UOI-,XDALS HEMBYGDSFONEXTNGS
AnssrRrFT 2006
MOLNDALSVISOR
jr
Arsskrift2006 Visor med anknytning till Molndal efterfrigas ofta. Tryckta eller otryckta har de varit ganska sv6rtillgiingliga. For att i mojligaste min rida bot pi dennabrist 6r temat for dennairsskrift just "Molndalsvisor". Det betydande arbetet med att ta fram och redigera ett urval av visorna beskrivs nedan. Arbetsbordanhar i mycket stor utstrdckning legat pi tvi personer,intendent Lars Gahrn och museiassistentHelen Ljungstrom, som vi i foreningen tir ett stort tack skyldiga. Redaktionskommitt6n Ingrid Andersson Lars Gahrn Leif Jenemalm Gull-Britt Karlsson Benst Persson
Innehfl llsfiirteckning Visor frin Molndal Sjorovarevisaeller dodspsalm Visan om faen och Francke KravallvisafrinStorstrejken1909 Grarplundrarevisafr6nKikis1916. Molndalsgamlatorg.. Slojdsingen Bussvisan Arskronikalg36. NybyggarvisafrinToltorpsdalen.... UtsiktfrinSodermalm.. Dalenbornasgriinskrig mot Goteborgsstad . .l. . . Kikvisanfr6nMolnda Molndals6nsoversvdmningar. S6ngenomdengul-rodabommen M6nndals6a Svanarnasvals G u n n e b o v a l s.e. n Grabbarnapi GArda(Pr6mdragarnapA Molndalsin) Kladdprinsar Leif Jenemalm Arsberiittelse, Ekonomiberdttelse
Sidan I 2 8 ......13 ....15 ...l7 ...... 19 .......19 .......21 ...22 .......23 . . . . 24 ....26 ...29 ......31 ......32 ...33 ....... 35 . . . 37 .....38 .... 39 ......47
VISOR FRAN MOLNDAL hbmtadeur Mcilndals Hembygdsforeningssamlingar Molndal 2006
Alls6ng iir en uppskattadunderhillning och sysselsiittning.Flera molndalsvisor har genom alls6ng overlevt och blivit kiinda. Avskrifter av itskilliga visor och avtryck av dessaavskrifter har spridits, och under 6rens lopp har flera sidana blad hamnat i Hembygdsmuseets arkiv. Inom Molndals Hembygdsforenings styrelse har Gull-Britt Karlsson talat sig varm for allsing. Ett singhiifte med krinda visor och singer sammanstdlldes2003, och tanken att man pi sammasiitt skulle samlamolndalsvisornagav sig mer eller mindre sjiilv. Forslaget kom viren 2005, och arbetet borjade pi sommaren samma ir. Lars Gahrn har sammanstrilltvisorna och bifogat upplysningar. MuseiassistentHelen Ljungstrom har renskrivit det omfattande materialet. Hon har renskrivit iiven Atskilliga visor, som inte har medtagits i tryck. Det har nrimligen varit nodviindigt att gora ett urval. M6nga visor till fodelsedagaroch forenings- eller foretagsjubileerkan vara mycket roliga lor de inblandade,men underhAllningsviirdetbr inte alls lika stort for alla andra, som inte kdnner till forhillandena och loljaktligen inte begriper anspelningar och lustigheter.Dylika visor kan vara svagabide spr6kligi och inneh6llsmiissigt och miste utgi av den anledningen. Andra kan vara bra innehSllsmdssigtmen bekajade med sprikliga eller verstekniska svagheter.En verstekniskt svag visa kan vara mycket svirsjungen, eftersom man miste forzindra eller anpassamelodin hdr och var, ibland for varje rad. I dessafall finns alltid mojligheten att bearbetavisan. Eftersom vir avsikt 6r att visorna skall sjungas,har det varit bAdeonskvdrt och nodviindigt att bearbetanigra visor. Man kan hiinvisa till de allra oforvitligaste foregSngare.I psalmboken 6r var och varannan psalm mer eller mindre bearbetad,vilket i minga fall har varit en forutsdttning lor att psalmen skulle leva vidare. I de fall visan redan foreligger tryckt, kan man noja sig med att hdnvisatill dennautgiva. I de fall visan icke foreligger tryckt har
fordndringarna redovisats i anmiirkningarna efter vistexten, ty det kan for forskare vara av veirdeatt veta, hur den ursprungliga visan har lytt. Kulturarvet lever farligt. Denna allmdnna utsagagiiller iiven visorna. I litteraturen om Molndal finns ndmligen gott om delar av visor, som till stor eller storre del har gAtt forlorade. I de flesta fall 6r dven melodin glomd. Folk, som kdnner till gamla visor, kan dock i framtiden mycket viil koppla ihop dessavisor med nigon anvdndbarmelodi, och fler strofer kan bli kdnda. Hoppet zirinte ute for dem, men det har inte ansettsliimpligt att ta med dem denna ging. An si ldnge har de ju enbart historiskt intresse,och de zir inte anvdndbaralor allsing. De insamlade och singbara visorna iir minga nog, och iindi finns mycket alltjiimt i byrilidor och pi vindar.
Sj iiriivarevisa eller diidspsalm fiir rotebfltsmannen JohannesAndersson Flatfls
.
Tbxt: Okrind fdrfottare (1824) Melodi: "O! Jesu nrir jag hridan skall."
JohannesAndersson Flatis domdestill doden for sjoroveri och avriittadesi Ling6s lider 1824.Detta dr hans dodspsalm. l. Vad iir jag hor? Ack! vilket ljud Hor gravensgingjiirn knarra! Jag fasar ack! for dodensbud Och alla lemmar darra, Jag sjunger, fast min r<istdr svag, Och nu pi livets sistadag Min jiimmer fir en rinda. 2
2. Jag horju ren fr6n gravensland Hur dodensklocka kliimtar, Och minan ifr6n molnens rand Ibland ruiner fliimtar; En sann och livlig bild den iir Utav den sorg som mig fortiir Och brinner i mitt hjiirta.
r.
7.
Ve! mig, de andra hava fitt Det glada livets lotter, Min bleka Singmo suckar blott, Hon 2irbekymrets dotter. Hon utgor dock min enda tr<ist, D5 kvalen hiirja detta brost Och hjiirtats krafter morda.
Ack! hird dr miinsklighetenslag, Forgiives thrar rinna, Niir Sskanknallar slag pi slag Var skall man hjiilpen finna? Pi avstind likviil skymttr dar Den hand som frdlsningsnyckelnbrir Ur livets pl6go-oken.
4. Lik solen som frin himlens spets Milt sprider sina strilar, Si Singmdn brittre vdrldars krets Med ljusets fdrgor milar, Med hoga himmelska behag Hon mildrar pligans morka dag Och oppnar Edens portar.
8. Min sing 6t Er skall helgad bli I skuggor bland de doda, Vid minnet av mitt raseri An mina ogon flrida. De dodas hamnar, vart jag g1r, Bestiindigt folja mina sp6r Och mitt i natten spoka.
5. 56 sjung dA Himla-Skaldemo Mitt odes hirda skiften, Och giv mig mod dA jag skall do Och stiga ned i griften. Ack!jag skall do, - i dettanu Mitt svagatimglas slSsi tu, O! om det krossatvore.
9. O! I forflutna sdlla dar, Jag kan er aldrig glomma; Ack! nu iir blotta minnet kvar Och mina t6rar stromma. Pi er jag kastarrin en blick, Lik Adam som ej liingre fick Bli kvar i Paradiset.
6. Du nattensDrottning kom dA opp! I nattens stjiirnor tindren! Med skenet frin Er bleka tropp I min ftjrtvivlan lindren. Ert matta ljus skall visa mig Den hogre dag som oppnar sig, P6 andra sidan graven.
10. Ve! mig, olycklig var den dag, Di mig min moder fodde; Men dnnu mer olycklig jag Som icke genastdodde! Det blev olyckligtvis min lott Att genom mina grova brott Mitt fosterland ftirnedra.
11. For dig o! allbarmhdrtige Jag odmjukt faller neder, Jag vid ditt kors, o! Fr61sare, Och vid din dod dig beder, Forl6t, forlAt o! store Gud, Att hiir jag dina dyra bud Har overtrdtt och brutit.
15. Riittfiirdighet dr Herransdriikt, Och ljus denhogsteskliider,
t2. Med uppsit iagty vtirr! mot dig O! hoga himmel felat, Och diirfor du till straffit mig S5 fasligt ode delat. Svirt dr mitt kval och tung min viirld" Dock lider j ag vad jag dr viird Och har ej skiil attklaga.
16. Men straffet likviil vira brott I foljden med sig biira, Ty allt vad mdnniskanhar sitt Fir hon till slutet skaira; Hdr sannasstiindigt alla dar: "Den illa gor han llla farl' Och alla brott bli rojda.
13. Jag vet han kan ej vredgad bli Han som naturen gliider, Och som med silkets draperi Den minsta blomma kliider; Var stjzirnasom pA himlen iir, Vart enda triid som jorden bzir Om Himlens godhet talar.
17. Ty straffet foljer brottets spir, SA6r av Gud beslutet, Och fast det ofta lingsamt gir Det hinner fram till slutet, Det tycks ha fotter utav bly, Men gir dock med vart man mi fly Till desssitt rov det hinner.
t4. Han danat har vir skonajord Och svarvat havetsbriiddar, Och sdngenhan i polhog Nord At Ulorn i skogenbiiddar; Pi blommans kalk han fostrar opp, Insekterna,och svanenskropp Han kliitt i silverdrdkten.
18. Och om man 6n med konst och list Undveke straff av lagen, O! Gud, hur ville man till sist Undvika sista dagen? Hur vill man fly de samvetskval Som sen med plAgor utan tal Den brottslige forfolja?
Med flrikten av sin andedrdkt Han livar allt och gliider, Barmhiirtigheten dr hans tron Och mildheten hans stdmmaston Och niden ?irhans spira.
19. De suga kroppens inre mdrg Och sjiilens krafter mcirda, Si att mer tung einEtnas berg Blir slutligt livets borda; Om dagen fruktar man for allt Och rbds for varje ny gestalt Och for sin egen skugga.
20. Och samvetskvalensbittra agg Jag oupphorligt miirker, En evig oro lik en tagg I brostet stiindigt viirker; En rysning genom blodet gAr, Jag likasom i l6gor stir Och elden kan ej sldckas.
ilied ett omiinskligt overmod Jag andrasgods forhiirjat, Och ack! med mina likars blod Jag havetsboljor fdrgat; Med oppet v6ld jag trddde fram, Och boljan rodnade av skam Att si av mig bli smutsad. 24. Nu, milde Frdlsare!till dig Jag flyr med mina boner, Ty bonen blott hugsvalarmig, Desskrafl jag dagligt roner. I bonen endastjag mir vdl, Den trostar en florkrossadsjiil Som sig till Jesumvdnder.
25.
21. I kvalens djupa avgrund driinkt Jag fram och iter ilar, Ty kvalets pil iir giftbestrinkt Som Karaibenspilar; Och den som bliver sirad han Ej ninsin sedanbotas kan, Ty s6ret iir oliikligt.
Jag rusat fram i overdid An iir jag icke ftirdig Att nalkas dig, och ack! din nid Den iir jag icke vtirdig; Jag prov utav din cimhetsett, Men allt det godadu mig gett. Har alltid jag fortrampat.
22. O! allmakts Gud" vad har jag gjort? F<irogat brottet svdvar, Och detta iir sAfasligt stort Att jag flor tankan bdxar; Lik Kain, ftirste mrirdaren, Jagdarrathar och darrardn Di jag mitt brott betiinker.
26. Men Jesus!nu till dig jag gir, Av Anger hjartat brinner, Ty blott i dina djupa sir Jag nigon lindring finner; Ej mina ogons tireflod Nej ! Jesublott ditt varma blod Kan rena detta hjiirta.
27. Och upphdr detta hjiirta nu Mot dig att troget vara, Di mi uppi min dodssuckdu ' Med hiimndens 6skor svara; Kom Jesu! bo i detta brost, O! Jesudu iir all min trost, Och utom dig finns ingen.
28. MA Herre Jesuallt det blod Du for mig lfltit rinna, Forvandlat i en l6gas stod UppA min hjiissa brinna; Om nigon kiinsla rojer sig Som ej o! Jesu,dlskar dig, Hogt over allt p6 jorden.
29. O! milde Jesusjiilv mig led, Jag i ditt skciteldmnas, Och avgrund hor, ack! hor min ed Och om jag bryter hiimnas. Jag livas Jesuvid ditt namn, Jag ldngtar Jesutill din famn Frin livets kval befriad.
En gruvlig visa om en gruvlig ogirning - nflgra fiirklaringar
vid Dess halshuggning vid Kdrra Giistgivaregird, Onsdagen d. 11 Augusti 1824, jamte en kort underrdttelse om dess fiir<ivadebrott och upptiickten diirav; till alla kristna mdnniskors varning och uppbyggelse." "Vid korsets fot med tro och b<in jag neder-Falleroch beder Wallin." o
SA inleds ett av det tidiga 1800-talets skillingtryck. Visan trycktes i Griteborg 1824 hos L Torbjrirnsson. Inledningsvis fEr vi en korl beskrivning av brottet: "Sedan Danska Slupen, Fru Metta, strandathiir pi Svenskakusten, hade man vid fartygets undersokning funnit anledningar diirtill att detsamma blivit plundrat av sjrirrivare, emedan hela besiittningen saknadesoch luckorna pi Slupen voro uppbrutne, samt flere varor synbart borttagne. I loljd hiirav anstZilldesefterforskningar i Skiirg6rdenoch genom varor, vilka buro lika mdrken med dem i fartygets mdrkrulla teknade, hava de begingna morden och sj<irriveriet blivit upptiickte. Enligt sin egen vidhillna bekiinnelse har Rotebdtsmannenvid 2:dra Bohus Kompagnie JohannesAndersson Flatis, efter uppgjort ridslag och anstiftelseav Ankan JohannaHArd frin Vringti i stillskap med Fiskaren Christen Andersson frin Halsvik pi Styrs<i,JohannaHirds driing Anders Andersson och Christens driing Carl Bcirjesson,den 7 Maj 1823 begivit sig till sjos i ChristenAnderssonsbet ftir att antastandgot antrdffandefartyg och r<ivagodset. Sedan de florgdvesseglat tvenne dagar, stiilldes kosan den 9 Maj mot Skagen,dA en mindre Jakt upptAcktes;vid vilken de lade till med biten och begiirde samt erh<i1lovatten. Ddrefter skiljdes de frin fartyget, men uppmuntrade av Anders Andersson,begivo de sig snart 6ter till detsamma tvenne g6nger. Sista gingen begtirde de eld i en torva som Anders Andersson framrdckte, di i detsammaFlatis upptog en brissaoch 2:ne pistoler som voro laddademed dels striptaoch dels huggna hagel, samt en huggen kula i varje geviir. Med dessa vapen i hand steg Flatis jdmte Andersson genast ombord, och ehuru skeppsfolket, som voro tre personet flydde till motsatta sidan, blevo de likviil nedskjutne, Skepparen av Flatis, Styrmannen av Anders Andersson och en yngling, Skepparensson, av Christen Andersson. Skepparengick genast emot F1at6s,men denne gav honom dA ett slag med bcissan si att han foll till diicket. Styrmannen ddremot ftill icke omkull efter skottet, utan ltirsvarade sig med hdndernandra en {iirdedels timma tills Flat6s, Christen och Anders Anderss<inerblevo honom rivermiiktige och kastade honom levande tiver bord. De tvenne andre blevo ltirut kastadei sjcin. Efter fullbordad mordgdrning r<ivadede till sig etskillige penningar och varor, sA mycket de kunde ftira med sig, och dA Flatds icke kunde ftirmds tdnda eld pi fartyget, si dverldmnadesdetsamma it v6gorna sedan rodret blivit fastsurrat. R<ivarnebegivo sig hem och delade rovet; varemot fartyget, pA det detta gruvliga brott mette desto snararebliva upptiickt, strandadep& Svenska kusten. Den d<idadeSkepparensnamn var A. M. Norbye och Fartygets,Fru Metta. JohannesAndersson Flatis iir ftidd den 12 April 1794 i Myckleby Pastorat och den 12 Februari 1815 gift med Carolina Svensdotter,med vilken han har fura barn, niimligen Dottren Sofia fiidd den 9 September1815, SonenCarl Johan fodd den l5 Januari 1818,Dottren Maria Elisabethftiddden251uli1820ochDottrenFredrikaftiddd.17Maj1723 (bcirvara1823!)." Melodin dr melodin till den kdnda psalmen "O Jesu, nrir jag hiidan ska1l", mer kiind tack vare tredje strofens inledningsrad "Jag kommer av ett brusand'hav". (Svensk psalm nummer 387 11695 6rs psalmbok,nummer 471 1819,555 1937och nummer 621 1986.)Psalmenhar diktats av greve Magnus Gabriel de la Gardie och anvdndesofta som begravningspsalm,vilket passadebra i sammanhangetvid avrdttningen i Lingis lider 7824. Spriket iir utmiirkt, och den okiinde diktarens skaldebeg6vningdr stor. Det enda som har mist g<irasdr, att stavningen har normaliserats, och att skiljetecken pi nhgra sttillen har tillfogats.
Visan om faen och Francke kxt: Alfred Lidholm (1892) Melodi: Sandals kanon
1. Niir jag var i Molndal, si fick jag en tanke att skriva en visa om faen och Francke. Ty intima vdnner de var som man vet, men Francke han lura'nos faen trots det. 2. Det szigs,att kontrakt de liir haft sig emellan, och drirfor kom aldrig Herr Francke i fiillan. Men samma detta gor, om man ej har kontrakt, ty Satanej iindrar iind6 vad han sagt.
Ndr Francke 169sjuker, si kom Herr Hin onde till Molndal, forkliidd till en vanliger bonde. Men innan Herr Francke ens frdmlingen sett, sAkdnde han iindi det osadehett. 4. Ty tungt blev i luften. Det osadesvavel. Och dorrarna oppnaspi viande gavel. Och Satansteg in och tvtirt friga'brutalt: "Hur mir du?" - "Jo, nu ii dii faen si skralt. 5. Jag kdnner hur rysligt i hjiirtat det sticker. Dii mestajag sorger iir mina smi flicker, som mig hava tjusat i Molndal och sta'n." "Ja, nu ri det slut mri kurtisen,"sa'fan.
6. "Jagvet nog, att tiden dr inne," sa'Francke, "men Herran forbarmar sig over de kranke." Di sadedock faen och skratta'i mjugg: "Med dig har ej Herran att gora ett dugg. 1. Ty min har du varit i l6ngliga tider. Nu iir det ej kint, att du dngslasoch kvider. Folj nu endastmd," sadehin med ett h6n, "ty ordsprSketsrigeq attfan tar sitt 16n." 8. "Ditt l6n skall du fi, och det dven med rdnta, men enligt vhrt avtal si skall du dock vdnta si liinge, till dessjag blir lagd uppd bir, men di fir du ta mig mii hull och md hir. 9. SAl6ng delation f6r du ldmna forresten till dess att jag hunnit att jordas av prdsten. Ty det skulle bliva en faslig chikan, om jag i mitt hus bleve tagen av fan." 10. "Du vet, att jag aldrig mot dig varit strdnger. Som livshanken nu pi ett h6rstri blott hdnger, si far jag vdl ge dig din prolongation." "Tack, tack," sadeFrancke i odmiuker ton. 11. "Jag kan inte neka du varit mig trogen, och diirfore dr du nu tjiinlig och mogen, ty bdttre minister jag aldrig har haft. Din tjiinst har du skott md bid'krinsla och kraft."
l2 "Jagvet, att jag gjort hiir si gott jaghar kunnat. Min nristajag aldrig n6't gott har forunnat. Och slavarnamina jag pryglat och svdlt. Och kvinnor jag skiindat, i armod dem stdllt." 13. "Ddrftir har du levat i lyx s6somLorden och Riddare blivit av Nordstjiirneorden. Och adlad du blivit; det var min motion. Men si blev ju Dickson i stiillet Baron. t4. Jag vet ej vem jag nu skall ffi i ditt stiille. Ty skilmare finns nog hdr i virt samhdlle, men riktiga bovar dr ont om forstis. Si make te dig fir jag aldrig gudn6s." 15. "Ah, tjuvar och skdlmarekdnner jag flera, som jag pi min heder kan rekommendera. Ty s6'na subjekter finns minga i sta'n." "Ja, skaffamig en, d du sndller,"sa'fan.
t6. Ndr Francke var dod" skulle foras till graven, sAkom diir en man, bad f6lora prestaven. Och fast ingen forr hade sett dennekarl, si ana de alla Sndi vem han var.
t7. Niir prdstenvzilsignelsenborjade liisa, s6 hordes den okiinde mumla och frtisa. Ty sidana boner han ej hort forut. Han kunde omojligt uthrirda till slut.
18. Di han var fiirsvunnen, si gavs det tillkdnna, att Francke forordnat han hiir skulle brdnna. Den sinnrika tanken ldr Francke visst fitt i samma minuten, som fan hade g6tt.
t9. Och niir han kom 6ter, den viildige kungen, var Francke inford i den brinnande ugnen. Och Satanfor in uti ugnen som brann men kunde av Francke ej finna ett grand. 20. Att Satanblev ledsenkan ingen ftirvina, och hiret av sorg bcirja' genast att grhna. Tog askan i ndven, och f?illdeen tir, och sade:"Hdr ser ni nu allt vad jag fir.
2t. Dock askan den skall jaghar utsi i Norden, si Franckar skall uppst6, likt svamparur jorden." Och Franckfro, dA hiller han dn pi och sir. Si skurkar dii fir vi nog, 6r ifrin ir.
Upplysningar ls B) Ndr Satan var g6ngen, di skrattadeFrancke. Det syntes han fitt sig en ljusare tanke. Han saded6 dven, fast sakta ltirstis: "Din rdv skall iindi inte bita min gis!" (Denna vers finns inte med i de upplagor, som jag har sett av Lidholms visa. Dock finns den med i C. A. Klings uppteckning "helt ur minnet" frin 1934 Denna fiirvaras i Mcilndals Hembygdsltirenings arkiv. Ett "sig" har jag varit tvungen attldgga till fiir rytmens skull.) Senarehdlften av strof l6 lyder i en annan uppteckning: Han sade: "Ack, intima vdnner vi var, men nu dr det slut pi de gyllene dar"
(Denna lydelse av halvstrofen finns inte i nigon av de upplagor, som jag har sett. Den dr med i en uppteckning av sex strofer, ut{tird av Charles Mattsson och lorvarad i Molndals Hembygdsltirenings arkiv. Ordagrant st6r: "han sade att intima/vdnner vi varlmen nu var det slut pi de gyllene dar.") fu 1892 gick kungen av Molndal", David Otto Francke,ur tiden, och samma6r diktade Alfred Lidholm med anledning av dodsfallet sin roligaste visa: "Poetisk minnesruna <ifverDen store och Riksbekante Grosshandl.och Ridd. af Kungl. NordstjerneordenHerr D. O. Francke samt huru listigt han lurade Satan m. fl." Den kom att gA ut i flera upplagor och blev Lidholms stcirstaframging som visdiktare. Lr 1934 skrev C. A. Kling (i Molnlycke) ned visan "helt ur minnet". Uppteckningen fiirvaras i hembygdsfiireningensarkiv och avskrevs senareav Harald Lignell. Edvin Trettondal tog over Lignells manuskript och samlingar. Han tryckte den i sin bok: David Otto Francke, "Kungen av Molndal" (M<ilndal 1976, s.8l-84). Niir Harald Lignells manuskriptoch samlingar zintligen skulle utgivas, hade jag letat fram en tryckt utg6va av visan i G<iteborgs Universitetsbibliotek, och denna utgivas text infiirdes i Lignells bok: Harald Lignell: David Otto Francke, Goteborgs Handelskompani och Molndal pi Franckestid (Molndal 2002, s. 8386). Jag har skrivit om Alfred Lidholm och hansvisa i Molndals-Posten(MP 2716,417,lll7, 1817, ll8 och 8/8 1990). For en levnadsteckning dver Lidholm hdnvisas till Annika Nordstr<imsbok "Det hrinde sig i Goteborg:Visor frin stan" (Gbg 1980, s 1l-13 j?imte Litteratur- och k?illliifteckningen) I liireliggande skrift harjag normaliserat stavningen,dndrat bruket av skiljetecken och pi n6gra fi stdllen bearbetattexten ftir att fi bort n6gra ojdmnheter i rytmen.
David Otto Francke kallades med anledning av sina initialer och sina fi)rdomsfria afftirsmetoder Jtir " Den OJbrsldmde Fan", och Alfred Lidholm tog fasta pd Frunckes mindre goda rykte, ndr han diktade sin visa
Kravallvisa frfln Storstrejken 1909 Melodi: Tre trallande irintor
l. Drir gingo en mdngd demonstranter en morgon frin Kroksliitts fabrik. De mottes av v6ldets drabanter, som alltid tillstiilla panik. Polisenssablarsl6. Polisenssablarsl6. Man kan inte tillita folket att s5.
Vl gingo sAglada i sjdlen, och i vira led var det s6ng. Vi tiinkte pi strejkbrytar'n, trdlen, som aldrig kan vakna n6'n ging. Forriidare han iir. Forrddarehan tir och for sitt svek judaskinen uppbiir.
Vl girrgo att skida rebeller, som svikit vir riittvisa sak. De veta ej vad stridengziller. och diirfor si bliva de vrak. 516alla busarned! 516alla busarned! Med vild skall det kviivas. det ropet pi fred! 4. Poliserna spdrradevdgen och gjorde mot massanen chock. Ni guldsmidda drangar,mig sdgen: vartill tjdna maning och pock?
Polisenssablarsli. Polisenssablarsl6. Man kan inte tillita folket s5. 5. Betrink att vi gingo sAlugna och onskadefara med fred. Skall man oss med sablarnahugna, niir folket for rdttvisa stred? Till segersnartvi 96. Till segersnart vi 96. Vi kunna ej til16tavildet besti. 6. Ej skonadesildriga gubbar, nej, inte ens kvinnor och barn. Virt mod och virt lugn man ej rubbar, fast ni som kosacker framfar'n. Polisenssablarsli... 7. Konstapel tv6, han dr kiinder. Pi Jrirntorgetupptriidde han. Pi Malm<in ddr dr han ock niimnder, och alltid sAdr han tyrann. 516alla busarned... 8. Ja, morkmdnnen vilja oss krossa, och diirtill anvdndade makt. Men vi skola fiiittrarna lossa. Det ha vi en ging till dem sagt. Till segersnartvi gi... 13
9. Kamrater med harm uti sinnet jag skildrat nu htindelsensging. Forrddarnaha vi i minnet. Till desssjungavi dennasing: Till segervi snart 96...
Upplysningar Visan 6r upptecknad efter Henrik Perssonoch Carl Johansson Den har tidigare tryckts hos Jan Kronberg och Anders Mueller, Det rrida Molndal Del I: Aren fram till 1939 (1982), s. 20 och hos Dan Korn, Molnlyckeboken: Ett samhiilleshistoria genom tvihundra fu, 1983, s. 723. Visan har bearbetatsi maj 1990 av Lars Gahrn. Angiende bearbetningen:I visan "Tre trallandejiintor" har refrdngensfiirsta och andra rader fem respektive sex takter och tredje raden tio takter. Eftersom Kravallvisans andra rad blott iir en upprepning av den florsta,har dessarader givits samma antal takter, niimligen sex. Den tredje raden har likasi ibland m6st bearbetas,sd att antalet takter blir enhetligt, niimligen tio Skalden har strdvat efter att ha plurala verbformer Ddrliir har sAdanainsatts pi de stdllen diir de skall vara, men d?irde till ftljd av skaldens eller singarnas {tirbiseendesaknas.
Ett demonstrationstdg ldmnar Gamla torget under storstreiksdret 1909fdr att gd uppfdr Krdkan. Ltinsman Elfuing (i knppa) gdr 6ver torget. Denna gdng tycks det ha gdtt fredligt till. (Knut B ergs fo tosam I i ng.)
Gravplundrarevisa frfln Kikfls 1916 kxt: Gustaf Emil Eliasson Melodi: Bland Bohuskins kuster sd mdrka och grd I januari 1989 blev Lars Gahrn uppstikt av fiirre pappersarbetarenOskar Lindberg frin Solvdndan 4. Han hade varit med om gravplundringen I 9 16, di nigra pojkar trdngde ner i ett gravrrise och tog hand om ett bronssvdrd Han berdttadefiiljande: Vi pojkar var ofta uppe i bergen. Ddr iignade vi oss 6t till exempel draksegling. Ar 1916 hade vi tankt att bygga en hydda, och stenar skulle vi taga ur stenrdset Vi hade inte en aning om att detta var ett gravrdseutan trodde att det var friga om ett odlingsrriseeller nigot dylikt. Det var jag, Gustaf Emil Eliasson, Viggo Andersson, Sjomans Gunnar och Mattheus Westerbergsom hjzilptes6t att kulta undan stenar.Vi kom fram till stenhiillen. Jag viinde upp den, och Mattheus Westerbergkrcip ned i h6let och kom upp med bronssvdrdet.Di ftirstod vi att vi hade stdtt pa en grav.Vi upphcirdemed arbetenaoch stoppadeundan bronssvdrdeti stengiirdsgArden. Jag beriittade liir min mor - Soffi - om vad som hade hiint. Mattheus beriittadeocks6. Efter en timme kom det mdngder av folk. Min bror Karl Arvid Lindberg och Gustav Stallis tog bronssvdrdet ur stengdrdsgirden och s6lde det pi Drottninggatan inne i Goteborg. Mycket folk sprang och rotade i r<isetp6 kvdllar och ndtter MiLnga av dem, som har sagt att de var med om ffndet, var inte med oss utan tillhrirde nog dem, som kom senare. Vi ville h61lafolk diirifrin, och diirliir satte vi upp en plikttavla vid r<iset,det vill siiga en tavla, som talade om, att det var ftirbjudet att gdra n6got med rciset. PA kviillen satte vi ett lock med trassel och sprit pi diir i rciset,och sd trinde vi p6 spriten. D6 lyste det blatt i r<iset,och vi hoppadesatt folk skulle tro att det spokade si att de hrill sig diirifrin av den anledningen Det lyste l6ngt fram p6 natten. Vi satt i fiinstret och sig pi skenet. Gustaf Emil 1og. Vi hade hittat ett brickband fr6n Raschabonshdst. Det var ftir <ivrigt en gul hiist. Varfiir den hade brickband vet jag for civrigt inte. Kanske hade han giillt den. Vi lade detta brickband intill r<iset,och bandet uppmdrksammades,ndr tidningarna skrev om saken.Ddr stod det dock attman hade hittat ett pannskydd. Det var GP som skrev s6. Liinsman Elfuing kom upp till oss,och s6 fick vi vid sjiilva roset redogrirafor vad som hade hiint Karl Arvid Lindberg och Gustav Stallis miste brita en femma, ty de hade s61tsviirdet. Jag och Gustaf Emil gjorde en visa om vad som hade hiint. Den gick pi sammamelodi som "Bland Bohusldns kuster si m<irka och 916", och vir visa lyder:
Bland fiftingeberga s6 m<irka och 916, ddr synes ett rds med en plikttavla p6. Den tavlan g<irintryck pi en och envar, som trodde det finnes en bronsbite kvar.
2 En hrindelsetimat, och det var i host, som djupt har sig tiiingt uti pojkarnas brost, ty Karl Arvid Lindberg och Gustav ocksi ha britat en femma. Den h<istende f6.
J.
Jag nu ej beh<iveratt nedskriva allt, ty nyss uti tidningen diir stod en spalt. Den spalten den uttalar kraftiga ord om pojkar som alls inte detta {tirstod.
+. Det talas om pannskydd och annat smitt grej Till dettajag skriver ett renhflrigt nej. Ty pannskyddet,det var en helt annan sak, och den, som fann detta, han har ingen smak.
5. Vi pojkarvi vet allra bdst. hdst. Det varju ett brikbannav Raschabons
Vi diktade dven en annan visa. l. Ett steffds ligger hiir uppe i berga Bom faderi faderullan lej. Vi pojkar brirja'd?iratt hiirja. Bom faderi faderullan lej. - Hurral
3. Konstapeln nedfor berget halar. Bom faderi faderullan lej. Sedanhan med Soffi talar. Bom faderi faderullan lej. - Hurral
2. Vi tiinkte ddr en hydda bygga... Bom faderi faderullan lej ...och sedankdnna oss rdtttrygga. Bom faderi faderullan lej. - Hurra!
4. Men Soffi hon dr sur och tvdr. Bom faderi faderullan lej. Hiir finns fan ingen bronsbite hdr. Bom faderi faderullan lej. - Hurra!
Bronsdldersr<jsetpd Kikds har blivit omrdrt av gravplundrare, och mitt i rdset rir en plikltavla (en tavla, som talar om att gravplundrare dr br)tespliktiga) nedstucken Fotofrdn 1916 eller 1917 (Folke ElfvingsJbtosamling.)
Miilndals gamla torg Text:Arvid Persson Melodi : Barndomshemmet
l. Ack, de'roligaste, som en kan fA gora, zir med kassen6 med mjolkeflaska gA ner te torget klocka sju e lorda'mora. Diir i timtal kan en gi och titta p6. Dar gir ordningsmaktakring och styr och stdller, ordnar allting ra'ira'och korg ve korg. Diir gir Dahlbrand sjdlv, ack, tdnk va'han 6 sndller, fast de'dr s6 tringt pi gamla Molndals torg.
iln fin r. allting va en mdnniska behover. Diir finns ingenting, som inte finns att fi. Deir stir mjolkebyttor, s6 de rinner over. Om en koper sej en liter, fir en tv6. Drir finns mat, som bSderik och fattig riter. Ddr finns billig mat och mat frin Goteborg. Ddr finns fldskekorv och knackwurst och betdter, fast de'dr si tr6ngt pA gamla Molndals torg. a
Ddr stir Axel, han som har si goa rotter. Diir st6r Lidstrom ifr6n Brosliitt som har iigg. Diir stir Borjesson mii fliisk i griseflotter. Diir stir Johansson,som har si vackert skiigg. Diir stir Andersson med strumpor och kalsonger. Diir stir Lindfors och vill skiinka oss en korg. Ddr stir Knut, som vi har kopt 6'minga ginger, fast de'dr si tringt pi gamla Molndals torg.
4. Ddr finns tyger, diir finns garn och gamla kliider. Diir finns smor och ost av prima kvalit6. Diir finns blommor, ddr finns baljor, deirfinns brdder. Ddr finns borstar, ddr finns granris, ddr finns ve'. Dzir finns bakelser och brod och karameller. Diir finns allt for b6de gliidje och lor sorg. Drir finns korsbiirsvin att kopa pi puteller, fast de' zir si tringt ph gamlaMolndals torg. 5. Ack, pi torget, ndr en pengar har i lommen, ddr ar skont att vara. ack. va' en kan mi! Utav smoret fir man ta en bit md tommen, och i kottet tavlar man me' vantar p6. Ingen hdlsovirdspolis ddr inspekterar. Ingen ndmnd om viran matlust drar forsorg. Gustaf Svensson,han 96r blott och inspekterar, fast de' 6r si tringt pL gamla Molndals torg.
Eftersom torghandeln flyttade fr6n det tringa Gamla torget till det rymliga Nya torget 1925, b<irvisan vara diktad dessftirinnan. Den ingick i IOGT:s retry 1923 och trycktes 1924 rhnftet "Kupletter ur Nojeskatten eller Bara som 16n". Den har tidigare omtryckts i boken "Miilndal: Lantbruks- och trddgirdsstad under omvandling" (redakt<ir Sven Olof Olsson, 1993, s. 1l3). Den dr kdnd genom flera avskrifter och har ofta sjungits. I vissa utskrifter anges lorfattarens namn vata Arvid Persson.Han dr i rivrigt okiind.
Folbimmel pd Gamla torget omkring 1908. (Knut BergsJbtosamling.)
Sliijdsflngen Ar 1924 in{tirdes en uppsatsmed titeln "Vir triislcijd" i Kart, skolbarnenstidning (nummer 4, 2415 1924, s. 9). En pojke beriittar ddr om triislcijden och slcijdliiraren Hilmer Johansson (Simson Johanssonsson, frin Toltorpsdalen). SignaturenD. F. berdttar bland annat: Allt emellan6t kommer nigon pi bes<ikoch gir omkring och ser p6, niir vi sl<ijdar Di brukar vi sjunga en sing, den lyder si hiir:
Viilkommen att se p6, hur sigarna de 96, hur hyvlarna hanteras,och hur klubborna de sl6. Hdr ser ni friska gossarmed hdlsaoch vigor, och uti alla duster vi ha ett slatt humor. D. F. Triislojden Enligt meddelande frin Nii?is, duir denna visa har sjungits, skall skijdsingen sjungas pi samma melodi som Karlsborgsvisan. (Ett tack till Gull-Britt Karlsson.)
Bussvisan Text: signaturen "Novus Mdlndalius " Melodi: "Sakta glida vimpelprydda bdtar" (tonstittning av Carl Snoilslryskrinda dih "Kung Erik"). Uppfor "Krikan" strdva gamla, unga, medan solen stekerjuli-het, svettas,minga biira bordor tunga. Bantningskur det iir for varje fet. Lrigg ner bordan, vila ut ett slag. Tiink blott pA att bussarskola gi en dag. Vdnta t6ligt du. Bussarkommaju en ging att 96 upp till bergen.
Fruktar du, att aldrig sant det bliver. Smala gatan liigger hinder mot. Fromma onskningar.Man aldrig giver buss 6t oss, trots allt virt myckna knot. Men i Stockholm gir det ganskabra, bussaruppi smala, trhnga,gator ha. Viinta litet till, fir du, som du vill, du, som bor hogt upp bland bergen. Detta "litet" kanske lZingedrojer, kanske 6r, decennier,sekler iin. Ynglingen i dag di ryggen bojeq piltar smi ha blivit gamla mdn. Lat likvAl ej hoppet flykta bort. Kanske bussar skola gi hrir inom kort! Lit ossbussarfi, bedja stora,smi, de, som bo hogt ibland bergen. Upplysningar Ursprungligen gick bussarnainte ldngre zintill Gamla torget i M<ilndal. Minga mtilndalsbor cinskadedock att f6 busslinjer upp till hrijderna i rister.Dessa onskemil ftirverkligades 1936, dA Goteborgs-Tidningen ftirkunnade: "Buss-Johansson i Mdlndal forcerar Krikan!" (GT 22110 1936.) Innan dess tryckte Nya Mcilndalstidningen ovanstiende visa den 21 juli 1933. Backarna var h<iga,och diktaren vigade inte riktigt tro, att fiirhoppningarna skulle kunna ftirverkligas. Visans fiirfattare iir t1nr2irrokiind. Allt vi har dr pseudonyrnen"Nolus Mtilndalius", vilket rir latin fiir ny m<ilndalsbo.Fcirebildenvar en k?ind dikt av Carl Snoilsky. Pi den tiden hade man Snoilskys diktsamling "svenska bilder" som skolbok. I fiirsta strofen har ordet ut mist tilliiggas ftir rytrnens skull (Eftersom rytmen i ovrigt dr bra, har detta ord sannolikt uâ&#x201A;Źett pe grund av siittningsfel.)
20
Arskriinika 1936 av Sigfrid Eyton Melodi: Calle Schewensvals Ar nitton och hundrade trettio sex nu hastigt mot slutet ju gir, och allt vad det givit blir vdl, om det ldggs tillsammans, ett lyckeligt 6r. Man tiinker tillbaka p6 allt, som har hrint, och finner det trevligt och ndtt, och alla missrdkningar, som vi ha kiint, de viiga lormodligen liitt.
Och Malte har varit i sta'n sisom gdst atttitta pe olja och smrir. Och husm<idrargjorde en stor sk<irdefest, den var ju i stil som sig b<ir. N?ir hoppet om buss upp till Kikis vi mist, si kom den dock iintligt till slut. I Roy'ens vi fick ett museum till sist, vi undrar hur det skall se ut.
I b<irjan av 6ret drog Kampen fullt hus, ja, det var en finfin revy. I sliidparti for vi med blossandeljus runt om i vdr snovita by. I sta'n blev ett faseligt prat och ett skri vidYrkesskolans revision, ndr styrelsen gick sA fick andra ta' vid - John S. ville ej ta'reson.
Den vdgen, som leder in till Griteborg, blir fiirdig om femtio 6r. Och gatubelysningenden ger oss sorg, man ser ju ej alls var man gir. Vi satsadeextra till renhillningsverk och gator en kvarts million, och vid Mrilndalsbro h<ijesgatan, men mdrk, ddr mister vi en sensation.
I somras vi hade en finare fest ndr travbanan vi vigde in. Vi spela pi niistan varendastehdst, men sdllan vir "toto" gick in. Ibland kan det hiinda en tidning gav tips, att ge et oss andra en chans Vi visste si viil vad som inte begrips och tappademer 6n som vanns.
Elektriska tig nu har b<irjatatt gi till Halmstad och upp till Boris. Och Briinnberg vill skilja oss fr6n vart A. K. tiink, hur ska det sen gi i lis. De barnrika snart fiLpi Aby sitt slott, och Kronprinsen varit v6r giist. Och skatten den klarar vi ledigt och flott om bara vi kriper - en hdst.
I hcistha vi vandrat till valurnan opp att valja till riksda'n en man. Och Gdsta blev vald fastiin G. P. sagt stopp, men alla ej tyckte som han. Vdrt skolstyre gav oss att t2inkauppi d6 John <iverklagatett val. Dock torde nog allt vara riktigt iind6, sa' Gustav i skrift och i tal.
Ja, si har det varit det 6r, som har g6tt, vi hoppas det nya blir bra. Om inte till "toton" vi stiilla allt hopp, si kanske en tipsvinst vi ha. Vi hoppas att Forsikersgatanblir bred och Toltorp fir stadsplantill slut. Fast storken ska1lflytta frdn gamla B. B., vi hoppas att sta'n ej drir ut.
Sigfrid Eyton, hembygdsloreningensallt i allo, var till mycket annat en skicklig skald, men han framtriidde ofta under tdcknamnet "Bal1torp". Denna Arskrrinika av Balltorp trycktes i Faesbiaergha nummer 7 (1936, s.25). 21
Nybyggarvisa frfl n Toltorpsdalen av Nils Aronsson Mel: I ldga ryttartorpet...
I m6nga 6r vi kdmpat mot berg och sten och ljung och minga spadtagldmpat och rullat sten si tung.
I med- och motging lika, vir egen lyckas smed, vi ville icke svika det verk vi borjat med.
Men segerhar vi vunnit. Nu prunkarDalen skon, och alla har vi funnit, att modan fett sin lon.
Vi har nu blivit gamla, i tranedansensparv. Det vi har hunnit samla till barnen ghr i arv.
Ja, nog si har vi strdvat, och modan varit tung, men aldrig har vi bdvat, fast tom v6r penningpung.
Vi nu dem alla onska detsammasom vi rcint: Mi Dalen alltid gronska i framtid lika skont.
Visan har skrivits av Nils Aronsson (enligt Goteborgs-Posten1110 1944). Han var under minga ir sekreterarei Toltorpsdalens Egnahemsftirening.Den har tryckts i "Toltorpsdalens Egnahemsftirening 7914-1974 60 er" , 1974, s. 1l. Hiir tir den liitt bearbetad.
Simson Johansson i Toltorp med fru och barn - en ovanligt vcillyckad ny byggarfami lj i (nedersta delen) av Toltorpsdalen Foto: Knut Kjellman.
Utsikt frfln Siidermalm av Nils Aronsson Melodi : Barndomshemmet 1. Kom till mig p6 Sodermalm,ndr solen sdnker sina str6lar uti Veisterhavetner! Jag skall visa Dig vadhar jag gir och tiinker: - Toltorpsdalen dr det vackrasteman ser. Se 6t vdster! Diir iir hav och luft och skyar. Se it oster! Diir stir hus vid hus s6 skont. Niir pi viren Dalens gronska sig fornyar, dr det ogonfrdjd att se hur allt blir gront. 2. Se, hur varje hus har bdddatsin i gronska av en frukttriidskog si lummig, hog och grann! Sdg mig, tycker Du man kan sig bdttre onska 6n att bo i ett s6'nt hdr forlovat land? Jag vdlsignar iin den dagen, dh jag flydde ifrin stadenslarm och rok och kom hit ut. Jag var ung och stark och inga modor skydde. Jaghar lon for det vid levnadsbanansslut. a
ilu ett allvarsord 6t ungdomenjag sdger: "Tag med vordnad mot ert arv fr6n far och mor. Alla modor vi lagt ner, tdnk, vad de viiger, tiink vad svetta skjortor och vad notta skor! Det iir ungdom, som vir framtid skall gestalta. Tiink pi detta, och lorsok att bliva god. Gfl ej vankelmodig fram Din vzig och halta. Nej, st6 rak i ryggen som Din fader stod!
z-)
Visan har diktats av Nils Aronsson, under minga 6r sekreterare i Toltorpsdalens Egnahemsftirening.Den har tidigare tryckts i: "Toltorpsdalens Egnahemsfiirening 19l4-1974 1/10 1944framgtr attNybyggarvisandrskrivenav 60ir",1974, s. 11. (AvGciteborgs-Posten Nils Aronsson, och av nyss anliirda jubileumsskrift framgir att Utsikt frin S<idermalmhar skrivits av samme diktare som har fiirfattat Nybyggarvisan.) I denna utskrift har visan bearbetats av Lars Gahrn fiir att metriska ojdmnheter skulle utgi och visan skulle bli ldtlare att sJunga.
Dalenbornas griinskrig mot Giiteborgs stad av Nils AronssonQ) Melodi: Elvira Madigan Ar 1914 liirs<ikte Griteborgs stad spdrra vdgen upp till Toltorpsdalen, men dalenborna rcijde ging pi ging undan avspdrrningarnaoch ftirhandlade dven med den miiktige grannen 1 norr. Man lyckades leta fram en gammal karta, som visade att en vdg skulle gi fr6n G<iteborgupp till Dalen. Foljaktligen hade Gciteborgsstad inte ratt att stangatoltorpsbornastillfartsviig, och griteborgarna {iirs<ikte inte heller s?ittaupp nigon {iirde avspdrrning. Egnahemsfiireningen hade vunnit sin fiirsta stora seger,och vitsigt folk kallade bommen liir "Bommen", det vill sdgamissen Pi samma melodi som "Elvira Madigan" sjdng man en visa, varav framgAr att goteborgarnatill och med hade en bevdpnadvakt vid bommen:
Sorgeligasakerhdnda varje dag och varje stund. Sorgelig var Bommens anda, som satts opp vid Friske brunn.
Ned kom bommen. De den kastar bort med stdrstaenergi. Niir till jobbet folket hastar, di var viigen 6ter fri.
StadenGoteborg nog tankte for trafiken siitta stopp, niir den sig sAdjupt nedsiinkte att en trdbom sAttaopp.
Bommar var visst sista skriket. Nu en jiirnbom sattesopp. Ndsta morgon uti diket bommen 169,kom ej mer opp.
Men pi natten kom tvi mdnner. Blus och slokhatt tagits p6. Deras namn man inte kdnner, men nog finns att gissa p6.
Torpar'n sattesnu att vakta viigen. Ordning skulle bli. Order har han till att slakta var och en, som drog forbi.
24
Kom s6 ikaren med brdder, som till dalen skulle opp. Torpar'n morsk mot Skar'ntrdder, kommenderar:"Har dr stopp!"
Cykellyktans ljus p6 ndven. Torpar'nsndve spredsin glans, och den tycktes sdga:"Bdven!", ty i den revolvern fanns.
Akar'n ilsken grep sin piska. "Vet du inte hut, din skam?! Jag skall dig, din jiikel, piska, om du ej mig sldpper fram."
Mannen blev di fly florbanna' "Ska du skjuta,din filur!" Torpar'n riidd di oppnar hanna, och revolvern foll drirur.
Torpar'n darcaruti kndna, dr for Skar'ns piska riidd. Som en hare mellan trdna kilar han att ej bli sedd.
Ddrmed blev det lugnt pi viigen. Torpar'n ledsna' att ghvakl. Men i dalen gick en sdgen: Torpar'ns hjdrta var nog svagt.
Ndsta afton kom tvi mdnner. En av dem en cykel har. Torpar'n nog de bida kiinner. Dock, han vill dem h6lla kvar.
Kanske6mma'han for alla, som en kek fe opp formitt. Mi man feghet 5n det kalla, slutet gott, 6r allting gott.
Visan finns bevarad i ett foredragsmanuskriptav Nils Aronsson, under minga 6r sekreterare i ToltorpsdalensEgnahemsfiirening.Det finns nu i fiireningens arkiv. Eftersom Aronsson var en framstiende visdiktare, dr det sannolikt, att han sj?ilv iir forfattaren Den har tidigare tryckts i Molndals Hembygdsfiirenings irsskrift 1982 (s. 2l-22), diir bakgrunden ndrmare {iirklaras. Bruket av skiljetecken har normaliserats,och i tolfte strofen har manuskriptets"Den andra" fiir rytmens gkull bytts ut mot "Mannen".
Utsikt frdn Tbltnrpsskolan mot dvre delen av Toltorpsdalen och Sddetmalm I 920
Kflkvisan frfln Miilndal kxt: John Westerberg Melodi: "I Apladalen i Vrirnamo"
1. I Molndal finns minga gamla kikar, men ddrfor iir det ej n6'n som brikar. Ddr har vi Gliidjen och Falkebo't, och dven Sorja och Korvebo't. L.
Och Skraltorp ligger vid Gamla torget, och Sven och Linas hogt upp vid Ryet. Och hiir finns dven ett Vinga torn, och ner i Forsiker Storebons. a
iiiA stensiohojden, diir ligger Luddas, och ldngre ner ligger Lars i kvarnas, men vi har dven ett Residens och Sme'nsvid Dammet och Duve Svens. 4. Men pA sin tid har vdl Nundstedtsbygge vart med de storsteoch riktigt snygge. Men nu det vacklar vid bergetsfot och kan nog aldrig igen sl6 rot.
Men Kleva dr sedanldnge rivet. Moderna hus diir i st?illetblivet. Av gamla F6fiinga sparatshar ett rum till minne frin forna dar.
26
6. Pi Fiiberget ligger Lingsamhetas, och strax intill har vi Pepper-Bedas. Och Smult och Bros ligger riven diir, och Orrebo't detta bers bekliir. 7. Lingt upp vid Stensjonser man Amer'ka, och ner vid Molndalsin st6rju Arka. Och invid sta'ns lilla fisketorg, diir har vi stiliga Sveaborg. 8. I Sigedalen finns Rovarndstet, och nedom kyrkan dr gamlaNiiset. Och gir vi upp till Sibirien, diir ligger Kalles i kdllaren. 9. Vid Abykullen finns gamla Trulsans. Vid Molndalsvigen diir ligger Flackens. Och Dr6pens ligger i Triidgirden och Kakelosavid Soltinsen. 10. Hogt upp vid Sjovalla dr ju Norskens, och ldngre upp har vi ocksi Finskens. Och Grone backe finns ocks6 diir. Ett stenkastfrfln RAdasiondet dr. 11. I Kroksliitt finns en si kallad Kupa, och nu man iintligen rivit Knipa. Diir skall bli plats till en nyer vdg, men ndr blir detta,o sdg,o sdg?!
t2. I Toltorpsby pi enhogerklippa, diir ligger Starkens.Man vigar tippa att nigon gAngvid en hirder storm det skakar om sAdet iindrar form. 13. Den gamle Dodgrzivar'nsupp bland bergen, och Akerblads uti odemarken iir biigge minnen se'n forna dar, ddr mingen ungdom sig roat har. 14. De ligger utspriddadessastdllen, som om de kastatsfr6n Stortefiiillen. Diir lever likviil och blomstrar zin Aldrisa kvinnor och dito mdn. Enligt uppgift frin Eric Ottenstam dr visan skriven av John Westerbergfrin Svanegatan2 i Molndal. Forfattaren iir i ovrigt ok?ind och uppgift om liirfattare saknaspA rivriga avskrifter. Den har rdttats och bearbetatsav Lars Gahrn 1982 och 1990, ty den innehrill minga metriska ojdmnheter och var ddrfiir mycket svirsjungen. Visan dr spridd i minga avskrifter och avtryck. Visan dr - att d<imaav det stora antalet kdnda avskrifter - en av de mest spridda och sjungna mcilndalsvi sorna.
"Och invid stans lilla fisketorg, dcir har vi stiliga Sveaborg" Kvarnfallet 27, en gdng kvarn, senare samlingshus och bostad var ktint som Sveahorg Foto: Sigfrid Eyton
28
Miilndalsfl ns iiversviimningar Text: Elsa-Lill Weidich,fodd Schdnberg. Melodi : Nidcilvsvalsen
Lingt bort i fiiirran frin sjoar och berg rinner du ned mot v6r stad. Smal rir din fira, och brun iir din fiirg. Likviil du gor mig si glad. Refr., Molndalsin, stilla och grumlig du dr. Jag kan dig aldrig glomma. Stiindigt n6't avfall i vattnet du brir. Dofterna mot mig stromma. Ibland vid bronjag i tankar stir undrande, at vilket hill som du gAr. MolndalsAn, stilla och grumlig du zir. Jag kan dig aldrig glomma. Lhngt bort i fiiirran frin sjoar och myr smyger du fram mot v6r stad, men ndr det stortregnatkan du bli yr likviil du gor mig si glad. '
Refr.: Molndals6n, stilla och grumlig du iir, ndr du ej svdmmar over. Di fir vi kryssa bland oar och sktir, stovlar vi biist behover. Vir buss blir en fdrja, vlr bil blir en bit, vAr cykel blir rostig, och sjiilv blir man vit. Molndalsin, stilla och grumlig du iir, niir du ej sviimmarover.
Anda fram tlll 1967 brukade M<ilndals6n svdmma over en eller ett par ginger irligen. "Mrilndals6ns riversvdmningardr ett svirt problem for staden", skev Axel M<indell 1952 och meddelade denna visa, som hos honom kallas "Mcilndalsin" Han meddelar vidare: "Sjungen i radto 2ll12-49 av Elsa-Lill Schrinberg,Anny Jrinssonoch Edit Petterssoni anslutning till "Dagens eko", som behandladeoversvdmningen." Visan har tidigare tryckts av Axel Mrindell (i: Molndal, Killered och Rdda i ord och bil{ 1952, s. 173). Spriket dr utmdrkt, och endastanvdndningenav skiljetecken iir floriindrad. Singen har diktats av Elsa-Lill Schonberg, gift Jonsson, som nu har tagit efternamnet Weidich. Hennes farfar var visdiktaren Grista, kiind genom "G<istasvisor". Hon har bott i Molndal sedanslutet av I 940talet och arbetadeliir YngeredsforsKraft AB. Elsa-Lill Weidich har skrivit atskilliga tillftillighetsdikter, bland annat till personalfester,men singerna om Mrilndals6n och den gulroda bommen blev hennes lyckokast. De slog redan frin borjan. Tillsammans med Anny Jrinssonoch Edit Petterssonsjring hon visan om Mrilndalsin i radio De 6kte spirvagn bide in till direktsAndningenoch tillbaka. Arvodet var tjugo kronor. Visan sjongs likasd i Tage Westerdahlsm<ilndalsrevyav Anny J<insson.Singtexten trycktes av Axel Mrindell, och sedanhar man ofta skrivit av eller tryckt av denna text, som dr omtyckt vid allsing och mrilndalsaftnar.
"Vlir buss blir enftirja, vdr bil blir en bdt", skaldade Elsa-Lill l(eidich med tankepd Mdlndalsdns dversvtimningar Bo Takfotograferade vid Mdlndalsbro i brirjan av 1950-talet 30
Sflngenom den gul-riida bommen Text: Elsa-Lill Weidich,fddd Schdnberg Melodi: Jag vrintar vid min mila "Ett annat problem iir jiirnviigs<ivergingen vid Mrilndalsbro," skriver Axel Mcindell 1952 och trycker av visan:
Jag vdntar vid min jdrnvdg, medan timmarna skrida, medan varningens ljus lyser skriimmanderott. Jagvdntar pi ett sniilltig frin fiirdviigar vida, det snabbaste,det snabbaste man nigonsin mott.
Jag v dntar ett persontig frdn halliindskastiider, det fullaste, det fullaste man nigonsin ser.
Jag vdntarvid min jiirnviig medan bommarna falla vid ljudet av klockornas viilkdnda sing. Jagvantar vid min jzirnvzig, Jagvdntar pi ett t6g, medan spiren st6 tomma men det kommer en tralla, och gatan har kantats av bilarnas rad. den minstajag kan minnas JagvdntarpA ett godstig, att jag sett nigon ging. som nyss gitt frin Lomma, det saktaste,det saktaste Jag vdntarvid min jiirnviig. pi viig mot vir stad. och jag trorjag blir tokig. Jag kommer ftir sent, Jag vdntar vid min jiirnviig och det synsingettdg. vid de gul-roda briider, Jagvdntar inte mera. som SJ satt upp Nu gor jag mig krokig jzimt for att f;illa ner. och kryper under bommen p6 eget bevig. Upplysningar Kvarnbygatan var hurudleden genom tatorten Mtilndals kvarnby, senareM<ilndalsmunicipalsamhiille. Olyckligtvis korsade den Viistkustbanan och en del av Mrilndals Nedres bangird. Detta innebar att jiirnv2igsbommarnam6ste ftillas inte bara, di nigot tig korde ftirbi norrut mot Gdteborg eller stiderut mot Halland, utan dven ndr man vdxlade pi bangirdens scidradel. En mycket uppskattad visa skrevs om fiirtretlig och tilamodskrdvande vdntan vidjdrnvdgsbommarna. Visan har tidigare tryckts av Axel Mcindell (i: Mcilndal, Killered och Rida i ord och bild, 1952, s. 174). Om fiirfattarinnan se singen "Mcilndalsin" ovan. Anvdndningen av skiljetecken dr nisot fiiriindrad. J I
Miinndalsfla Tbxt: signaturen "Ake" (1953) Melodi : A'I vsborgsvisan I Arbetaretidningen 1953 infordes en dikt eller visa med ovanstiende, hogst bygdemilsprdglade, riverskrift. Man ftirklarade dven bakgrunden med en n6got vanvcirdig inledning pi prosa: Huruledes den illasinnade Mrilndalsin svdmmar <ivertrots myndigheternasutredningar och landshcivdingPer Nystroms fruktansvdrda hotelse 61 1950 att "fiilja utvecklingen".
I m6nga ir vi hillit pi att undersokadenna6. Av vatten synes den beste och svammar over di och d6.
Si, 6n rir stundom ganskasmal och stundombred och kolossal, det kan vi utan samvetskval nu skriva upp i v6r journal.
En utredning har forsigg6tt. Till detta resultat vi nett: I 6n dr vattnet ganskavitt, till fiirgen rir det trist och grAtt.
Och sjiilve landshovdingenPeq som ldnets hogstapost bekldr, med rdtta intresserad6r av vattenpantomimenhdr.
Med sakkunskapvi varje dag har granskat detta vattendrag och funnit strommen stundom svag och stundom h6rd som Mose las.
Men 6n den stiger lika friickt och forsar lika oforskriickt. Den saknaralldeles respekt for overhet och dmbetsdriikt.
Och hdrmed vi bekriifta vill att vattnet iinner frin och till, ty aldrig stir det riktigt still, men ddr gir ingen lax och sill.
F<irfattarenar Svarr okiind. Under dikten eller visan stdr "Ake", men om detta iir ett tiicknamn eller fiirfattarens verkliga {tirnamn vet vi inte. Visan har tidigare tryckts i: Jan Kronberg och Anders Mueller, Det roda Molndal Del 1 (s. 63). Sven Johnson samladevisor, kopior av bide maskinskrivna blad och boksidor. Pd hans exemplar stir: "Mel: Alvsborgsvisan". Den kan alltsi sjungasp6 denna melodi, men om si var tdnkt fr6n borjan dr osdkert.(Nigon annan 5n fiirfattaren kan ha uppt2ickt att denna melodi var anviindbar.)
Svanarnasvals Textoch musik av Hanna Ljungdahl, 1954 Forsta vatten, som mot dem blzinker, Vemodsfullt jag mot luften spanar i en hostmorgonsdunkla dis, blir en boplats for rirad giist. Vilken njutning den ogat skiinker, ddr ett strdck utav vita svanar denna svanarnasbrollopsfest! flyr frin Nordlandets kold och is. Sirligt simmar han ut ett slag, Snabbavingslag nu bort dem flor. lockar kiirligt till hjonelag, Endast susetav dem jag hor. och nrir solen i viist sig siinker, Ledarropen som flocken manar mingen svan firat brollopsdag. snart forklingar, i fidrran dor. Nordens sommar dr snart till iinda; For dem hdgrar nu Sodernsldnder. 6ter uppbrott mot skyn jag ser. Sol och vdrme de njuta drir Solens strilar nu flocken bliinda, tills den dag, dh de itervrinder den en vdrmande hdlsning ger. och mot Norden det 6ter brir. Over haven nu firden brir. Skall de mota dem, som en g6ng Endast molnen desssdllskap dr. lyssnat pi deras avskedssAng? MSngen har vdl sen dessnitt strdnder, Men en dag nir de milet kiinda; trotta vingar fir vila diir. ddr sgm vilan rir ljuv och l6ng.
Denna vals uppvisades hos STIM och registreradesddr. Den itersdndes 2219 1954. Inneh6ll och text dr utmdrkta. Endast bruket av skiljetecken har dndrats.Dessutom har "pi hjonelag" dndrats vad g?iller prepositionen, och diir stir nu "till hjonelag". Hanna Ljungdahl (18921958) bodde i Mrilnlycke. Hennes levnadsodeoch verksamhethar behandlatsav Lars Gahrn i M<ilndals-Posten(MP 2714, 415,2215 och 2017 2005). Svanarnasvals var pi 1950-talet ett stiende inslag pi Polketten (Liseberg), och Hanna Ljungdahls musik speladesibland, men efter sin dod glcimdeshon tyvdrr snart bort.
Hanna Ljungclahl (I 892- I 958) GunnebovaIsens komposi tr)r och fdrfattarinna
Gunnebovalsen Text och musik av Hanna Ljungdahl, 1955. Liksom ett dromslott, som enligt sagen visar sig blott vart hundrade6r, en fdgel Fenix, som oftirvagen skrudad och stolt fornyad uppstir, som en klenod vi vordar och aktar Gunnebo slott och Gunnebo park. Aldriga ekar troget dig vaktar; seklersm6ngfald hiivdar din mark.
Viil har du rika skordar av mlnnen. Lyckan har viixlat om mingen ging. Konsten bedirat kdnslor och sinnen. Lyranhar stdmtsfor kiirlekens sing. Viil har du vilat pi dina lagrar; glomskan har tagit ut sin tribut. Aren har givit skuggor och dagrar. Tornrossomnendr nu dock slut.
Refr.: Vindens sus, likt sproda toner, av mystik en fl6kt har kvar. Adelsdamer och baroner mottes diir som kdrlekspar. Kiirlek och tro i egetbo, drommar om lycka for framtida dar. Ddr ovanfor som ett honnor stj iirnorna glitterfing stror.
R"Jr, Mellan stammarnai parken skymtar fram en stolt fasad. Gunnebo,pd tirvda marken, rustat st6r till festparad. Kiirlek och tro i egetbo; iin sjunger vinden sin kiirleksballad. Diir ovanfor som ett honnor stjrirnorna glitterfing stror.
Valsen dr skriven av Hanna Ljungdahl i M<ilnlycke. Den skickadesin till STIM och registreradesddr. Den Atersdndes121721955. Jon-E. Lisshammar skrev om valsen i Mtilndals-Posten 1956 (271'7).Lars Gahrn har senarebehandlatvalsen och Hanna Ljungdahl sjiilv i sammatidning (MP 2714, 415,2215 och 2017 2005). Av Hanna Ljungdahls musikstycken blev "svanarnas vals" mest uppskattad.Gunnebovalsentycks diiremot ha gitt obem2irktftirbi. FrAn Margareta Sparre fick Hanna Ljungdahl dock ett mycket uppskattandetackbrev
35
Grabbarna pfl Gflrda (Pr6mdragarnapA Molndalsin) Textoch musik: Bjorn Clarin
2.
Refr Grabbarnapi G6rda, dom va' starka,dom va'hirda; det var segagubbar, som kunde dra en pr6m. Ndr dom spottadei hdnderna och drog med sing ldngs strdnderna, dom skrdmde slag pi dnderna i gamla Molndals6n.
For di str<immenvar for vring, hdnde det varendaging: under bron gick farten ned och primekindet bak6t gled. Pd ett sprik, som dock tywiirr ej kan Atergivashdr, fick dom gciraom sitt nummer - 15 ginger till och med!
1. Och strax innan varje bro blev det festligt, mA ni tro. Dom tog sats,si skjortan sprack och sulan ndstan slets av skon. Och niir farten ansigs god ja, dd hoppa dom ombord i den oskuldsfulla tron att kunna glida under bron.
Refr.: Grabbarnapi Girda, dom var starka,dom va'hirda; det var segagubbar, som kunde dra en prim. Hela Girda stod pi strdnderna och log och klappa'hzinderna och spotta snuspi dnderna i gamla Molndalsin.
Refr.: GrabbarnapA Girda, dom var starka, dom var hirda; det var segagubbar, som kunde dra en pr6m. Och i primen satt nu grabbarna och vila' trotta labbarna men gjorde sammatabbarna var ging pA Molndals6n.
6ch i fickan bak fanns Prepp, och med prilla under ldpp kiimpa' Girdas segadragarlag med primen hela dan. Och ndr dagense'n var all, hiinde det i minga fall: strcimmenfort dem 6ter dit, dzirsom de borja'dagensslit!
37
Refr: Grabbarnapi G6rda, dom va'starka,dom va'hirda; det var segagubbar, som kunde dra en prem.
Si dom spottadei hdnderna och drog pi nytt liings strdnderna och svor en stump 6t dnderna i samla Molnsdalsin.
Singen har insjungits av Evabritt Strandbergtill Sture Olssons orkester. (Skivrn?irke:EMI). Jag h<irdeden i radio 1979. Bjorn Clarin har haft vanhgheten att meddela mig texten 2004. Pr6mdragarnaoch sAngenhar behandlatsav Lars Gahrn (MP 4/8 och 1ll8 2004).
Kladdprinsar Text: SvenJohnson Melodi: Det var,pd Lorensberg Ar 1982 milades det gria Gunnebo om i en skrikande gul ftirg. Denna firgchock fiirstummade mcilndalsbornai mer dn ett halvir, men 1983 kom protesternaig6ng Drivande kraft var Berthold Wiklund di ordfiirande i Mcilndals Hembygdsliirening. Han och andra kunde visa, att Gunnebo ursprungligen hade varit grimilat. Det iir dock svirt att fi myndigheterna att dndra felaktiga beslut, och Gunnebo miste vdnta ?indatill 1995 fcir afi eftrfe sin gria f?irg;(se vidare Mrilndals Hembygdsftirenings irsskrift 1995 s. 22-26). Under den l6nga vdntetiden sdnde signaturen "Flanciren" in visan "Kladdprinsar" till Mcilndals-Posten(MP 617 1994).
De'va'pi Gunnebo dom satte ldrg, men Gud bevare oss en sidan fiirg! Ah, vSrat Gunnebo med elegans nu liknar mest ett skjul, som tillhor "Trans".
Oh, skona Gunnebo, 6h, m6tte snart milare komma hit och med en fart fA Aterstiilladej som man var van, sAdet blir lugnt och tyst hdr uti stan.
F<irfattarenAsyftar de hamnskjul, som tillhorde rederiet Transatlantic. (Han hade arbetat i hamnen i G<iteborg) Dessa hamnskjul var milade i en starkt gul ftirg. Senarestrofen dr ldtt bearbetad sprikligt, men ingenting av inneh6llet eller forfattarens budskap har ghtt ftirlorat Ordet kladdprins var tidigare okdnt och har nu inskickats till redaktionen ftir Svenska Akademiens Ordbok (Lars Gahrn, Gunnebo - ett slott i tiden, Mcilndal 1997, s. l2). Jag hade ocks6 tillfredsstdllelsen att kunna berdtta om dikten och ordet fiir en av de frdmsta gulmilarna, som trodde sig ha ltirmiirkt att protesterna hade avtagit med iren. Dikten och tillmdlet visade att det inte var s6. L.G. 38
REDOGORELSE for Molndals Hembygdsforeningsverksamhet
Fr 2005 Styrelse Styrelsenhar underdet gingna verksamhetsiret haft foljandesammansdttning: Ordltirande Vice ordforande Sekreterare Kassafiirvaltare Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Intendent och vice sekreterare Suppleanter:
Dennis Funke Sven Olof Olsson Leif Jenemalm Ingvar Asplund Bengt Persson Gull-Britt Karlsson Ingrid Andersson Per-OlofLarsson Lars Gahrn Maria Pazsit, Tony Borjesson
Berith Stilhammar
Revisorer: Revisorssuppleanter:
Rolf Edwardson, Lars-Olof Larsson,
Bertil Lindkvist Rolf Johansson
Valberedning:
Rolf Edwardson (sammankallande), Gunvor Gldnnestrand Gun Andr6e
Styrelsenhar under det gingna 6ret hillit 7 protokollforda sammantriiden. Medlemmar Antalet betalandemedlemmar for 2005 blev 739. Hembygdsmuseerna Oppettidernafor Hembygdsmuseernahar varit lordagar 13.00-15.00och sondagar13.00-16.00under tiden frin och med septembertill och med maj. Under juni, juli och augustihar oppettidernavarit onsdagar18.00-20.00.
HembygdsmuseetKvarnbygirden har under 2005 haft oppet for allmdnhetenvid 83 tillfiillen med allt som allt omkring 1.450bes6kare.I hembygdsmuseethar fyra skolgrupper med omkring 75 besokare guidats och tvi andra grupper med omkring 30 besokare.Kvarnbyvandringar for foreningar och andra grupper var htta med 150 deltagare.Vandringarnakombinerades ofta med museibesok. Museet har haft omkring 30 forskarbesok. Sammanlagda antalet besokare var omkring 1.600. Industrimuseet, Lantbruksmuseetoch avdelningenHem och hushill samthantverk har under 6ret haft omkring 2.030 besokare.Kulturnatt i Kvarnbyn den 16 september och Kvarnbyjul medforde ett okat besoksantal,frdmst i vhra museer vid Gotaforsliden. Pi kulturnatten var det strid strom av besokarephvlra museer. Tvi datorer har inforskaffats och inmatningen av bilder i datorprogrammet Sofie har fortsatt. Sven Olof Olsson har matat in ca 8.000 bilder. En museigrupp har tillsatts for att komma med forslag och m6lstittning for framtida verksamhet.Lantbruksmuseethar tillforts modeller i naturlig storlek av en ko och en mjolkerska. Arkivgruppen har samlats for arbete vid 17 tillftillen. Helen Ljungstrom har arbetat som museiassistent och arbetat med renskrift av gamla Molndalsvisor, Sigfrid Eytons uppteckningar, tv L omfattande bibliografier och mycket annat. Intendentenhar h6llit foredrag om Molndals historia vid beriittade Lars Gahrn om gam9 tillfiillen. De tre fiirsta adventssondagarna maldags julfirande i hembygdsmuseet.Aven vice ordforanden har h6llit foredrag for foreningar runt om i Molndal. Rundvandringarna i Kvarnbyn varje onsdagskviill i juli ledda av Lars Gahrn, drog till sig minga intresserade6horare.Efter vandringenden 13juli var det allsingsafton med Conny Janssonstrio. Den 27 juli underholl Lennart Olsson med visor och historier kallat "Typisst m6 Kal". Underhillningskviillarna skeddei samarbetemed Kultur och Fritid. Julfest Den 4 januari var den sedvanligajulfest i Fiissbergsforsamlingshem. Underhillare var Conny Janssonstrio, som spelade Molndalsvisor och diiribland nyrpptiickta Gunnebovalsen.Festdeltagarna,som traditionsenligt fick grot och kaffe, fick ocks6 en trevlig musikstund. Musikanterna spelade trevliga dragspelslitar. En medlem deklameradeen dikt och en annanmedlem speladepi snatterpinnar.Det var dragning i julfestens alltid populiira lotterier. Flodvflgensoffer i Sydostasienhedradesmed en tyst minut, och en del av intiikterna frin lotterierna sick till tsunamins offer. 40
Studiecirklar Flera studiecirklar har fortsatt i flera 6r. Hardangercirkelntrtiffas var {ortonde dag och vdvkursenp6gir varje vecka. Tre cirklar studerarMolndals historia. Man anvdnder olika bocker som handlar om Molndal, till ex foreningsArsskrifter. Under viren studeradeen cirkel: "Kvarnbyn - Molndals ursprung". Bland annat anvdndes Helena Jakobssons utredning om Kvarnbyn. Intressetvar sfl stort att inte alla som onskadekunde fi delta.
Utstflllningar Arets forsta utstdllning i Kvarnbygirden invigdes den 16 januari av Emy Johansson.Studiecirkeln i hardangersomstdllde ut sina arbeten.Vackert broderadedukar, tabletter,hyllremsor och bokmdrken stdlldesut. Gunborg Wall hade arrangeratutstdllningen. Hardangersomdr ett norskt broderi som hiirstammar fr6n hSlsomsbroderiet,vilket uppstod i PersienpA 700-talet. Bengt Wall visade sina vackra fiirgfotografier frin och med den27 februari. LasseLarsson invigde utstdllningenmed orden: "en bild siger mer dn tusen ord". De viilkomponerade bilderna var tagna under {dllvandringar, i Bohusliin och pi Oland. MAnga bilder var dramatiskaoch Wall har god formiga att hitta rett ljus. Aven hustrun Gunborg Wall hade tagit en del av bilderna. Vid Kvarnbyg6rdens 200-6rsjubiluem den 22 maj invigdes utstdllningen "Kdnda personer i Molndals gatunamn" av kommunstyrelsensordforande Bengt Odlow. Utstrillningen visade och berdttade om historiska personer som verkat i Molndal och ldmnat spir efter sig i vira gatunamn.16 personer har fitt ge sina namn till gator i Molndal. I samband med "Kultttrnatta" den 16 september invigdes Barbro Svenssonsutstillning i Kvarnbygirden om "Hemslojdsalster i halm" av hemslojdskonulenten Barbro Wingstrand. Halmerskan Barbro Svenssons prydnadsforemil i halm och vackra halmhattar kunde beskidas. Tillverkningen av halmhattar i Artemark, Dalsland, var omfattande.Barbro Svenssonhar bevarat gammal teknik och tradition fr6n Dalsland.
Studiebesiik Den 16 februari gjordes ett studiebesokpi Volvo Personvagnari Torslanda, di man ekte ble tiget genom fabriken. Pi hosten besoktesMolndal Energi och Riskullaverket den 19 oktober. Hdr gavs det en bra information. Fjdrrviirme producerasmed trtiflis och torv. 4l
Hembygdsaftnar, fiiredrag och program pfl Kvarnbygflrden Gamla filmer overforda till video visadespA Kvarnbygirden den 24 februari. Glimtar frSn Aby (bl a Ryssgalan) och nigra av Carlstroms filmer visades. En film berorde fdrden med kyrkoherde Blocks vagn till Lantbruksmuseet. Den 9 mars anordnadesdet en hembygdsafton om Rdvekiirrsomridet i Riivekdrrsskolan.Sven Olof Olsson visade bilder och Lars Gahrn berrittade. Tomas Tengby berdttade om mat och matlagningens zidla konst den 23 mars i stora sammantrddesrummeti Molndals museum. Matkulturen priiglas av att vi lever kvar som bonder och lagar v6r mat hemma.Ungdomar b6rjar att bryta monstret och riter ute i det offentliga rummet, menadeTengby. Han kritiserade dagensmatvaror och dessl6nga transporter. Vandringar Den 16 april var det vandring i Glasbergsomridet under ledning av Lars Gahrn. Ndrmare 40 personer utgick fr6n Glasbergsskolanoch besokte den forna folkparken. Det enda som iterstod av parken var det gamlakaf6et och ett gjutet bord. Vidare passeradesStubbeplan,Stenplan,liirktriid och ett nedbrunnet duvslag, vilket det funnits flera av pA berget. Pi Glasbergetbesigs dven resternaav bassdngertill vattenledningen1915. Vid kyrkogirdsvandringen pi Kikis kyrkogird den 5 novemberberrittade Lars Gahrn om kyrkogirden och omgivningarna for ett25-tal personer.Vid vandringen tittade man pi gravstenarnasolika utsmyckning och utformning samt fick historien om en del kiinda och intressantapersonersom l8g pi kyrkogArden.Det gamla kapellet frin 1887 passeradesoch en runinskift pi en gravstenbetraktades. Kvarnbyilag Sondagen den 24 april var det oppet hus i Kvarnbyn, nir den irliga Kvarnbydagen arrangeradestillsammans med Molndals stad.For sista gingen pA Kvarnbydagen kunde man besoka pappersbruket,det gamla Papyrus, diir Klippan Molndal AB hade guidade turer. Efter turen fick varje besokare som alltid ta med sig en bunt papper. Den andra industrin i Kvarnbyn, Resolution (f.d. Eastman)hade ocks6 guidade turer. Frdlsningsarm6nhade oppet hus och derasmusikkir speladevid Nymans kvarn, diir brandbilar visadesupp. I Nymans kvarn maldesmjol, och ddr var forsiiljning av mjol och brod. Molndals milarskola hade elevutstrillningoch Musikskolan speladeett par forestdllningar.Drumcorps gick fr6n Forsebron leingsGotaforsliden. I Stora Gotafors kulvert var det en ljud- och musik42
installation, och i Lilla Gotafors kiillare var det en ljudinstallation med forsen som kiilla. Prickig Katt i Lilla Gotafors visade tavlor. Tviitten hade minimissa om byggnadsvird och diir intill visadesfoton och bildspelet, "Ldngs Molndalsin", samt konst av Atelj6 Pink Pudel. Stensjonsforsamling holl friluftsgudstjrinst med korsing och Lommebos nyckelharpor i Kvarnblparken. Vidare hade Atelj 6foreningenKr6kan, AnnE Linnekliider, Handelsakademin, keramikverkstad, Riksantikvariedmbetet, Koppargrafisk verkstad, Bolaget vardagsbilder och Kvarnbyns Handpappersbruk oppet hus. Foreningsarkivet hade fotoutstdllning. Allika Teatern hade dramatiserade vandringar. Grevediimmetsfritidsg6rd och ungdomsscenen"IJnder" deltog 6ven. Molndals museum holl oppet och i Forscaf6etvar det musikunderhillning. Hembygdsforeningsmuseer var oppna och pi Kvarnbygirden var det tunnbrodsbakning,kaffeservering och tombola. Arsmiite Ett 90tal medlemmar kom till Molndals Hembygdsforenings irsmote i Fissbergsgymnasietsaula den 27 april. Ndr ordforandenDennis Funke borjade tala blev han avbruten <iverraskandeav kveillenshemliga gdst, "Hildur Olsson" som kom upp pA scen. "Hildur" gestaltad av Lennart Olsson frin Molndalsrevyn holl en monolog som drev med aktuella foreteelser. De minga vitsarna med flera dripliga poiinger, gick hem hos publiken. Efter en tyst minut for ett par aktiva medlemmar som avlidit, vidtog irsmotesforhandlingarna.Ordforanden Dennis Funke omvaldes. De ordinarie styrelseledamoternaSven Olof Olsson, Ingvar Asplund Lars Gahrn, Bengt Persson,Gull-Britt Karlsson,Per-Olof Larsson,Ingrid Anderssonoch Leif Jenemalm omvaldes. Aven suppleanternaMaria Pazsit, Berith Stilhammar och Tony Borjesson valdes om. Revisorerna Rolf Edwardson och Bertil Lindkvist valdes 6ter, med Lars Olof Larsson och Rolf Johanssonsom ersdttare. Till valberedning omvaldes Rolf Edwardson och Gunvor Gldnnestrand samt nyvaldes Gun Andr6e. Efter Srsmotetgavs medlem-marnatillfdlle att sm6prataover en kopp kaffe och en smorgis. Valborgsmiissobfll Mycket folk samlades som vanligt pA Valborgsmdssoaftonuppe pi Stort{2illet. Koren Opus 2 sjong de viilk?indavirsingerna. Lars Rambolt holl v6rtalet, inledde med en virdikt och menadeatt Valborg dr en stor hogtid pi 6ret nrir vi firar virens ankomst. Han lovordade Hembygdsforeningen, Gunnebo och Molndals musikliv. Ett kulturhus behovs i Molndal och ndrva-
rande medmdnniskor att bry sig om varandra i en hird och kall vtirld. Efter ytterligare en dikt och nationals6ngentiindes valborgsmdssoelden.Veden bestAende av lastpallar hade skdnkts av Klippan Molndal AB. Goran Samuelsson hade kort upp veden frin pappersbruket till bilet pi Stort{iillsbergetfor 50:e gflngen. Utflykter Den 10 maj besoktes det vdlordnade repslagarmuseeti Alvdngen, diir man kunde se hur man tillverkade rep till ostindiefararenGotheborg. Bussresan2005 gick till Dalslandden 28 maj. Vi besokteforst den vackra SkAllerudskyrka. I Asensbruk besoktevi Dalslandsmuseum. Sedankom vi till akvedukteni Hiverud och hantverkshuseti Upperud innan vi 6t lunch pi Dahls vdrdshus i Mellerud. Efter lunch var resmilet Dals Rostock diir vi bes6g ortag6rden, Kroppefiills hembygdsmuseumoch en modell av stationshuset. Kvarnbygflrden 200 flr KvarnbygArdensom byggdes for 200 5r sedanfirades med ett jubileum den 22 maj i parken. Jubileumsfesten startade med att en ny lekplats i Kvarnbyparken invigdes. Jubileumsdageninvigdes ddrpi av kommunalridet Bengt Odlow, som bedyradeKvarnbygirdens betydelsei Kvarnbyn som blivit intressant. Erling Olofssons trio spelade tidstrogna Bellmansmelodier. Lars Gahrn beriittade historiken kring Kvarnbyg6rden, kvarnfallet 21. HejderidarenLars Svenssonsom var hird och durkdriven i affiirer silde Lars Olsson kvarn 1803 till John Roy. Ett historisk teaterstyckeom John Roys kop av Kvarnbygirden, skrivet av Lars Gahrn framfordes av Frank Olofsson och Lennart Olsson. I skidespelet som var mycket uppskattat av publiken, deltog ocksi tvi soldater frin Wiistgiota Gustavianer.Nils Zandhers sjong ddrefter singer av Carl Mikael Bellman. Nationaldagen Molndals paradorkestermed drillflickorna spelade pi Stadhusplanen,ndr nationaldagenden 6juni for forsta gingen var en helgdag. Eftersom regnet hiingde i luften, fick firandet flytta in i Folkets hus. Till fanborgen med 16 fanor anslot Hemvdrnet. Det blSstes fanfar och Ulf Tollhage holl ett viilkomstanforande. Ulf Melin sjong singer av Birger Sjoberg och Mikael Wiehe. Hogtidstalet holls av Berit Adolfsson, l:e vice ordforande i Kommunfullmiiktige, ddr hon betonadelyckan av att leva i ett fritt land. Ett ffrfaldigt leve for Sverige utropades och nationalsigen sjongs unisont. 44
Sentida dttlingar till brriderna Roy, samlade framjbr Kvarnbygdrden 2005 Frdn vtinster ses Karin Andersson,AlvaAndersson (mor till Karin), Britt Louise Alenborn, Alf Georg Klaesson (far till Orjan och Eva), Orjan Klaesson och Eva Pettersson Foto: Dennis Funke
Vissingaren Jan Mirtensson framforde Ulf Lundell och Cornelis Wreeswijk. Paradorkesternspeladeavslutningsvis och "Den blomstertid nu kommer" sjongs. Linodling Hembygdsforeningenhar odlat lin for femtonde 6ret. Vi borjade i Feissberg Mellangird for att sedanunder fyra hr ha odlingar pi Gunnebo.Niir tjiinstefolksbyggnaden skulle uppforas fick vi flytta. Efter ytterligare niryra Fr i FdssbergMellangird flyttade vi till Kvarnbyparken. Arets skord av lin och eternellervar god och det s6ldesfor over 5.000kr. Hembygdsdag Den irliga hembygdsdagenpa Kvarnbyg6rden iigde rum den I I september. Linberedning, vdvning och hardangersdmvisades. Tunnbrod bakades och det var forsiiljning av linbuketter med eterneller, av lotter, samt av hembygdslitteratur. VAra museer var oppna och kvarnen i Gotaforsliden var iging. Handpappersbruketvisade upp sin verksamhet.Det var musikunderhillning utanfbr Kvarnbyg6rden och en poringpromenadstartadevid Kvarnbyg6rden. Kaffe serveradesmed dopp, tunnbrod och riggost. 45
lliistmiite Ett medlemsmote holls den 12 oktober i stora sammantridesrummet pi Molndals museum. Efter forhandlingar med redovisning av verksamheten sedan irsmotet och i en diskussion behandlades"Molndalsin", iimnet for irsskriften 2005. Lars Gahrn beriittade om vira Arsskrifter sedan 1966, om nedteckningarutskrivna pi dator som kan ges ut och en sammanstdlldforteckning over flrsskrifterna.Inge Johansson,tidigare inom fritidsfijrvaltningen, talade om fisket i Molndalsin, Ridasj<in och Stensjon.Han niimnde bl a fiskerdtter, kriiftfiske, fdrsurning, inplantering av fisk och fiskevirdsomrAden. Julmarknad Den 12-13 november var det julmarknad i Kvarnbygirden. Pi vinden satt tomten och tog emot barnen. I skolsalenvar granenpyntad med lotter. I stora salen fanns det tombola, lottlistor, forsiiljning av handarbeten,handstopta ljus och halmsl6jd. Kaffe serveradesi angrdnsanderummen. Antikvariska bdcker fanns till forsiiljning och i stenhusetfanns det ett bokbord. Kulturminnesvflrd Yttrande over oversiktsplanfor Molndals stad skickadesden 20 oktober, diir vi bl a konstaterade med tillfredsstiillelse att det grona omridet mellan Balltorpsbergen och Viisterbergetkvarstir i gronstrukturprogrammet. Slutord Styrelsen tackar alla, som skiinkt givor och pi andra sdtt har stott Hembygdsforeningen. Det giiller ocksi vdra medlemmaq som lagt ner ett stort arbete. Ett tack framfors ocksi till de kommunala myndigheterna fiir det stod de givit. Molndal i aprll2006
Dennis Funke
Sven Olof Olsson
Ingvar Asplund
Lars Gahrn
Bengt Persson
Gull-Britt Karlsson
Ingrid Andersson
Per-Olof Larsson
Leif Jenemalm
EKONOMIBERATTELSE FOR MOLNDALS HEMBYGDSFORENING 2OO5 INGAENDE BALANS IIl 2OO5 6-336:50 43.570:79 58.868:68
Kassa Postgiro Bank. . .
108.7'75:97
Summa tillgingar
38.780:00 69 995:91
Fdrskott medlemsavgifter Eget kapital
108.775:97
Summa skulder och eget kapital
RESULTATRAKNING INKOMSTER
UTGIFTER
67 850:00 Kommunalt anslag . 35 000:00 Anslag ftir underhillning . . 5.500:00 Bidrag frAn foretag o banker 52.500:00 Trycksaker 10427:50
Arsavgifter .
Medlemsavgifter . .
Givor frin medlemmar
K<ip tjiinsler Trycksaker (bl a irsskrift) Uppvaktningarm.m Julmarknaderochsammankomster.... El G6taforsliden
14098:50
och besdkare
'7.784:00
Annonser.poro och telefon .
Fdrsiikring,2 ir
Julmarknader och sammankomster Bildvisning - guidning Rdntor Porto och annonser Arets underskott
..
90.597:50 3.520:00 655:60 6.070:00 14.361:90 I :00 300.58
Summa kronor
4.590:00 85.586:00
Samlingarna. .
Summakronor
45.211:00 43 604:00 '7 -642:00 53.805:50 2 5 . 611: 0 0 26.747:50
....
300.581:00
UTGAENDEBALANS 3III2 2OO5 Kassa Postgiro.. .. Bank.
..
S u r n m a t i l l g a n g. .a.r. . . . .
3432:00 46879:'79 44 102:28
F<irskottmedlemsavgifter
40.050:00
Eget kapital
54.364:07
94.414:0'7
Summa skulder och eget kapital
94.414:07
FONDER2OO5 MOLNDALS HEMBYGDSFORENINGS A HPDBERGSFOND Behillning3lll2 164.749:90. Kursuppging30.194:19. Behillning1ll 134.555:71. AWALLERSTEDTSFOND Behillninglll 87.247:-.Kursuppging79.194:. Behillning3lll2 106441:-. HELGA LAGHERSFOND Behillningll1 37.822:. Kursuppging8.320:-.Beh6llning3111246.142:-. ANNA OCH NILS BODINS MINNESFOND Behillning1/180.650:-.Kursuppging77.748:. Behillning3lll2 98.393:-. KNUT BERGSMINNESFOND Behillningll1 8.460:-.Kursuppging1.861:. Behillning3lll2 10.321:-. HILDING OCH HILMA KENNEDYSMINNESFOND Behillning1ll 52.348:-.Kursuppging11.516:-.Behdllning3lll2 63.864:. LAGE OCH KERSTINLINDBERGSMINNESFOND Behdllningl l l 29.201: . Kursuppging6.424:-.Behillning31112 35.625:-. ELNA JOHANSSONSMINNESFOND I 1.948:-.Behillning3lll2 66.259:-' Behillninglll 54.311:. KursuppgAng MUSEIFONDEN Behillning1/1581.825:-.Rdntorochkursuppging38.000:-. B e h d l l n i n3gl l 1 26 1 98 2 5 :. JUBILEUMSFONDEN g 42.665:05 Behillning1I | 652.183: | 5. RdntorochkursuppgAn Behillning3.1 I 12 694.848:20
REVISIONSBERATTELSE Vi har i den omfattning god revisionssedbjuder granskatrdkenskapernasamt tagit del av protokoll och ovriga handlingar som ger upplysning om styrelsensfiirvaltning for riikenskapsiret 1 januari-31 december 2005. Med st6d av ovanstiende tillstyrker vi att resultatriikningen och balansrdkningen faststiilles samt att styrelsensledam<iterbeviljas ansvarsfrihet fiir den tid revisionen omfattar. Molndal den 23 februari 2006 Rolf Edwardson
Bertil Lindkvist
utseddarevisorer Av MrilndalsHembygdsfiirening
48
Garnisonssoldatema (Christer Johansson och Conny Davidsson) samt John Roy (Lennart Olsson) samarbetar mot hejderidaren (Frank Olofsson) i Spelet om Kvarnbygdrden 2005. Foto: Dennis Funke.
Telefonnummertill: Ordforande Intendent
Dennis Funke Lars Gahrn
03r-270865 03t-275669
Museernahar oppet: September-majsondagar13.00-16.00 18.00-20.00 onsdagar Juli Observerd iindringarna. Siledes inget oppethillande lordagar samt helt stengt under juni och augusti. Museerna tar emot besok ph andratider efter siirskild bestiillning. Medlem i Hembygdsforeningenkan Du bli genom att sdttain medlemsavgiften 90 kr pi postgirokonto24 45 50-0. Tidigare Arsskrifter och bocker med molndalsanknytning finns att kopa i Royensgata 8, 431 34 Molndal. Hembygdsmuseet, Adress till Hembygdsforeningenshemsida dr: www.molndalhembygd.org
Omslagsbild Pubtikvid attsdngskvr)lli Abybergsparkeni bdrjan av l950talet. Foto: Bo Tak. Tryck: Lindgren & scinerAB, M<ilndal 2006. Papperetlevererat av Papyrus Sverige AB.
rt -.!
::
F*' P