9789144114989

Anna Hallström Urban Östberg

Anna Hallström och Urban Östberg är båda verksamma vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

De har tidigare bl.a. givit ut Klara grammatiktest och Svår grammatik och ordbildning.

Grammatik från grunden

| Grammatik från grunden

Grammatik från grunden vänder sig till nybörjare i svenska som främmande språk/andraspråk. Här tas svenskans grundläggande grammatik upp genom regler och böjningsmönster, en mängd exempelmeningar och övningar av varierande slag. Eftersom de flesta övningar har facit kan boken användas för självstudier, även om den i första hand är avsedd för lärarledd undervisning.

Sist i Grammatik från grunden finns ett grammatikprov som bygger på samtliga avsnitt i boken.

Grammatik på olika språk

Grammatik på olika språk

Gramátka

Gramátka

Sarufi

Gramátka

Sarufi

Grammatik på olika språk

Sarufi

Grammatica Gramátka

Gramatyka Sarufi Grammatik på olika språk Grammatika

Gramatika

‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Gramatyka

Sarufi Kielioppi Grammatika Gramátka 语法 Gramatika Grammatik Sarufi Grammatik på olika språk

Грамматика ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Gramatika Grammatica Γραμματική Kielioppi Grammatica

Gramatyka

Γραμματική Grammatik Grammatik

‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬

‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬

Kielioppi

Kielioppi 语法 studentlitteratur.se

978-91-44-11498-9_cover.indd 1,3

Grammatik på olika språk

Gramatyka

Grammatika Gramátka Grammatik

Sarufi Grammatik med regler och övningar ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Grammatik för sfi och sva Grammatica Gramátka

语法 Gramatyka Grammatika Грамматика Grammatika

Art.nr 39375

Grammatica

Gramatika

Grammatik från grunden Gramatika

Grammatik på olika språk

Gramatika

Grammatik på olika språk

Gramatika Kielioppi

Grammatik på olika språk

Grammatica 语法 Anna Hallström Gramátka Urban Östberg Gramatyka Грамматика

Sarufi Γραμματική Grammatika Gramatika

Grammatik Grammatica ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Gramatyka Grammatika Kielioppi Grammatik 语法

Grammatica Gramátka Gramatyka Sarufi Grammatik på olika språk Grammatika Gramatika

Grammatik Grammatica Gramátka ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Gramatyka Sarufi Kielioppi Grammatik på olika språk Grammatika Gramatika

语法 Grammatik Grammatica Gramátka Грамматика ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Gramatyka Sarufi Γραμματική Kielioppi Grammatika Gramatika

语法 Grammatik Grammatica Грамматика ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Gramatyka Γραμματική Kielioppi Grammatika

语法 Grammatik Грамматика ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬

‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬

Γραμματική Kielioppi

Kielioppi

语法

语法

Грамматика

Грамматика Γραμματική

Грамматика 语法

Грамматика

Γραμματική

Γραμματική

Γραμματική

Грамматика

2016-06-27 10:49

Studentlitteratur Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisnings­ändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktör: Henric Arfwidsson Grafisk form: Lennart Persson Grafisk Formgivning Foto baksidan: Pär Hallström Art.nr: 39375 ISBN 978-91-44-11498-9 © 2016 Författarna och Studentlitteratur AB Upplaga 1:1 Printed by Interak, Poland 2016

978-91-44-11498-9_01_book.indd 2

2016-06-28 15:27

Förord Grammatik från grunden vänder sig till dem som vill lära sig och öva svenskans grund­ läggande grammatik, både formlära och syntax. Målgruppen är nybörjare i svenska som främmande språk/andraspråk och boken är främst tänkt för lärarledd undervisning.

Grammatik från grunden består av åtta kapitel, där de första övningarna i varje kapitel är enklast. Normalt måste man samtidigt kombinera flera moment, t.ex. ordföljd, verb och substantiv. Vissa övningar, exempelvis om tempusharmoni, relativa adverb och ordföljd, ligger på en nivå något över den för nybörjare. Varje övning inleds med en förklarande del med regler, kommentarer, böjningsmönster och satsscheman. En stor mängd exempel illustrerar det moment som ska övas. Vi har använt oss av svenskans centrala ordförråd i övningarna och exemplen.

Sist finns ett grammatikprov som bygger på samtliga kapitel. Boken avslutas med ett facit till de flesta övningarna. (Vissa friare övningar kräver dock diskussion och stöd av en lärare.)

Vi har tidigare givit ut två andra grammatikböcker, som dock riktar sig till studerande på en mer avancerad nivå, i första hand på högskolor och universitet i Sverige och utlandet.

Klara grammatiktest i svenska som främmande språk har samlat de allra vanligaste fel­ typerna i grammatik bland andraspråksinlärare och bygger på autentiska exempel som vi samlat in bland studenter vid Stockholms universitet. Svår grammatik och ordbildning i svenska som främmande språk övar särskilt komplicerade moment som partikelverb, verbets s-former och perfekt particip, och tar även upp undantag och oregelbundna former, t.ex. i pluralbildningen.

Stockholm i maj 2016 Anna Hallström Urban Östberg

978-91-44-11498-9_book.indd 3

2016-06-27 10:24

Innehåll 1. Verb 6 Verbets konjugationer 6 Presens 8 Presens + infinitiv – hjälpverb 18 Imperativ 20 Preteritum 23 Några vanliga verb i presens och preteritum 30 Infinitiv, presens eller preteritum 32 Preteritum eller perfekt? 33 Tempusharmoni 35 Kortsvar 38 Tycka, tänka, tro 40 De tjugo vanligaste verben i svenskt tidningsspråk 42 Översätt verben till ditt språk 43

2. Substantiv 46 Substantivets deklinationer 46 Substantiv i obestämd och bestämd form 50 Substantiv med olika bestämningsord 55

3. Adjektiv 59 Adjektiv i obestämd form 59 Liten – ett oregelbundet adjektiv 62 Adjektiv i obestämd form + personligt pronomen 64 Adjektiv i obestämd form. Motsatser 66 Nationalitetsadjektiv 68 Adjektiv i obestämd form. Regelbundna och oregelbundna adjektiv 69 Adjektiv i obestämd och bestämd form 71 Adjektivets komparation 74 Bestämd form superlativ av adjektiv 78 Andra jämförelser: lika, samma, samma sorts, likadan, likadant, likadana 79

4. Pronomen 81 Personliga pronomen i subjekts- och objektsform 81 Den och det 84 Reflexiva pronomen 85 Possessiva pronomen 87 Reflexiva, possessiva pronomen: hans, hennes, deras, sin, sitt, sina 89

4

978-91-44-11498-9_book.indd 4

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

Interrogativa pronomen 93 Vilken, vilket, vilka – en sådan, ett sådant, sådana i utrop 94 Relativa pronomen 96 Indefinita pronomen: ingen, inte någon 98 Indefinita pronomen: ingen, inget, inga, ingenting, ingenstans 101 Indefinita pronomen: all, allt, alla, hel, helt, hela 103 Indefinita pronomen: varannan, vartannat 105

5. Adverb 106 Rumsadverb 106 Väderstrecken: norr, söder, öster, väster 108 Adverb eller adjektiv? 110 Också – inte… heller 112 Där och dit 114

6. Räkneord 117 Grundtal och ordningstal 117

7. Prepositioner 125 Tidsprepositioner. Klockan 125 Tidsprepositioner 127 Tidsprepositionerna i, på och om 136 Tidsuttryck: dagens, morgondagens, gårdagens 139 Blandad prepositionsövning 140

8. Ordföljd 143 Frågeord 143 Ordföljd i huvudsats: påstående, fråga eller uppmaning. Satsscheman 145 Ordföljd i huvudsats: påståenden och frågor 147 Ordföljd i huvudsats: först – sedan 154 Huvudsatser med omvänd ordföljd 155 Ordföljd i bisats. Satsschema 157 Blandade bisatser 158 Huvudsatser och olika slags bisatser 159 Relativa bisatser med som 165 Satsadverbets placering i huvudsats och bisats 167 Ordföljd i huvud- och bisats. En resa till Italien 169

Grammatikprov 171 Facit 177

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 5

5

2016-06-27 10:24

1. Verb Verb är ord som talar om vad någon gör eller vad som händer, t.ex. arbetar, äter eller dricker. Med hjälp av verben kan man uttrycka olika tidsförhållanden, tempus (t.ex. arbeta, arbetade, har arbetat). Alla meningar måste ha minst ett verb.

Verbets konjugationer Infinitiv är den form som står först i de flesta ordböcker. I regel kan man sätta att framför denna form. Presens och preteritum anger tid: nu eller då, och supinum står tillsammans med en form av verbet ha (har eller hade).

Verben delas in i fyra grupper som kallas för konjugationer. Tre av dem är svaga. Det betyder att man bildar preteritum (studerade) och supinum (studerat) med ändelser. Den första konjugationen är vanligast, den tredje har oftast korta verb som slutar på en vokal, men inte ett a. I den andra konjugationen finns det två varianter: de flesta har -de som ändelse i preteritum, men de som har en stam som slutar på en tonlös konsonant (k, p, s, t) får -te.

6

978-91-44-11498-9_book.indd 6

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

Den fjärde konjugationen innehåller verb där man byter vokal i preteritum och ibland också i supinum. Däremot lägger man inte till några ändelser. De verben kallar man för starka. Vokalväxlingarna följer vissa mönster, vanligast är i–e–i och i–a–u.

Dessutom finns det oregelbundna verb som inte följer det vanliga mönstret. De kan t.ex. både ha ändelse och vokalväxling i preteritum. När det gäller svenskans vanligaste verb, vara, är presens och preteritum helt olika ord (är, var).

Stammen på ett verb är densamma som uppmaningsformen, imperativen. För de första och tredje konjugationerna är infinitiv och stam desamma (jobba, tro), för de andra och fjärde konjugationerna tar man bort -a när man vill ha stammen (ring, skriv). För de oregelbundna verben gäller andra regler. infinitiv

imperativ

presens

preteritum

supinum

1 jobba

jobba!

jobbar

jobbade

jobbat

2a ring/a

ring!

ringer

ringde

ringt

2b läs/a

läs!

läser

läste

läst

3 tro

tro!

tror

trodde

trott

4 skriv/a

skriv!

skriver

skrev

skrivit

5 drick/a

drick!

dricker

drack

druckit

Vanliga oregelbundna verb: vara

var!

är

var

varit

ha

ha!

har

hade

haft

kunna

-

kan

kunde

kunnat

vilja

-

vill

ville

velat

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 7

7

2016-06-27 10:24

1. Verb

Presens Presens berättar oftast vad man gör just nu eller brukar göra.

1. Första konjugationen Första konjugationens verb slutar på -ar i presens.

Fyll i rätt form i presens som i exemplet. Ordet till vänster står i infinitiv.

Exempel: arbeta Vi arbetar mellan klockan 9 och 16.

1. börja

Jag klockan 8 på morgonen.

2. sluta

Eva arbetet klockan 17.30.

3. studera

Vi svenska.

4. fråga

Varför du så mycket?

5. svara

Han inte i telefonen.

6. tala

Vi inte så bra svenska.

7. tjäna

Stefan ganska bra.

8. kosta

Hur mycket mjölken?

9. öppna

När apoteket?

10. lyssna

8

978-91-44-11498-9_book.indd 8

Jag på radio.

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

2. Andra konjugationen Andra konjugationens verb slutar på -er i presens.

Fyll i rätt form i presens som i exemplet. Ordet till vänster står i infinitiv.

Exempel: stänga När stänger affären?

1. läsa

Peter tidningen varje morgon.

2. åka

Jag buss till jobbet.

3. hända

Vad nu?

4. stänga

När Systembolaget?

5. ställa

Stefan cykeln utanför huset.

6. behöva du något?

7. köpa

Lisa tidningen i kiosken.

8. ringa

Vi ofta varandra.

9. tänka

Vad du på?

10. glömma

Varför du så mycket?

11. försöka

Jag ringa dig i morgon.

12. leka

Nisse i parken.

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 9

9

2016-06-27 10:24

1. Verb

Verb som har ett r i stammen som höra, lära, köra, hyra, störa heter i presens hör, lär, kör, hyr, stör. De får alltså en kortare form.

Fyll i rätt form i presens som i exemplet.

Exempel: höra Jag hör inte vad du säger. Tala högre!

13. störa

jag eller kan jag komma in?

14. köra Anders mig till tåget varje morgon.

15. lära Vi oss svenska.

16. hyra

Familjen Nyberg alltid en stuga på Gotland.

17. höra

Farfar är 85 år. Han inte så bra.

3. Första och andra konjugationen Fyll i rätt form i presens som i exemplet.

Exempel: prata Varför pratar du så mycket?

1. studera

Vad du?

2. dansa

Jorge och jag gärna salsa.

3. försöka

Jag igen.

4. handla

Familjen Nyberg mat på ICA varje dag.

5. byta

Vi tunnelbana på T-centralen.

10

978-91-44-11498-9_book.indd 10

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

6. heta

Vad du i efternamn?

7. fylla

När du år?

8. köra

Stig bil till arbetet varje dag.

9. hjälpa

Jag dig gärna.

10. möta

Jag dig vid Stortorget klockan 12.

11. lära

Du dig nya verb varje dag.

12. tycka, läsa Vad du om boken som vi ?

4. Tredje konjugationen Tredje konjugationens verb slutar på -r i presens.

Fyll i rätt form i presens som i exemplet. Ordet till vänster står i infinitiv.

Exempel: tro Tror du mig inte?

1. må

du bra?

2. bo

Var ni?

3. fly

Många från krig.

4. bero

Vad det på?

5. nå

Kan du ge mig saltet. Jag det inte.

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 11

11

2016-06-27 10:24

1. Verb

5. Fjärde konjugationen Fjärde konjugationens verb slutar på -er i presens.

Fyll i rätt form i presens som i exemplet. Ordet till vänster står i infinitiv.

Exempel: skriva Jag skriver ett brev till min kusin.

1. springa

Vi till bussen varje morgon.

2. dricka

du te eller kaffe?

3. frysa

du?

4. sitta

Vi i soffan.

5. flyga

Hela familjen till New York i sommar.

6. bjuda

Viktor på öl i dag.

7. stiga

Barnen av först.

8. skrika

Felicia och Adam till varandra.

9. rida

Josephine på lördagarna.

10. sjunga

12

978-91-44-11498-9_book.indd 12

Många i kör i Sverige.

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

6. Blandade verbövningar Fyll i rätt form i presens som i exemplet.

Exempel: bo (konjugation 3) Vi bor i Nyköping nu.

1. dricka (4) Jag kaffe med mjölk.

2. störa (2)

jag?

3. må (3)

Emma inte så bra i dag.

4. heta (2)

Hans Åström i efternamn.

5. tvätta (1) Jag alltid på tisdagarna.

6. bjuda (4) Vi på middag i morgon.

7. hyra (2)

Vi bil varje helg.

8. skina (4)

Solen i dag.

9. resa (2)

När ni?

10. hänga (2) Var jackan?

11. berätta (1) Varför du det?

12. tro (3)

Jag inte på politiker.

13. blåsa (2)

Det mycket i Skåne.

14. stanna (1) Vi hemma i dag.

15. vänta (1)

Vad du på?

16. tycka (2)

Vad du?

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 13

13

2016-06-27 10:24

1. Verb

17. ljuga (4)

Du !

18. regna (1) Det ofta i Göteborg.

19. snöa (1)

Titta, det !

20. fly (3)

Varför så många i dag?

7. Blandade verbövningar Fyll i rätt form i presens som i exemplet.

Exempel: frysa Vad kallt det är! Jag fryser!

1. brinna

Det !

2. betala

Var man?

3. bestämma Vem här?

4. skratta

Varför du?

5. tvätta

Pia håret varje morgon.

6. tro

Varför du inte på mig?

7. titta

Jag aldrig på tv. Gör du?

8. dricka

Många för mycket alkohol.

9. använda

Många studenter i Umeå cykeln hela året.

10. stänga

14

978-91-44-11498-9_book.indd 14

När banken?

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

8. -ar eller -er i presens?

Fyll i rätt form i presens som i exemplet.

Exempel:

svara svarar åka åker

1. glömma

2. tala

3. stänga

4. öppna

5. sluta

6. hjälpa

7. tänka

8. tjäna

9. åka

10. byta

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 15

15

2016-06-27 10:24

1. Verb

9. -ar, -er eller -r i presens?

Fyll i rätt form i presens.

1. läsa

2. tvätta

3. sitta

4. stanna

5. må

6. regna

7. tycka

8. fly

9. tro

10. vänta

11. ljuga

12. blåsa

16

978-91-44-11498-9_book.indd 16

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

10. Vilket verb passar i meningarna?

Exempel: Vad heter du i efternamn?

1. Viveka alltid i telefonen.

2. Det mycket på västkusten.

3. Linus ganska bra tyska.

4. Apoteket klockan 10.00 och

klockan 19.00.

5. Pernilla år på sommaren.

6. Min man och jag ofta tango i köket.

7. Vad du i förnamn?

8. Det går inte. Jag en gång till.

9. Min dotter inte så bra i dag. Hon har ont i magen.

10. Jag ofta på dig och undrar hur du mår.

11. Vi av vid T-centralen och

tunnelbana där till en annan linje.

12. Varför du alltid. Gå i stället!

13. Jag på en kanelbulle till kaffet i dag!

14. Det på vädret om vi kan dricka kaffe i trädgården.

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 17

17

2016-06-27 10:24

1. Verb

Presens + infinitiv – hjälpverb Verb som får, kan, måste, ska, vill, behöver eller tänker kallas för hjälpverb.

Efter ett hjälpverb står nästa verb alltid i infinitiv.

Infinitiv är den form som man oftast hittar när man söker efter verbet i en ordbok, t.ex. (att) arbeta, (att) studera, (att) äta och (att) dricka.

Framför en infinitiv brukar det stå ett att, men inte om det först kommer ett hjälpverb.

Exempel:

Presens Vi ringer till polisen.

Jag köper en korv.

Hjälpverb + infinitiv Vi måste ringa till polisen.

Jag ska köpa en korv.

Finns det inget hjälpverb måste man använda att framför infinitivformen av verbet.

Exempel: Det är roligt att studera.

Fyll i rätt form av verben: presens eller infinitiv?

Exempel: jobba Jag måste jobba nu.

1. dansa

Lasse vill hela natten.

2. fråga

Jag måste dig en sak.

3. börja

Vi sent i morgon.

4. sluta

När ska vi ?

18

978-91-44-11498-9_book.indd 18

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

5. ha

När tänker du semester?

6. diskutera Vi saken i morgon.

7. dricka

Jag måste något.

8. prata

Vi inte om det.

9. äta

När brukar du lunch?

10. öppna

Apoteket klockan 10.00.

11. gå

Jag behöver på toaletten.

12. tro du på Gud? 13. stänga

Vill du dörren?

14. röka

Får jag här?

15. handla

Kan du mat i dag?

16. dricka

Vi kaffe i pausen.

17. hjälpa

Kan jag dig?

18. diskutera Vad ni?

19. tända

Vill du lampan?

20. beställa

Ska vi biljetter till Operan i morgon?

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 19

19

2016-06-27 10:24

1. Verb

Imperativ Imperativ använder man för uppmaningar, befallningar och instruktioner.

Exempel: Stanna! Läs högt! Se upp! Kom in! Säg efter!

När man vill be om något använder man gärna frågor i stället för en imperativform av verbet. Det låter oftast artigare på det sättet.

Exempel: Kan du öppna fönstret? Vill du hämta boken? Kan ni hjälpa mig?

Man kan också säga: Skulle du (ni) vilja öppna fönstret?

Om man vill vara extra artig lägger man till är du snäll (singular) eller är ni snälla (plural).

Verben i första och tredje konjugationen har samma form i infinitiv och i imperativ.

Andra och fjärde konjugationen använder stammen (verbets grundform) som imperativ.

Det betyder att man tar bort -a från infinitiven. infinitiv

presens

imperativ

vänta (1)

väntar

Vänta!

ringa (2)

ringer

Ring!

tro (3)

tror

Tro!

springa (4)

springer

Spring!

A. Fyll i imperativformen av verben.

1. öppna

dörren!

2. stänga fönstret är du snäll!

20

978-91-44-11498-9_book.indd 20

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

3. komma

hit!

4. vänta

lite är ni snälla.

5. stanna

inte för länge!

6. köra

inte för fort!

7. dricka

upp mjölken!

8. tro

honom inte!

9. springa

inte! Vi hinner.

10. prata

inte så fort!

B. Fyll i imperativformen. Välj bland följande verb (alla verb används inte): betala ha

röka säga

dricka komma springa titta försöka

köpa

stänga

vila

glömma

läsa

svara

vänta

1. dig lite om du är trött.

2. den här boken, den är jättebra.

3. det så kul på festen!

4. dörren är du snäll! Det drar.

5. ! Bussen kommer nu.

6. nu så går vi.

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 21

21

2016-06-27 10:24

1. Verb

7. lite! Jag är inte klar.

8. en gång till!

9. vatten om du är törstig.

10. inte här är ni snälla. Det är förbjudet.

11. inte att ringa mig i morgon. Du har mitt telefonnummer.

12. två liter mjölk på vägen hem, är du snäll.

13. i kassan!

14. texten en gång till!

22

978-91-44-11498-9_book.indd 22

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

Preteritum Preteritum svarar på frågan när och berättar om något som hände vid en bestämd tidpunkt i dåtid, t.ex. i går, i morse, i måndags, förra veckan, förra månaden, förra året, 2014, för två år sedan, när jag var 12 år, på 80-talet, i somras, i höstas, i vintras, i våras, i julas eller i påskas.

1 Första konjugationen Första konjugationens verb får ändelsen -de i preteritum. Ändelsen läggs till infinitiven.

Fyll i rätt form i preteritum.

Exempel: arbeta Lisa arbetade mellan klockan 9.00 och 17.00 i går.

1. öppna Affären i förra veckan.

2. kosta Det ganska mycket att flyga på 70-talet.

3. tala Ali inte svenska när han 4. börja

på kursen.

5. sluta

Min pappa röka när han var 30 år.

6. studera Eva medicin från 2010 till 2015.

7. tjäna Fredrik ganska bra som tandläkare förra året.

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 23

23

2016-06-27 10:24

1. Verb

2 Andra konjugationen Konjugation 2a får ändelsen -de i preteritum. Ändelsen läggs till verbets stam, alltså infinitiven utan -a.

Fyll i rätt form i preteritum.

Exempel: stänga ICA stängde redan klockan 14.00 i går.

1. använda Vi alltid såpa hemma när jag var liten.

2. bestämma De ingenting på mötet i går.

3. hända Vad på mötet förra veckan?

4. glömma Jag att köpa mjölk i morse.

5. ringa Varför du inte i lördags?

6. behöva Hon gå tidigare från jobbet i går.

Konjugation 2b får ändelsen -te i preteritum. Verben har k, p, s, t i stammen, t.ex. åker/åkte köper/köpte läser/läste möter/mötte.

Fyll i rätt form i preteritum.

Exempel: byta Fredrik bytte ut sin PC till en Mac.

7. tycka Vad du om filmen?

8. hjälpa

Jag tog en värktablett i går men den inte.

9. läsa Ulrika flera annonser innan hon bestämde sig.

24

978-91-44-11498-9_book.indd 24

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

10. köpa Vi en tv förra månaden.

11. kyssa Johan Siv på kinden.

3 Tredje konjugationen Tredje konjugationen får ändelsen -dde i preteritum. Ändelsen läggs till verbets stam, som här är detsamma som infinitiven.

Fyll i rätt form i preteritum.

Exempel: må Jag mådde inte så bra i morse.

1. tro Varför du på honom egentligen?

2. bo De i Linköping våren 2014.

3. fly De över havet.

4. bero Vad det på?

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 25

25

2016-06-27 10:24

1. Verb

4 Fjärde konjugationen Fjärde konjugationen har ingen ändelse. I stället byter man vokal i preteritum.

Exempel:

skriva – skriver – skrev dricka – dricker – drack flyga – flyger – flög sjunga – sjunger – sjöng

Fyll i rätt form i preteritum.

Exempel: skriva Oscar skrev 20 mejl till Agneta i går.

1. sitta Viktoria fem timmar framför datorn i går kväll.

2. dricka

du te eller kaffe i morse?

3. flyga De till Grekland i somras.

4. sjunga Måns i Eurovision 2015 och 5. vinna

tävlingen.

6. bjuda Alexander på lunch i går så i dag bjuder jag!

7. frysa

Det var så kallt i vintras. Usch, vad vi !

8. springa Vi 4 km i går.

9. skriva

du till mamma i lördags?

10. stiga Jag upp tidigt i morse.

26

978-91-44-11498-9_book.indd 26

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

5 Blandad verbövning Fyll i rätt form i preteritum.

Exempel: hända (konjugation 2a) När hände det?

1. dricka (4)

Vad du till lunch? Öl eller vatten?

2. börja (1)

När kursen i svenska?

3. bestämma (2a) Vi ingenting på mötet.

4. bero (3)

Vad förseningen på?

5. ringa (2a)

du till läkaren och

6. beställa (2a)

tid?

7. läsa (2b)

du artikeln i tidningen i går?

8. flyga (4)

Sebastian till USA i går morse.

9. tycka (2b)

Vad du om filmen i går?

10. bo (3)

Jag i Tyskland 2013.

11. höra (2a)

Jag inte vad du sa.

12. ljuga (4)

Han för henne.

13. skriva (4)

du namn eller inte?

14. sjunga (4)

Carola en ny sång på tv i går.

15. börja (1)

När fotbollsmatchen?

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 27

27

2016-06-27 10:24

1. Verb

6 Blandad verbövning Fyll i rätt form i preteritum.

Exempel: hjälpa Det hjälpte inte.

1. tjäna

Hur mycket du förra året?

2. glömma Jag mobilen hemma i morse.

3. tro Varför du mig inte?

4. hända Vad egentligen?

5. bjuda Mats mig på en god middag i går.

6. skrika

Lilla Lisa hela natten.

7. heta Vad S:t Petersburg tidigare?

8. sjunga

Min farfar i kör.

9. stänga Affären tidigt i dag.

10. betala

28

978-91-44-11498-9_book.indd 28

du kontant eller med kort?

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

7 Blandad verbövning Ändra från presens till preteritum.

Exempel: Vi hyr ett rum av familjen Björk. Vi hyrde ett rum av familjen Björk.

1. Det regnar mycket i juli.

2. Jag hyr ett rum på Storgatan.

3. Vad händer med henne?

4. Han glömmer ofta mobilen.

5. Jag tror honom inte.

6. Vi hjälper honom gärna.

7. Farfar hämtar barnen på dagis.

8. Vad kostar boken?

9. Stefan spelar fotboll.

10. Vi ringer ofta till varandra.

11. Vi lagar ofta mat tillsammans.

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 29

29

2016-06-27 10:24

1. Verb

Några vanliga verb i presens och preteritum presens

preteritum

dricker

drack

finns

fanns

går

gick

gör

gjorde

har

hade

kommer

kom

ser

såg

tar

tog

är

var

äter

åt

Fyll i presensformen.

Exempel: Vad gör Jesper?

1. Alice lärare.

2. Jonatan tre barn.

3. Peter hemifrån klockan 7 på morgonen.

4. Ibland de för sent till arbetet.

5. Ulrika lunch på jobbet.

30

978-91-44-11498-9_book.indd 30

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

6. Han öl till maten.

7. Eva tunnelbanan hem.

8. På kvällarna han på tv.

Fyll i preteritumformen.

Exempel: Vad gjorde Jespers morfar?

9. Gustav taxichaufför.

10. Hon fem barn.

11. Han hemifrån klockan 10 på morgnarna.

12. Den nya läraren alltid för sent.

13. Mattias lunch hemma.

14. Vi också öl till maten.

15. Nina spårvagn hem.

16. De inte på tv på kvällarna.

17. Det inte tv på 40-talet.

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 31

31

2016-06-27 10:24

1. Verb

Infinitiv, presens eller preteritum Fyll i rätt form av verbet: infinitiv, presens eller preteritum.

Exempel: Vi måste börja nu. (infinitiv)

Vi börjar nu. (presens) Vi började klockan 8 i morse. (preteritum)

1. dansa Vi salsa till klockan 1 i går natt.

2. fråga Du för mycket.

3. blåsa Det hårt i går.

4. bo Emil i Tyskland 2005.

5. betala

Kan jag få ?

6. berätta

Morfar ska en historia nu.

7. röka Kasper mycket när han var ung.

8. tycka Vad du om filmen i går?

9. tjäna Du alltid på att köpa kvalitet.

10. prata Varför du alltid i telefonen?

11. dricka

du kaffe eller te i morse?

12. diskutera Vi ska frågan i morgon.

13. glömma

Jag kan aldrig dig.

14. gå

Kan vi inte på bio i kväll?

32

978-91-44-11498-9_book.indd 32

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

15. ringa Karin i går kväll.

16. tvätta

Jag måste i dag.

17. svara

Vem vill ?

18. må Jag inte så bra i går.

19. tända

Vill du lampan, är du snäll!

20. byta

Var brukar du tunnelbana?

Preteritum eller perfekt?

Både preteritum och perfekt uttrycker en handling före nu. När man väljer tempus kan man ställa dessa frågor: Finns det någon bestämd tid för handlingen?

Frågar den talande efter en bestämd tid?

Nej

Ja

Perfekt

Är tiden slut?

Nej

Perfekt

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 33

Ja Preteritum

33

2016-06-27 10:24

1. Verb

Exempel: bo Jag har bott utomlands.

Jag har bott i Norge sedan 2014.

Jag bodde i Norge 2014.

Sätt in subjekt och predikat; välj mellan preteritum och perfekt.

Exempel: vi/prata Vi pratade bara svenska hela kvällen i går.

1. ni/studera språk utomlands någon gång?

2. du/se någon film av Ingmar Bergman?

3. jag/se Fanny och Alexander för 10 år sedan.

4. Anna/komma från Madrid förra året

tala/hon 5. hon/flytta

spanska flytande.

Nu hem igen.

6. skola/börja redan?

7. ni/äta lunch?

8. äta/vi

I går ingen lunch.

9. min syster/läsa

många språk.

10. börja/din kurs

34

978-91-44-11498-9_book.indd 34

När på universitetet?

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

Tempusharmoni Genom verbet uttrycker man olika tidsplan som nutid eller dåtid. Tidsformerna, tempus, bildar man genom att böja verbet (oftast lägga till ändelser) eller att använda hjälpverben har eller hade. Det finns fyra tempusformer: arbetar (presens) arbetade (preteritum) har arbetat (perfekt, alltid har + supinum av verbet) hade arbetat (pluskvamperfekt, alltid hade + supinum av verbet) Tempusformerna kombineras i regel enligt ett visst mönster. Detta kallar man för tempusharmoni. Presens och perfekt utgör nu-planet, preteritum och pluskvamperfekt då-planet.

Pluskvamperfekt betyder att något hände före en viss tidpunkt på då-planet.

Exempel: När jag hade ätit frukost gick jag en promenad.

(Det betyder att jag först åt frukost och sedan gick en promenad.)

Gör meningar enligt modellen nedan.

Exempel: vaknar/stiger upp a Först vaknar jag. Sedan stiger jag upp. presens + presens b När jag har vaknat stiger jag upp. c När jag hade vaknat steg jag upp.

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 35

perfekt + presens pluskvamperfekt + preteritum

35

2016-06-27 10:24

1. Verb

1. dricker kaffe/klär på mig a b c 2. sätter på datorn/kollar min mejl a b c 3. går ut med hunden/äter lunch a b c 4. trycker på knappen/väljer program a b c 5. spelar in programmet/tittar på det a b c

36

978-91-44-11498-9_book.indd 36

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

6. sätter in bankkortet/anger koden a b c 7. väntar ett tag/pengarna kommer a b c 8. dammsuger/tvättar a b c 9. besöker mormor i Trosa/åker till farfar i Flen a b c

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 37

37

2016-06-27 10:24

1. Verb

Kortsvar Kortsvar använder man för frågor som man kan svara ja eller nej på. Dessa frågor börjar alltid med ett verb.

Man ersätter normalt verbet i frågan med en form av göra (gör, gjorde, har gjort).

Om verbet i frågan är ett hjälpverb (vill, kan, måste, ska etc.) eller en form av vara, bli, ha eller göra upprepar man dessa verb i kortsvaret.

Man börjar alltid svaret med det. Ordföljden blir omvänd. Det betyder att predikatet (verbet) kommer före subjektet.

Exempel:

Är du hungrig? Ja, det är jag. Nej, det är jag inte.

Har du körkort? Ja, det har jag. Nej, det har jag inte.

Kan han spela piano? Ja, det kan han. Nej, det kan han inte.

Pluggar hon mycket? Ja, det gör hon. Nej, det gör hon inte.

Jobbade ni mycket? Ja, det gjorde vi. Nej, det gjorde vi inte.

Blev du arg? Ja, det blev jag. Nej, det blev jag inte.

Var dina föräldrar här i går? Ja, det var de. Nej, det var de inte.

1. Kommer du från Sverige?

Nej, 2. Är du ofta trött på morgonen?

Ja,

38

978-91-44-11498-9_book.indd 38

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

3. Måste du röka så mycket?

Ja, 4. Kan han tala spanska?

Nej, 5. Tyckte du om filmen?

Ja, 6. Var Sofia i skolan i går?

Nej, 7. Vill du sjunga en sång?

Ja, 8. Kan du stanna till i morgon?

Ja, 9. Förstår du franska?

Nej, 10. Spelar du gitarr?

Ja,

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 39

39

2016-06-27 10:24

1. Verb

Fråga varandra Talar du tyska?

Tycker du om klassisk musik?

Är du hemma i kväll?

Regnar det i dag?

Går du ofta på teater?

Kan du spela piano?

Tycka, tänka, tro Tycka, tänka och tro är tre verb som många som studerar svenska som andraspråk blandar ihop. I vissa språk kan de motsvara ett enda verb (som i engelskans think).

Tycka = anse, ha en åsikt om Tycka om = gilla (tycka om är ett partikelverb med betoning på partikeln om) Tänka = 1) använda hjärnan, fundera; 2) planera (hjälpverb för futurum) Tro = inte veta säkert, anta, gissa

Exempel:

Jag tycker att deckaren var tråkig och inte alls spännande.

Jag tyckte verkligen om den nya deckaren.

Vad sitter du och tänker på?

Jag tänker åka till Lissabon i vår.

Tror du att det blir kallare i morgon?

40

978-91-44-11498-9_book.indd 40

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

Sätt in rätt form av verben tycka, tänka eller tro i följande meningar.

1. Har du sett pjäsen på Stadsteatern? – Nej, och jag inte se

den heller, för jag att den är dålig.

2. Vi var hos Lina på sjukhuset i går, och jag att hon ser bättre

ut nu. Hon mycket på dig och hälsar så mycket.

3. Jag har läst igenom ditt förslag och att det verkar okej.

4. Vad är det för väder i dag? – Jag har inte varit ute ännu, men jag

det ser grått och trist ut.

5. Har du läst artikeln jag gav dig i går? – Ja, flera gånger, och jag

verkligen att den var intressant.

6. Har du någon favoritfilm? – Ja, Casablanca med Ingrid Bergman

jag verkligen mycket om. Den jag se igen i sommar!

7. du att det blir regn i morgon?

8. Jag om köttbullar med potatismos och lingon.

9. Vi åka till Umeå i jul.

10. Vilka du vinner fotbollsmatchen på lördag?

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 41

41

2016-06-27 10:24

1. Verb

De tjugo vanligaste verben i svenskt tidningsspråk De vanligaste verben i svenskt tidningsspråk är ofta oregelbundna och många av dem (som måste eller ska) är hjälpverb. I några fall saknas infinitiv, eller så är infinitivformen mycket ovanlig (måste, ska, bör).

Komplettera listan nedan med de former som saknas.

Infinitiv 1. vara

Presens

Preteritum

var

Supinum varit

2. ha har haft 3. kunna kan

kunde

4. --- ska --5. få

fick

fått

6. bli blir blev 7. komma kommer kommit 8. göra gör

gjort

9. finnas finns

fanns

10. ta tar tagit 11. säga säger sa(de) 12. gå går gått 13. ge ger

42

978-91-44-11498-9_book.indd 42

gett (givit)

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

14. se ser såg 15. ---

måste

16. vilja vill

måst

ville

17. stå står stått 18. visa visar

visat

19. --- bör bort 20. gälla gäller gällde

Översätt verben till ditt språk Observera att många verb har flera olika betydelser. använda

bo

behöva

brinna

bero på

byta

berätta

börja

beställa

dansa

bestämma

diskutera

betala

dricka

bjuda

fly

blåsa

flyga

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 43

43

2016-06-27 10:24

1. Verb

frysa

ljuga

fråga

lyssna

fylla

lära

förklara

läsa

förstå

må

försöka

möta

glömma

prata

gå

regna

ha

resa

handla

rida

heta

ringa

hjälpa

röka

hyra

sitta

hämta

sjunga

hända

skina

hänga

skratta

kosta

skrika

köpa

sluta

köra

snöa

leka

spela

44

978-91-44-11498-9_book.indd 44

© Författarna och Studentlitteratur

2016-06-27 10:24

1. Verb

springa

tro

stanna

tvätta

stiga

tycka

studera

tända

ställa

tänka

stänga

vakna

störa

vänta

svara

åka

tala

äta

titta

öppna

tjäna

© Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-11498-9_book.indd 45

45

2016-06-27 10:24

Anna Hallström Urban Östberg

Anna Hallström och Urban Östberg är båda verksamma vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

De har tidigare bl.a. givit ut Klara grammatiktest och Svår grammatik och ordbildning.

Grammatik från grunden

| Grammatik från grunden

Grammatik från grunden vänder sig till nybörjare i svenska som främmande språk/andraspråk. Här tas svenskans grundläggande grammatik upp genom regler och böjningsmönster, en mängd exempelmeningar och övningar av varierande slag. Eftersom de flesta övningar har facit kan boken användas för självstudier, även om den i första hand är avsedd för lärarledd undervisning.

Sist i Grammatik från grunden finns ett grammatikprov som bygger på samtliga avsnitt i boken.

Grammatik på olika språk

Grammatik på olika språk

Gramátka

Gramátka

Sarufi

Gramátka

Sarufi

Grammatik på olika språk

Sarufi

Grammatica Gramátka

Gramatyka Sarufi Grammatik på olika språk Grammatika

Gramatika

‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Gramatyka

Sarufi Kielioppi Grammatika Gramátka 语法 Gramatika Grammatik Sarufi Grammatik på olika språk

Грамматика ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Gramatika Grammatica Γραμματική Kielioppi Grammatica

Gramatyka

Γραμματική Grammatik Grammatik

‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬

‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬

Kielioppi

Kielioppi 语法 studentlitteratur.se

978-91-44-11498-9_cover.indd 1,3

Grammatik på olika språk

Gramatyka

Grammatika Gramátka Grammatik

Sarufi Grammatik med regler och övningar ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Grammatik för sfi och sva Grammatica Gramátka

语法 Gramatyka Grammatika Грамматика Grammatika

Art.nr 39375

Grammatica

Gramatika

Grammatik från grunden Gramatika

Grammatik på olika språk

Gramatika

Grammatik på olika språk

Gramatika Kielioppi

Grammatik på olika språk

Grammatica 语法 Anna Hallström Gramátka Urban Östberg Gramatyka Грамматика

Sarufi Γραμματική Grammatika Gramatika

Grammatik Grammatica ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Gramatyka Grammatika Kielioppi Grammatik 语法

Grammatica Gramátka Gramatyka Sarufi Grammatik på olika språk Grammatika Gramatika

Grammatik Grammatica Gramátka ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Gramatyka Sarufi Kielioppi Grammatik på olika språk Grammatika Gramatika

语法 Grammatik Grammatica Gramátka Грамматика ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Gramatyka Sarufi Γραμματική Kielioppi Grammatika Gramatika

语法 Grammatik Grammatica Грамматика ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬ Gramatyka Γραμματική Kielioppi Grammatika

语法 Grammatik Грамматика ‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬

‫اﻟﻧﺣوي اﻟﺗدﻗﯾق‬

Γραμματική Kielioppi

Kielioppi

语法

语法

Грамматика

Грамматика Γραμματική

Грамматика 语法

Грамматика

Γραμματική

Γραμματική

Γραμματική

Грамматика

2016-06-27 10:49