Nybörjaren - som tog tjuren vid hornen

Att sticka ut som nybörjare bromsar många vuxna från att prova nya saker. Men identiteten som färsking i backen var inget som hindrade Petréa Udd – när hon väl fick chansen att testa skidåkning tog hon den.

Text Elisabet Aagård

Foto Johan Huczkowsky

Det är inte lätt komma från Linköping på Östgötaslätten och råka flytta till vinterstaden Östersund. Där är vinteraktiviteter nämligen nästan det enda folk pratar om – och ägnar sig åt – under stora delar av året. Det var vad Petréa Udd kände, när hon började plugga i Östersund. Bara vid ett tillfälle, när hennes pappa fyllde 50, hade hon provat på skidåkning och vid det här laget var det, många, många år sedan. – Jag minns från när jag var tio år att jag lämnade den skidresan med så positiva känslor. Jag har alltid längtat efter att testa igen, men jag är en sådan som gärna vill kunna något innan jag visar upp mig så när kompisar har frågat om jag inte ska följa med och åka så har jag tackat nej.

Och så har åren gått. Utan att hennes familj, som aldrig var särskilt intresserad av skidåkning, gjorde fler resor och utan att hon själv följt med vänner på skidresa. Men längtan bestod. Och det visste vännerna om. Så när SkiStar på Facebook lottade ut fyra platser med resa, boende i två dygn samt skidinstruktörer i Vemdalen blev Petréa taggad av en kompis. Och drog en av vinstlotterna! – Tre veckor senare var vi där. Jag åkte ensam, jag tänkte på det häromdagen, att det var ju rätt modigt…

Med på resan var ytterligare tre nybörjare i olika åldrar och med lite olika erfarenheter från skidåkning. Tillsammans med två instruktörer fick de så sakteliga närma sig skidåkningens tjusning. – Det gjorde mycket att vi var en grupp nybörjare. Innan hade jag en bild av att jag skulle bli uttittad, att alla som kunde åka skulle hånle åt oss men så blev det inte på något sätt! Man blir så fokuserad på skidåkningen och förtränger allt annat.

Första dagen provade gruppen ut pjäxor och skidor och tog sig till barnbacken. Där tränade de på att ta sig ner och tog rullbandet upp. Men redan senare samma dag kunde de ta sittliften högre upp och åka någon av de lättare backarna ner. Dag två tog de sig upp till toppen. – Det var så lyxigt att ha en skidlärare med! Ibland fick vi åka själva med en av dem och det märktes direkt att det var bra med individuell feedback. Alla som är nya borde ta en lektion minst, det är så otroligt bra!

Petréa berättar att erfarenheten har satt spår, på flera sätt. Att hon överhuvudtaget vågade tar hon med sig in i andra personliga utmaningar. Hon vet att hon vågar prova nya saker. Utöver det vet hon också att hon numera klarar av att åka skidor. Hon tar sig ner för backar nu, på skidor, och har skaffat en ny hobby. – Tjusningen? Jag tror att det är känslan av farten. Jag är ju en danstjej och det är lite som att man dansar sig ner med vinden i ansiktet. Kroppen är trött och backen är lång och adrenalinet pumpar på! Det är en väldigt läcker upplevelse. Och så är det otroligt vackert! Bara det, att få se de här vyerna när man glider ner …