 Gudstjänst på Sörgården.

15.00 Gudstjänst på Mejeriet.

Måndag 26/6 – Söndag 2/7

Vägkyrka i Hagshult. Se annons sid 12.

JULI

Söndag 2 – 4:e efter trefaldighet

11.00 Gudstjänst med musik i Hagshults kyrka. Sven Ahlgren, sång.

Måndag 3/7 – Söndag 9/7

Vägkyrka i Åker. Se annons sid 13.

Söndag 9 – Apostladagen

11.00 Gudstjänst med musik i Åkers kyrka. Ingrid och Jan Gunnargård, sång.

Tisdag 11

15.00 Sommarcafé

i Skillingaryds församlingshem. Cristina Virdung.

Söndag 16 – 6:e efter trefaldighet

11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.

14.00 Gudstjänst på Sörgården.

15.00 Gudstjänst på Mejeriet.

Söndag 23 – Kristi förklarings dag

10.00 Ekumenisk gudstjänst på Fridhäll.

16.00 Friluftsgudstjänst på Ekbacken, Hagshult.

Söndag 30 – 8:e efter trefaldighet

11.00 Mässa i Tofteryds kyrka.

14.00 Gudstjänst på Sörgården.

15.00 Gudstjänst på Mejeriet.

AUGUSTI

Torsdag 3

19.00 Musik i sommarkväll i Tofteryds kyrka.

”Svenska pärlor”. Isac Johansson, Ellen Bertilsson, Lydia Egerhag.

Söndag 6 – 9:e efter trefaldighet

11.00 Gudstjänst i Skillingaryds kyrka.

Tisdag 8

15.00 Sommarcafé i Skillingaryds församlingshem. Martin Ahlqvist.

Torsdag 10

19.00 Musik i sommarkväll i Tofteryds kyrka.

”Andliga sånger det svänger om”. Janne-Henrix med Gudrun Seifert.

Söndag 13 – 10:e efter trefaldighet

16.00 Gudstjänst i Ing-Marie Åkerhags trädgård, Nässja Långö 1.

Torsdag 17

19.00 Musik i sommarkväll i Tofteryds kyrka. ”Låtar om livet” Ida Vesterlund, Ulrika Lindh, Samuel Georgsson.

Söndag 20 – 11:e efter trefaldighet

11.00 Konfirmationsmässa i Åkers kyrka.

Söndag 27 – 12:e efter trefaldighet

11.00 Friluftsgudstjänst i Skillingaryds hembygdspark.

16.00 Mässa i Hagshults kyrka.

SEPTEMBER

Söndag 3 – 13:e efter trefaldighet

11.00 Mässa med kyrkoherdemottagning i Skillingaryds kyrka. Biskop Fredrik Modéus, Martin Ahlqvist. Skillingarydskören, Hagshultskören. Rebecca Wendel sång.

Onsdag 6

11.45 Middagsbön i Skillingaryds kyrka.

12.00 Sopplunch i Skillingaryds församlingshem.

Söndag 10 – 14:e efter trefaldighet

11.00 Gudstjänst i Skillingaryds kyrka.

Söndag 17 – 15:e efter trefaldighet

11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.

16.00 Gudstjänst i Hagshults kyrka.

Söndag 24 – 16:e efter trefaldighet

11.00 Gudstjänst i Skillingaryds kyrka. Skillingarydskören.

Eftersom kyrkobladet sträcker sig över en lång tid reserverar vi oss för eventuella ändringar.

Se annonsen i Finnveden.

Du hittar vårt program på internet: www.svenskakyrkan.se/skillingaryd

Följ oss också på

Facebook: Svenska kyrkan Skillingaryds församling

Instagram: skillingaryds_forsamling

11

Ta gärna bort era gravlyktor från askgravlunden, minneslunden och stengravarna för att underlätta vårt arbete och för att de lätt går sönder.

Sommarblommor på våra skötselgravar planteras innan midsommar, penséer vecka 17.

Tvätt av gravsten med skötsel kommer att utföras under våren.

Det går bra att beställa stentvätt av oss även om man inte har skötsel på sin grav.

Kontakta:

Anna-Karin Görebrant 0370-37 57 80 eller

Linda Ekros 0370-37 57 83.

14

Foto: Anna-Karin Görebrant

Terminsstarter Ht-23

Välkommen till Free Team eller Junisarna för barn i förskoleklass till årskurs 3.

Vi äter mellanmål och har en aktivitet tex bakning, lekar eller pyssel.

Vi avslutar med frukt och en kort andakt. Begränsat antal platser, anmälan behövs.

Free Team i Tofteryd träffas torsdagar jämna veckor, kl. 14:30-16:00 i Gammelgården på Tallnäs. Vi kan hämta barnen på Toftahagaskolans fritids och följa dem tillbaka vid behov.

Anmälan görs till jenny.lindenmolinck@svenskakyrkan.se eller via sms till 072 744 86 00 mellan 7/8 – 31/8. Ange barnets namn och eventuella allergier i anmälan, samt om hen kommer direkt eller ska hämtas på fritids.

Terminsstart torsdag den 7:e september.

Junisarna i Skillingaryd träffas torsdagar udda veckor, kl. 14:30-16:00 i Skillingaryds församlingshem. Vi kan hämta barnen på Fågelforsskolans fritids och följa dem tillbaka vid behov. Anmälan görs till jenny.lindenmolinck@svenskakyrkan.se eller via sms till 072 744 86 00 mellan 7/8 - 7/9. Ange barnets namn och eventuella allergier i anmälan, samt om hen kommer direkt eller ska hämtas på fritids. Terminsstart torsdag den 14:e september.

Små och Stora

För barn 0-6 år med förälder.

Öppet på torsdagar, kl. 10:00-12:00 i Skillingaryds församlingshem (källarplan).

Vi fikar, leker, har sångstund och andakt.

Start 24/8. Välkomna!

Soul Kids

Barnkör 6-10 år.

Start 12/9 kl. 14.30-15.30 i Skillingaryds församlingshem.

Soul Children

Kör 11-15 år.

Start 12/9 kl. 16.15-17.15 i Skillingaryds församlingshem.

Skillingarydskören

Start 31/8 kl. 18.30-20.30 i Skillingaryds församlingshem.

Hagshultskören Se hemsidan.

Gemenskapskören Se hemsidan.

Leva vidare-gruppen är en samtalsgrupp för dig som förlorat en livskamrat och vill möta andra i en liknande situation.

Att leva nära någon är både glädje och sorg. Så är det för oss alla – skratt och gråt finns sida vid sida.

När sorgen kommer är det gott att få prata med andra och dela erfarenhet av sorg och saknad.

En samtalsgrupp kan ge ett stöd i den nya situationen och en möjlighet att hitta kraft att leva vidare.

Gruppen leds av präst och/eller diakon som har tystnadsplikt och lång erfarenhet av att möta människor i livets alla skeden.

Vi startar en grupp tisdag 12/9 kl. 15.30-17.00

För mer information och anmälan är du välkommen att kontakta:

Cristina Virdung, präst, tel. 0370-733 56, 0730-874643

Christina Gustavsson, diakon, tel. 0370-733 57

15

Pilgrimsvandring runt Vättern

Under perioden 9 juni till 9 juli kommer den vackra bygden runt Vättern att vara fonden för en pilgrimsvandring. Vi vandrar för att markera att Vättern är en väsentlig dricksvattentäkt. Vättern blir också en reflektion över hållbarhet och framtida liv.

Genom historien har Vättern, vars namn kommer från ordet vatten, haft en stor betydelse för människors livsvillkor. Pilgrimsvandringen möter historiska nedslag och bjuder in till tankar kring livet genom bland andra Ellen Key, Verner von Heidenstam, Heliga Birgitta och Dag Hammarskjöld. Pilgrimsvandringen börjar och slutar i Jönköping och går moturs.

På fredagskvällen 9 juni träffas vi i Ulfsparregården i Jönköping och går igenom veckan

och de olika dagsetapperna. Vandringen går först längs Franciskusleden Jönköping – Alvastra. Alla dagar börjar med morgonbön kl 8.30. Vi vandrar i lugn takt och tar en kort paus varje timme. Mitt på dagen tar vi en längre rast på ca en timme. Vi har en följebil med längs vägen så man behöver bara bära det man vill ha under dagen. Övernattning sker i församlingshem eller liknande. Man kan vara med bara en dag och då tar man med sig egen mat för dagen och ordnar själv transport till start och mål. För sådana enskilda dagar behöver man inte anmäla sig.

Vandringen är uppdelad i fyra etapper med olika pilgrimsledare.

Varje etapp är cirka en vecka med en vilodag.

Etapp 1 Jönköping – Vadstena (9 juni – 17 juni)

Etapp 2 Vadstena – Askersund (18 juni – 24 juni)

Etapp 3 Askersund – Hjo (25 juni – 2 juli)

Etapp 4 Hjo – Jönköping (3 juli – 9 juli)

Sista anmälningsdag 26 maj

Sista anmälningsdag 17 juni

Pilgrimsvandringen runt Vättern är ett samarbete samarbete mellan Svenska kyrkan Jönköping (Ewa Lund och Erik Dreier), kommuner och besöksnäring. Vandringen är också en del av Pilgrims walk for future.

För frågor och bokningar, kontakta Åsa Wännerstam 0768-955 036 ase.wannerstam@runtvattern.se

Pilgrimshälsning Pax et bonum = Frid och allt gott – Cristina Virdung

16

Cristina Virdung

MINNESORD

Anna-Karin Danielsson

Vår fina vän och kollega Anna-Karin Danielsson har lämnat oss i stor saknad. En stor förlust för familj, vänner och inte minst för Skillingaryds församling. Hon älskade sitt arbete. Hon sa flera gånger, att här trivs jag. Sin rika musikaliska gåva brukade hon till glädje för många. Orgel, piano, flöjt och gitarr var hennes instrument. Anna-Karin var väl förberedd inför gudstjänster och samlingar. För henne var de små sammanhangen lika viktiga som de större. Den enklaste visa kunde bli en musikalisk upplevelse.

Anna-Karin var en inspirerande ledare för Hagshultskören och Gemenskapskören. Årets höjdpunkter för henne var Christmas carols och Vägkyrkoveckorna. Det blev många musiktillfällen med gästande musiker och sångare som Anna-Karin ofta ackompanjerade under dessa veckor. Flera gånger musicerade hon tillsammans med sina 4 systrar och deras mamma läste dikter.

Anna-Karin hade omsorg om människor i sin närhet, var rak i sitt sätt att vara, inte rädd att gå emot och säga ifrån när något kändes fel. Hon var en fantastisk kollega, omtänksam och hjälpsam, bjöd på både glädje, humor och allvar.

Hon hade en fast och övertygande tro, var trygg och stark, även om hon väl kände till sitt sjukdomsförlopp, vilade hon i det levande hoppet.

Tack Anna-Karin för allt vi fått dela med varandra. Musik, gemenskap, vänskap, tron och själva livet.

Ing-Marie Åkerhag

Tack!

Varmt och innerligt tack för all omtanke och omsorg vi känt sedan Anna-Karin Danielsson gick hem till Jesus. Ofattbart och så oerhört svårt att skiljas, men enorm tacksamhet över det vi fått tillsammans med vår Anna. Begravningen var vacker, ljus och andades hopp om återseende! Stort tack till alla er som på olika sätt deltagit och medverkat, skickat blommor, gåvor och hälsningar.

Anna valde tacksamhet, tro och hopp hela vägen. Vi får ta med oss detta vidare. Annas ljusa minne lever! Älskad och saknad, aldrig glömd.

Anna-Karins mamma och systrar med familjer

Glimtar från våren

Glädjefull VÅRAUKTION i Hagshults församlingshem 25 mars!

Givmildheten bland de som skänkt hundratalet alster och de som sedan bjöd glatt över varandra var nåderikt i övermått. Efter en andakt ledd av prästen Cristina Virdung och kantor Ing-Marie Åkerhag och en snabb kaffetår höjde vår eminente auktionsropare Bengt Johansson klubban. Vid datorn satt Lars-Olof Ernlund och Carina Manns och bokförde alla transaktioner. Allas ögon och öron var riktade mot Bengt, det minsta du tappade koncentrationen så hade klubban slagit i bordet och du gått miste om din favorit.

Men risken att bli utan något var minimal, antingen ätbart/nyttigt som: potatis, grönsaker, bröd, kakor, ostkakor, ägg, honung, saft, sylt, godis, mm. eller heminredning som: tavlor, ljus, vävd matta, bonader, blommor, fågelholkar, el-artiklar, ved mm. Flera lotterier med fina vinster förhöjde stämningen bland både stora och små. Nytt för i år var ett qvicklotteri där man bjöd på en barnbok med fina vinster, bl.a. ett tvåmanstält, till glädje för barn/barn-

barn. Även ett godislotteri som våra små budgivare gav en hög slant för.

Tack alla som så generöst skänkt och köpt dessa alster! Behållningen uppgick till 83000 kr. Ni har därmed bidragit till att hjälpa de som ingenting har, inte ens någon mat, rent vatten eller tak över huvudet. Gud välsigne er gåva! ■

Hagshults vårauktion, Bengt Johansson. Foto: Margareta Svensson Syföreningen Ankarets risförsäljning 18 februari. Foto: Majlen Sjöholm

Foto: Martina Österdahl

Foto: Christina Gustavsson

Innan påsk så delade vi ut påskkort, blommor och choklad till alla avdelningar på Sörgården och Mejeriet.

Så här fina blev Kyrkans ungas påskkort!

Foto: Majlen Sjöholm

Pyssel med Kyrkans unga 22 mars.

Foto: Martina Österdahl

Glada ledare för Kyrkans unga, Jenny, Christina (pysselinstruktör) och Martina.

Redaktionsgruppen för kyrkobladet består av: Ingemar Persson, Erik Sjöberg, Martina Löwenham, Johan Thelander, Pia Jonsson och Anette Svensson. Ansvarig utgivare: Klas Frisk Svensson. Hör gärna av dig till nån av oss med tips & idéer!

Foto: Martina Österdahl

HÄR NÅR DU OSS...

Församlingsexpeditionen: Östra Vasagatan 19, 568 32 Skillingaryd

Telefon: 0370-733 50 · Telefontid: mån, tis och tors kl. 10-12. Utöver dessa tider svarar vi i telefon i den mån vi kan. Under sommaren kan begränsad bemanning påverka telefontiderna. e-post: skillingaryds.forsamling@svenskakyrkan.se

Kyrkogårdsexpeditionen: Östra Allégatan www.svenskakyrkan.se/skillingaryd Facebook: Svenska kyrkan Skillingaryds församling

Instagram: skillingaryds_forsamling

Tillförordnad kyrkoherde t.o.m 6/8

Bo Larsson 0370-733 51

0730-60 90 40 larsson446@gmail.com

Kyrkoherde fr.o.m 7/8

Martin Ahlqvist

0370-733 51 0730-60 90 40 martin.ahlqvist@svenskakyrkan.se