Klimatsmart till Vemdalen

Jag är enormt förväntansfull inför den här resan. Det finns en längtan efter att få åka iväg på en aktiv semester tillsammans med min sambo och våra två barn.

Det är inte ofta vi får den kvalitetstid tillsammans som jag skulle önska så nu ska jag njuta till fullo. Jag ska njuta av att andas fjälluft, av att få krama på mina barn hur ofta jag vill, av att få lära mig åka skidor, över att få se barnen lära sig åka skidor. Dom har längtat efter den här resan i flera veckor nu och jag har en förhoppning om att dom kommer att älska det! Tänk om vi kan bli den där familjen som varje år väljer att boka in skidsemester, något som jag har drömt om länge men inte tagit tag i innan. Nu kan det bli verklighet.

Vi stiger på tåget i Motala som ska ta oss till Linköping där vi åker nattåget nästan hela vägen till Vemdalen. Så oerhört smidigt, och inte minst spännande för barnen. Dom går på tåget med lättsamma steg och förväntansfulla blickar. Jag kan inte låta bli att tänka att det här är deras resa, även om jag och sambon säkert kommer att njuta minst lika mycket. Väl inne på tåget letar vi upp vår alldeles egna kupé där vi alltså ska sova över natten. Imorgon kommer vi vakna och se ut över ett snöbelagt landskap berättar vi för barnen och dom längtar ännu mer till morgondagen. Men ännu är inte kvällen slut.

Vi har laddat upp genom att köpa med lite matsäck och lördagsgodis. Mysfaktorn är hög och jag njuter av stämningen och familjetid.

Det blir sen kväll och vi förbereder oss för att lägga oss för natten. Barnen byter om till pyjamas och kryper ner i sängarna och vi lyssnar på en podd som barnen har valt ut. Så småningom hör jag hur deras andetag blir allt djupare och dom har båda somnat i sina sängar. Nu i denna stund mår jag riktigt bra. Lite nervös och full av förväntan inför morgondagen somnar jag också och senare även sambon.

Barnen byter om till pyjamas och kryper ner i sängarna och vi lyssnar på en podd

Jag vaknar upp till en fin morgon. Solen lyser in i kupén och jag ser hur fint snön klär landskapet utanför tågfönstret. Vi är snart framme i Vemdalen. Jag dricker mitt morgonkaffe och äter en smörgås innan jag väcker barnen som skyndar sig till fönstret för att se ut på det vitklädda landskapet. Dom äter sin frukost innan det är dags att stiga av tåget för den sista etappen på resan. En kort bussresa från Röjan, Vemdalens egna tågstation till Vemdalsskalet. Behöver jag skriva att förväntningarna är höga?

Framme hos Gästservice och dags att bekanta oss med området, hyra skidor och hämta nyckeln till stugan. Allt går fint trots, i det här läget, något rastlösa barn som vill börja åka skidor nu på studs.

Någon timme senare, med lite mat i magen, så är vi redo för det första åket. Vi beger oss alla fyra till barnbacken där vi spenderar hela eftermiddagen. När liftarna stänger för dagen vill sonen fortsätta åka, men det är bara att vänta till dagen efter.

Vi går till stugan, äter tacos, duschar av oss, badar i snön och bastar. Vi känner nog alla hur otroligt bra vi mår efter en eftermiddag i backen och varm mat i magen. Det här är livet tänker jag för mig själv och njuter. Dottern somnar i soffan i samband med att vi ser på en gemensam film. Jag kan inte minnas när hon senast somnade innan klockan 18.

Kvällen spenderas sedan med mys i soffan och vi pratar om hur morgondagen kommer att se ut och hur rolig skidåkningen ska bli. Vi bor bara ca 200 m från backen i en jättefin och nyrenoverad stuga. Allt vi behöver finns tillgängligt och vi känner oss redan som hemma.

Dagarna som följer spenderar vi mycket tid i backen och jag kan inte låta bli att imponeras över hur snabbt barnen lär sig åka skidor. Dom går på Valles skidskola vilket gör att dom lär sig viktiga saker som inte vi som föräldrar lyckas förmedla på samma bra sätt. Redan efter den första lektionen så vill båda barnen upp i de längre backarna. Redan nu kan vi som familj åka de längre gröna och blåa backarna tillsammans. Så kul! Och jag som vuxen, som nästan aldrig tidigare har stått på ett par skidor lär mig också väldigt snabbt. Jag hade en föreställning innan om att det skulle vara svårt som vuxen att lära sig att åka, men det gick över förväntan. Det här är något som jag vill förmedla till andra familjer som önskar börja åka på skidresor. Både vuxna och barn lär sig snabbare än vad man kan tro.

För Bella skapades ett fint minne i och med att Valle fanns där som en stor härlig snögubbe.

På måndag eftermiddag var det dags för Valle att äntra scenen efter en dag i backen. Det samlas en massa barn framme vid scenen och vår dotter Bella är en av dem. Hon ser så lycklig ut där hon står förväntansfull och tittar på Valle med glittrande ögon. Sen drar showen igång och det dansas för fullt framför scenen. Så rolig upplevelse för Bella! Efter showen får alla barnen krama Valle och Bella väntar ivrigt på sin tur där hon står i kön. Äntligen är det hennes tur och hon passar på att krama Valle hårt och länge. Gissa om hon var nöjd med dagen. Valle kommer tillbaka på onsdagen för att åka skidor med barnen och Bellas glittrande ögon kommer tillbaka. Valle, skriker hon och börjar trängas med alla andra glada ungar. Den där Valle måste vara ett framgångskoncept för anläggningen. För Bella skapades ett fint minne i och med att han fanns där som en stor härlig snögubbe.

Efter fyra dagar i Vemdalen är det nu dags att lämna den här härliga platsen. Vi går på bussen som ska ta oss till Röjan station, en liten charmig plats dit vi kommer fram i lagom tid till det lilla tåget som ska ta oss till Mora och som står på perrongen och väntar in oss.

Jag kan inte låta bli att imponeras av allas gästvänlighet. Det är så vänlig ton människor emellan och personalen på tågen är så trevliga. Kanske är det enkelheten och småskaligheten som gör att människorna här uppe är så tillmötesgående.

Tågresan hem börjar riktigt spännande för barnen då vi ser många renar och även en björn bestiga en bergstopp. Sveriges natur är allt bra fin och att få se norra delarna av Sverige har verkligen varit en upplevelse. Resten av tågresan går fint och vi försöker se det som tid tillsammans genom att prata om resan, äta matsäck och se filmer på barnens Ipads. Efter flera dagar i fjällmiljö känns det faktiskt helt okej med lite skärmtid. Vi kommer att bära med oss många fina minnen och vi kommer garanterat tillbaka, troligtvis redan nästa säsong.

TEXT: Josefine Swärm Foto: Stefan Lindqvist