Mattias Pirholt
Vårt behov av (e-)böcker PÅ DE HÖGRE NIVÅERNA i litteraturvetenskap på Södertörns
högskola i Stockholm använder jag och mina kollegor oss av öppna kurser som gör det möjligt att anpassa innehållet efter den undervisande lärarens egna intressen. När jag inför denna hösttermin fick möjligheten att undervisa en tematisk kurs föll mitt val på den finlandssvenska modernismen. Jag kunde således se fram emot en vår och sommar med in- och omläsning av Södergran, Diktonius, Björling med flera. Precis som för så många andra satte den rådande pandemin käppar i hjulet för mig, och under förberedelsearbetet blev pandemins yrkesmässiga konsekvenser allt tydligare. Trots att jag arbetar i Stockholm bor jag på Åland, där de för en litteraturvetare så livsviktiga biblioteken stängde helt under två månader. Nu råder det förvisso ingen brist på litteratur i hemmet, dit en del av arbetet måste förläggas, men viss forskningslitteratur och nyare utgåvor saknades i samlingarna. SLS digitala utgivning kom då som en räddande ängel till min coronabegränsade lärartillvaro. Här fann jag såväl kritiska utgåvor av litterära verk som vetenskapliga texter och handböcker, tillgängliga för alla. Lägg därtill den digitala Litterturbanken i Sverige, som SLS samarbetar med, och du har över 500 år av litteratur tillgänglig på din dator. Övergången till digitala texter var för min del inte oproblematisk. Till skillnad från mina studenter, som förefaller vara vana vid att ta del av kurslitteraturen på olika skärmar, föredrar jag själv känslan av fysiska böcker. Erfarenheten från många års undervisning säger mig dessutom att den konkreta bokens fysiska rumslighet hjälper oss att orientera oss i texten och därmed också att röra oss fritt i den: man kan hoppa mellan sidor och kapitel på ett sätt som är svårare i en digital version, trots hyperlänkar. Litteratursamtal som sker med boken i hand blir i allmänhet mer komplexa och mer detaljerade än de som sker utifrån en digital text. Stöd för denna erfarenhet finns i forskningen som visat att förståelsen generellt är lägre vid läsning från en skärm. När nu hösten, vintern och kanske också våren kommer att gå i avståndets tecken är det dags att dra lärdomar av det som först verkade vara en tillfällig nödlösning men som för var dag som går framstår som åtminstone delvis permanent. Det senaste halvårets blixtsnabba omställning till distansundervisning har visat hur skicklig människan är på att ställa om inför nya förutsättningar, men också hur lätt det är att kasta ut barnet med badvattnet. I många fall var boken det första som rök. Men de digitala mötena, precis som de digitala böckerna, ersätter inte de fysiska mötena och böckerna. E-boken är ett ovärderligt komplement till den vanliga boken, men när vi vill gå på djupet i en text behövs den fysiska bokens tredje dimension som den tvådimensionella skärmen saknar. På det sättet liknar människor böcker. ●
Mattias Pirholt är professor i litteraturvetenskap vid Södertörns högskola och medlem av SLS vetenskapliga råd. SLS e-böcker och digitala utgåvor finns på plattform.sls.fi. Foto: Olcay Yalcin
”Litteratursamtal som sker med boken i hand blir i allmänhet mer komplexa och mer detaljerade än de som sker utifrån en digital text.”
KÄLLAN 2/2020
1
