Kapitel 1
Tommys fantastiska pappa
Tommy tyckte att hans pappa var fantastisk. Han kunde bygga världens coolaste trädkojor. Han kunde laga den godaste köttfärssåsen i världen.
Han kunde till och med göra mål från mitten av fotbollsplanen.
Men det var en sak som Tommys pappa inte var bra på och det var en väldigt viktig sak. Han kunde inte läsa. Det tog ganska lång tid innan
Tommy förstod det. På fotbollsplanen behöver du inte kunna läsa. Inte heller när du ska bygga kojor, plantera blommor eller fixa gräsmattor. För det var trädgårdar och växter som Tommys pappa jobbade med.
När Tommys pappa lagade mat följde han inte recept. Istället kom han ihåg allt han hade lärt sig av Tommys farfar, som hade varit kock på en fin restaurang.
Det var först när Tommys föräldrar skilde sig som han började märka att något var fel. Plötsligt öppnade ingen posten. Tidningen slängdes direkt i återvinningen.
DET ÄR NÅGOT I VATTNET ...
Skottland 1972
Den amerikanska forskaren Robert Rines var på besök hos några vänner. De satt i en stuga vid sjön Loch Ness. Plötsligt såg de något ovanligt i vattnet.
Robert sprang ner till sjön med en kikare. Han kunde inte tro sina ögon! I vattnet såg han en stor varelse som sakta rörde sig framåt. Den vände sig mot honom och försvann sedan ner under ytan igen.
Robert var övertygad – han hade sett sjöodjuret Nessie i Loch Ness.
STORSJÖODJURET
I Sverige finns det också människor som tror att de har sett ett sjöodjur. I flera hundra år har det berättats om en varelse som simmat runt i Storsjön i Jämtland. Då och då har den dykt upp och visat sig för människorna. Varelsen har fått namnet Storsjöodjuret.
Odjuret har beskrivits som ormlikt och slemmigt. Vissa har sett fenor eller stora öron vid halsen och andra har sagt att det har pucklar och ett litet huvud som liknar en hund.
Det har gjorts flera försök att fånga Storsjöodjuret. Man har använt redskap, som harpuner och saxar.
Man har tagit hjälp av valfångare. Men ingen har lyckats fånga det gåtfulla sjöodjuret.
Den här tavlan föreställer Storsjöodjuret.
Kapitel 1
Rädsla finns bara i hjärnan
Ditt hjärta bultar, dina händer känns som is och din hud är klibbig av svett. Fjärilar fladdrar i magen och det är omöjligt att tänka klart. Du är rädd.
Men vad är det som får din kropp att reagera så här?
Allt är din hjärnas fel. Rädsla är en känsla, och precis som alla känslor skapas den av din hjärna. Rädslan har en enda uppgift: att rädda dig från farliga situationer, snabbt!
Du undrar kanske hur klibbigt svett och iskalla händer kan skydda dig från fara. Jo, det är en del av kroppens snabba varningssystem.
Tom bjöd Selin på godis från sitt pennskrin varje morgon. Ännu hade inte Sasha upptäckt något. Det var som om Selin och Tom delade en hemlighet.
Det var egentligen bara vid de här tillfällena de pratade med varandra.
– Är du fattig? frågade Selin.
– Jag tror inte det, svarade Tom. Hurså?
– Amina sa att du inte har något tv-spel eller en dator, sa Selin. Så jag tänkte att ni kanske inte har råd.
Tom skrattade.
– Jag behöver inget sådant, sa han.
På rasten såg Selin att Tom hängde med Jim, den bråkigaste eleven i 3B. Jim pekade mot fotbollsplanen, men Tom skakade på huvudet och gick tillbaka in i skogsdungen.
– Vad tror du att de pratade om? sa Kajsa till Selin.
Selin ryckte på axlarna.
– Tom försöker kanske få kompisar, sa Selin.
Hon kände sig lite ledsen när hon tänkte på det. Kanske borde hon hjälpa honom ändå?