L ä r a r b o k
före läsraketen
L ä r a r b o k
före läsraketen Före Läsraketen – Lärarbok © Nypon förlag AB och författaren Författare: Stina Hannedal Illustrationer: Karin Hannedal Grafisk form: Special-pædagogisk forlag, Danmark Anette Tonnesen Utgivning: 2013, första upplagan ISBN: 978-91-87221-81-1 Utgiven av: Nypon förlag AB, Helsingborg Berga Allé 1, 254 52 Helsingborg E-post: info@nyponforlag.se Tel redaktionen: 042-442 24 20 www.nyponforlag.se
Kopiering förbjuden med undantag för kopieringsunderlag.
L Ä R A R B O K
L Ä R A R B O K
Före läsraketen
Inledning
L Ä R A R B O K
Läsutvecklingen börjar mycket tidigt. Kanske kan man påstå att den redan börjar när det lilla barnet ser att vuxna läser. Att se någon hålla i en bok och vända blad. Att uppleva att denna någon verkar gilla det den gör, ger signaler till barnet om att något positivt händer. Signaler som vi kanske inte förstår vikten av, men som betyder så mycket för barnens utveckling. Att som barn få växa upp i en läsande miljö där man läser högt, har barnet i sitt knä och tittar i bilderböcker, sätter ord på vad man ser och gör lässtunden till något mysigt, förbättrar möjligheterna en god läsutveckling senare i livet. Böcker, ord och bokstäver blir något positivt som barnet bär med sig på resan in i bokstävernas värld.
Läsraketen är en bok som beskriver hur man arbetar med själva läsprocessen och dess olika faser. Före Läsraketen är en bok som vill lyfta fram ytterligare ett område som har betydelse för en god läsutveckling, nämligen den språkliga medvetenheten. En viktig fas som i utveckling ligger före själva avkodningen (avläsningen av bokstäver). Språklig medvetenhet kan för vissa barn vara avgörande för hur det ska gå med läsningen. Före Läsraketen ska ses som en del i Läsraketen, men den kan också användas som en fristående bok där övningarna på ett mycket strukturerat sätt hjälper barn in i en större medvetenhet kring språk, ljud och bokstäver. Lycka till i det arbetet! Stina Hannedahl
Sidan 2
Innehåll
L Ä R A R B O K
Teorier och forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Läsutvecklingsfaser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Språk och språklig medvetenhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Områden inom fonologisk medvetenhet . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Användning av elevboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Pedagogiska förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Översiktsblad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Sidan 3
Teorier och forskning
L Ä R A R B O K
I Läsraketen finns en sammanställning med det som forskarna ser som en normal läsutveckling. Där finns ett schema som tydligt visar de olika stadierna. Det allra första stadiet kallas pseudoläsning. Det är när barnen läser sin omgivning utan att för den skull kunna några bokstäver. De känner igen orden som grafiska former som oftast är kopplade till sin omgivning eller till färg och form. De känner då vanligtvis stor tillfredsställelse över att kunna läsa som den vuxne gör. Före Läsraketen avslutas just med några övningar på detta stadium, pseudoläsning. Före Läsraketen lyfter fram den språkliga medvetenhetens olika stadier samt beskriver vad språklig medvetenhet är och vad de
Sidan 4
olika stadierna innehåller. Med andra ord tar Före Läsraketen upp det som är viktigt att känna till innan arbetet med bokstäverna börjar. Ett område som oftast kallas språklig medvetenhet eller fonologisk medvetenhet. Det har forskats mycket kring barns språk och hur man gör för att skapa de mest gynnsamma förutsättningarna för en god läsutveckling. Forskarna Peter Bryant och Usha Goswami sa redan 1987 följande: The discovery of a long relationship between childrens phonological awareness and their learning to read is one of the great successes of modern psychology. Knappast något annat område inom under-
Under de sista åren har forskningen också pekat åt samma håll, nämligen att det inte räcker med att bara kunna bokstäverna för att bli en god läsare. Det krävs insikt om hur ord är uppbyggda samt hur språk kan omvandlas till ljud och hur ljud kopplas ihop med bokstäver. Det handlar om att kunna skifta uppmärksamhet från ords betydelse för att istället ge akt på dess form. Flera år före Bryants och Goswamis utta-
lande gjorde Ingvar Lundberg, Åke Olofsson och Stig Wall en stor studie (1980) som visade hur den språkliga medvetenheten i förskolan kunde förutsäga hur det skulle gå med läsning och skrivning i skolan. Efter det har Lundberg kommit ut med flera böcker och rapporter i ämnet. Han har bland annat sagt: För att kunna läsa räcker det inte med att bara kunna bokstäverna. Att snabbt uttala bokstavsnamnen ger inga ord. Det går inte ens med bokstavsljuden. Skriftspråkets kod kräver en djupare insikt av barnet som måste förstå att talade ord kan delas upp i mindre segment eller fonem. Att nå fram till de abstrakta, otillgängliga och svårfångade fonemen i ett ords uppbyggnad är således inte en fråga om att bara lyssna – man måste bli medveten om ordens uppbyggnad. Att nå fram till en språklig insikt. Att bli språkligt medveten. Mycket pekar på att det allra första mötet med skriftspråksinlärningen i skolan är en kritisk fas. Bente E Hagvet skriver: Om det första mötet med skriftspråket blir för plötsligt och tekniskt vet man av erfarenhet att många barn får ett främmande och opersonligt förhållande till läsning och skrivning. Läs- och skrivglädje blir bara en dröm. Läsning blir liktydigt med läxor och skrivning blir en kamp med trilskande bokstäver och ologisk stavning. Sidan 5
L Ä R A R B O K
visning och pedagogik har ägnats så mycket forskning och så mycket debatt, men först efter deras uttalande ökade forskningen kring kopplingen mellan språklig medvetenhet och hur barn lär sig läsa.