MOLNDALS HEMBYGDSFORENING 80 flr Tankar ochtillbakablickar
!
Rolf Johansson
20r0
MOLNDALS HF'MBYGI}SFORENING 80 ir Tankar och tillbakablickar .Efembygdsftireningen har uppnitt den aktningsviirda frldern av E0 flr. En ftirening som varit och forffarande flr mycket aktiv. Det beror pfl att ftireningenhar medlemmarsom har ett brinnandeintressefiir sin Hembygd. Av den anledningenhar fiireningenkunnat viixa och allt fler har funnit det meningsfullt att som medlem,pi nflgot vis, ftirsdka att pflverka utvecklingen i vflr Hembygdi positiv riktning. II\ILEDNING 1930utkom fiir sistagangentidningenKvarnbyjul, det var Mdlndals hantverksftireningsom gav ut dennaskrift. I dennasistautgivan inftirdes ett uppropom ett mdte ftir av hembygdspersoner.Den29 december1930hitlls dettamtitei KommunalaMellanskovflrd intresserade lansaula.34 personerkom till det utlystamd'tet,det var badekiindaoch mindrekiindamdlndalsbor.Mdtet beslcitatt tiilseth en interimsstyrelseoch till ledamriteri dennavaldesLeon Andrdn, Torwald Berg, Sigfrid Eyton,Albert Hedberg,Ernst Lindstrand,Harry Ljungberg, TheodorNilssonochEric Ostlund. Interimsstyrelsen sammankallade till ett m0tei Stadshuset den 9 februari1931och cirka 150 personerhade hOrsammatkallelsen.RiksdagsmanTheodorNilsson valdesatt leda mdtet. Stadgarantogsoch styrelsevaldes, den fiirste ordftirandenblev BorgmiistareHarry Ljungberg. Detta var startenav Mdlndals Hembygdsfiireningoch mtitet enadesom att detta skulle vara ftireningensnarnn.(Citeratur Hembygdftireningens fusskrift t970). Vi, senaretids medlemmar,bOrkanskeskiinkaen vEnligtanketill dessasom kom pfr iddn att M0lndal skulle behdvaen hembygdensfidrening.Dennaftirening har verkligen genomflren tagit till varaalla mdjligheterftir att samlaochregistreradetmestaom vir stad.Mycketmaterial ochhandlingarfinns i dagtillgringligtpe vira museer.
1963blev jag medlemi vdr ftirening.Mina svEirftiriildrar var dfl boendepi RotenK 8, Aljag dermansgatan, vilket gjorde att av naturligaskiil vistadesmycket hiir uppei gamlaKvarngjorde jag ett besiikpi Hembygdsmuseet. byn. Iblandp6 sdndagarna Vid ett sidant tillftille, var det Lage Lindberg,ftireningensmdngflrigekassdr,somdfl hadevaktenpi museet.Vi kande varandramycketviil sedantidigareoch han bad mig dh attjag skullebli medlemi ftireningen.Jagv6garpf,st6att han inte behiivdeanstriingasig ftir att dvertalamig till detta.Mitt intresseftir hembygdenvar ganskapitagligt redandi, si det blev somLage 6nskade,jag blev medlemochf;retvar allts&1963. Jagdeltogs6mycketsommcijligti ftireningensaktiviteteroch 1965blevjag invald somsuppleant i Hembygdsfiireningens sfyrelse.D& kom jag nlirmarefiireningensarbeteoch beslut vilket kiindesintressant.Jagmastesiigaen sak, livet bestarju till storadelar av politik, men aldtig undermin l6ngatid i ftireningsarbetet,har politiken haft n6,gonframskjutenplats i vir ftirening. Vid dennatid hadefiireningentvi styrelsemedlemmar som var mycket ftirgadeav politiken i samhiillet.Det"vartvi ytterligheter,GustavHedbergp&enakantenoch Edvin Tret-
tondal pA den andra.Trots det sAgick det helt utan nflgrapolitiska kontroverser,det var helt andrasamhallsfrigorsom stodp[ dagordningen. Jagkanskeskall tilldgga att styrelsesammanfdden hdlls fran btirjan uppei fornsalen.Det stora bordetsomnu finns i nuvarandestyrelserummetvar di placerali fornsalen. STYRELSEN Styrelsenvid dennatid somjag hdr har talat om, bestodav Triidg6rdsmdstare: GustavHedberg, Vise ordftirande: StadskarnrerBerthold Wiklund, Kassdr: FastighetsftirvaltareLage Lindberg,Selcreterare: Stadsbibliotekarie Edvin Trettondal,Vise sekreterare: Irma Hedberg, Tf Intendent:GunnarEnderberg,Ledamot:SkogsvArdsassistent Tore Gunnarsson. Suppleanter: FnikenKarin Johnsson, Hen Rolf Johansson, Herr SvenOlsson,Observera, det var viildigt noga med att titlama skulle vara med dt, utom pA suppleanterna, fiirst niir man blev ordinaried&kom titlama med.(Dettaiir citeratdirekt ur 1965flrs utgiva av fusskriften.j l972blev jag vald till sekreterareoch redaktdrftir drsskriften,efter Edvin Trettondal,men det gick ?indatill 1978innan jag tog bon alla titlarna pA styrelseledamdterna. Det gick fbktiskt utan protester. Jag gir inte in pi alla styrelsemedlemmar genomAren,de finns redovisadei v6ra Arsskrifter. Hiir ndrnnerjag endastvdratidigare ordftirande.Den fiirste var Borgm?istare Harry Ljungberg, vidare, GustavHedberg,Tore Gunnarsson,Berthold Wiklund, Sven Olof Olsson,Dennis FunkeochnuvarandeKaj Johansson. Mitt val till sekreterarekriiver nAgraradersftirklaring, det gick ntimligentill viiga p& ett litet annorlundasiitt. En v6rldrdagvar jag och min fru pfl nya torgetftir att inhandlaveckansbehov av potatis, frukt och grtinsaker.Nlir vi kom dit stogEdvin Trettondaloch GnnnarEnderberg diir ochsamtalade. Min fru gick ochhandladeochEdvin kalladepi mig. Nerjag kom fram till dessaherrarsiigerEdvin, "du Rolf Gunnarochjag har bestiimtatt du skall dvertasekreterarsysslaneftermig, jag skall ntimligenslutanu". Det blevju genastprotesterfr6n min sida,jag ktinde mig inte mogenfdr detta uppdragoch rakt inte att ta river efter Edvin som var bAde sprAkkunnigoch ftirfattare, Edvin var ju autodidakt.Men mina protesteroch ftirklaringar till att jag inte var mogenftir dennasyssla,gick inte alls hem hos dessaherrar.Det var som att tala till dtiva. Efter ett langt samtaloch efter derasdvertalningsftinnigakom det ett tveksamt ja fr6n min sida. Vid det kommandefosmritetblev det som Edvin och Gunnarhadednskat, men detfick bli pi mitt stittatt skdtadettauppdrag.Jaghadedennasysslai 18er. SAMTIALLSUTVECKLINGEN jordbnrksbygd, GamlaKvarnbyn harju utvecklatsgenomflren,frfln atthavarit en utpr?igtad med alla kvarnarutefter fallen, till att mer ha tivergfltttill ett industrisamhiille.I dettautvecklingsskedehar Hembygdftireningen varit medoch ftjrsdktatt styrautvecklingenfrt "riitt''hill. Det har ju hant att vissa ftirslag har varit extremttokiga" di har vAr ftirening varit med och fiirsrikt att sl6 till bromsarnaoch i flera fall ocksi lyckatsmeddetta. Till exempel,det var ett forslag att trafiken nerifrdncentrumskulle gArakt 6ver RotenM och tiver Kvarnbygarden,detta blev dessbiittrestoppat.TAnk,vflra fina sommarkviillarmed underhAllningi parkenoch Lars Gahrnsvandringari KvarnbynhadedAvarit spolierade.Hemsk tanke! Ett annatftirslag som v$r ftirening genomifutdiga protesterocksAfick stoppat,var att BifrostledensfiAckdng getromden vackrabtickravinenSvejserdalen,upp till motorvfuen Gciteborg - BorAs.Pi m&ngasiitt har Hembygdsfiireningenftirsrikt att varamed att styra utveck-
lingen till ett trivsamt Mdlndal. Hur det kommeratt g&i fortsdttningeniterstAr att se. Vi har tv& omriden som nu tir under utveckling, Papyrusoch SOAB.s omridena. Vad kommer att hiinda?Skall det utvecklasflt att ftilja ligbebyggelsensomnu priiglarMdlndal,eller kommer skyskrapomaatt vtixa upp i gamla Kvarnbyn. Hernbygdsftireningen kommer sdkertatt g6ra allt fttr att ftilja utvecklingenoch ftirsrika att pdverkautvecklingenft rAtt hell. Ntu det gEller dessaomriden kommerdet att betydamycketftir hur det framtidaMolndal kommeratt seut. VALBORGSF'IRANDET Aret efter bildandet av Mdlndals Hembygdsftrening,tiindes det fdrsta ValborgsbAtetp6 Sttirtfiiillet,alltsi er D32. Som liten parvelpi 8 6r fick jag ftilja med min iildstasysteroch hennesman ftir attvara med om dennapremiiir. Jagminns att det kiindesmycket spiinnande att sti diiruppepi bergetoch blicka ut over vir hembygd.Brlinslettill eldenkom dfl fran SvenskaOljeslageriet(Soab),det var uttjrintatriitunnorsom hadevarit till att transportera linolja i. Dessafat stapladesupp och sunadesmed kiittingar, det var stor risk att n?irde hade brunnit en stund kunde faten rulla i viig utftir berget.Faten innehrill gammallinolja vilket giorde att de brannviildigt lEinge,det ft:riivdessiikertlAngtid ftir brandmtinneninnande kunde liimnaplatsen. Jag miste bertittaett litet minne frAn dennadag d6 det ftirsta bilet tiindespi Sttirtfiiillet. Elden hadebdrjat sAsaktaatt avta och vi skulle 96 hem. Frfln bergetgick det en gAngstigner mot "Friareliden",eller SamuelNorbergsgatan somdenheterochvi ftiljde dennastig.P6 viig ner s6lig d?iren man i griisetoch wed sig och var ocks&lite hdgljudd.Min systeroch hennes man trodde med all sikerhet att det var en man som firat v6rensankomstpA ett lite ftir glatt s6tt.Men, det var inte alls pi detviset.MannensombehdvdehjAlp,hadefAtt engnistaeller en sotflagaftan elden i sitt ena dga och saknadehelt ftirrnAganatt pA egenhandklara sig hem. Han fick ftilja med ossoch min sviger kiindeen iildre damsomboddeuppepfrRyet,fiallgatan och var mycket skicklig att hjiilpa de somr8katut fiir att ha fett nigot i tigonen.Vi gick dit och han fick ttjdlp av damenmed att avliigsnadet somhan fAtt i sitt Oga.Sedanfoljde vi honom hem och allt var frid och frtijd ochjag denlilla parvelnfick ytterligareen sakatt minnas fran det ftirstaValborgsbflletpA Stdrtfidllet.Men nog var eldendet sommestfastnadei minnet. Under de kommandefuen si har Papyrusst6uftir briinslettill ValborgsbAlet,genomatt skiinka uttjiinta pallar och annatvirke. Varje er har trogna medlemmarstiillt upp ftir att ta emot materialetniir det kom upp till berget,ftir att byggabrasansom skulle lysa upp kv6llsmdrkret. Elden stinderen signaltill mdlndalsboma,en signalatt vAreniir p6 g6ng. Mangakiindamdlndalsprofilerhar genomiren hillit vdrtalettill de ftirsamlade.Sjalv harjag varit med minga gdngerdiir uppe p6 stiirffiallet, det har varit en skrin kiinsla att sti deiroch blickat ut river vArbygd och att rin en gangfA mOtaviren h?ir. Det iir fb gangersom elden har behOwinstiillas, det var n6gragtnger under krigsAren.Vid nigot tillfiille var det hfud vind somsattestoppftir elden. DE GAMLAS UTTIIRD 1 1933startade"De gamlasufftird" i Mtilndal. Det var M0lndalsHembygdsftireningoch MHF som tillsammansstafradedessautftirder. Den ftirsta utftirden gick till Kungsbackao5A16, Askim och tillbaka till Mcilndal.Dettavar ett ftirsta stegftir att kunna erbjudamanga?ildrei vfrr stad att fi komma ut och fE en dagsavkopplingoch rekreation.Det var inte lika l6tt dri som i dag ftir flertalet att fA kommaut en dag ftir att selite annatiin barade ntirmasteomgivningarna.Bilar var inte s&vanligt, det fannsen del mdlndalsbor,medlemmari MHF, som var
innehavareav bilar och de stiillde dd upp tillsammansmedvfu ftirening pfl detta,urangemang. Detta var bdrjanpi en programpunkti Hembygdsftireningens Historia. DE GAMLAS UTFIiRD 2 Med tiden si vtixte dennaprogrampun*tut och fick betydligt stdne dimensioner.En kommitte fortsattearbetetmed dessaresor,det var representanter ftir nytftrhetsrdrelsenoBertil Forsell, ftir Hem och samhtilleKarin Blomgren och ftir HembygdsftireningenLage Lindberg samt undertecknad.Dessaresorblev med tiden ganskaomfattandeoch ca. 3oo deltagaretog varje gangplats i 6 bussar,en Rddakors-medlem medftiljdei varje buss.Det vm ekonomiskt mycket kostsamt.Insamlingav pengartill resornagjordesgenomatt kommitt6n skickadeut ett stencileratmeddelandetill ftiretag i Mdlndal med vidhringandeinbetalningskortmed en viidjan om ett bidrag.MdlndalsKommunbidrog ocksi till resoma.Men till stor del var det medlemmarsompA sin fritid vandradeeller cykladerunt i Mdlndal titl olika ftiretag ftir au 6e om ett bidragtill resorna.Det var si att kommittdnhadeen bok sommedftiljdep6 besdkeni ftitetagen,i dennabok sattede sin firmastiimpel,eller skrevnAgraraderniir de skrev in summan som de skiinkte.Dessabiicker, det blev ju fler underflrenslopp, finns i Hembygdsftireningensarkiv. Fdr det mestasi gick det viildigt l6tt att ffi in pengardennav?ig,men pi ntgot stiille kundedet vara svirt, personligenblev jag vid ett tillftille ordentligtutskiilld och Eiven utkdrd av dennaftiretagare.Orsakenvar att dennesfar aldrig hadevarit med pi nAgonav vhra resor,men detcaexempelhOrdetill siillsynthetema,jag vAgarmed all siikerhetpflstAatt det var enda g&ngensom n6got s6danthtinde.Jag vill bara niimna att man kunde bli bemiitt pA ett tevligare siitt ocks6.Vid ett utav mina besdkhos Mdlndals glasm6sterifilr att be om ett bidrag, htinde ftiljande. Jag liimnade fram boken ftir att fb en summainskriven, Glasmiistare Petterssonskrev in 100 kronor, si tog han fram momstabellensom han hadepf, skrivbordet, tittade han efter hur mycket momsdet blev p& 100kronor, si skrevhan in ocksi den summan och sumerdaeihop detta.Det blev hansgiva till "De gamlasutftrd" Si kundedet ocksl gfl. Resornagick till olika platservarje 6r, men svfrrigheten var att hitta stiillensomkundeerbjuda plats ftr 300 matgiister.Vi var p5 Gottskiirsrestaurang,garnlaLdngedragsrestaurangen, Kungiilv, Lygnevik vid Lygnernoch Stenungsbaden, ddr det bjridspAmat och kaffe. JagmAste tilldgga en sak. Medlemmari kommittdnvar dagamainnan resaninne p& Arla mejeri och Eriksbergsbryggerioch bad om mj6lk och svagdrickasom skulle serverastill giisterna.PA morgonenresdageno var dessamedlemmarinne pi respektivestiillen och htimtadeb6demjiilk och dricka som skulle med i bussarna.Det var mycket arbeteftir att allt skulle bli en lyckad dagfiir alla gladareseniirer. I bdrjanav tiden ftir dessaresorgiordesofta ett besdkpi n&gonav ortenskyrkor. Men med tiden kundeKommitt6n erbjudaiiven fin underhAllningav kiindaartister.Det var skidespelare och sfuigare,bland andraMArtaTernstedtfrAn Storateatemi Gdteborg,LasseDahlkvist med flera. Vi hadetiven egnafiirmigor fr6n M0lndal som var med vid dessatillfiillen, Ulla och Rolf RalphnersamtFride Lindtilv, det var myckethrigt uppskattadeinslag. "De gamlasutftird' bOrjade1933.fu 1977 gtrordes den sistautfiirdenoch 1978anordnades endasten sammankomsti FolketsHus Mdlndal, det bjOdspf, mat i sedvanligordning och si visadesen film pi M0llan, "Soundof Music". DEirmedvar, efter 44 er, epoken"De gamlas utfHrd" ett avslutatkapitel, dtir MdlndalsHembygdsftireninghar giort en stor insatsfiir att roa mangagamlamdlndalsbor,somgenomArenhaft svefi afi pi egenhandkommaut ftir en dags avkopplingoch relcreation.
SVENSKA FLAGGANS DAG svaratftr firandetavNationaldagenSvenskaFlagUnder m6ngaer har Hembygdsftireningen gansDag i Mdlndal. Det var Kvarnbyvallensomvar platsenftir dennahiigtidlighet, en mycket vacker plats ftir att fira dennadag. Samlingoch uppstiillninggiordesalltid vid Enerbacksgatan,tidigare var duiren liten ?ing,i dag rir dtir en ftirskola. Erik Gustavssonoch undertecknad hadeundermAnga&r dettauppdragatt organiseraalla fiireningarsom skulle deltagai paraden.Det var mAngafdreningarsom deltog och somtidigare fEtt mottagafanor.Niir alla var inordnadepi sina platsers&var det dagsfiir att staxtamarschen.Det var ocks6vrildigt noga med tiden, marschenskulle nEimligenpassera6ver jtimviigen ftir Bor6sbanan.En noggrann kontroll pe dftabellen ftir t6genGdteborg-Bor6smastealltid gtiras. Niir deltagarnakommit se lfugt, var det en vacker syn ntir inmarschengiordesp6 Kvarnbyvallen, med en vAlfflld skaramed 6sk6darebAdept liiktare och p6 tiwiga platser.Sedanflytadesfirandet av dennadag ner till sentrumi Mdlndal. Fdr minga var det svdrt att ta sig ufp till Kvambyvallen,mennogvar denplatsenmer inbjudande. UPPVAKTNING AV 9O.ARINGAR Hembygdsftireningen hadesedanflera Artillbaka fattat ett beslutatt uppvaktaalla 90-6ringar i Mrilndal.Det blev ganskam6ngamOlndalsbor somuppntddedennahriga61der.F0reningen hadeen fond somkallades"oktindsfond"odoneratav nigon sominte ville lysa med sitt namn. Pengarnai dennafond anviindestill alla uppvakfningar.Det var flera utav oss som dA satt i styrelsensom alterneradeatt besdkaoch uppvaktadessa90-6ringar.Man kundemdta de mest skiftandepersonerniir vi kom ftir att uppvaktaftidelsedagsftiremfllet. Jagskall baraber6ttaom en utav dessa.BertholdWiklund och undertecknad skullebesiikaen dam somdi frllde 6r, vi kom fram till den angivnaadressenoch ringdep6 ddnen.Vi stogdiir och v[ntade pfl att nflgon skulle6ppnaoch ta emotoss.Ddrrendppnadesoch en liten parantdamtog emotoss,kteddi en mycket fin dr6kt och hdgklackadeskor. Vi hiilsadeoch Berthold siigeratt vi kommerfran Hembygdsftireningenftir att uppvaktaen 9O-flringsom skulle bo htir. Ja silgerdamen,di har ni kommit alldelesriitt, det dr jag som fuller Ar, var s&goda att stigain. Vi blev faktiskt lite att mtita dennapigga dam. P6 en del stiillen kundedet vara tviirt om, livet iir ju Overraskade inte lika skonsamtmot alla. Vid uppvakuringamadverliimnadesalltid en blombukettsom skiinktesav Anderssonsblomsterhandelsom 169vid Gamlatorget och en t6rta som alltid skankbsav Nilsenskonditori som liggervid Jungfruplatsen, Det blev med tiden s5 mangai v6r kommun som uppnidde dennahriga 6lder s6 ftireningen kundeinte fortsdttamed dennaform av uppvaktning.Altemativet var att i stEilletfortsiittamed att uppvaktalO0-iringar, mennigot sidant beslutfattadesaldrig. MUSEER Hembygdsmuseet Den 9 februari1931besldtStyrelsenftir Hembygdsftireningen om ftiljandeuppgifterftir ftireningen."Fdreningenhar till iindarn6latt inom M<ilndaloch kringliggandesocknarverka ftir tillvaratagandeoch bevarandeav ortenshistoriskaviirden,s&somfastafornliimningaroch l6sa fomfund, folkminnen, garnlahustyper,husgeradoch redskapsamt vad i dvrigt tir 6gnat att belysatraktenshistoria." Diirmedvar grundenftir Hembygdsmuseet utstakat. Museetiir i dag en klenodsomverkligenhar levt upp till de intentionersom styrelsen1931 fastslog.Samlingamahar v6xt ut och det har viil ibland varit sv6rt, utrymmesmiissigt,att ta emot alla erbjudandenav ftirem8l som st<immatin fran allmiinheten.Det mestasom sadesi det fiirsta uppropet,har kunnattillgodosesoch de flesta omriden som efterlystesfinns i dag
pe museet.Museethar p6 senare6r uttikatsmed ett bild och liisrum som i dag representerade stArtill allmiinhetensftirfogandefor forskning. Ett rum viilfrllt med uppgifter samladei piirmar, bide med texter och fotografier.En som har betytt mycket ftir Hembygdsfiireningenoch museetssamlingarvar skolliirarenSigfrid Eyton, som har byggt upp regisferingen och giort anteckningarom inkomnauppgifter och ftirem&I.Pi grund av ohiilsabegtirdeEyton i en skrivelsetill styrelsen,jag tror att det var 19650att fi liimnasitt uppdragp6 dennapost.Med tankfirrdesdet svirt. ke pi hur mycket Eyton har begrttftir Hembygdsftireningen Lars Gahrn har anlat dennauppgift och fullftiljer Eytons arbetemed den iiran. Det ?ir ett mycket viktigt uppdrag,men med de kunskapersom Lars har, sAvet vi att han iir riitt man att skrita detta.Ett museumutan registreringar,ordning och reda"?irett museumsom snarttappar i betydelse. viixt ut och omfattari dag iiven hiibyggnaden.Diir finns nu i andra Nu har Hembygdsmuseet vAningenen skolsalexakt som den sig ut i min bamdom,en vtivsal och vindsutrymmenmed gamla ftitemAl.Fdrstaviningen, storasalen,har gettsutrymmetill olika utstiillningarsomhar blivit mycket populiira.Det bedrivs ocksAen ganskaomfattandekursverksamhetav varierande slag. Lantbruksmuseet Hembygdsftireningendriver ett stort antal museeri Kvambyn. De garrrlamagasineni Gittaforsliden och gatumiljdn ansflgsvara ett utnnfuktsiitt att bevarastoradelar av den iildre delen av gamla kvarnbyn och mycket liirnplig ftir museiverksamhet. Magasinenvar i dAligt skick och behdvderepareras.Det kostadestorapengaratt upprustadessalokaler. Men, genomAke kom det uppgift om att det fannspengaratt srikahos LoffeNisbeth pi RiksantikvarieEtmbetet, Pfl sfl vis rfidades lokalerna rinZimnderlom lokalernaskulle anviindasftir museiverksamhet. p& och Hembygdsftireningenfick tecknatett kontrakt lokalernaoch den ftirsta delenav verksarnhetenkundestarta. Det var Lantbruksmuseetsom blev fiirst ut med att bebyggalokalema i Gdtaforsliden.En arbetsgruppbildades1983,med SvenOlof Olssonsom den drivandekraftenftir dettamuseums tillblivelse. Owiga medlemmari gruppenvar, Harry Bunketorp,Folke Brirjesson,Erik 1983 Gustavsson,LennartKarlsson,Sven Larssonoch Frode Lyngsaa.Den 12 septennber visadesmuseetfiir de lantbrukaresom skiinlctmycket av det somi dag finns pi museet.Under den kommandehelganrippnadesmuseetftir allmiinheten. Museethar under de efterftiljandefuen byggts ut och kan i dag visa upp allt fren "Sedd till skdrd", vidare det mestaav redskapsom tillhdr jordbruket. Jag v6garpfrst6au HembygdsftireningensLantbruksmuseum iir ett av de b6stasomkan visasupp i v6rt land. Industrimuseet Museemai Gtitaforsliden fortsiitter att viixa ut. Nu tir det industrin i Mdlndal som skall dokumenteras.Aven ftir dettamuseumbildadesen grupp som skulle svaraftir uppbyggandetav Industrimuseet.Arbetsgruppensom skulle dokumenteradetta museumbestodav m6ngayrkeskunnigamedlemmar.Det var Ake Peterson,Vigon OlssonoBo Larsson,Nils Johansson, OstenLund, Erik Lithandet,Henry Gustafsson,Berthold Wiklund samtRolf Johansson. Arbetetbtirjadei april 1986.Lokalernavar helt i avsaknadav klEdselpAvEgaroch golv, med andra ord det var till att btirja fran grunden.Det var stenvdggaroch cementgolv,allt skulle byggasin och vi var viil medvetnaatt det skulle gi flt mycketvirke till detta.Kommunenskulle hiimta in anbudfrfrn ett tr6varufiiretagoch fick ocksi ett sidant och det kid pA60.000kronor. V8r snickarexperti gruppen,Vigon Olsson,tyckte att detta var alldeles ftir hrigt, han troddeatt han skulle kunnakommafram till ett liigre anbud.Vigon fick da uppdragetatt pniva om det var miijligt. Efter en veckaredovisadeVigon att han hadefAtt pris pi safirmakvantitet, priset var nu halverat,30.000kronor och med l6fte att vi fick refumeravirke om det inte gick it. Det var ju en gltidjandeuppgift. Arbetet var i gAng,gruppenbestodav mdngayrkesmtin,
6
snickareoch m&lare,ftir ossandrasom inte var direkt yrkeskunnigape omr&detfannsdet hur mycket arbetesomhelst. F<iremtLl fran Industriernai Miilndal hadeen liingre tid samlatsoch lagrats,Bo Larssonhade insamlatmycket frAn Papyrusoch hade6venordnatutrymmeftir att ta till vara pA det mesta tills det var klart att flytta in p6 det nya museet. Arbetet gick 6ver ftirvlintan br4 ca 2.300 arbetstimmarhade ghtt &t, men mest glddjandeav allt, inte ett enda olyckstillbud hade intriiffat pA hela den tid som vi arbetadeftir att iordningsstiillalokalen. Museet har dokumenteratindustrier som har funnits i M0lndal, Papyrussom har varit den mestdominerande och somhar sysselsatt flestmrilndalsbortidigare.Vidare,SOABOljeslageriet, textilindustrier,Kroksliitts fabriker,Eiser,strumpfabriken.Men iiven modemareindushier finns representerade, Eriksson och LiikemedelsftiretagetAstra Zeneca.Viiskindistrin var pi museet.I dag Zirdennaliksom stor i Mdlndal tidigare, 6vendennaindustri iir representerad mAngaandraindustriernerlagda"menpAv6ramuseerfinns en del av ftiretagenshistoria bev'arad. Ldrdagenden 8 april 1989dppnades museetfiir allmtinheten. Det var mycketfolk och representanterfrAn Mdlndals Kommun, LiinsantikvarienJan GunnarLindgren och l:e antikvarie Mats Perssonfr6n Riksantikvarieiimbetet.M<ilndalsHembygdsftireningkunde gliidjas 6t ytterligareett museum. Hem, hushill och hantverk Ntista etapp ftir utbyggnadenav museiverksamheten i Gdtaforslidenblev andra vfuningen ovanftir industrimuseet.Nu vdxte avdelningenftir Hem, hushAlloch hantverkfram pi detta v&ningsplanoch arbetetpibdrjadesi november1993och avslutadesi maj 1994.En mycket stor'verksarnhet iir nu etablerati dennabyggnad.Mycket av arbetetutftirdesav medlemmarna, men en del hjSlp frck htimtasutifran. Bland annatutfiirdes snickeri,m6lning och tapetsepAHisingen. ring av eleverfrAnBnickegymnasiet gammalt Det var trdgolv som vaf,lackatoch var ganskasAilla medfaret.Golvet miste slipas irurandetp6 nytt skulle lackas.Ftir detlabehdvdesen bra slipmaskinoch en sidan inhyrdesav en firma pfl Odinsgatani Gdteborg, FrodeLyngsaa,IngvarAsplundoch SvenOlof Olsson var mycketihlirdigaatt hanteradennamaskin.Golvetbestodav ett rnyckettjockt lagermed gammalfemissaoch det var ett hirt arbeteatt ffi bort detta,men med ihiirdiga medlemmars& blev det ett bra resultat.Alla somidag besdkerdennaavdelningkan se det fina resultatet,ett fint slipat och lackat golv somhar krdWminga svettigatimmar. Under arbetetsgfuig fick vi en telefonsignalfren firman som vi tryrt slipmaskinenav, en mycket omtAnksamman. Han hadekommit ph att vi skulle slipa ett gammaltfemissatgolv och kom med en berdttigadvarningtill oss.Det var niimligensi att slipmassansamladesi siickaroch det var det han ville vanu ossftir, det var mycket stor risk ftir sjdlvantiindningav detta spill. Han uppmanadeatt inte lflta dessasiickarsti kvar i huset,dAtir risken stor att det inte blh nigot kvar av v&ramuseer,alltsfl stor risk ftir brand.En mycket omt?inksam varning, sZickama 6ktedirekt till Kikestippenefter slutatarbetspass. Sedanbtirjadeinredningenuu 4s slika avdelningarnapAdettamuseum.Drir blev avdelningar fiir Biodling, Skomakeri,Slcr6dderi,Urmakeri.Diir finns nu ocksi fiiregangarentill vira datorer, ett Handsiitteri.Boktryckarkonstenhar mycket gamlaanor. RedanpA 1400-taletuppfann JohannGutenbergmetodenatt kunnagiuta ldsatyper. Det kom att betydasi mycket,bide ftir det tryckta och liista ordet.DEirftirkiinns det bra att Hembygdsfiireningenocksflkan visa upp detta s6tteri,bland allt tivrigt som vdra museerkan visa vira bescikare.Ddr finns ocksd en liten ennrmsliigenhetmed kdk och allt som fannsi en sidan ligenhet. Det giiller kdksinredning, mdblerlinneftirr&d,ja allt somingick somStandardftir dettaboendefran 30-talet. Det som gjorts i alla vAramuseertlr en mycket vtirdefrrll dokumentation6ver en tid som vi har liimnat bakomoss.Diirftir iir det si viktigt att vdra efterkommandehar tillgAngtill att fh se
hur miinniskor bodde,olika yrkeskategorieroch med vilka hjiilpmedel som kravdesftir att utftira olika arbeten.Museernahar ocksflbesokav skolor, ftir alla eleveriir detviktigt att ocksAkunnablicka bakAt,inte bara sep& all teknik som i dag erbjudsi alla former. Utan att se i backspegelnkan det var sv6rtatt ftilja vilgenframAt. KVARNBWANDRINGAR Under m6nga6r har ett utav de mer populfirainslageni Hembygdsftireningen varit vandringi Kvarnbyn varje sommar.Intressetftir dettainslagfycks inte avta,trots att det har det har hAtlit p& i mdngafrr. Den stdrstaorsakentill att intressetligger sf, hdgt beror i ftirsta handpA ftireningensintendentLars Gahm.Den storakunskapsom Lars har niir det gtiller bAdebebyggelsen och tidigare invflnare i gamla Roten M-omr&det,eller som det ocks&kallats, Faberget, fascinerardeltagamaDet inte Lars vet om dettaomride och om vir hembygd,iir inte heller v?irt att veta. Jag har rAkat besrikarepf, industrimuseetsom berflttatatt de har hiirt talas om vandringarnai Kvarnbyn,det har varit n&gotinslagi radion vi flera tillfiillen. Di har det lockat besdkare,inte barafr6n Mdlndal, de har berEittatatt de kommit fr6n Kungiilv, Kungsbacka, ja dethar lockatbesdkarelAngviigafrAn,Det eirju gliidjande. I 6r, jubileumsfuet,har det varit 4 kviillar med vandringarmed efterftiljandeunderh6llningi Kvarnbyparken,alla dessakviillar har viidretsmaktervarit p6 eff strAlandehum6r.Att fe sitta i parken,hjiirt4t av gamlaKvarnbyn och lyssnap& underhfillningenen sddankv6ll och dessutom fb njuta av en kopp kaffe med hembakatsom medlernmarnaegenhiindigt6stadkommit, vad mer kan man tinska sig. Jag iir iivertygadom att dessavandringarkommer att fortsEitta iiven kommande6r. SAMMANFATTNING Undemrbrikentill min artikel inJtir Hembygdsftireningens 80-flrsjubileum?ir, 'oTankaroch tillbakablickar". Jag har i artikeln ftirsdkt att Atergemycket av tillbakablickar, men ocks6 speglatvad ftireningenhAllerpi med i nutid. Vad iir dfl mina "Tankar"?Givetvis att ftireningen iiven i tiden som ligger framftir oss, skall ha lika stora framgA.lrgar som har prtiglat ftiriningensarbetepA olika omr&denunderde gingna 80 Aren.F0rutsiittrringarna verliar goda det finns en bra ledning i ftiteningenoch mdngaentusiastiskamedlemmar,lom vid alla tillflillen stiiller upp och hjiilper till. Med sfl mAngavEilvilligakrafter, sAkommerdet stikertatt gf, bra de kommande6ren.DA kanskeniistastorabegivenhetftir Mdlndals Hembygdsftireningkommer att bli l0O-Arsjubileum, Fram till det jubileet, iinskarjag alla nuvarandeoch kommande medarbetarei Hembygdsftireningen lycka och framgfingi det fortsattaarbetet. Rolf Johansson Dessaraderiir nertecknade augusti2010