Social omsorg
Social omsorg innebär att arbeta med människor och att göra gott mot andra. Många som arbetar med människor känner att arbetet ger något mer tillbaka än bara lön. Arbetet kan vara roligt, spännande och utmanande. Man behöver ofta vara kreativ och kunna hitta nya lösningar i olika situationer. I arbetet ges möjlighet att utveckla sin egen förmåga att samspela, kommunicera, vara kreativ och ta initiativ.
Målet för arbetet med människor som är i behov av stöd och insatser från samhället är att skapa förutsättningar för att de ska kunna delta i olika gemenskaper. Ett sätt att nå detta mål kan vara att stötta brukare i att utveckla strategier eller tillvägagångssätt som underlättar att vara aktiv och delaktig. I boken används framför allt begreppet insats som en övergripande benämning för stöd och hjälp som har beviljats från socialtjänsten i form av aktiviteter som ska möta och tillgodose brukarens behov.
Precis som arbetet inom social omsorg kan vara roligt kan det även vara svårt. Att ta hand om och stödja människor i olika livssituationer innebär ett stort ansvar. Det är ett viktigt arbete där du kan göra skillnad för människor i utsatta situationer. Arbetet är också brett och omväxlande eftersom du stöttar och ger hjälp till olika individer inom olika verksamheter.
Du kan möta svåra utmaningar, till exempel att skapa förutsättningar för delaktighet för personer med svår demens eller intellektuell funktionsnedsättning, att göra det möjligt för brukare att kommunicera och göra sin röst hörd trots att de inte kan tala. Eller att se till att en brukare har det bra trots att personen är utåtagerande och kanske både slår mot dig och skriker. Det ställer höga krav på dig då du behöver kunna förstå vilka behov personerna har samt vilka insatser som du ska ge. Teoretiska kunskaper behövs för att förstå och praktisk förmåga behövs för att kunna utföra arbetet.
1.1.1 Livsstrategier –förmågor för att hantera livet
Att bevara, utveckla och skapa livsstrategier är centralt inom social omsorg och hänger nära samman med social kompetens. Livsstrategier är förmågor och strategier för att hantera olika situationer i livet. Det kan till exempel vara strategier i form av praktiska färdigheter för att klara av att sköta ett hem eller personlig hygien och egenvård.
Det kan vara förmågor för att hantera pengar och ekonomi, men även social samspelsförmåga för att kunna ingå i relationer och samspela med andra. Strategier är viktiga för att kunna fungera och vara en del i ett socialt sammanhang samt för att kunna vara självständig trots att man är beroende av stöd och hjälp. Strategier kan innebära förmågor hos brukare men även anpassningar i omgivningen. Du ska försöka förstå och se brukaren i hela sitt sociala sammanhang. Det är i brukarens miljö och omgivning som hinder och begränsningar finns men där finns också möjligheter till utveckling. Hinder kan begränsa brukaren från att delta och vara aktiv. Det gäller att hitta och hantera dessa hinder för att skapa tillgänglighet och delaktighet för brukaren.
1.1.2 Informell social omsorg
Formell och informell social omsorg skiljer sig från varandra. Informell social omsorg är inte professionell utan ges i privata situationer och sammanhang då människor är sociala, visar omtanke och umgås med varandra. Var och en deltar i gemenskapen på sina villkor. På olika sätt ingår människor alltid i sammanhang och är sociala. Att bry sig om och visa omsorg om varandra kan ske genom olika handlingar och bemötande, som att vara en god vän eller att ställa upp för någon. Omsorg sker i en växelverkan där man både kan ge och ta emot omsorg från varandra. Mycket av den omsorg som utförs idag är informell.
1.1.3 Formell social omsorg
Omsorg om andra människor är inte bara privat utan även samhällets ansvar. Med formell social omsorg menas professionell omsorg som samhället ansvarar för. Professionell omsorg ges av organisationer och verksamheter med anställd personal som ska tillgodose människors behov och utföra sociala omsorgshandlingar. Det finns lagar, regler och ramar för hur socialt omsorgsarbete ska utföras. Ytterst är det regeringsformen (grundlagen) som styr förutsättningarna för social omsorg. Den värdegrund som finns i regeringsformen finns i förlängningen även inom social omsorg.
Förstod du?
Vad är skillnaden mellan informell och formell social omsorg?
värdegrund – värderingar och synsätt som styr en verksamhet
Regeringsformen 1 kap. Statsskickets grunder (delar ur texten)
2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. /.../ välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.
Särskilt ska det allmänna /…/ verka för social omsorg och trygghet.
Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället.
konsument – köpare, användare, kund
1.1.4 Brukare
Människor som använder sig av välfärdssamhällets insatser och stöd genom sociala omsorgshandlingar benämns genomgående i boken som brukare. Benämningen brukare började användas 1994 i och med införandet av LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Brukare syftar på personer som använder sig av och är konsumenter av insatser inom social omsorg.
Förstod du?
Vem är brukare inom social omsorg?
En av anledningarna till att benämningen brukare började användas var att man ville komma bort från ett vårdfokus. Flera brukare och brukarorganisationer ansåg att de som var mottagare av stöd och hjälp ofta befann sig i ett underläge. Det var personalen som gav, var aktiv och ofta styrde hjälpen. Personalens villkor och rutiner gällde och brukarna fick anpassa sig efter detta. Brukarna ansåg att personalen bestämde för mycket över deras liv. När människor är mottagare av stöd och insatser finns det risk att de blir passiva. Med benämningen brukare blir det en förändring i maktförhållandet. I stället blir det brukarna som använder sig av och i högre grad bestämmer över insatserna och är aktiva. Detta ökar brukarnas möjlighet att kunna vara aktiva i samhällslivet och leva sitt liv som andra. Hur människor som tar emot insatser benämns handlar i grunden om värderingar och människosyn. Ibland kritiseras också benämningen brukare. Många anser att det borde heta något annat. I och med att samhället utvecklas kommer kanske benämningen brukare att bytas ut mot något annat i framtiden.
reflektera
1. Varför ska personal reflektera över vilka benämningar som används om de personer som tar emot insatser?
2. Vilka fördelar och nackdelar finns med benämningen brukare?
1.1.5 Begreppet social
Begreppet social handlar om människor i samspel. Ordet kommer från latinets ”socialis” som betyder sällskaplig och mellanmänsklig.
Ordet ”socius” betyder kamrat, medhjälpare och bundsförvant. Social betyder även samhällelig, medborgerlig och gemenskap. Begreppet är brett och kan förstås utifrån olika perspektiv och nivåer:
• Social på individnivå kan handla om personliga egenskaper som används i relationer och samspel mellan människor.
• Social på gruppnivå syftar på människor som ingår i olika grupper, nätverk och gemenskaper.
• Social på samhällsnivå är sådant som angår många i samhället, som arbetsmarknad, utbildning, socialtjänst och trygghet.
Inom socialt omsorgsarbete används begreppet social på två olika sätt. Dels finns det ett socialt mål för arbetet, dels arbetar personalen med sociala verktyg.
DET SOCIALA MÅLET
Målet för social omsorg är att brukare ska kunna delta och ingå i olika sociala sammanhang och gemenskaper. Hur personalen arbetar mot detta mål beror på brukarens livssituation och förmågor. Personalen ska arbeta med att utveckla förmågor och social kompetens som leder till att brukaren kan behålla och skapa nya sociala sammanhang.
Förstod du?
Utifrån vilka perspektiv och nivåer kan begreppet social beskrivas?
Förstod du?
1. Vad är ”det sociala målet” inom social omsorg?
2. Vad menas med ”sociala verktyg” inom social omsorg?
SOCIALA VERKTYG
Relationen mellan personal och brukare är central inom social omsorg och bygger på förtroende och närhet. Relationen kan uppfattas som kamratlig, men det är ingen privat relation. Inom social omsorg är relationen alltid professionell. Personalen ska med hjälp av sociala verktyg (arbetssätt och metoder) utföra ett arbete som har ett socialt mål. Genom relationen arbetar man mot målet.
1.1.6 Social kompetens
Har du mött någon person som direkt passar in i en grupp, som verkar bekväm med att prata med alla och som de flesta tycker om? Kanske är det i så fall en person med hög social kompetens. Ofta förknippas social kompetens med att passa in i en grupp, prata lagom mycket, vara öppen, samspela och kommunicera med andra. Att helt enkelt fungera bra ihop med andra människor.
Social kompetens består av en persons olika förmågor som samspelar i en situation eller i ett sammanhang. När olika förmågor sätts ihop till en helhet bildas kompetens. Inom social omsorg innebär det att stärka olika förmågor som brukaren behöver för att klara av att vara delaktig i olika gemenskaper och sociala sammanhang. Det ställs varierande krav för att klara av arbete, utbildning, bostad, familj, vänner eller fritidsintressen. Brukarens sociala kompetens kan utvecklas inom två sociala områden:
• Fungera i nära relationer. Att samspela och kunna umgås med andra människor är viktigt för att fungera i nära relationer med familj, vänner och arbetskamrater.
Förstod du?
Brukares sociala kompetens kan utvecklas inom två sociala områden, vilka är dessa?
• Fungera som samhällsmedborgare. För att vara delaktig, kunna leva som andra och fungera i samhället behövs förmågor inom flera olika områden. Ett eget boende innebär till exempel att arbeta för att få inkomst, att göra budget, betala räkningar och göra inköp. Man måste också kunna planera sina måltider, läsa recept och tillaga mat samt klara av att städa och tvätta. Ett arbete ställer till exempel krav på att kunna passa tider, följa instruktioner och utföra olika uppgifter.
1.1.7 Begreppet omsorg
Omsorg handlar om att bry sig om och ta ansvar för att andra människor ska må bra. Ordet omsorg härstammar från olika språk. I tyskan finns ”sorgen” som betyder sörja för och bry sig. Engelskan använder ordet ”care” som kommer från latinets ”caritas” som betyder osjälvisk kärlek till medmänniskor.
Omsorg är ett allmänmänskligt fenomen som är livsviktigt för alla människor. Utan någon omsorg människor emellan kan ingen grupp, gemenskap eller social verksamhet uppstå eller fungera. Begreppet omsorg kan delas upp i två olika delar:
• Praktisk omsorg. Att sköta om, vårda, ta hand om och ge tillsyn.
• Kvalitativ omsorg. Att göra något med omsorg, omtanke, noggrannhet, hänsyn och uppmärksamhet.
Inom formell social omsorg finns båda dessa delar – den praktiska omsorgen och den kvalitativa omsorgen. Den praktiska delen handlar om att ta hand om brukare genom att erbjuda och utföra insatser.
Förstod du?
Begreppet omsorg innehåller två delar, vilka är dessa?
Den kvalitativa delen innebär att brukaren ska känna att det är god kvalitet i omsorgen. I socialtjänstlagen lyfts flera faktorer fram som har stor betydelse för en god kvalitet, till exempel rättssäkerhet och att verksamheten bedrivs enligt lagar och föreskrifter, att personal skapar trygghet och tillit, att den enskilde har medinflytande, att arbetssättet är genomtänkt samt att verksamheten utvärderas och utvecklas.
reflektera
1. Var går gränsen för hur social och kamratlig man kan vara med en brukare?
2. Vilka sociala egenskaper kan underlätta i samspel med andra människor och bidra till att man kan ingå i olika gemenskaper?
3. Vad innebär det att vara en samhällsmedborgare? Vad behöver man kunna och behärska?
kommunicera
En vän säger till dig att ”Vem som helst kan arbeta inom social omsorg. Det krävs ingen utbildning”.
– Vad säger du? Hur förklarar du vad social omsorg innebär?
Använd till exempel begreppen social, omsorg, formell och informell social omsorg, livsstrategier och social kompetens.
1.2 Gemenskap, delaktighet och utanförskap
Begreppen gemenskap, delaktighet och tillgänglighet samspelar och är delvis motsatsen till begreppen utanförskap och utsatthet. När du arbetar inom social omsorg ska du skapa möjligheter och goda förutsättningar för att brukarna ska kunna ingå i olika gemenskaper samt känna sig delaktiga. Du behöver på olika sätt arbeta för att människor inte ska hamna i eller förbli i utanförskap.
1.2.1 Gemenskap
Människan samspelar med andra och skulle inte existera utan sociala kontakter och gemenskap med andra människor. Begreppet gemenskap är brett och kan innefatta alltifrån samhällsgemenskapen till mindre grupper som familjen, klassen, vännerna, fotbollslaget och arbetskamraterna. Grupper och sammanhang skapar ofta de yttre ramarna för en gemenskap och bestämmer vilka som deltar eller vad som förenar och binder samman deltagarna med varandra, som till exempel intressen, arbetsuppgifter eller grannskap. Den inre gemenskapen handlar om acceptans, samhörighet och kvalitet i relationen mellan deltagarna. Att ha nära och meningsfulla
samhörighet –förbindelse, känsla av närhet och likhet
normer – oskrivna regler, riktlinjer, principer
Förstod du?
1. Ge exempel på olika gemenskaper, grupper och sociala sammanhang.
2. Vad menas med yttre ramar för en gemenskap?
3. Vad handlar den inre gemenskapen om?
relationer med varandra. Gruppens samspel styrs av regler och normer som deltagarna följer och beter sig efter.
Man kan vara med i en gemenskap på två olika sätt, dels kan man fysiskt ingå och dels kan man uppfatta och känna sig som en del av gemenskapen. Även om någon ingår i ett arbetslag eller i en skolklass är det ändå inte säkert att personen känner sig som en del av gemenskapen. Människor kan vara utstötta, kränkta och mobbade av andra i en grupp.
Människor ingår i olika sociala sammanhang och gemenskaper genom livet. Dessa förändras och vissa är mer betydelsefulla än andra under olika delar av livet.
1.2.2 Delaktighet och tillgänglighet
Begreppen delaktighet och tillgänglighet hänger ihop och är beroende av varandra. Begreppet delaktighet innebär ”att vara en del av” en gemenskap eller ett socialt sammanhang. Det innefattar även att uppleva sig som medborgare i ett större sammanhang samt att få tillgång till samma service och rättigheter som andra. Delaktighet innebär bland annat jämlikhet och att kunna vara aktiv på lika villkor samt att själv kunna påverka och kontrollera viktiga beslut i livet. Myndigheten för delaktighet skriver:
Delaktighet handlar om att en person aktivt kan medverka i och vara en del av samhället. Det innebär att i så hög utsträckning som möjligt kunna välja självständigt, fatta egna beslut och påverka sitt liv.
Förstod du?
Vad innebär begreppet delaktighet?
Människor med funktionsnedsättningar kan ingå i gemenskaper och känna samhörighet och acceptans. Men det innebär inte automatiskt att de är aktivt delaktiga och självständigt kan fatta viktiga beslut i sitt liv, eller medverka på samma villkor som människor utan funktionsnedsättningar. Delaktighet finns uttryckt i lagar som styr arbetet inom social omsorg. Målen är aktivt deltagande och full delaktighet i samhällslivet. Alla brukare oavsett funktionsförmåga ska ha möjlighet att vara aktiva och utvecklas genom delaktighet i olika gemenskaper och sociala sammanhang.
Myndigheten för delaktighet
arbetar för att skapa delaktighet och öka tillgängligheten i samhället. De arbetar med att främja genomförandet av funktionshinderpolitiken inom olika områden och på olika nivåer i samhället. Syftet är att utveckla och sprida kunskap om vad som hindrar delaktighet.
Begreppet tillgänglighet handlar om de förutsättningar och möjligheter som finns för att bland annat människor med funktionsnedsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället. Alla ska kunna vara med och vara aktiva på sina villkor. Myndigheten för delaktighet skriver:
Tillgänglighet innebär att samhället utformas för att så många som möjligt ska kunna använda och ta del av det. Tillgänglighet handlar om att kunna ta del av den fysiska miljön och kunna ta sig runt i samhället. Det innebär också att få tillgång till information och kommunikation och att kunna använda produkter, miljöer, program och tjänster.
Förstod du?
Hur kan begreppet tillgänglighet beskrivas?
Tillgänglighet kan beskrivas som samhällets alla anpassningar av miljön för att möjliggöra att den blir tillgänglig för alla. Fysisk tillgänglighet kan vara lokaler, offentliga toaletter och kollektivtrafik, medan digital tillgänglighet innefattar offentlig service och webbplatser. I skolan kan pedagogisk tillgänglighet handla om en tydlig struktur på dagen, bildstöd, anpassade och avgränsade uppgifter samt möjlighet att använda hörlurar eller sitta enskilt.
reflektera
1. Vilka gemenskaper och sociala sammanhang är det vanligt att människor ingår i?
2. Vilka gemenskaper och sociala sammanhang kan människor med funktionsnedsättningar stängas ute från eller ha svårt att delta i?
1.2.3 Utanförskap
socioekonomisk –sociala och ekonomiska faktorer
Motsatsen till gemenskap är ensamhet och utanförskap. Ofrivillig ensamhet är en riskfaktor för psykisk ohälsa och utanförskap. Det är viktigt för människor att befinna sig i sociala sammanhang, känna sig betydelsefulla och ha en uppgift i samhället. Helt enkelt att vara en del av en gemenskap. Att ingå i en gemenskap innebär ofta fördelar och möjligheter i form av stöd, trygghet, materiell standard (till exempel ekonomi och bostad) samt tillgång till nätverk och kontakter. Utanförskap innebär att inte uppleva sig ingå i en grupp eller i ett större socialt sammanhang. Ibland beror det på att någon hindras från att komma in i en gemenskap och andra gånger kan det handla om att en person stöts ut av någon som befinner sig inne i gemenskapen. Att vara arbetslös, bli mobbad i skola eller arbetsliv, känna ensamhet, vara hemlös eller bo i socioekonomiskt utsatta områden är exempel på utanförskap. Orsakerna varierar stort. Det kan handla om ekonomisk utsatthet, beroendeproblematik, livsstil, att inte kunna språket, otillgänglig miljö eller intellektuell funktionsnedsättning (IF).
diskrimineringsgrunderna (i diskrimineringslagen)
– kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Förstod du?
1. Vad är motsatsen till gemenskap?
2. Ge exempel på vad utsatthet kan vara.
hedersrelaterat våld och förtryck, ekonomisk fattigdom, eller ha med livsstil eller någon av diskrimineringsgrunderna att göra. I socialt utsatta bostadsområden lever många människor som är resurssvaga eller som har små möjligheter att förändra sin livssituation och som därför riskerar att hamna i utanförskap inom flera viktiga livsområden.
reflektera
1. Varför är det farligt med ensamhet?
2. Vilka anser du riskerar att hamna utanför eller känna sig utsatta?
Viktigt i ditt arbete inom social omsorg
> Göra gott och visa omsorg för brukare som är i behov av insatser.
> Skapa förutsättningar för att brukare i behov av social omsorg på olika sätt får möjlighet att vara delaktiga och uppleva gemenskap.
> Arbeta för att brukaren ska kunna behålla sitt sociala sammanhang och utveckla förmågor och strategier för att underlätta delaktighet och gemenskap.
> Använda relationen mellan dig och brukaren som det viktigaste ”verktyget” i arbetet.
> Ha kännedom om hur begreppen social, omsorg, gemenskap och delaktighet kan omsättas i praktiskt arbete ihop med brukaren.
Social omsorg
social omsorg − Samhällets stöd och insatser för att försöka bevara, utveckla och skapa
möjligheter och livsstrategier för att brukare ska kunna vara en del av sociala sammanhang och gemenskaper.
livsstrategier – Förmågor och strategier för att hantera olika situationer i livet.
en insats – Övergripande benämning för stöd och hjälp från socialtjänsten.
formell social omsorg − Professionell och organiserad omsorg som samhället ansvarar för.
en brukare − Person som använder sig av stöd och insatser inom social omsorg.
social – Människor i samspel, sällskaplig, samhällsmedborgare.
social kompetens − När olika förmågor sätts ihop till en helhet bildas kompetens.
Social kompetens innebär förmåga att samspela med andra, att umgås och att delta i samhället.
omsorg − Bry sig om och ta ansvar för att andra ska må bra.
relation − Samspel mellan människor, det viktigaste verktyget inom social omsorg.
Gemenskap, delaktighet och utanförskap gemenskap − Ingå i sociala sammanhang och grupper, sammanhållning.
delaktig – Medverka och aktivt vara en del av samhället men också att kunna fatta egna beslut och påverka sitt liv.
tillgänglighet − Samhällets anpassning för att så många som möjligt ska kunna ta del av det.
utanförskap – Att inte ingå eller uppleva sig ingå i en gemenskap eller i ett socialt sammanhang.
utsatthet – Människor som är sårbara, resurssvaga och som riskerar att missgynnas och diskrimineras.
Sammanfattning
• Inom social omsorg arbetar man med brukare som är i behov av stöd och insatser från samhället. Syftet är att skapa förutsättningar för brukare att kunna delta i olika gemenskaper och sociala sammanhang.
• Formell social omsorg är professionell omsorg som samhället ansvarar för. Den styrs av lagar och det finns organisationer och olika verksamheter som ska tillgodose brukarens behov.
• Insats är en benämning på olika former av stöd och hjälp från socialtjänsten.
• Begreppet social handlar om olika perspektiv på människor i samspel, på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå.
• Begreppet social inom social omsorg är: 1) Sociala MÅL som styr arbetet mot att brukare ska delta i olika gemenskaper och sociala sammanhang. 2) Sociala VERKTYG där relationen mellan brukare och personal står i fokus i arbetet. Det är med hjälp av relationen man arbetar för att uppnå målet.
• Personal ska arbeta med att utveckla brukares sociala kompetens och livsstrategier som underlättar för brukaren att vara aktiv och delaktig.
• Omsorg har två betydelser: 1) Att sköta och ta hand om. 2) Att vara noggrann och omtänksam.
• Gemenskap innebär att vara del i en grupp eller i ett socialt sammanhang. De yttre ramarna visar vad som förenar och den inre gemenskapen handlar om acceptans och samhörighet mellan deltagarna.
• Delaktighet handlar om att aktivt medverka i och vara en del av samhället, att i så hög utsträckning som möjligt kunna välja självständigt, fatta egna beslut och påverka sitt liv.
• Tillgänglighet kan beskrivas som samhällets anpassning av miljön för att möjliggöra att alla kan vara delaktiga.
• Utanförskap innebär att inte ingå i eller uppleva sig ingå i en grupp eller i ett socialt sammanhang. Kan bero på att man hindras från att komma in i gemenskapen eller att man stöts ut från gemenskapen.
• Utsatthet handlar om människor som av olika anledningar är mer sårbara eller resurssvaga och riskerar att missgynnas och diskrimineras. Orsaken kan till exempel vara våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, ekonomisk fattigdom eller socialt utsatta bostadsområden.
