Hoi Publishing AB, Johannesgränd 1 111 30 Stockholm
Copyright © Malin Gutestam 2025
Utgiven av Kunskapshuset Förlag, Helsingborg 2025 Kunskapshuset Förlag ingår i Hoi Publishing www.kunskapshusetforlag.se www.hoi.se | info@hoi.se
Formgivning omslag och inlaga: Mia Fallby, m-Dsign
Illustrationer: Millie Gutestam ISBN: 978-91-89952-01-0
Tryckt hos PNB Print, Lettland, 2025
Introduktion
DEL 1 Lägg grunden först
1. Vanor
DEL 2 Använd pluggstrategierna
DEL 3 Sortera dina tankar, planera, läs, anteckna och skriv
DEL 4 Lös problem och utmaningar 14. Prokrastinerar
DEL 5 Min verktygslåda
Vi testar bara eleverna
När jag började arbeta som lärare på gymnasiet kände jag mig frustrerad. Eleverna blev ju bara testade. De fick ju inte lära sig hur de skulle lära sig.
Att lära sig hur man lär sig är ett av mina största intressen och jag började direkt lära ut det i praktiken till mina elever på mentorstiden. Ju mer de fick lära sig om hur man lär sig, desto mer ville de lära sig.
Hur ska jag komma ihåg formler?
Hur ska jag fokusera på en genomgång?
Hur antecknar jag smartast?
Hur ska jag plugga till provet?
Jag glömmer bort allt till provet. Vad ska jag göra?
En fråga kom alltid upp när vi hade jobbat med hur man lär i några veckor. Varför har ingen lärt mig det här förut? Jag vill påstå att lära sig hur man lär sig är mycket viktigare än vad man ska lära sig.
Om lärande är så viktigt för vår framtid att alla ska tillbringa minst 12 år av sitt liv i skolan för att lära sig, varför lär vi ut så lite om hur, när och var det sker?
Hur lär du dig?
Kanske har du haft det svårt för att lära dig tidigare. Det beror inte på att du är en person som inte kan lära dig. Det beror på hur du gör, inte vem du är. Kanske lär du dig lite långsammare än andra. Du kan behöva mer tid för att förstå men du lär dig lika mycket. Det viktiga är att utveckla ditt sätt att lära dig baserat på din process och att du bara jämför med dig själv.
Varför ska du fokusera på processen och inte på resultaten?
Ett resultat säger väldigt lite om vad du egentligen kan. Det visar bara vad du presterade på en speciell plats, vid en speciell tidpunkt och under speciella förutsättningar. Om du bara fokuserar på ett resultat på ett prov, en tenta eller ett betyg blir du beroende av att någon annan utvärderar dina resultat och förhoppningsvis ger dig feedback. Ett dåligt resultat, ett fel eller ett misstag kan upplevas personligt. Det kan kännas som att det är fel på dig eller att du inte räcker till.
När du fokuserar på processen, det vill säga hur du lär dig och hur du gör när du pluggar, får du mer kontroll över ditt eget lärande. Att anstränga sig och att göra fel, för att sen rätta det, leder till utveckling. Ett fel eller ett misstag är inte något personligt utan en del av en process som för dig framåt. Att göra fel lär dig vad som fungerar och när du behöver tänka om. Välkommen till en spännande resa där du kommer att förstå:
● att framplockning är en viktig del i processen att bygga långsiktig kunskap.
● att det är viktigt att förstå skillnaden på det du inte kan och det du kan.
● att plugga på det man inte kan.
● att sortera sina tankar för bättre lärande.
● att det är ett gott tecken när det känns frustrerande att lära sig något nytt. Det ska helt enkelt ta emot lite när man lär sig. Det är en del av processen som också är underbar, spännande och utvecklande.
Det är dags att zooma ut lite och observera när och hur du lär dig. Du kommer att tänka på vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det här gör vi tillsammans. På sidan 191 finns en verktygslåda där du kan samla alla tips som du tycker är viktiga för dig och som du vill fortsätta jobba med.
I den här boken
I den här boken fokuserar vi på hur du lär dig. Du kommer att kontinuerligt kunna testa olika strategier för att förbättra ditt långtidsminne och minnas mer från boken. Att förstå hur du lär dig effektivt på egen hand förbättrar ditt sätt att tänka och arbeta självständigt. De insikterna är extra viktiga för dig som ska arbeta med andras lärande.
I del 1 får du insikt om hur vanor, aktivt lärande, fokus, sömn och pauser påverkar ditt lärande. I nästa del får du lära dig strategier som baseras på forskning och som du kan använda direkt i ditt lärande. I del 3 fokuserar du på att planera, läsa, anteckna och skriva prov. Du får också exempel på grafiska tankemallar och hur du kan sortera dina tankar.
Avslutningsvis lär du dig mer om vad prokrastinering innebär samt vanliga problem och utmaningar. Allteftersom du läser och
provar strategier i olika kapitel bygger du en egen verktygslåda med tips och verktyg som skapar framgång i och utanför klassrummet.
Olika begrepp och facktermer
Jag har fokuserat på att göra språket så lättillgängligt som möjligt för dig som läsare. Det ska vara enkelt för dig att förstå forskningen som ligger till grund för tipsen i boken. Det gör jag genom att successivt introducera olika begrepp och termer så att du enkelt ska förstå innebörden. Söker du efter något speciellt begrepp eller en fackterm finns ett sökordsregister längst bak i boken.
Jag vill speciellt nämna facktermer från Del 2 Använd pluggstrategierna. Där finns några engelska begrepp som översätts olika på svenska av olika professorer och forskare:
Recall återkallning, framplockning
Retrieval practice minnesåterkallning, testbaserat lärande
Spacing eller spaced practice fördelad inlärning, distribuerat lärande. distribuerad repetition, utspridd repetition
Interleaving interfoliering
Allteftersom du läser kommer du att möta flera av begreppen ovan och förstå hur jag väljer att använda dem.
Vad leder till framgång?
Har du hört om pluggtips som du inte alls tror kommer att fungera? Tyvärr är det så att hjärnan vill göra det som känns lätt och bekant. Det känns som att det leder till framgång men det är inte rätt metod för att få det du lär dig att fastna i minnet. När du kommer ihåg något du har lärt dig beror det på att din hjärna har förändrats lite. Genom att läsa den här boken ökar du din medvetenhet om vilka strategier som är hjälpsamma och vilka som är dåliga. När du använder tipsen kommer du att bli mer effektiv och du kommer att minnas det du lärt dig länge.
Börja smått
Hjälp, tänker du, det finns så många tips och verktyg – var ska jag börja? Svaret är att börja smått.
Välj ett tips från varje kapitel som känns viktigt för dig när du läser. Gå till kapitlet som heter Mina personliga tips, skriv in det där och besvara reflektionsfrågorna. På så sätt börjar du samla information som är viktigt för just dig. Allteftersom du läser boken kommer du att fylla på med det som är relevant och användbart för dig och ditt lärande. Börja med det första tipset och öva regelbundet på det med målet att skapa en vana. När du känner att du har gjort det ett tag och att det fungerar kan du börja med nästa tips.
Bokens upplägg
När du läser den här boken kommer du att se många rubriker i form av en fråga. Om du går tillbaka när du har läst ett stycke och försöker svara på frågan i rubriken så använder du framplockning.
Framplockning innebär att du plockar fram något ur minnet. Det gör att du har mycket större chans att minnas det du har läst. Se mer i Kapitel 6, Plocka fram.
De olika kapitlen har några delar gemensamt:
● Här hittar du olika tips på hur du kan använda innehållet i kapitlet.
Här stannar du upp och funderar på svaret på en fråga.
Här provar du något du precis har läst om.
Som avslutning på varje kapitel stannar du upp och funderar på en sak från kapitlet som du skulle vilja diskutera med någon. När du gör det så repeterar du vad kapitlet har handlat om och då stärker du minnet av innehållet.
● En kort sammanfattning av den viktigaste informationen i kapitlet.
Jag har mött många som säger följande:
Jag får ingenting gjort på skol- eller arbetstid.
Jag är mentalt trött när jag kommer hem.
Jag multitaskar när jag pluggar på kvällen.
Jag hinner inte klart.
Jag blir stressad.
Jag har svårt att sova.
Jag får svårt att koncentrera mig nästa dag.
Är du en av dem? Det finns hopp! Du kan hitta många nya sätt att utveckla ditt lärande och må bättre på köpet. Fortsätt att läsa. Det finns mycket som du kan använda dig av i den här boken.
Maxa ditt lärande!
Malin
Här kan du läsa mer om vad en vana är och vilka vanor som hjälper dig att må bra och studera effektivt. Kapitlet innehåller en bakgrund till hur vanor skapas och vilken roll en belöning har när du skapar en vana.
Här finns också information om varför Barack Obama alltid hade en blå eller en grå kostym av samma modell under sin tid som president. Slutligen finns många tips på vanor som kan förbättra din vardag.
En vanlig morgon
Nils nästan studsade ur sängen när alarmet ringde. Han gick på toaletten och duschade innan han tog på sig kläderna som han lagt fram kvällen innan. Väl nere i köket satte han på tekokaren, tog fram yoghurt, müsli och bredde några smörgåsar. Han åt sin frukost i lugn och ro och sen borstade han tänderna. Mobilen som laddats under natten åkte ner i väskan och sen gav han sig i väg till skolan. Han väntade utanför salen i god tid innan föreläsningen skulle börja.
I en annan lägenhet i området ringde mobilen för fjärde gången bredvid Evas säng. Hon sträckte ut armen, tog mobilen och tittade sömndrucket på den. Hon växlade mellan olika appar och scrollade en stund. Sen satte hon sig upp på sängen och med mobilen i handen gick hon snabbt till badrummet. Tillbaka i sovrummet grävde hon runt i garderoben för att hitta något att ta på sig. Rena och smut
siga kläder låg om vartannat men till slut hittade hon jeans och en skrynklig t shirt. Eva öste ner det som låg på skrivbordet i väskan och gick mot ytterdörren. Väl där vände hon sig snabbt om, gick tillbaka in i köket och tog en banan innan hon med jackan i handen smällde igen dörren efter sig, omedveten om att hon hade planerat att ta gymkläder med sig. Eva störtade in i salen precis när läraren skulle stänga dörren.
Vilka vanor har du?
Har du någon gång funderat över vad du gör på exakt samma sätt varje dag? Det vi kallar vanor och ovanor är egentligen samma sak för hjärnan. Det är ett beteende som vi upprepar ett antal gånger tills det blir automatiskt och sen gör vi det utan att tänka. Många pratar om sina ovanor, som till exempel att snooza, komma för sent eller att äta chips framför tv:n. Sällan pratar vi om våra vanor men det ska vi göra mer i det här kapitlet. Dina vanor kan vara en av anledningarna till att du har bättre hälsa, bättre studieresultat, når dina mål och har mer sparande på banken men det kan också vara dina vanor som gör att du alltid kommer för sent, rör dig alldeles för lite och multitaskar. Hur hänger det ihop?
Vi börjar med något som de flesta gör varje dag. Vet du hur ofta du kollar din mobil varje dag? I en brittisk studie från 2020 undersöktes hur unga vuxna använde sin mobiltelefon. Deltagarna utrustades med en liten kamera som filmade när de använde mobilen. Resultatet visade att de kollade sin mobiltelefon var femte minut och många gånger skedde det omedvetet och automatiskt.
Hur blir det så?
Vad är en vana?
Enligt professor Wendy Wood i boken Good Habits, Bad Habits sker 43 procent av det du gör varje dag automatiskt. Du har upprepat samma sak tillräckligt många gånger så hjärnan har laddat ner ett speciellt nätverk för just det. Varje gång du är i exakt samma situation så sätter programmeringen i gång utan att du behöver tänka medvetet hur du ska göra. Alla däggdjur skapar vanor. De lär sig var belöningar som till exempel föda finns och fortsätter att vanemässigt besöka de ställena för att hitta mat.
Vad händer när du skapar en ny vana?
När du gör något för första gången är du medveten om vad du gör. Du kanske vill lära dig att laga pannkakor. Först måste du leta upp ett recept. Sen måste du ta en massa beslut när du ska följa receptet. Du plockar fram saker, mäter, häller upp, vispar och steker. Belöningen blir förhoppningsvis riktigt goda pannkakor som du äter med sylt och grädde. Du vill laga dem igen redan nästa dag för att få känna på belöningen som är den goda smaken av nystekt pannkaka, grädde och sylt. De närmaste veckorna lagar du pannkakor ofta. Till slut behöver du inte ens titta på receptet för att göra dem. Din nya vana är programmerad genom att din hjärna har förändrats lite. Det betyder att nätverket för att laga pannkakor i ditt långtidsminne är skapat och det område i din hjärna som ansvarar för automatiska beteenden tar över.
Det fanns flera nycklar till hur en vana skapas i pannkaksberättelsen. Du sökte en belöning (den goda smaken), du repeterade dina handlingar många gånger på samma sätt och sammanhanget var likadant (ingredienserna fanns i ditt kök). När vanan är helt nedladdad behöver du inte tänka på vad du gör eller fatta några beslut. Du kan slappna av och låta vanan sköta jobbet.
Att lära sig cykla tar mycket medveten träning men när du väl lärt dig det behöver du inte tänka på vad du gör. Du kanske har cyklat en sträcka så många gånger att du automatiskt svänger in till en kompis trots att hen flyttade därifrån för flera månader sen.
Cyklingen sker vanemässigt när allt är precis som vanligt.
Tänk i stället att en skällande hund springer ut i cykelbanan framför dig. När något oväntat sker kopplas ditt medvetna och målstyrda system in. Du har fullt fokus på det oväntade och försöker lösa situationen.
Hur kan vi dra nytta av ett vanemässigt beteende?
Barack Obama valde att alltid ha en blå eller grå kostym av samma modell under sin tid som president. Han inspirerade även Mark Zuckerberg att använda samma modell på kläder dagligen vilket i Zuckerbergs fall var en grå t shirt. De ville båda undvika små beslut i vardagen för att spara mental kraft till de stora och viktiga beslut de var tvungna att fatta på sina jobb. Därför skapade de en vana som gjorde att de slapp välja kläder på morgonen och samtidigt sparade de tid och mental energi för svåra beslut och komplex problemlösning under dagen.
Obama och Zuckerberg drog nytta av fördelarna med ett vanemässigt beteende. Om du är bra på att skapa vanor behöver du inte tänka på vad eller hur du ska göra eftersom du inte behöver fatta några beslut.
TIPS
● Sitt längst fram i föreläsningssalen. Det kanske känns skönt att glida ner på en stol längst bak i rummet för att kunna snacka med kompisar eller kolla på mobilen. Det resulterar i att du ”sitter av” tiden och får jobba mycket hemma i stället. Om du sitter långt fram skärper du dig lite extra, du smittas lättare av din lärares engagemang för ämnet och du ser bättre vilket gör att dina anteckningar blir bättre.
● Gör det till en ny vana att alltid sitta längst fram så behöver du inte fatta beslut om var du ska sitta. Efter en vecka känns det helt naturligt och du behöver lägga mindre tid på plugget hemma.
Vad är en belöning?
Dopamin är en neurotransmittor, en sorts kemisk signal som bland annat skickas mellan hjärnceller. Det fyller en viktig funktion för belöningssystemet samt för uppmärksamhet, motivation, minne, rörelse och humör. Hjärnceller som frigör dopamin aktiveras när vi förväntar oss en belöning. När dopaminet har signalerat om en belöning och du fortsätter att upprepa det beteendet skapas en vana.
Vad är en slumpmässig belöning?
Egentligen är det oregelbundna belöningar som skapar mest frisättning av dopamin. Det innebär att du blir slumpmässigt belönad för ett visst beteende. Du vet aldrig riktigt när belöningen kommer vilket skapar spänning och ökar möjligheten att du fortsätter. Hur agerar du på ett inlägg på sociala medier? Du får inte alltid likes eller kommentarer på ett inlägg men du fortsätter att komma tillbaka för att se om de plötsligt dyker upp. Upptäcker du likes känner du belöningen direkt. Det känns bra och du vill genast fortsätta
