9789153434535 by Smakprov Media AB

DA N & A nn- Chr is tin ROSENHOLM • Di n gu i de i pl a n t skol a n

Hjälp! Du står där i växtbutiken med hur många olika plantor som helst att välja bland. Korta och långa, för skugga och sol, känsliga och härdiga och i alla regnbågens färger. Namnen är många och ibland konstiga. Men det finns hjälp. Det är nu du tar fram Din guide i plantskolan. Din guide i plantskolan är skriven av Dan och AnnChristin Rosenholm som tidigare gett ut tre kritikerrosade och välsäljande trädgårdsböcker, kända för vackra och illustrativa bilder. De är flitiga trädgårdsskribenter i Skandinavien och har bilder publicerade i tidningar och tidskrifter runt om i Europa och i Nordamerika.

Din guide i plantskolan vä xt va l • pl a nter ing • sköt sel ISBN 978-91-534-3453-5

www.icabokforlag.se

DA N & A nn- Chr is tin ROSENHOLM

Förord

vårlök ar

Blommande tr äd

häck vä xter

marktäck are

naturnär a

nya perennvågen

tåliga perenner

sköna bl ad

soligt och torrt

103

Frukt tr ädgården

111

str ål ande höst

121

vackert på vintern

131

140

FÖRORD

har du också

stått där i växtbutiken och tittat storögt? Hur

många olika växter som helst att välja bland! På lapparna står saker som att de blir si eller så höga, blommar under juni till augusti, passar i sol, halvskugga eller skugga och en zonbeteckning som oftast inte går att lita på. Konstiga benämningar på latin, och vissa växter verkar ha så många olika sorter att namnen skulle kunna räcka till namnsdagar i ett helt år. Det är då du ska ta fram Din guide i plantskolan. Här berättar vi vilka växter som är snyggast, mest lättodlade och fungerar bäst vid olika förutsättningar och önskemål. Det är ingen komplett växtbok, sådana finns det mängder av, utan istället har vi valt ut ett begränsat antal växter som vi vet klarar sig bra och håller sig vackra. Många är ganska vanliga och lätta att få tag i, medan några är mer exklusiva och kanske bara finns på några få ställen. Gör livet lite enklare och hitta de bästa och ofta mest lättodlade växterna med Din guide i plantskolan.

Dan & Ann-Christin Rosenholm

din guide i pl a nt skol a n Vå r lök a r

Vårlök ar

Nä r

de f ör s ta vå r l ök a r n a s t ic k e r

upp sina färggranna huvuden

vet man att den mörkaste årstiden snart är över och att värmen är på väg. Livet kommer tillbaka efter att ha varit begravt under snön. Att odla vårblommande lökar är ganska lättsamt. Man planterar dem i allmänhet tidigt på hösten. Ofta trivs de i magra torra jordar och på ställen där perenner har svårt att klara sig. Vårlökar som mår bra förökar sig ofta, men utan att inkräkta på växter i omgivningen. Det går också bra att skapa matchande kombinationer mellan lökar, perenner och buskar. Dessutom finns det gott om lökar som doftar. Rådjur och gnagare undviker en hel del av dem, till exempel påsk- och pingstliljor, snödroppe, vintergäck och den ståtliga kejsarkronan. Däremot är tulpaner och krokusar riktigt djurgodis. Vill man få upp vårlökar extra tidigt ska de placeras i varma lägen, gärna invid husväggar och i sydsluttningar. Lite torr och grusig jord blir snabbare varm på våren och gör också att lökarna kommer upp fortare. Den fördelen ökar dessutom chansen för dem att överleva till nästa år. Det som oftast gör att till exempel tulpaner inte klarar många säsonger är att de ruttnar när jorden är för fuktig.

Genom att studera naturen och hur andra gör kan man göra fint hemma i sin egen trädgård. Bland stenar i en sydsluttning passar lökväxter som allra bäst. Man kan nästan tro att det är en vildväxande blandning av narcisser, pärlhyacinter och kejsarkrona, men det är det naturligtvis inte. Tvärtom är det en väldigt genomtänkt plantering gjord på Sofiero slott för att efterlikna naturen. Just så här vill många lökväxter ha det.

din guide i pl a nt skol a n Vå r lök a r

Pärlhyacint Muscari botryoides tillhör de trädgårdsväxter som anpassat sig väl till förutsättningarna här i Norden. De passar lite här och där i trädgården. Ibland kanske tillsammans med påskliljor, ibland kan de få sprida sig runt någon buske. Gillar vanlig trädgårdsjord, tål trängsel med gräs och ogräs och sprider sig så pass väl att de kan delas när de står för tätt. Möjlig att framgångsrikt odla en bra bit upp i Norrland. Blommar i april–maj och blir 10–20 cm höga. Klarar de flesta jordar som är väldränerade men vill stå soligt. Kan förväxlas med den snarlika armeniska pärlhyacinten M. armeniacum, vilket egentligen inte har någon betydelse.

Alla vårblommande lökar är inte små. Både ståtlig och robust är kejsarkrona Fritillaria imperialis, med orangefärgade, hängande och klocklika blommor. Kejsarkronan gillar näringsrik trädgårdsjord och klarar sig bra i stora delar av Sverige. Ursprunget är områden i sydöstra Turkiet bort till västra Himalaya. Myterna kring den är många, en är att den som enda blomma var för stolt att böja sitt huvud i sorg vid Kristi korsfästelse. Efter det fäller den ständigt tårar, i form av nektar, och böjer sitt huvud. ”Är det en sorts palm eller bara en orange lampa?” var det också någon som undrade. Den luktar dessutom lite speciellt, som vitlök tycker en del. Blommar i april–maj och ogillas av rådjur och gnagare. Trivs i näringsrik men väldränerad jord. Höjd ca 120 cm. Härdig.

din guide i pl a nt skol a n Vå r lök a r

Hyacint Hyacinthus orientalis passar inte bara till jul. I trädgården ger de färg och doft. De är inte kända för att vara långlivade och man brukar säga att de hör hemma i den sydligaste delen av landet. Men det är värt att göra ett försök, från egen erfarenhet kan de klara sig flera år i södra Norrlands inland. Hyacinter har inget emot lite kraftigare trädgårdsjord, men föredrar liksom många andra att det är väldränerat. Slösa rejält och sätt massor, kanske flera sorter i matchande färger. Då får man ett färgstarkt luktmoln i sin vårträdgård. Plantera djupt, upp till 20 cm, för härdighetens skull. Höjd 20–30 cm. Blommar i april–maj. Halvhärdig.

När vårkrokus Crocus vernus dyker upp ringer man släkt och vänner, för då är våren i sikte. Den kommer ursprungligen från södra och sydöstra Europa. Men den trivs så bra i våra trakter att den naturaliserats och kan hittas lite varstans. Den kan odlas i nästan hela landet men vill ha väldränerat. Passar lika bra som underplantering i rabatter som i gräsmattor. Dela på dem om det blir för tätt. På bilden syns sorterna ’Jeanne d’Arc’ och ’Victor Hugo’, men det finns många andra att välja bland, också av den liknande snökrokusen C. tommasinianus. Blommar i mars–april, ibland i februari. Den vill ha sol och blir ca 10 cm hög. Härdig.

din guide i pl a nt skol a n blomm a nde tr ä d

M agnoli a – vå r ens drot tning

Magnolior, är de inte väldigt krångliga? De blommande trädens drottning, eller kung, beroende på hur man ser på saken. Och magnolior, är det inte dem man sitter under i sin gungstol tidigt på våren i den amerikanska södern? Här i Sverige går de väl bara i Skåne? Inte alls, så är det inte. Magnolior finns i olika arter och sorter som passar bra från Ystad till en bra bit upp efter Norrlandskusten. Speciellt svåra att sköta är de inte heller. De vill ha lucker och näringsrik jord, helst inte kalkhaltig. Man ska inte trampa omkring under dem för mycket, eftersom deras rotsystem är ytligt och känsligt. De gillar inte heller att planteras om. Annars är de som vilka träd och buskar som helst. Vattna när det är torrt de första åren och ge lite gödsel om det behövs, sedan får de klara sig själva bäst de behagar. En sak till, när de blir gamla får de så knotiga, underbara stammar att man bara väntar på att en dinosaurie ska sticka ut sitt huvud mellan dem. De är dekorativa vinter, vår, sommar och höst.

Häftigare kan det inte bli än när praktmagnolia Magnolia × soulangeana slår ut i blom tidigt på våren med stora kupoler i vitt, rosa och purpur på nakna kvistar. Bilden är från Lundagård i Lund, Sveriges säkert mesta kända magnolior. I sina klimatområden är de sannolikt den vanligaste magnoliatypen, och det är inte svårt att förstå varför. Ursprunget är en fransk korsning mellan M. denudata och M. liliiflora som skedde under tidigt 1800-tal. Blommar i april–maj. Höjd 4–6 meter. Gillar sol och värme. Kan odlas upp till zon 2, möjligen 3, men trivs bäst i sydligaste Sverige. Finns i många olika sorter.

din guide i pl a nt skol a n H äck vä xter

Förnämlig som häck är idegran Taxus. Det är en städsegrön barrväxt med mörkgrön färg, tätt växtsätt och elegant utstrålning. Växer fortare än till exempel buxbom, men är så pass återhållsam att den är lätt att hålla välklippt och snygg med en till två klippningar per år. Speciellt användbar är den tätväxande hybrididegranen T. × media ’Hillii’, en av många hybrider mellan den europeiska T. baccata och den mer härdiga japanska idegranen T. cuspidata. Den kan klippas hur hårt som helst för det kommer nya skott, det är bara en fråga om tid. Även en port kan formas som här på bilden från Slottsparken i Malmö. Är anspråkslös och kan växa i såväl sol som skugga. Tål torr mark förvånansvärt bra. Zon 4. Plantera 2–3 stycken per löpmeter. Kan beroende på sort hållas på höjder mellan 0,5–2,5 meter.

Till de växter som går att odla i stora delar av landet hör måbär Ribes alpinum ’Schmidt’. Inte vintergrön, men har ett så tätt växtsätt att den är ogenomskinlig även som avlövad. Det är en mycket anspråkslös växt som tål det mesta och är lätt att forma. Växer lite fortare än till exempel buxbom och idegran som är användbara för liknande ändamål men kräver något mer putsning. Alldeles efter lövsprickningen på våren är den extra vacker, då bladen har en skir ljusgrön färg och den blommar i lime. Måbär kan växa i soligt till ganska skuggigt läge. Härdig till zon 6. En god ersättare till buxbom som kan hållas låg, lämplig höjd för häckar sträcker sig mellan 0,5–1,5 meter. Plantera 4 stycken per löpmeter.

din guide i pl a nt skol a n H äck vä xter

Klassisk för formklippning och till lägre häckar är buxbom Buxus sempervirens. Den är städsegrön och mycket tät. Växer långsamt vilket är en fördel när man vill hålla en häck låg och slippa lägga ner för mycket tid på klippning, en gång per år räcker oftast. I sydligaste Sverige kan två klippningar per år behövas. Lämpliga månader kan april och augusti vara, om man klipper en andra gång. Får den kalk missfärgas bladen. Trivs i sol– halvskugga och kan utan problem odlas till och med zon 3. Står den utsatt bör man skydda plantan mot stark vårsol de första åren. Plantera 5–7 stycken per löpmeter. Lämplig höjd 0,5–1,5 meter, men den kan bli många meter hög om man väntar en generation eller två. Klassiskt är att rama in rabatter och grönsaksland bakom låga buxbomshäckar. Bild från Wickham Lodge, Kent, England. Det blir lika snyggt med buxbom i Sverige.

din guide i pl a nt skol a n M a r k täck a r e

Nävor – inte bar a marktäck are

Få växter är lika lättplacerade som nävor. Det finns nävor för de flesta lägen och användningsområden. De går lika bra på skogstomten som i perennrabatten. Nävor skapar stämning. Man går knappast oberörd förbi de näpna tunna blommorna, men deras sköra utseende till trots är nävan en riktig tuffing. Nävor är som regel mycket härdiga och brukar gå att odla i stort sett över hela landet. De drabbas sällan av sjukdomar eller skadegörare och trivs i normal trädgårdsjord, oftast i soligt till halvskuggigt läge. Blommorna är vanligtvis vita, rosa, lila eller blå i varierande nyanser. Bladen har olika grader av flikighet och ger alltid ett fräscht och friskt intryck. Flocknäva och kungsnäva, exempelvis, doftar aromatiskt. Praktfulla höstfärger är en egenskap man hittar hos bland annat flocknäva, blodnäva och kungsnäva. Nävornas tålighet och milda framtoning gör dem lätta att kombinera med andra växter, de flesta blir vackrare med en näva vid sin sida. En del av dem är perfekta som mattor i rabatter och blir bara ett par decimeter höga, medan andra kan bli halvmetern. De flesta nävor kan klippas ned efter blomningen, då blir de på nytt barnsligt gröna och skira, och en del av dem blommar om. Gemensamt för dem är att de anpassar sig till det utrymme som finns mellan andra växters stjälkar och blad, och förmågan att binda ihop och lugna ner en plantering. De högre kan man gott ha en bit in i rabatten medan de lägre gör sig bättre i framkanten. En näva kan nästan aldrig vara fel. Vill man ha en näva som blommar nästan jämt kan man välja Geranium ’Jolly Bee’. Den är inte lika kompakt som en del andra, lite flygigare i stilen, men passar alldeles utmärkt som en framkantsväxt där den kan få breda ut sig. Blommar osannolikt länge och mer eller mindre konstant från juni in på hösten. Liksom de flesta andra nävor är den lätt att odla. Trivs i vanlig trädgårdsjord i sol–halvskugga. Blir ca 70 cm hög. Härdig.

din guide i pl a nt skol a n N ya per enn vågen

som sorten Monarda ’Purple Ann’ är trevliga, ganska storväxta perenner som ursprungligen kommer från Nordamerika. De klarar sig bra utan omfattande skötsel om de får tillräckligt med vatten och näring på sommaren, men framförallt står väldränerat på vintern. Doftar lite kryddigt, bladen kan användas till te. Vissa temyntor anses ha använts av den amerikanska ursprungsbefolkningen till antiseptiska ändamål. Dess karaktär med matta, rufsiga blommor gör att de inte känns påträngande ens när färgerna är starka. Blommar som bäst i juli och augusti och blir ca 80 cm hög. Sol–halvskugga. Halvhärdig. Det finns många sorter att välja på, till exempel ’Blaustrumpf’, ’Scorpion’ eller den kraftfullt röda ’Jacob Cline’.

Temyntor

En av de bästa perennerna för sensommaren och hösten är röd solhatt Echinacea purpurea ‘Magnus’. Ofta kal�las den numera röd rudbeckia men det äldre namnet röd solhatt är mer talande, för det är precis så de ser ut. Blommorna slår normalt ut i augusti, i sydligaste Sverige möjligen i slutet av juli, och håller sig vackra mycket länge, ända in i oktober. Blir ungefär 80 cm hög och vill växa i väldränerad jord i varmt läge och helst full sol. Är mycket omtyckt av fjärilar. Klassad som halvhärdig, men är inte särskilt kinkig. Däremot är det inte meningsfullt att odla den i norr, eftersom blommorna inte hinner slå ut innan frosten kommer.

din guide i pl a nt skol a n N ya per enn vågen

Det som är kul med tvååringar är att man inte alltid vet var de dyker upp nästa gång. Purpurkvanne Angelica gigas är dessutom en växt man inte kan undgå att lägga märke till, då den närmast ser ut som något som ramlat ner från den yttre rymden. Vi nordbor ska glädja oss extra mycket. Här uppe blir den stor och ståtlig, medan den nere på kontinenten håller sig liten och klen. Blommorna slår ut under juli–augusti, men den är snygg även efter att den blommat ut. En kraftig och ståtlig växt som blir ca 140 cm hög. Självsår sig, och passar inte dess självvalda plats kan man flytta den dit man önskar. Trivs i sol–halvskugga. Härdig.

Den maffiga fläckflockeln Eupatorium maculatum ’Atropurpureum’ ger mer en känsla av amerikansk prärie än av prydlig rabatt. Mycket riktigt, ursprunget är Nordamerika och den passar knappast tillsammans med väna rabattrosor. Används helst för att skapa miljö i trädgården. Den når sin fulla storlek sent på sommaren och behöver inte klippas ned förrän på senvintern. Och det är ingen liten växt utan den kan bli hela 2 meter hög. Blommar under lång tid i augusti–oktober och lockar till sig bin och fjärilar. Behöver fuktighetshållande jord och likt andra stora perenner en hel del näring för att utvecklas bra. Trivs i sol– halvskugga. Härdig.

din guide i pl a nt skol a n N ya per enn vågen

Pie t Oudolf

Det började med att han tyckte att den klassiska engelska trädgårdsstilen kändes lite rigid och tråkig. Han, den numera världsberömde trädgårdsdesignern och plantskolemannen Piet Oudolf från Holland, prövade nya arter och blandade med beprövade klassiker. Det var inte alltid så lätt att få tag på de plantor han ville ha, så för att säkra tillgången startade Piet och hans fru Anja en egen plantskola. Året var 1982. Plantskolan byggdes upp samtidigt som Piet, ibland i sällskap med Anja, reste omkring för att hitta nya perenner och prydnadsgräs. Det stora genombrottet både för honom själv och det som kom att kallas New Wave Planting inleddes när han ritade Drömparken i Enköping, omkring 1996. Senare har han varit med och skapat anläggningar som Battery Park i New York, Lurie Park i Chicago, flera i Holland och England och nu senast en park i svenska Sölvesborg.

Hemma i Piet och Anjas privata trädgård utgör de vågklippta idegranarna en effektfull fond till den vidsträckta perennplantering som har en omisskännlig känsla av vild blomsteräng eller prärie. En smal stenlagd gång bildar tre större cirklar genom området, vilket gör att man kan komma intill växterna. Men gången döljs effektivt av perennerna och syns bara när man står helt nära. Så skapas en fantastisk illusion av en stor, obruten äng.

din guide i pl a nt skol a n Fruk t tr ä dgå r den

Frukt tr ädgården

T r ä d g å r da r

s k a s m a k a g o t t,

eller hur? Jordgubbar är en nutida som-

marklassiker, men också äpplen, hallon och varför inte röda och svarta vinbär. Bigarråträd är alldeles suveräna för den som bor i den södra halvan av landet och dessutom gillar att klättra i träd. Under de senare åren har vindruvor och persikor blivit vanligare, speciellt labruskavin fungerar bra mycket längre norrut i Sverige än man tidigare vågat drömma om. Vackra blommor, sköna uteplatser i all ära men söta, aromatiska frukter och bär ger en extra dimension till trädgården. Trots allt är det där med att trädgårdar är till för att vara vackra och mysiga mest ett nutida tilltag. För oss vanliga människor har de genom tiderna först och främst varit ett sätt att fylla på matförrådet och göra en ensidig kost mer vitaminrik. Samma tänkande hänger kvar i de delar av östra Europa där det fortfarande kan vara svårt eller dyrt att få tag i frukt och grönsaker. Ryska datjor, en variant av kombinerad sommarstuga och

Labruskavin , Vitis labrusca ’Zilga’ smakar förträffligt och är vackert blå. Labruskavinernas ursprung är Nordamerika men de sorter vi odlar har huvudsakligen tagits fram i Baltikum under Sovjettiden. Kallas ofta staketdruva, eftersom den är bra på att klättra för egen hand. Odlas helt problemfritt även på friland ända upp i Norrlands inland. Vill ha ganska mycket sol för att mogna innan frost. Lättodlade, behöver inte planteras i surjord som det ibland påstås, de accepterar det mesta i jordväg. Små druvor, ibland med väl stor andel kärnor, men sötare och betydligt mer aromatiska än druvorna från affären. Liknar mycket de druvsorter som används för vintillverkning i södra Europa, både till utseende och smak. Härdig till zon 4 eller 5. Andra bra sorter är ’Spulga’, rödviolett, och ’Sukribe’, grön, zon 3 eller 4.

111

112

din guide i pl a nt skol a n Fruk t tr ä dgå r den

kolonilott, är som regel fyllda med grönsaksland och bärbuskar liksom många kolonilotter är här hemma. Men visst är det en himla tur att det ena inte behöver utesluta det andra. Vi kan helt enkelt kombinera vår urmysiga trädgård med en som det går att mumsa i sig godsaker ur. Det är till och med ofta så att fruktträd och bärbuskar ger mer lummighet och hemkänsla än rena prydnadsväxter. I en vanlig villaträdgård får man plats med massor av buskar och träd, till och med på en minimal radhustomt kan alltid någon favorit få rum. Fragaria vesca tillhör den svenska drömmen om det sköna livet och hur det var att leva på landet bara ett par generationer tillbaka i tiden. Bären är små och har som alla vet en utsökt arom. De växer vilt i nästan hela Sverige. Trots det är helt vanliga smultron en utmärkt trädgårdsväxt, bara man vet hur de vill ha det. I rabatten är de chanslösa. Bäst klarar de sig där det är solbelyst, torrt och näringsfattigt på någon vild del av tomten, gödslar eller vattnar man blir de direkt utkonkurrerade av andra växter. Blommar i vitt. Mycket härdig. Smultron

din guide i pl a nt skol a n Fruk t tr ä dgå r den

Sedan är ju frågan förstås vilka sorter av de olika frukterna och bären man ska använda? Vilka är bäst? Det är inte helt enkelt att svara på. Framförallt beror det på ens smak, och den varierar som bekant mellan individer. Trots det kan det finnas visst fog för rekommendationer. Det skiljer en hel del mellan olika sorter; hur lätta de är att odla, hur snygga de blir eller stora de växer sig. Och så finns det smaker som man erfarenhetsmässigt vet att många gillar. Varsågoda, här är vårt urval.

Fragaria × ananassa, har blivit något av en favorit även för den som inte har en egen trädgård. Att få dem solvarma, söta och goda, hör till sommarens absoluta höjdpunkter. Vill man odla dem går det bra att göra det som en del i ett kombinerat grönsaksland och blomrabatt. För oss lata finns alternativet att odla efter helt darwinistiska principer – plantera jordgubbsplantorna i öppen jord i kanten av dina rabatter och låt dem sprida sig med utlöpare bäst de gitter. Köp flera sorter och behåll dem som klarar sig bäst, smakar godast och ger mest bär. Exempel på bra, lättodlade jordgubbssorter är ’Honeoye’ tidig, ’Korona’ medeltidig och ’Dania’ sen, zon 5–6.

Jordgubbar ,

113

din guide i pl a nt skol a n S tr å l a nde hös t

Str ålande höst

Inte

sk a m a n ge u pp li v et

i trädgården bara för att sommaren går

mot sitt slut, tvärtom är hösten en riktig höjdpunkt. Innan den stänger för vintern är det alldeles som om trädgården vill visa sig från sin allra bästa sida. Fruktträd och vinrankor dignar av mognande läckerheter. Storvuxna och ståtliga perenner är som allra vackrast och blommar tills frosten tar dem. I en storslagen final lyser många träd upp med löv i rödtonade och gula färger. Utöver alla vanliga växter och frukter som förgyller våra täppor finns det även en del som kan göra trädgården till något alldeles extra den här tiden på året. Framförallt finns det många träd och buskar där löven riktigt lyser på grenarna, som allra finast är de ofta dagarna innan de börjar sin korta färd ner till marken. Förutom vedartade växter finns det en hel del perenner som är som allra grannast sent på hösten, då inte bara på grund av bladens färger utan lika mycket beroende på en

En vanlig svensk rönn Sorbus aucuparia kan väl knappast betraktas som något för en hemmaträdgård? Det beror på det. Man hittar den i trädgårdar över hela Sverige, inte sällan tack vare någon liten fågel som smaskat på bären. Riktigt snygga blir de på höstarna när de vissa år dignar av röda bär, då lär vintern bli kall eller extra snöig. Det är naturligtvis inte sant, träd kan inte förutsäga framtiden bättre än vi människor. Däremot blir äpplen mindre angripna av rönnbärsmal sådana år. Rönnar växer sakta och blir sällan stora och gamla, den stora fördelen är härdigheten. Råkar man få in en vildsådd rönn på tomten ska man glädja sig var i Sverige man än bor. Gillar att växa i näringsrik jord i sol– halvskugga. Höjd 10–12 meter. Zon 8.

121

DA N & A nn- Chr is tin ROSENHOLM • Di n gu i de i pl a n t skol a n

Din guide i plantskolan vä xt va l • pl a nter ing • sköt sel ISBN 978-91-534-3453-5

www.icabokforlag.se

DA N & A nn- Chr is tin ROSENHOLM