9789174241181 by Smakprov Media AB

EBBA VON SYDOW

KUNGLIGT SNYGG MÄKTIGA MODEDROTTNINGAR OCH STILSÄKRA PRINSESSOR

006425_sid_001-160_kai.indd 3

2011-02-02 08.08

Innehåll 8 SOM I SAGAN FAST PÅ RIKTIGT – MINA TANK AR OM KUNGLIGT MODE 12 MODEPRINSESSAN MARY – DEN SVALA SKÖNHETEN SOM TOG DANMARK MED STORM 28 GRACE KELLY – STILIKONEN SOM BLEV SAGOPRINSESSA 42 METTE-MARIT MED SMAK FÖR LYX – JEANSTJEJEN SOM FICK EN KUNGLIG MAKEOVER 56 TRENDSÄTTANDE DIANA – FOLKETS ÄLSK ADE PRINSESSA 72 VICTORIA – EN MODERN MONARK MED K ÄNSLA FÖR STIL 88 MÁXIMA – EUROPAS MEST FÄRGSTARK A KRONPRINSESSA 102 KUNGLIGA BRUDKLÄNNINGAR – MAGISK MARÄNG, KLASSISK KREATION ELLER FLUFFIG PRINSESSDRÖM? 124 KUNGLIGT SNYGG – VÄLSTRUKET, PRYDLIGT OCH NATURLIGT 138 KUNGLIGA BUBBLARE – FRAMTIDENS TRENDSÄTTARE 144 DROTTNINGLIK ELEGANS – STARK A KVINNOR MED MAJESTÄTISK MODEMAKT 158 REGISTER 160 TACK

006425_sid_001-160_kai.indd 5

2011-02-02 08.08

006425_sid_001-160_kai.indd 6

2011-02-03 10.04

Kunglig uppställning när danska drottningen ﬁrade sin 70-årsdag på Fredensborgs slott i april 2010. Från vänster: Máxima och Willem-Alexander av Holland, Mette-Marit och Haakon av Norge, Victoria och Daniel av Sverige och Mary och Frederik av Danmark.

006425_sid_001-160_kai.indd 7

2011-02-03 10.05

Som i sagan fast på riktigt – mina tankar om kungligt mode

edan jag tackade ja till uppdraget som redaktör och programledare för Det kungliga bröllopet i SVT har jag ofta fått frågan om jag är rojalist även så här i efterhand. I sann politikerstil glider jag alltid undan ämnet. Helt ärligt så har jag inget vettigt, rakt och citatvänligt svar. För mig är det tudelat. Intellektuellt sett är monarkins roll i dagens samhälle svår att motivera – att ärva en maktposition är förstås hopplöst omodernt. För visst har kungligheter makt, de som påstår något annat är alltför dåligt pålästa. Daterade och mossiga är många av de märkliga traditioner och oskrivna regler som lever kvar, som det gammalmodiga ”ni”-tilltalet och en alltför dålig insyn och redovisning av kungahusets verksamhet och vardag (att förbättra detta tror jag för övrigt alla skulle vinna på). Privatlivet ska naturligtvis respekteras, kvällstidningarna går ofta orättvist hårt fram med skvaller och spekulationer, men var går gränsen när ens bröllop, barn och julﬁranden också tillhör folket? Är det bara de glada, välpolerade stunderna vi ska få se? Om man går med på att deklarera sin förlovning i direktsänd tv, måste man då inte också acceptera att folket vill veta vad som hänt när kärleken plötsligt tar slut? Har ingen rätt att kritisera? Eller är det kanske så att det faktiskt går alldeles utmärkt att ställa raka frågor till en kung eller en kronprinsessa och att problemet är att ingen gör det? En garvad nyhetsreporter berättade för mig att han anmält sitt intresse att intervjua kungen inför hans födelsedag för några år sedan. Redaktionen hade tittat på honom, förvånat, och sagt att ”inte skulle väl han utsätta sig för det, han som hade så

hög trovärdighet”. Det förvånar mig att det anses oviktigt att intervjua Sveriges statschef, kanske är det därför bevakningen av kungligheter ofta blir så ensidig och i princip domineras av nyheter kring deras privatliv, som vad de har på sig och vem de dejtar. Samhällsredaktioner, granskande journalister och nyhetsreportrar är helt enkelt ointresserade och dåligt insatta i denna mäktiga, skatteﬁnansierade institution som engagerar så många människor. Jag är en av de människorna. Så länge jag kan minnas har jag varit fascinerad av kungligheter, jag älskar att följa deras osannolika liv. Det är min drivkraft i att skriva den här boken. Vår egen kungafamilj är en liten bit levande svensk historia. Kontrasterna i deras liv är också spännande: det faktum att de är en historisk institution som lyckas leva kvar i modern tid. Det faktum att de strävar efter ”vanligheten”, samtidigt som den måste balanseras med tillräckligt mycket tradition för att bevara mystiken, respekten och det upphöjda. Och det måste man säga att de lyckas med. Idag, när allting kan köpas för pengar, besitter kungligheterna fortfarande en unik position, en position som kan göra den mest rutinerade journalist handsvettig och fånigt nervös. Kungligheterna engagerar och berör och oavsett vad man tycker har man en åsikt om dem, oftast en ganska stark sådan. Kungligheter för mig är också en liten bit magisk sagovärld mitt i allt det vardagliga grå. De lever ett skyddat liv där pengar sällan är ett problem, de är omgivna av uppassare, livvakter och sekreterare som bokar resor, passar barn och besvarar brev. Deras vardag består av spännande resor och möten med politiker, Nobelpristagare, framstående författare, forskare och presidenter. Deras jobb är att ständigt vara representativa, att säga rätt saker, att klippa band, föda barn (det må låta bryskt men går inte att komma ifrån) och förstås att bära upp fantastiska klänningar

Kungligheter för mig är en liten bit magisk sagovärld mitt i allt det vardagliga grå.

S O M I S A G A N FA S T P Å R I K T I G T

006425_sid_001-160_kai.indd 8

2011-02-02 08.10

006425_sid_001-160_kai.indd 9

2011-02-02 08.10

och smycken som signalerar att de är någonting vi andra aldrig kommer att bli, och att bjuda folket på något att beundra. Genom åren har jag fascinerats alldeles extra av kungligheternas kläder och välpolerade yta. Hur orkar de? De får aldrig se sura eller uttråkade ut, hur dumma frågor de än får. De ska ständigt vara välklädda, slanka och snygga, men samtidigt måste de följa regelboken: inte för kort, inte för trendigt, inte för mycket. De bör marknadsföra sitt land genom att välja inhemsk design, samtidigt talar de ytterst sällan om vem som gjort deras kläder (något som fortfarande är en gåta för mig, men jag hoppas på förändring). De förväntas vara elegant klädda – men inte för exklusivt, då blir det svarta rubriker om lyxshopping, något alla de nordiska kronprinsessorna råkat ut för. Deras aftonklänningar är som konstverk, inte minst här i gråbleka Sverige. Idag är det bara på ett fåtal galor i Hollywood, Golden Globe, Oscargalan och Emmy, möjligen också ﬁlmfestivalen i Cannes, där vi får möjlighet att se kreationer i samma klass. När det hålls middagar på slottet, statsbesök och bröllop bjuds vi på en klänningsfest utan like och jag njuter varje gång. Ända sedan jag var liten har jag suttit bänkad framför Nobelfesten på tv för att titta på den färgsprakande klänningsparaden. På två Nobelfester har jag bevakat klänningarna på plats i Stadshuset i Stockholm, för SVT:s räkning, och jag glömmer aldrig känslan av att stå tryckt mot väggen när kungligheterna och de prominenta gästerna skrider förbi i sina frasande aftonblåsor. De kungliga diademen glittrar om möjligt ännu mer i verkligheten. Själv lånade jag mammas gamla blommiga balklänning från 70-talet och när jag bjöd upp statsminister Fredrik Reinfeldt på en vals i Gyllene salen kände jag mig faktiskt lite som en prinsessa … För en riktig prinsessa eller drottning är kläderna en arbetsuniform. Inte minst är det viktigt eftersom de faktiskt sällan säger någonting, kanske en kort kommentar eller ett trevligt litet tal, men det klipps ofta bort och framför allt är det bilden av dem som sprids över världen.

Bilder betyder allt. Med sin coola elegans var Grace Kelly en av dem som tog med sig detta från sin filmstjärnekarriär i Hollywood när hon 1956 blev furstinna av Monaco. Med sin ståtliga hållning (hon var gammal balettdansare) och sitt mystiska leende var hon kungligt material redan innan hon träffade prins Rainier. Hon kunde konsten att uttrycka sig även genom en stillbild. Att tillägna Grace Kelly ett eget kapitel var en självklarhet för mig då hon än idag är en av de främsta stilikonerna i modern tid. En annan kvinna som fängslade folket och fotograferna från första klivet in i den kungliga världen var prinsessan Diana. Hon bemästrade som ingen annan kunglighet bilden av sig själv i media, mycket tack vare sin klädsel men också sin utstrålning och förmåga att hitta ögonblicken, plaggen och blickarna som sa mer än tusen ord. Några av de mest berömda bilderna och klänningarna berättar jag om i kapitlet om Diana. De nordiska kronprinsessorna Victoria, Mary och MetteMarit fascinerar på ett annat sätt: de har utvecklat en skarp, proper och tillgänglig prinsesstil som inspirerar många kvinnor som kanske inte alltid känner sig hemma i modebloggarnas och de glossiga magasinens svårburna trendplagg. Kronprinsessorna är köpdrivande krafter, de sätter trender och kan liksom vilken kändis som helst få en kavaj att sälja slut på några timmar. I den nordiska trion går Mary i spetsen för att främja sitt lands mode genom ett brinnande intresse för branschen och som engagerad beskyddare av modeveckan i Köpenhamn. Bland kungligheterna ute i Europa finns det flera som är värda att hålla ögonen på: belgiska kronprinsessan Mathilde i sina galna Viktor & Rolf-kreationer, prinsessan Elena av Spanien som ibland slår till med storslagna aftonklänningar, och kronprinsessan Letizia av Spanien, som föredömligt ofta mixar billiga kläder från spanska kedjorna Mango och Zara med dyrare designerplagg. Prinsessorna i Monaco är också roliga att följa

Så länge jag kan minnas har jag varit fascinerad av kungligheter, jag älskar att följa deras osannolika liv.

S O M I S A G A N FA S T P Å R I K T I G T

006425_sid_001-160_kai.indd 10

2011-02-02 08.10

även om de tyvärr inte kommer i närheten av mamma Grace Kellys elegans (den enda som ger lite konkurrens är prinsessan Carolines Chanelälskande dotter Charlotte Casiraghi). Men ingen av dem har en lika färgstark, rolig och personlig garderob som holländarnas kronprinsessa Máxima, därför blev hon den av dessa som fick ett eget kapitel. Argentiskan Máxima hyllas för sina hattar och sina, ibland ganska galna, outfits. Det är inte så ofta vi ser Victoria i svenska flaggans färger men Máxima bär glatt nationalfärgen orange, både mycket och ofta. Hon gör inte alltid rätt men hon gör det alltid med ett leende och visar att det räcker långt, vilket för mig är en stor inspiration. Fascinerande är också dessa kvinnors livsöden. Det är omöjligt att analysera deras garderober utan att ge en bild av vilka de är, varifrån de kommer och hur de hanterar sin situation. Mest spännande är de som tidigare haft ett ”vanligt” liv, de ingifta som förvandlas och intressant nog ofta tycks bli kungligare än kungligheterna själva. Hur det blir med prins Daniel av Sverige återstår att se. Ett helt kapitel har jag också ägnat åt bröllopsklänningar. Kungliga bröllop är de mest glamourösa, storslagna folkfester vi har i modern tid. Kärlek, historiens vingslag och sagans alla ingredienser fast på riktigt. Månader av förväntan och spekulationer innan vi äntligen får se bruden och den frasande vita klänningen som sedan analyseras i spaltkilometer. Dessa fantastiska klänningar som var och en bär på sin egen historia. Alla små men viktiga detaljer, som den lilla myrtenkvisten i Victorias brudkrona, den gömda röda rosen i Marys brudbukett eller en handsydd, ovärderlig spetsslöja som använts generation efter generation. Tusentals människor radar upp sig längs gatorna och miljoner sätter sig framför tv-apparaterna för att följa ceremonin och festligheterna. Vid bröllopen får vi också en unik inblick i

den annars så hemliga världen innanför slottets murar. Vi får se kungligheter skåla, dansa, pussas och hålla tal, men framför allt får vi små glimtar av kungligheterna som människor som inte alltid följer protokollet. Danske kronprins Frederik i sin stiliga uniform som inte kan hålla tillbaka tårarna i kyrkan, norske kronprins Haakons oförglömligt kärleksfulla tal till sin MetteMarit (kanske det ﬁnaste tal en prins någonsin hållit på ett bröllop), känslomänniskan Máxima som storgråter så mascaran rinner i kyrkan, tjugoåriga Lady Diana Spencer som är så nervös att hon råkar kasta om prins Charles alla namn vid altaret och prins Daniel från Ockelbo som får svenska folkets hjärtan att smälta när han berättar om kronprinsessan Victorias trettio kärleksbrev. För mig är det just de där små glimtarna som gör kungliga bröllop så härliga. Jag har också listat ”kungliga bubblare”, den nya generationen modeprinsessor som en vacker dag mycket väl kan komma att axla Marys, Máximas och Victorias mantel. Redan nu skolas de noga av sina modemedvetna mammor. Kanske är det en av dem som blir vår nästa Grace Kelly. Så, vad har jag själv lärt mig i arbetet med den här boken? Lite mer ”kungligt” tänker jag när jag shoppar – jag har blivit ännu bättre på att prioritera basplagg av god kvalitet och jag vågar matcha lite mer. Jag satsar på neutrala toner, enfärgat och försöker tänka ”kan Mary, så kan jag” när jag ser en vacker blus eller en feminin spetsklänning. Lite mer kvinnligt, lite mindre svart och säckigt. Men framför allt har det varit ett fantastiskt roligt och inspirerande arbete med att lära känna dessa kungliga kvinnor. Jag håller tummarna för att det smittar. Bläddra, läs och njut!

Det är omöjligt att analysera deras garderober utan att ge en bild av vilka de är, varifrån de kommer och hur de hanterar sin situation.

S O M I S A G A N FA S T P Å R I K T I G T

006425_sid_001-160_kai.indd 11

2011-02-02 08.10

Modeprinsessan

MARY DEN SVALA SKÖNHETEN SOM TOG DANMARK MED STORM

006425_sid_001-160_kai.indd 12

2011-02-02 08.10

PRINSESSA SIDFOT

006425_sid_001-160_kai.indd 13

2011-02-02 08.10

ag alltid varit svag för danske kronprins Frederik. Smart, rolig och stilig seglarkille. Lång och snygg. En drömprins, helt enkelt. Det tycker inte bara jag, utan även min mamma. För visst är han en äkta svärmorsdröm? Länge var också tronföljaren till en av världens äldsta monarkier (han blir Frederik X när han en dag efterträder sin mamma Margrethe), en av Europas mest eftertraktade ungkarlar. Och visst fanns det flickvänner, men det blev aldrig allvar. När reklamtjejen Mary Donaldson blev presenterad för den brunbrände, snygge seglaren Frederik på baren Slip Inn i Sydney den där septemberkvällen hade hon ingen aning om att han var Danmarks tronföljare, trots att man kanske kunde misstänka någonting eftersom han var där med sin kompis (!) kronprins Felipe av Spanien. Hon hörde att han bröt, men trodde att han var holländare. – Frederik och jag började prata och sedan kunde vi helt enkelt inte sluta. Men det var inte alls så att det sa ”pang” den där första kvällen och att jag visste att jag träffat mannen i mitt liv, mindes Mary i en intervju med danska dagstidningen Politiken. De träffades första gången under sommar-OS i Sydney år 2000. De bytte nummer den kvällen och efter att Frederik rest hem till Danmark höll de kontakten och lärde känna varandra bättre via mejl, sms och telefon. De skickade cd-skivor till varandra och delade med sig av sin vardag i långa mejl. Mary har senare berättat i en intervju att hon är övertygad om att ödet förde dem samman. Att om de inte hade träffats den kvällen i baren hade de gjort det senare, någon annanstans.

Frederik kunde inte glömma den australiensiska brunetten från Slip Inn, han åkte snart tillbaka för att hälsa på. Han lyckades fortfarande hålla dejtandet hemligt för den danska pressen. Mary, som är uppväxt i Tasmanien, bodde då i ett chict radhus i Sydneys mer fashionabla kvarter Bondi Beach. Först i maj 2002 lyckades fotografer få dem att fastna på samma bild och senare samma vår sågs Mary låsa upp kronprinsens lägenhet i Köpenhamn med egen nyckel, efter att hon varit ute på en joggningsrunda. Förhållandet var vid det här laget ett faktum och Marys liv skulle aldrig bli detsamma igen. Hon var ständigt jagad av pressen men avböjde konstant från att kommentera sitt förhållande med kronprinsen (vilket är ett tydligt tecken på när det är allvar i förhållandet med en kunglighet). Även familjemedlemmar, kollegor och gamla kompisar hemma i Australien höll tätt om relationen och i Danmark teg vänkretsen också som muren. Marys till synes skandalfria förflutna stod i stark kontrast till Mette-Marits entré i norsk press ett par år tidigare. Kunde man vara så perfekt som Mary? Fanns det verkligen ingenting att skriva? De fortsatte dejta, Mary reste ofta till Europa och två år efter att de hade träffats flyttade hon till Danmark för att arbeta som projektkonsult på Microsoft i Vedbæk. Till slut fick hon genomgå det slutgiltiga provet: att träffa Frederiks mamma, drottning Margrethe. I efterhand har hon erkänt att hon var ”väldigt nervös”. Men hon fick godkänt och kunde andas ut. I alla fall tillfälligt. För nu var hon officiellt prinsens nya flickvän och fotades konstant i dansk press, inte minst eftersom hon numera följde med på hans kompisars fester, dop och bröllop.

”Det är oerhört viktigt för mig att vara snygg och elegant och korrekt klädd, oavsett tillfälle.” Mary berättar i en tidig intervju med australiensiska Vogue att hon ser kläderna som en del av jobbet.

MODEPRINSESSAN MARY

006425_sid_001-160_kai.indd 14

2011-02-02 08.10

Kronprinsessan Mary har, med hj채lp av stylisten Anja Aladji, blivit en maktfaktor inom danskt mode.

PRINSESSA SIDFOT

006425_sid_001-160_kai.indd 15

2011-02-02 08.10

Marys modemåsten 1. MATCHA MERA. Mary vågar ofta matcha mer än de ﬂesta: ibland så mycket som handskar, väska och skor. Ett säkert sätt att se proper, prydlig och välplanerad ut.

matchade med beigea Louboutinpumps, beige 2.55-väska från Chanel och handskar i samma färg. Att blicka tillbaka och sno stilen av klassiska modeikoner som Jackie Kennedy, Grace Kelly och Audrey Hepburn är aldrig fel.

2. CHIC I KAVAJ-JACKA. Chanelinspirerade kavajer eller mjuka, midjekorta små jackor i ull är ett säkert kort när Mary ska representera men ändå vill se trendig ut. Hon matchar gärna med kostymbyxor, skyhöga klackar och en liten, nätt väska. Kunglig powerdressing!

7. STENHÅRD TRÄNING. På en vältränad kropp sitter kläderna bättre. Mary är ständigt topptrimmad, vilket hon ﬁxar genom löprundor och tuffa träningspass i slottsparken. En favoritövning är armhävningar mot parkbänkarna. Hon varvar med ridning, yoga och skidåkning. För oss andra som inte har en privat slottspark runt hörnet är det bara att släpa sig iväg till gymmet. Suck …

3. VINNARFÄRGEN LILA. Liksom kronprinsessan Victoria satsar Mary ofta på den vinnande färgen lila. Rosa kan lätt kännas för ﬂickigt, rött för dramatiskt och grönt är svårburet om man känner sig blek och trött. Lila däremot är helrätt. 4. HÅRACCESSOARER OCH COIFFER. Unika accessoarer i håret är ett betydligt modernare alternativ till de tantiga hattarna som vi normalt kopplar ihop med kungligheter. Mary visar med sin hallonrosa håraccessoar att diadem och hårprydnader inte alls har någon åldersgräns på sjutton år. Hon äger också diadem med tygrosetter från Malene Birger. 5. SKÄRPNING. Liksom Michelle Obama bär hon gärna ett smalt skärp över kavaj eller klänning, vilket markerar midjan på ett snyggt sätt. Piffigt och enkelt ﬁxat. Dessutom kan ett trendigt läderskärp bryta av mot en annars ganska konservativ look. 6. JACKIE KENNEDY-INSPIRATION. Marys garderob under USA-resan våren 2010 väckte stor uppmärksamhet på modebloggar och i modeforum. Den retroinspirerade Jackie Kennedy-looken bestod av sextiotalshattar, fodralklänningar, handskar, pumps och prydliga frisyrer. Alldeles speciellt hyllad blev hon för den svartvita klänningen från Ralph Lauren som hon

8. LYXIGA VÄSKKLASSIKER. Hellre några få dyrgripar än många billiga? Heter man Mary behöver man inte välja. I Marys väskhylla finns självklart handväskornas väska, Hermès Birkin, quiltade klassiker från Chanel i flera färger och modeller och flätade vardagsväskor från Bottega Veneta (även prinsessan Madeleines favorit). Hon kompletterar med enfärgade aftonväskor i siden från Prada eller silver- eller guldskimrande skinnväskor från designers som brittiska Anya Hindmarch. 9. SPETS. Aldrig fel, alltid rätt – i alla fall om man frågar Mary. Spets är glamouröst, tidlöst och romantiskt. Kronprinsessan använder spets både till vardags och till fest men matchar noga med tuffare inslag så att det inte blir för flickigt. Svart, höghalsad spetsblus blir coolt citychic med kostymbyxor och krämfärgade spetsklänningar som slutar på knät använder hon till mer uppklädda vardagssammanhang. I garderoben finns flera aftonklänningar med spetsdetaljer.

10.

10. PRYDLIGA BLUSAR. Mary gillar söta blusar med knyt eller rosett i halsen som ger en proper och kvinnlig look. Nästan lite skolfrökenstil. Det får henne också att sticka ut eftersom få kvinnor bär detta till vardags idag. Hon knäpper dem gärna hela vägen upp.

MODEPRINSESSAN MARY

006425_sid_001-160_kai.indd 24

2011-02-02 08.11

4. 5.

Frisyrerna – Mary lägger mycket tid på svallet Mary är en sådan där tjej som man undrar om hon någonsin, en endaste dag i sitt liv, haft fett hår? Det ﬁnns inte en bild på prinsessan där håret inte är perfekt. Marys tjocka, välskötta hår är en av hennes många tillgångar. Hon har en privat frisör som ser till att varje hårstrå ligger rätt när hon ska ut på uppdrag. Nyansen har varierat genom åren, ibland tonar hon det mörkbrunt, nästan svart, och ibland drar det ytterst lite åt rött. För det mesta ser vi henne med sitt perfekt kastanjebruna välfönade svall utsläppt. Det är lätt uppklippt för att få maximal volym, alltid luftigt, blankt och snyggt (jo, till och med i skidbacken). Ibland har hon klippt en kortare page och ett par gånger har luggen fått bli kortare, men de senaste åren har hon hållit fast vid den välstylade Hollywoodfrisyren som slutar nedanför axlarna. Till gala och fest slår hon på stort med avancerade knutar och uppsättningar, frisyrer som tydligt markerar hennes status som kronprinsessa. Uppsättningarna fylls med massvis med löshår, ibland också lockar och ﬂätor. Marys festfrisyrer är nästan i klass med drottning Silvias …

MODEPRINSESSAN MARY

006425_sid_001-160_kai.indd 25

2011-02-02 08.11

Marys bästa klänningar – pastell, volanger och juvelfärger i Hanoi, 1 Statsbesök Vietnam, vintern 2009 Mary såg onekligen ut som en äkta sagoprinsessa i denna krämfärgade, enaxlade, skira chiffongdröm med en stor svart rosett på axeln som gör att det inte blir en sockersöt bakelse av det hela. Makalöst vacker, kanske en av hennes bästa aftonklänningar någonsin. Dessutom är den av dansk design, närmare bestämt Ole Yde.

Prins Joachims bröllop med Marie Cavallier, 2008

Mary kan bära upp de ﬂesta färger, till och med pasteller som denna ljust blekblå designad av dansken Ole Yde. Att hon har en stilren look i sig själv väger upp de söta, mjuka volangerna i kjolen. Dessutom har klänningen en ursnygg fyrkantig ringning och små volangärmar.

3 Representationsmiddag på Christiansborg, 2009

Marys garderob, hon har använt den ﬂera gånger. Den härligt plommonlila färgen och de coola knytdetaljerna gör att den skulle platsa på catwalken, men eftersom den är högt skuren och Mary matchar den klassiskt och enkelt så fungerar den utmärkt på middagar på slottet.

Drottning Margrethes 4 70-årsmiddag i Köpenhamn, våren 2010 Första gången vi fick se Mary i den här petroleumfärgade klänningen från Heartmade by Julie Fagerholt var i samband med bröllopet 2004, närmare bestämt på parets förlovningsmiddag då den gjorde succé. Kul att hon plockar fram sådana fina klänningar från sina gömmor och återanvänder flera år senare! Det blågröna bryter hon av med grått: grå sidenskor, grå sidenväska och örhängena och diademet från Ole Lynggaard som går i silver och grått.

Margrethes 5 Drottning 70-årsﬁrande våren 2010 En snövitsvacker Mary mötte den krispiga vårluften i Köpenhamn i bländande vit gudinneklänning. Som så ofta hyllar hon dansk design, mannen bakom klänningen heter Jesper Høvring. Och visst har han lyckats. Fallet och modellen är fullkomligt perfekt. Rubinerna i den maffiga tiaran plockas upp i sidenväskan från Prada och ett litet rubinarmband.

och Daniels 6 Victoria bröllopsdag, 19 juni 2010 Många modetyckare var överens om att Mary var en av de absolut bäst klädda bröllopsgästerna i Stockholm. Den blekt grågröna klänningen med den svallande kjolvidden var perfekt för ett kungligt sommarbröllop. Den tunna, nästan osynliga, krämfärgade spetsen över axelpartiet är typiskt Mary. Och som pricken över i:et bar hon favorittiaran med rubinerna. Fulländat!

Den här lila klänningen är en favorit i

”Jag hatade att bli fotograferad.” Mary berättar att hon alltid var den som erbjöd sig att stå bakom kameran eftersom hon avskydde att vara med på bild.

MODEPRINSESSAN MARY

006425_sid_001-160_kai.indd 26

2011-02-02 08.12

MODEPRINSESSAN MARY

006425_sid_001-160_kai.indd 27

2011-02-02 08.12